Motivering
Allmänt
Propositionen baserar sig på programmet för statsminister
Matti Vanhanens andra regering och har som sitt syfte att höja
accisen på alkoholdrycker för att främja
hälsan. Social- och hälsovårdsutskottet
ser mycket positivt på att regeringen nu för andra
gången föreslår att accisen på alkoholdrycker
ska höjas. Utskottet tillstyrker en fortsatt höjning
av skatterna och anser att det är viktigt för
att motarbeta sociala skador och hälsoskador förorsakade
av alkohol (bl.a. ShUU 13/2008 rd).
Nivån på alkoholaccisen sänktes avsevärt
i början av 2004 när Finland förberedde
sig på fri resandeinförsel från Estland
till följd av landets EU-medlemskap. Den största
sänkningen gällde starka alkoholdrycker (40 procent)
och den lägsta viner (10 procent). Efter det har accisen
höjts med i genomsnitt 11,5 procent från ingången
av 2008. Då höjdes främst accisen på starka
alkoholdrycker, med 15 procent och accisen på övriga
alkoholdrycker med 10 procent.
Enligt propositionen är höjningen av accisen för
varje grupp av alkoholdrycker med 10 procent den andra fasen i en
långsiktig process för att utveckla alkoholbeskattningen.
Till följd av höjningen stiger priset på alkoholdrycker
med i medeltal 4,5 procent. Tillsammans med höjningen av
alkoholaccisen från ingången av 2008 innebär
höjningen att priset på alkoholdrycker sammanlagt
stiger med cirka 10 procent. Eftersom höjningarna räknas
ut på accisen, som utgör en mycket större
andel av priset på starksprit än på öl
och vin, kommer den föreslagna höjningen också denna
gång att mest påverka priset på starka
alkoholdrycker. Förslaget motiveras med att höjningen
medger en långsiktig utveckling av alkoholskattepolitiken.
Alkoholkonsumtionen i Finland
Den totala konsumtionen av hundraprocentig alkohol per invånare
var 9,4 liter 2003 och 10,5 liter 2007. Den ökade i Finland
med ungefär 14 procent 2004—2007. Den
statistikförda konsumtionen ökade så sent
som 2007 men har i år minskat med cirka två procent.
Den icke statistikförda alkoholkonsumtionen låg
2007 ungefär på samma nivå som 2003.
I år förväntasden totala konsumtionen
sjunka cirka en procent jämfört med året
innan.
Antalet alkoholrelaterade dödsfall ökade med 29,3
procent mellan 2003 och 2006. Jämförelsen gäller
alkoholsjukdomar och alkoholförgiftningar som primär
dödsorsak. I en statistisk jämförelse
av alla alkoholrelaterade dödsfall var ökningen
under de här åren cirka 23,6 procent. Regeringen
konstaterar att vårdperioderna för alkoholrelaterade
sjukdomar har ökat i samma takt som alkoholkonsumtionen ökat
2004—2006. I syfte att motarbeta alkoholrelaterade hälsoskador
behöver i synnerhet konsumtionen följas upp och
bedömas över en längre period. Alkoholkonsumtionen
har fortsatt ökat redan under flera årtionden.
Den växande konsumtionen syns dels i att dödligheten
har ökat på kort sikt, dels i ökade alkoholskador
under årens lopp.
Man bedömer att den tilltagande totala alkoholkonsumtionen
i huvudsak beror på ökad konsumtion bland storkonsumenter
och personer med missbruksproblem. Regeringen utgår från att
en accishöjning minskar de alkoholrelaterade hälsoskadorna
i proportion till den minskade totala alkoholkonsumtionen. Det minskade
antalet alkoholskador gäller alla konsumentgrupper men
påverkar naturligtvis mest de grupper för vilkas
konsumtion priset spelar den största rollen. Mest påverkar
priset alkoholkonsumtionen bland de unga.
Konsekvenserna av högre accis
I propositionen beräknas de direkta kostnaderna av
alkoholkonsumtionen för samhället ha uppgått
till mellan 700 och 900 miljoner euro 2006. Kostnaderna för
social- och hälsovård utgjorde knappa hälften
och övervakningen av brottslighet för ungefär
en tredjedel av summan. Största delen av intäkterna
från alkoholaccisen går alltså till att
täcka kostnaderna för alkoholskador.
Social- och hälsovårdsutskottet föreslog
i sitt utlåtande för ett år sedan att
alkoholaccisen höjs mer än vad regeringen då föreslog
(ShUU 8/2007 rd). Utskottet hänvisade
till sakkunniga som ansåg att priset på alla alkoholdrycker
bör stiga med minst 20 procent för att ha någon
väsentlig social- och hälsovårdspolitisk
betydelse. Sammantaget stiger priset på alkoholdrycker med
uppskattningsvis 10 procent till följd av accishöjningarna
2008 och 2009. Priset på mellanöl och vin beräknas
endast stiga med cirka 3,5 procent och priserna på starka
alkoholdrycker cirka 7 procent när accisen höjs.
En flaska öl blir alltså några cent dyrare.
Regeringen bedömer att den statistikförda konsumtionen
minskar och att en del av konsumtionen ersätts med resandeinförsel.
Resandeinförseln har till följd av den högre
prisnivån under januari-augusti ökat med cirka
10 procent, samtidigt som den statistikförda konsumtionen har
minskat med drygt två procent. Slutsatsen är att
man med accisnivån framför allt kan påverka balansen
mellan den statistikförda och icke statistikförda
totala konsumtionen av alkohol.
Utskottet konstaterar att trots att resandeinförseln ökar
till följd av en prishöjning är regeringens
slutsats något enkelspårig. Siffrorna i motiveringen
kan även ge den felaktiga uppfattningen att ökningen
i resandeinförseln 2008 skulle ha lett till ökad
totalkonsumtion av alkohol. Social- och hälsovårdsutskottet
understryker att den totala konsumtionen av alkohol alltid minskar
när accisen och priset på alkohol höjs, och
därmed minskar också alkoholskadorna. Ju större
accishöjningen är, desto mera minskar den totala
konsumtionen eftersom införseln eller annan icke statistikförd
konsumtion inte ökar lika mycket som den statistikförda
konsumtionen minskar.
Enligt motiveringen ökade resandeinförseln av
alkohol när EU avskaffade införselkvoterna och
efter det att Estland gick med i EU. Den ökade till en
början med 80 procent och 2005 ytterligare 12 procent,
men har minskat under senare år. Trots minskningen är
resandeinförseln fortfarande över 50 procent högre än
2005. Utskottet påpekar att det inte framgår av
motiveringen till vilken del den växande resandeinförseln
har berott på att smugglingen samtidigt har minskat. Vid
utfrågningen av sakkunniga i utskottet har en del sakkunniga
bedömt att resandeinförseln i dagsläget
behöver öka med sju procent för att kompensera
en minskning på en procent. När konsumtionen minskar
på grund av höjda priser kompenseras den emellertid
aldrig fullt ut av resandeinförsel eller köp av
smuggelsprit.
Alkoholpolitiska metoder
Utskottet konstaterar att alla undersökningar pekar
på att det är priset och tillgången som
mest effektivt påverkar alkoholkonsumtionen. Det allmänna
kan reglera alkoholpriset genom beskattningen. Även om
våra möjligheter att använda beskattningen
som alkoholpolitiskt redskap har blivit begränsade i och
med Estlands EU-medlemskap bör vi utnyttja det lilla spelrum som
fortfarande finns i beskattningen, anser utskottet. Därför är
det motiverat med upprepade höjningar och att se till att
alkoholpriset åtminstone inte släpar efter ökningen
i den allmänna prisnivån.
I dagsläget kan vi påverka tillgången
närmast genom att reglera försäljningstiderna
och mer noggrant övervaka åldersgränserna
för köp av alkohol och serveringen. Genom effektivare
tillsyn har man ökat ansvaret för övervakningen
av försäljningsrestriktioner både inom
restaurangbranschen och inom detaljhandeln. Ändå förekommer
det fortfarande alltför allmänt att alkohol säljs
till minderåriga. Praxis för att bevilja serveringstillstånd är
en faktor som i någon mån kan påverka
tillgången. Utskottet anser att tillståndspraxis
bör utnyttjas för att skapa alkoholfria miljöer
och att idrotts- och kulturevenemang och evenemang för
barn ska vara alkoholfria. Man kan också reglera tillgången
med gällande bestämmelser genom att se noggrannare
på vem som får tillstånd till undantag
från öppettider för restauranger med
utskänkningsrättigheter.
Begränsningar av reklam har enligt undersökningar
en viss effekt på konsumtionen. Utskottet upprepar än
en gång att alkoholreklamen behöver begränsas.
Imageskapande reklam påverkar kraftigt barn och unga och
bidrar till att de får en positiv inställning
till ett liv med alkohol. Reklamen bör begränsas
till produktinformation och TV-reklam för alkohol senareläggas
eller helt förbjudas.
Upplysning har konstaterats ha en rätt obetydlig effekt
på alkoholkonsumtionen. Även om man med hjälp
av alkoholupplysning i skolorna och upplysningskampanjer kan informera
om skadorna och öka medvetenheten om dem har upplysningen
inte visat sig ha några bestående effekter på alkoholkonsumtionen.
För att attityder och beteende ska förändras
behövs det information från många håll.
Utöver skolorna bör också föräldrarna
satsa på attitydfostran och föregå med
gott exempel.
Avslutningsvis
Social- och hälsovårdsutskottet tillstyrker
lagförslaget men anser att alkoholaccisen fortsatt måste
höjas för att ha någon väsentlig
social- och hälsovårdspolitisk betydelse. Alkoholkonsumtionen
minskar inte tillräckligt mycket med tanke på folkhälsan
genom den höjning som regeringen föreslår.
Utskottet upprepar sitt ställningstagande från
i fjol att för att man redan i beredningen ska kunna beakta
social- och hälsovårdspolitiska och alkoholpolitiska
aspekter på sikt, ska propositionerna i fortsättningen
beredas i intensivare samarbete mellan finansministeriet och social-
och hälsovårdsministeriet (ShUU 8/2007
rd).