ALLMÄN MOTIVERING
Nuläge och föreslagna ändringar
Riksdagens arbetsordning
Under årens lopp har flera ändringar gjorts
i riksdagens arbetsordning (,
nedan arbetsordningen). Förutom vissa fundamentala ändringar
har man velat anpassa bestämmelserna efter förändringarna
i riksdagen. Ambitionen har också varit att förtydliga
reglerna. Man har i översynen av arbetsordningen försökt
undvika alltför stor detaljrikedom genom att låta
talmanskonferensen utfärda närmare föreskrifter om
rutinerna i riksdagens arbete med hänsyn till kraven i
grundlagen. Bestämmelserna ger talmannen större
handlingsfrihet exempelvis när det gäller att
leda plenum.
Talmanskonferensen har med stöd av bemyndigandet i
arbetsordningen utfärdat en lång rad anvisningar
om upplägget av riksdagsarbetet. I talmanskonferensens
anvisning om hur ordet begärs och anföranden hålls
(15.2.2000) ingår rekommendationer om längden
på anföranden och föreskrifter om hur
långa dels repliker, dels inlägg under frågestunden
får vara. För replikernas del motsvarar reglerna
exakt bestämmelserna i arbetsordningen. Däremot är
arbetsordningen inte lika uttömmande när det gäller
längden på anföranden och anger bara
att inläggen under frågestunden ska vara korta.
Arbetsordningens regler om repliker bör lämpligen
ges en allmännare utformning och utförliga bestämmelser
ingå i talmanskonferensens anvisningar.
Arbetsordningen utgör den rättsliga grunden för
arbetet i riksdagen och normen för arbetet i praktiken.
Bestämmelserna har allt emellanåt upplevts som
ogenomskinliga. Därför föreslår talmanskonferensen
att 53 § om behandlingen av lagförslag förtydligas.
I arbetsordningen föreslås också en
del justeringar som beror på förändrade
förhållanden. Arbetet i riksdagen präglas
av en tilltagande öppenhet: exempelvis finns plenarprotokoll
plus uppgifter om beslut, voteringar och närvaro snabbt allmänt
tillgängliga på riksdagens webbplats efter avslutat
plenum. Därför är bestämmelserna om
bl.a. vissa omröstningsresultat som ska antecknas i plenarprotokollet
inte längre behövliga. Talmanskonferensen föreslår även
att reglerna för budgetbehandlingen ses över för
att motsvara gällande praxis.
Valstadgan för riksdagen
Val av talman och vice talmän förrättas
i första plenum under riksmötet. Det är
det viktigaste av alla val som sker i plenum. Valförrättningen
(val av presidium, talmännens högtidliga försäkran och
talmannens tacktal) tar drygt två timmar i anspråk.
Ett val räcker ca 40 minuter — 20 minuter går åt
till att ledamöterna lägger valsedlarna i valurnan,
10 minuter till att rösterna räknas och 10 minuter
till att namnen på valsedlarna läses upp.
Man kan säga att valet av presidium slukar relativt
mycket tid. De jäktade ledamöterna brukar inte
stanna kvar i plenisalen valet ut. Men med tanke på presidievalets
dignitet är det önskvärt att så många
av dem som möjligt sitter kvar så länge
valprocedurerna pågår. Talmanskonferensen föreslår
följaktligen en ändring i valstadgan för
riksdagen (, nedan valstadgan)
som snabbar upp valet.
DETALJMOTIVERING
1. Riksdagens arbetsordning
6 §. Talmanskonferensens uppgifter.
Enligt 1 mom. 3 punkten ska talmanskonferensen under valperiodens
första riksmöte upprätta en förteckning över
lagförslag som godkänts att vila och lägga
fram förslag om remittering av dem till utskott. Bestämmelsen
har blivit överflödig, eftersom vilande lagförslag
förs upp på dagordningen för plenum och
tas därmed upp till remissdebatt på samma sätt
som nya propositioner och andra dagordningsärenden.
24 §. Statsministerns upplysning.
I 2 mom. i den finska texten byts det ålderdomliga
uttrycket julistaa ut mot toteaa. Den ändringen påverkar
inte den svenska texten. Däremot ersätts i den
svenska texten uttrycket "talmannen ger ordet enligt eget övervägande"
med "talmannen bestämmer vem som ska få ordet".
Den ändringen påverkar inte den finska texten.
25 §. Muntlig frågestund.
Enligt 1 mom. kan det i plenum föras en debatt där
ledamöterna muntligt ställer korta frågor
till ministrarna. Attributet avseende frågans längd
(kort) föreslås bli flyttat till 2 mom. Då är
bestämmelsen tillämplig på såväl
frågor som ministrarnas svar. Talmannen föreslås
få bestämma vem av ledamöterna (frågeställare
plus andra) eller ministrarna som ska få ordet för
ett kort inlägg om en fråga. Talmanskonferensen
har i sin anvisning för muntliga frågestunder
(15.2.2000) lagt fast att frågor, följdfrågor
och svaren på dem får räcka längst
en minut. Samtidigt byts det ålderdomliga uttrycket julistaa
ut mot det moderna toteaa i den finska texten. Ändringen
påverkar inte den svenska texten.
26 §. Debatter om aktuella frågor.
I 2 mom. föreslår talmanskonferensen att talmannen,
precis som vid muntliga frågestunder, förklarar
debatten avslutad när hon eller hon anser att frågan debatterats
tillräckligt.
30 a §. Utredningar till utskott.
En utredning som ett utskott fått med stöd
av 47 § i grundlagen kan tas upp till debatt i plenum.
Nu föreslås ett tillägg om att ordet
kan ges med avvikelse från 50 §. Principen finns
inskriven i övriga bestämmelser om debatt i plenum
i frågor som riksdagen inte fattar beslut om. Dessutom
föreslår talmanskonferensen samma tillägg
som i 26 § att talmannen får förklara
debatten avslutad när han eller hon anser att frågan
debatterats tillräckligt.
47 §. Anmälan till plenum.
Enligt 3 mom. verkställs inte namnupprop vid ett plenum
som hålls för att behandla ärenden som
avses i 25 (muntlig frågestund) eller 26 § (debatt
om en aktuell fråga). Frågestunderna och de aktuella
debatterna är numera i regel inplacerade bland andra pleniärenden
och namnupprop är därmed ett etablerat förfarande.
Denna sällan tillämpade undantagsregel är överflödig
och föreslås bli upphävd.
52 §. Repliker.
En replik för räcka längst två minuter
sägs det i 1 mom. Talmannen kan ändå bestämma
att en replik får räcka längst en minut. Replikerna
har i praktiken tidsbegränsats till en minut. Undantag
har ofta gjorts för ministrarna, som beroende på situationen
tillåtits repliker på en till tre, i vissa fall
upp till fem minuter. I talmanskonferensens anvisningar anges närmare hur
ordet begärs och anföranden hålls. Lydelsen när
det gäller repliklängden är densamma
i den gällande anvisningen som i arbetsordningen.
Det är rationellt att i arbetsordningen ha en mer allmänt
formulerad bestämmelse om repliklängden. Det ger
talmannen möjlighet att bestämma om han eller
hon vill ge en längre replik t.ex. till en minister under
en debatt eller även annars om det finns anledning till
det. Utan någon ändring i bestämmelsen
kan talmanskonferensen ändra sin anvisning och precisera
anförandepraxis eller andra rutiner i riksdagens arbete
i fråga om repliker och även annars om det behövs.
I momentet föreslås en liknande reglering
gällande repliker som för anföranden
under frågestunden, nämligen att de ska vara korta.
Den föreslagna formuleringen markerar tydligt replikernas
karaktär, men är flexibel när talmannen bedömer
att det behövs.
53 §. Behandlingen av lagförslag
I paragrafen ingår grundläggande bestämmelser
om hur lagförslag ska behandlas i plenum. Paragrafens formulering
och indelning har ansetts besvärlig med tanke på det
praktiska riksdagsarbetet. Därför föreslår
talmanskonferensen en del språkliga och strukturella ändringar
i paragrafen men utan att för den skull röra sakinnehållet.
Paragrafens 1 mom. förblir som det är.
I 2 mom. samlas alla bestämmelser om tågordningen
under den första behandlingen genom inkludering av bestämmelsen
i 3 mom. om att lagförslaget tas upp till detaljerad behandling när
den allmänna debatten avslutats. Likaså tas i momentet
in bestämmelsen i 4 mom. om möjligheten att behandla
ett lagförslag utan behandling paragraf för paragraf
när avvikande förslag till bestämmelser
inte framställts. I momentet föreslås
dessutom ingå det nuvarande förbudet i 6 mom.
mot att i den första behandlingen föreslå att
lagförslaget ska förkastas.
I 3 mom. kvarstår då bestämmelsen
om godkännande av lagförslaget enligt betänkandet
eller remittering av det till stora utskottet. Momentets första
mening om detaljerad behandling efter avslutad allmän debatt
föreslås alltså bli flyttad till 2 mom.
om tågordningen i den första behandlingen.
Bestämmelsen om den andra behandlingen av ett lagförslag
flyttas över från det nuvarande 5 mom. till 4
mom. Momentet förblir oförändrat, utom
att orden "med anledning av ärendet" stryks.
Bestämmelsen om att förklara ett lagförslag brådskande
i det föreslagna 5 mom. motsvarar det nuvarande 7 mom,.
men med vissa språkliga justeringar. Exempelvis ersätts
"har förklarats avslutad" med "har avslutats".
I det föreslagna 6 mom. kvarstår bestämmelsen
om möjligheten att i den första behandlingen remittera ärendet
till det utskott som berett det eller till något annat
fackutskott. I momentet lyfts in den nuvarande bestämmelsen
i 2 mom. om att ärendet kan remitteras till stora utskottet under
den allmänna debatten. Vidare föreskrivs det att
behandlingen fortsätter utifrån det betänkande
som tagits fram under den fortsatta utskottsbehandlingen.
Bestämmelsen i det gällande 6 mom. om att stora
utskottet kan begära utlåtande av ett annat utskott
om ett ärende som stora utskottet behandlar är
onödig och föreslås därför
bli struken. Utskottens rätt att begära utlåtande
av ett annat utskott regleras i 38 § i arbetsordningen. Bestämmelsen
kan anses gälla inte bara fackutskott utan också stora
utskottet.
55 §. Enda behandling.
Meningen som säger att utskottets betänkande
föredras i början av den enda behandlingen och
den sista meningen där det talas om detaljerad behandling
föreslås utgå ur 1 mom. Ändringen
behövs, eftersom man i riksdagens nya elektroniska ärendehanteringssystem
ofta hänför ärenden som inte bereds i
utskott till kategorien enda behandling. Exempel på sådana ärenden är
befrielse av riksdagsledamot från sitt uppdrag, val av
organ och sittordningen i plenisalen. Ändringen utesluter
inte att ett betänkande föredras i början
av behandlingen.
59 §. Behandlingen av budgetpropositionen.
Av 1 mom. framgår det att budgeten hör till
de ärenden som tas upp till enda behandling. Talmanskonferensen
föreslår att momentet kompletteras med en bestämmelse
om procedurerna vid budgetbehandlingen. Efter ändringen
matchar momentet rådande praxis, nämligen att
plenum innan enda behandlingen av budgetpropositionen börjar
godkänner ett förfarande som talmanskonferensen
upprättat. Enligt förslaget stryks den andra meningen
om att ärendet tas upp till detaljbehandling efter att
den allmänna debatten avslutats. Detta gör det
lättare att lägga upp budgetbehandlingen på ett
funktionellt sätt, och i procedurreglerna blir det möjligt
att ange tågordningen under såväl den
allmänna behandlingen som detaljbehandlingen exempelvis
genom att sätta in debatter om respektive huvudtitlar under
hela den allmänna debatten.
60 §. Besluts- och omröstningsförslag.
I 1 mom. stryks "förklarats avslutad" och därmed
konstaterar man bara att debatten har avslutats.
63 §. Omröstningsresultat.
Det gällande 2 mom. föreskriver om de fall
när man i protokollet antecknar hur var och en röstat
och vilka som varit frånvarande vid omröstningen.
Numera läggs alla omröstningsresultat ut på riksdagens
webbsida för vem som helst att läsa. Därför är
det inte längre nödvändigt att anteckna
i protokollet hur de enskilda ledamöterna röstat.
I plenarprotokollet på nätet finns en länk
till voteringsuppgifterna. Via nättjänsten går
det att få fram såväl voterings- som
frånvarouppgifter för varje ledamot.
Sista meningen i 2 mom., där det sägs att
debatt inte tillåts om saken, föreslås
bli flyttad till ett nytt 3 mom. Därmed framgår
det tydligt att debattförbudet gäller både
1 och 2 mom.
69 §. Protokoll från plenum.
Plenarprotokollet innehåller alla nödvändiga
uppgifter om vad som förekommit i plenum. Protokollet blir
klart och läggs ut på nätet inom några
timmar efter plenum. I momentet föreslås också en
skyldighet att utan dröjsmål lägga ut
uppgifterna om besluten i plenum på ett datanät,
vilket motsvarar nuvarande praxis.Uppgifterna om riksdagens beslut
bör offentliggöras separat så snabbt
som möjligt utan att vänta på plenarprotokollet.
Paragrafens 2 mom. förblir som det är. I 3 mom.
regleras ledamöternas rätt att få vissa
anteckningar gjorda i protokollet. Enligt den andra meningen har
en riksdagsledamot rätt att på begäran
få antecknat i protokollet att han eller hon inte varit
närvarande när ett beslut fattats. I protokollet
antecknas vem som varit närvarande, frånvarande
eller anmält sig senare. Av voteringsresultaten framgår
vilka ledamöter som varit frånvarande. Det går
lätt att av dessa uppgifter utläsa vem som varit
närvarande i beslutet om ett visst ärende. Ingen
har veterligen gjort en sådan begäran som avses
i bestämmelsen. Talmanskonferensen föreslår
därför att meningen stryks såsom överflödig.
Enligt 4 mom. undertecknas protokollet av riksdagens generalsekreterare
och justeras av presidiet. Nu föreslås det att
protokollet framöver ska undertecknas av riksdagens generalsekreterare,
men inte längre justeras av presidiet. Det kan betraktas
som betryggande att generalsekreteraren undertecknar protokollet;
samma reglering gäller även för beslutsprotokollet.
Protokollets innehåll granskas och korrigeras av tjänstemän
på protokollbyrån.Den sista meningen i 4 mom.
föreskriver att protokollet görs tillgängligt
för allmänheten via ett datanät. Enligt
förslaget ska protokollet utan dröjsmål
läggas ut på ett datanät. Förslaget är analogt
med 1 mom. om publicering av besluten i plenum.
2. Valstadgan för riksdagen
6 §. Valförrättning
I valstadgan finns bestämmelser om hur olika val går
till i plenum. Enligt 1 mom. tillämpas stadgan bl.a. vid
val av riksdagens talman och vice talmän. Grundlagens 34 § 3 mom.
föreskriver att valet i detta fall ska förrättas
med slutna sedlar. Av 6 § i valstadgan framgår
det att man vid personval använder en enda valurna. Ledamöterna
lägger sina hopvikta valsedlar i urnan i den ordning deras
namn ropas upp. Talmannen assisteras av fyra ledamöter
när valsedlarna granskas, de avgivna rösterna
läses upp och rösterna räknas.
Hela valförrättningen brukar ta drygt två timmar
i anspråk. Med tanke på den tid som ledamöterna
och ministrarna har till sitt förfogande kunde proceduren
med fördel förkortas. Då kunde fler ledamöter
sitta kvar under valförrättningen, vilket understryker
presidievalets dignitet.
För att proceduren ska bli kortare föreslår
talmanskonferensen att 6 § 1 mom. ändras så att
vid personval kan användas två valurnor enligt
talmannens beslut. Då använder de som sitter till höger
i plenisalen urnan framför den högra talarstolen
och ledamöterna till vänster den vänstra valurnan.
Så brukar det gå till vid öppen omröstning
med sedlar enligt 62 § i arbetsordning, ett voteringssätt
som tillgrips bl.a. om tekniken strejkar och omöjliggör
maskinell omröstning. Under varje riksmöte finns
det att tillgå aktuella listor för namnupprop
för detta valsätt respektive denna omröstningssituation.
Genom den föreslagna ändringen kan man korta
ner talmansvalet från 40 till 30 minuter. Valet av presidium
skulle ta cirka en och halv timme i stället för
två timmar som nu. Den tid som går åt
till valförrättningen kan ytterligare kortas ner
med cirka 30 minuter om uppläsningen av rösterna
på valsedlarna slopas. Det här är något
som man kan besluta om från val till val.
I början av valperioden, när ledamöterna
sitter i alfabetisk ordning i salen och det finns nyvalda bland
dem, kan det vara mer praktiskt att använda en urna vid
presidievalet. Framöver kunde man under andra riksmöten
och även vid andra personval använda två urnor.
9 §. Granskning av kandidatlistor
Enligt 1 mom. granskas och godkänns kandidatlistorna för
val av organ av riksdagens generalsekreterare.
Valet av organ är i dag anförtrott en tjänsteman
vid centralkansliets sekretariat. Denne riksdagssekreterare granskar
att en anhållan om befrielse från ett visst organ är
tillåtlig och att personerna på kandidatlistan är
valbara till organet samt bereder frågor om val till organ
för talmanskonferensen och plenum. Idel samförstånd har
rått om ändringarna i organsammansättningen
i åratal och de praktiska arrangemangen har löpt
smidigt mellan centralkansliet och riksdagsgrupperna.
Talmanskonferensen föreslås den ändringen
i valstadgans 9 § att det inte längre måste
vara generalsekreteraren som granskar och godkänner kandidatlistorna
utan att uppgiften hör till en tjänsteman som
förordnats att sköta organfrågor.
Hur förslaget har beretts.
Förslaget har beretts som ett tjänsteuppdrag
vid riksdagens centralkansli.
Ikraftträdande.
Ändringarna i riksdagens arbetsordning och valstadgan
för riksdagen föreslås träda
i kraft den 1 februari 2013.
Riksdagens beslut
om ändring av riksdagens arbetsordning
I enlighet med riksdagens beslut, tillkommet på det
sätt som föreskrivs i 52 § 1 mom. i grundlagen,
upphävs i riksdagens arbetsordning ()
6 § 1 mom. 3 punkten och 47 § 3 mom.,
ändras 24 § 2 mom., 25 §,
26 § 2 mom., 30 a §, 52 § 1 mom., 53 §,
55 § 1 mom., 59 § 1 mom., 60 § 1 mom.,
63 § 2 mom. och 69 §, av dem 30 a § sådan
den lyder i riksdagens beslut ,
53 § sådan den lyder delvis ändrad i
riksdagens beslut samt 55 § 1
mom. och 59 § 1 mom. sådana de lyder i riksdagens
beslut ja 69 § sådan
den lyder delvis ändrad i riksdagens beslut , samt
fogas till 63 § ett nytt 3 mom. som följer:
|
Gällande arbetsordning
|
Förslag
|
24 §
Statsministerns upplysning
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Talmannen beslutar om debatt skall tillåtas med anledning
av upplysningen. Talmannen ger ordet enligt eget övervägande
utan hinder av 50 §. När talmannen anser
att saken debatterats tillräckligt förklarar han
eller hon debatten avslutad.
|
24 §
Statsministerns upplysning
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Talmannen beslutar om debatt ska tillåtas med anledning
av upplysningen. Utan hinder av 50 § bestämmer
talmannen vem som ska få ordet. När talmannen
anser att frågan debatterats tillräckligt förklarar
han eller hon debatten avslutad.
|
25 §
Muntlig frågestund
Talmanskonferensen kan besluta att det i plenum skall föras
en debatt där ledamöterna muntligen ställer
korta spörsmål till ministrarna.
Vid debatterna under frågestunderna kan ordet ges med
avvikelse från 50 §. Talmannen tilllåter
enligt eget övervägande den som ställt spörsmålet
och andra riksdagsledamöter samt ministrarna att yttra
sig i saken. När talmannen anser att saken debatterats
tillräckligt förklarar han eller hon debatten
avslutad.
Talmanskonferensen utfärdar närmare anvisningar
om saken.
|
25 §
Muntlig frågestund
Talmanskonferensen kan besluta att det i plenum ska föras
en debatt där ledamöterna ställer frågor till
ministrarna.
Vid debatterna under frågestunden kan ordet ges med
avvikelse från 50 §. Talmannen bestämmer
vem av ledamöterna som ska få ordet för
en kort fråga och vilken minister för ett kort
svar. När talmannen anser att frågan debatterats
tillräckligt förklarar han eller hon debatten
avslutad.
Talmanskonferensen utfärdar närmare anvisningar
om saken.
|
26 §
Debatter om aktuella frågor
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Beslut om att en debatt om en aktuell fråga skall ordnas
fattas av talmanskonferensen. Ordet kan ges med avvikelse från
50 §.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
|
26 §
Debatter om aktuella frågor
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Beslut om att en debatt om en aktuell fråga ska ordnas
fattas av talmanskonferensen. Ordet kan ges med avvikelse från
50 §. När talmannen anser att frågan
debatterats tillräckligt förklarar han eller hon
debatten avslutad.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
|
30 a §
Utredningar till utskott
Talmanskonferensen kan på förslag av ett utskott
besluta att en utredning som avses i 47 § 2 mom.
grundlagen skall tas upp till debatt i plenum, varvid riksdagen
dock inte fattar beslut i saken.
|
30 a §
Utredningar till utskott
Talmanskonferensen kan på förslag från ett utskott
besluta att en utredning som avses i 47 § 2 mom. i grundlagen
ska tas upp till debatt i plenum, varvid riksdagen dock inte fattar
beslut i saken. Ordet kan ges med avvikelse från 50 §. När
talmannen anser att frågan debatterats tillräckligt
förklarar han eller hon debatten avslutad.
|
52 §
Repliker
Talmannen kan utan hinder av 50 och 51 § enligt eget övervägande
och i den ordning han eller hon bestämmer låta
riksdagsledamöter besvara ett anförande. En
replik får räcka längst två minuter.
Talmannen kan besluta tillåta repliker på längst
en minut i debatten.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
|
52 §
Repliker
Talmannen kan utan hinder av 50 och 51 § enligt eget övervägande
och i den ordning han eller hon bestämmer låta
riksdagsledamöter kort besvara ett anförande.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
|
53 §
Behandlingen av lagförslag
Ett ärende som innefattar ett lagförslag tas upp
till två behandlingar i plenum utifrån utskottets
betänkande.
I den första behandlingen föredras utskottets betänkande
och förs en allmän debatt om ärendet.
Under den allmänna debatten kan riksdagen besluta att ärendet
remitteras till stora utskottet, varvid behandlingen fortsätter
utifrån stora utskottets betänkande.
Sedan den allmänna debatten avslutats tas lagförslaget
upp till detaljerad behandling. Då fattas beslut om lagförslagets
innehåll. Om lagförslaget i den detaljerade behandlingen
godkänns enligt betänkandet, konstateras den första behandlingen
av ärendet vara avslutad. I annat fall remitteras ärendet
i den form riksdagen beslutat till stora utskottet. Stora utskottet
kan omfatta riksdagens beslut eller föreslå ändringar
i det. Om stora utskottet föreslår ändringar,
beslutar riksdagen om de skall godkännas eller förkastas.
Därefter konstateras den första behandlingen av ärendet
vara avslutad.
Lagförslagets innehåll kan i den detaljerade behandlingen
utan behandling paragraf för paragraf konstateras ha blivit
godkänt enligt betänkandet till den del det i
handlingarna inte ingår förslag till bestämmelser
som avviker från betänkandet och sådana
förslag inte heller har lagts fram i den ordning som bestäms
i 58 §.
I den andra behandlingen, som hålls tidigast den tredje
dagen efter att den första behandlingen avslutats, beslutar
riksdagen om godkännande eller förkastande av
lagförslaget samt om eventuella uttalanden från
riksdagen med anledning av ärendet.
|
53 §
Behandlingen av lagförslag
Ett ärende som innefattar ett lagförslag tas upp
till två behandlingar i plenum utifrån utskottets
betänkande.
I den första behandlingen föredras utskottets betänkande
och förs en allmän debatt om ärendet. Därefter
fattas i den detaljerade behandlingen beslut om lagförslagets
innehåll. Lagförslagets innehåll kan
i den detaljerade behandlingen utan behandling paragraf för
paragraf konstateras ha blivit godkänt enligt betänkandet till
den del det i handlingarna i ärendet inte ingår
förslag till bestämmelser som avviker från betänkandet
och sådana förslag inte heller har lagts fram
i den ordning som bestäms i 58 §. I den
första behandlingen får förslag om att
lagförslaget ska förkastas inte läggas
fram.
Om lagförslagets innehåll godkänns
enligt betänkandet, konstateras den första behandlingen
av ärendet vara avslutad. I annat fall remitteras ärendet
i den form riksdagen beslutat till stora utskottet. Stora utskottet
kan omfatta riksdagens beslut eller föreslå ändringar
i det. Om stora utskottet föreslår ändringar,
beslutar riksdagen om de ska godkännas eller förkastas.
Därefter konstateras den första behandlingen av ärendet
vara avslutad.
I den andra behandlingen, som hålls tidigast den
tredje dagen efter att den första behandlingen avslutats,
beslutar riksdagen om godkännande eller förkastande
av lagförslaget samt om eventuella uttalanden från
riksdagen.
|
|
I den första behandlingen får förslag
om att lagförslaget skall förkastas inte läggas
fram. Under den första behandlingen kan riksdagen remittera ärendet
till det utskott som har berett det eller till ett annat utskott.
Också stora utskottet kan begära utlåtande
av ett annat utskott om ett ärende som stora utskottet
behandlar.
Ett förslag att ett ärende skall förklaras
brådskande skall, om det inte har lagts fram i utskottets
betänkande, framläggas innan debatten har förklarats
avslutad.
|
Ett förslag att ett ärende ska förklaras
brådskande ska, om det inte ingår i utskottets
betänkande, framläggas i den andra behandlingen innan
debatten har avslutats.
I den första behandlingen kan riksdagen remittera ärendet
till det utskott som har berett det eller till ett annat fackutskott
men bara under den allmänna debatten till stora utskottet.
Behandlingen fortsätter utifrån ett nytt betänkande.
|
55 §
Enda behandling
Andra ärenden på dagordningen för
plenum än de som avses i 53 och 54 § som riksdagen
ska fatta beslut om och som något annat inte föreskrivs
särskilt om tas i plenum upp till enda behandling. I
början av den enda behandlingen föredras utskottets
betänkande och i slutet av behandlingen fattas beslut om
förslaget i betänkandet. Efter debatt kan ärendet
tas upp till detaljerad behandling, då beslut fattas i ärendet.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
|
55 §
Enda behandling
Andra än i 53 och 54 § avsedda ärenden
på dagordningen för plenum som riksdagen ska fatta
beslut om och som något annat inte föreskrivs särskilt
om tas upp till enda behandling tas i plenum.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
|
59 §
Behandlingen av budgetpropositionen
Budgetpropositionen tas upp till enda behandling i plenum utifrån
finansutskottets betänkande. I början av behandlingen
förs en allmän debatt och när debatten
har avslutats tas ärendet upp till detaljbehandling. Huvudtitlar
eller avdelningar eller kapitel i dem konstateras ha blivit godkända
enligt betänkandet, om förslag till ändring
av dem inte har framställts enligt vad som föreskrivs
nedan i denna paragraf.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
|
59 §
Behandlingen av budgetpropositionen
Budgetpropositionen tas upp till enda behandling i plenum utifrån
finansutskottets betänkande enligt det förfarande
som riksdagen godkänt. Huvudtitlar eller avdelningar
eller kapitel i dem konstateras ha blivit godkända enligt
betänkandet, om förslag till ändring
av dem inte har framställts enligt vad som föreskrivs
nedan i denna paragraf.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
|
60 §
Besluts- och omröstningsförslag
När debatten om det ärende som behandlas har
förklarats avslutad, redogör talmannen för
de framlagda förslagen. Framförs en anmärkning mot
talmannens redogörelse, och finner talmannen anmärkningen
vara riktig, skall han eller hon rätta redogörelsen.
Om talmannen anser att annärkningen inte ger anledning
att rätta redogörelsen, skall riksdagen besluta
om detta.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
|
60 §
Besluts- och omröstningsförslag
När debatten om det ärende som behandlas har avslutats,
redogör talmannen för de framlagda förslagen.
Framförs en anmärkning mot talmannens redogörelse,
och finner talmannen anmärkningen vara riktig, ska han
eller hon rätta redogörelsen. Om talmannen anser
att anmärkningen inte ger anledning att rätta
redogörelsen, ska riksdagen besluta om detta.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
|
63 §
Omröstningsresultat
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Resultaten från alla omröstningar skall förvaras.
I protokollet från plenum antecknas hur var och en har
röstat vid omröstning med omröstningsapparat
eller vid omröstning med sedlar och vilka som har varit
frånvarande vid omröstningen, om talmannen anser
det vara nödvändigt eller om 20 riksdagsledamöter
anhåller om det genom att resa sig så snart resultatet
av omröstningen har tillkännagetts eller om det
krävs kvalificerad majoritet för att förslaget
skall godkännas. Debatt om saken tillåts inte.
|
63 §
Omröstningsresultat
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Resultaten från alla omröstningar ska förvaras och
publiceras.
Debatt om saken tillåts inte.
|
69 §
Protokoll från plenum
Över plenum upprättas protokoll. I det antecknas
uppgifter om behandlingen av ärendena och debatterna i
plenum.
Ett anförande som tas in i protokollet lämnas till
talaren för att granskas. Anförandets sakinnehåll
får inte ändras.
Har en riksdagsledamot inte omfattat plenums beslut, har han
eller hon rätt att anmäla avvikande mening till
protokollet. Om en riksdagsledamot inte har varit närvarande
när ett beslut fattades, har ledamoten rätt att
begära att detta antecknas i protokollet.
Protokollet undertecknas av riksdagens generalsekreterare och
justeras av presidiet. Det görs tillgängligt för
allmänheten via ett datanät.
|
69 §
Protokoll från plenum
Över plenum upprättas protokoll. I det antecknas
uppgifter om behandlingen av ärendena och debatterna i
plenum. Uppgifterna om besluten i plenum ska utan dröjsmål
läggas ut på ett datanät.
Ett anförande som tas in i protokollet lämnas till
talaren för att granskas. Anförandets sakinnehåll
får inte ändras.
Om en riksdagsledamot inte omfattat plenums beslut,
har han eller hon rätt att anmäla avvikande mening
till protokollet.
Protokollet undertecknas av riksdagens generalsekreterare. Protokollet
ska utan dröjsmål göras tillgängligt
för allmänheten via ett datanät.
|
|
Detta beslut träder i kraft den
2013.
|
_______________
2.
Riksdagens beslut
om ändring av 6 och 9 § i valstadgan för
riksdagen
I enlighet med riksdagens beslut, tillkommet på det
sätt som föreskrivs i 52 § 1 mom. i grundlagen,
ändras i valstadgan för riksdagen
() 6 § 1 mom. och 9 § 1
mom. som följer:
|
Gällande valstadga
|
Förslag
|
6 §
Valförrättning
Vid personval används en enda valurna. Riksdagsledamöterna
lägger sina valsedlar, som skall vara hopvikta så att
insidan inte syns, i urnan i den ordning deras namn ropas upp. Valsedlarna får
inte läggas i urnan i någon annan ordning.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
|
6 §
Valförrättning
Vid personval används en eller två valurnor enligt
talmannens beslut. Riksdagsledamöterna lägger
sina valsedlar, som ska vara hopvikta så att insidan inte
syns, i respektive urna i den ordning deras namn ropas
upp. Valsedlarna får inte läggas i urnan i någon
annan ordning.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
|
9 §
Granskning av kandidatlistor
Kandidatlistorna granskas och godkänns av riksdagens
generalsekreterare.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
|
9 §
Granskning av kandidatlistor
Kandidatlistorna granskas och godkänns av en tjänsteman
som förordnats till uppdraget av riksdagens generalsekreterare.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
|
|
Detta beslut träder i kraft den
2013.
|
_______________