Det långvariga och svåra ekonomiska läget verkar ännu inte ge med sig. Regeringens anspråkslösa satsningar på sysselsättning och ekonomisk tillväxt samt nedskärningar och åtstramningar som försvagar människornas köpkraft märks i ekonomin. Detta avspeglar sig starkt också i kommunekonomin och i tillgången och kvaliteten på den vardagliga basservice som är viktig för människorna. Regeringen föreslår att statsandelen ska sänkas med 0,38 procentenheter jämfört med i år. Regeringen har som ett led i sparprogrammet för kommunerna minskat på kommunernas uppgifter och skyldigheter. Det ger olika effekter beroende på kommun. Som också utskottet noterar är det särskilt utmanande att inom socialvården och hälso- och sjukvården hitta sparmål som inte hotar invånarnas grundläggande fri- och rättigheter. 

Regeringen försöker bland annat spara in på äldreomsorgen. Avsikten är att ändra kvalitetsrekommendationen för äldreomsorgen så att det under ramperioden ger en inbesparing på 70 miljoner euro i de offentliga finanserna. Vi ser det som förnuftigt att regeringen slopade den målsättning i regeringsprogrammets bilaga 6 som gick ut på att försvaga dimensioneringen för heldygnsvård för äldre till 0,4 skötare per äldre. Det skulle enligt många sakkunnigbedömningar varit omänskligt och fullständigt oskäligt. Regeringen avser att nå sparmålet genom att den personal som deltar i vården, t.ex. personal inom rekreationsverksamhet och upprätthållande av social funktionsförmåga, vårdbiträden, studerande inom sektorn och studerande i läroavtal tas med i dimensioneringen av personalen mer flexibelt än tidigare. Vidare ska kraven om dimensionering av personalen vid enheter för serviceboende med heldygnsomsorg göras enhetliga, det särskilda dimensioneringskravet för personalen inom stödtjänster slopas och de möjligheter som den nya tekniken erbjuder utnyttjas vid beräkningen av dimensioneringen.  

Regeringen har redan tidigare föreslagit (RP 218/2016 rd) att den tillgängliga kompetensen inom äldreomsorgen försvagas på så sätt att äldreomsorgslagens yrkesförteckning angående yrkeskompetens inom äldreomsorg samt de äldres rätt till en ansvarig arbetstagare slopas. Vi motsätter oss dessa försämringar av äldreomsorgslagen och godkänner inte heller de planerade ändringarna av kvalitetsrekommendationen till den del de försvagar kvaliteten på tjänsterna till de äldre.  

Att försämra kompetensen och sakkunskapen inom äldreomsorg är fel reaktion på utmaningarna inom området. Tvärtom ökar behovet av expertis i takt med att befolkningen blir äldre och människor lever allt längre. Kvalificerad personal som mår bra är engagerad i arbetet och utgör en garanti för högkvalitativ och etiskt hållbar socialvård. Belastningen inom socialt arbete kan reduceras, om man förbättrar de anställdas psykiska resurser och satsar mer på organisatoriska lösningar, bland annat ledarskap, organisationen av arbetet, arbetsklimatet och stödet till arbetsenheterna. Positiva förändringar kan uppnås med konkreta handlingar som att införa personaldimensioneringar, försäkra sig om professionellt stöd, satsa på ledarskap, erbjuda konsultation och förbättra handledningen i arbetet och fortbildningen.  

Det är fel att sänka kraven på expertis inom äldreomsorgen, då vi vet att hög kompetens är en förutsättning dels för god vård och tillräckligt mångsidig bedömning av vårdbehovet, dels för gott ledarskap och utveckling av insatserna. Allt detta möjliggör i sin tur verkningsfull och kostnadseffektiv verksamhet. Regeringen bör utveckla äldreomsorgen utifrån de sakkunnigas anvisningar. Det är det enda sättet att genomföra hållbara förändringar i serviceproduktionen och nå inbesparingar på lång sikt.