Motivering

Propositionen ingår i regeringsprogrammets övergripande mål att förbättra grundtryggheten för att bekämpa fattigdom och utslagning. Inom ramen för det höjs utkomststödets grunddel och arbetslöshetsersättningen och förbättras bostadsbidraget.

Utkomststödets grunddel släpar efter den allmänna inkomstutvecklingen, vilket har bidragit till att allt fler ligger under den relativa fattigdomsgränsen och att risken för att dessa människor marginaliseras ökat. Därför anser social- och hälsovårdsutskottet att nivåhöjningen av utkomststödet från ingången av 2012 absolut behövs och att den är synnerligen motiverad. Ensamförsörjare löper större fattigdomsrisk än befolkningen i övrigt och därför är den extra höjning av grunddelen för ensamförsörjare som lagförslaget innebär särskilt lovvärd, eftersom risken därmed minskar.

Högre utkomststöd är ett viktigt instrument när det gäller att förebygga ökande fattigdom. Utskottet betonar ändå att de primära förmånerna bör vara så pass höga att utkomstsstöd, som kommer i sista hand, bara behövs i undantagsfall och att hjälpbehovet bara är kortvarigt. Dessutom är det viktigt att man finner sådana lösningar på hur löneinkomster och sociala trygghetsförmåner kan jämkas samman som gör det lättare för dem som får utkomststöd att få jobb.

Hela 43 procent av dem som får utkomststöd är ensamstående män. Enligt färska siffror är det framför allt i gruppen unga vuxna som stödtagarna ökar. Det är särskilt ungdomarnas och de ensamma männens situation som mottagare av utkomststöd som måste uppmärksammas, menar utskottet.

Användningen av förebyggande utkomststöd måste betonas särskilt när anvisningarna om utkomststöd ses över. Förebyggande utkomststöd kan förhindra uppkomsten av ett mer långvarigt bidragsbehov. Kommunerna bör också ha enhetlig och tillräckligt strängt övervakad tillämpningspraxis som innebär att tillfälliga inkomster som familjens barn får t.ex. för sommarjobb eller i stipendium inte medför avdrag från familjens utkomststöd.

Enligt propositionen uppskattas det inte ske några förändringar i antalet stödtagare trots att utkomstskyddet för arbetslösa höjs. Vidare framför regeringen att förbättringarna av utkomstskyddet för arbetslösa och det övriga utkomstskyddet emellertid för sin del minskar behovet av utkomststöd, uppskattningsvis med 44 miljoner euro. Utskottet anser det vara viktigt att man noga följer hur de höjda förmånerna påverkar antalet mottagare av utkomststöd. Vidare anser utskottet att de ekonomiska konsekvenserna av ändringarna ska beaktas när lagstiftning som gäller utkomststöd bereds. Användningen av höjningar bör analyseras med avseende på lagstiftningens genomslag, och dessutom bör man ur den statliga och kommunala ekonomins synvinkel lägga fram en uppskattning av hur stor del av höjningarna som återförs till de offentliga finanserna genom beskattning av inkomster och konsumtion.