Riksdagens räkenskapsstadga
Riksdagens räkenskapsstadga trädde ikraft den 1 juni 1988 och den har ändrats nio gånger under 1992—2007. Räkenskapsstadgan måste nu ses över ytterligare för att harmoniera med det nya reglementet för riksdagens kansli som träder i kraft vid årsskiftet. Det nya reglementet upphäver det gamla reglementet till alla delar. och är mer allmänt hållet. Genom det nya reglementet får kansliets förvaltningsavdelning en ny struktur och nya funktioner och ändringarna återverkar också på räkenskapsstadgan.
Vissa språkliga ändringar föreslås också.
Förslagets konsekvenser
Förslaget har inga direkta ekonomiska konsekvenser och det medför heller inga förändringar i antalet anställda vid riksdagens kansli och ämbetsverken i anslutning till det.
Förslaget har inga konsekvenser för miljön eller effekter som är könsspecifika eller påverkar jämställdheten.
Ärendets beredning
Ändringen av räkenskapsstadgan har beretts vid riksdagens kansli av förvaltningsbyrån och räkenskapsbyrån. Ändringarna har behandlats i kansliets ledningsgrupp den 25 november 2015.
DETALJMOTIVERING
Riksdagens räkenskapsstadga
8 §.
I paragrafen föreskrivs om att fastställa den detaljerade indelningen av riksdagens budget.
I paragrafens 2 mom. föreslås ett skrivfel i den finskspråkiga versionen bli rättat så att ordet "talousarviosta" blir "talousarviota". I den svenskspråkiga versionen görs vissa tekniska ändringar.
Ekonomiförvaltningsorganisationen
12 §.
Bestämmelsen definierar de ansvariga aktörerna i fråga om kansliets ekonomi samt för betalningsrörelsen och bokföringen vid riksdagens justitieombudsmans kansli.
I överensstämmelse med det nya reglementet och omorganiseringen av kansliets förvaltningsavdelning föreslås det att 1 mom. ändras så att förvaltningsavdelningen ersätts med förvaltnings- och serviceavdelningen. Eftersom räkenskapsbyrån dras in bör det konstateras att riksdagens justitieombudsmans betalningsrörelse och bokföring sköts av förvaltnings- och serviceavdelningen vid riksdagens kansli. Eftersom riksdagens justitieombudsmans betalningsrörelse och bokföring samt uppgifter som gäller löneutbetalning numera sköts av räkenskapsbyrån har ett omnämnande om detta fogats till bestämmelsen.
13 §.
I paragrafen föreskrivs om att överföra tjänster till statens servicecentral samt om betalningen av utgifter eller uppbörden av inkomster på ett ämbetsverk eller en inrättning i anknytning till riksdagen.
Enligt ett serviceavtal som riksdagens kansli och statens servicecentral har ingått har även personalförvaltningsärenden överförts till statens servicecentral och därför bör paragrafen ändras så att kanslikommissionen kan lägga ut både ekonomiförvaltningsuppgifter och personalförvaltningsuppgifter på statens servicecentral för att skötas på det sätt som fastställs i avtalet.
Det nya reglementet för riksdagens kansli innebär att räkenskapsbyrån dras in och därför föreslås det att paragrafen ändras så att överföringen av vissa utgiftsbetalningar och inkomster på ett ämbetsverk eller en inrättning i anknytning till riksdagen kan ske mot redovisning till förvaltnings- och serviceavdelningen vid riksdagens kansli.
Betalningsrörelsen, bokföringen och bokslutet
15 §.
I paragrafen föreskrivs om inkomstkonton och utgiftskonton för kansliets betalningsrörelse.
Eftersom kansliet numera är kund hos statens servicecentral föreslås det att paragrafen ändras så att servicecentralen ska sköta täckningsöverföringar och tömningsöverföringar i stället för räkenskapsbyrån, som inte längre finns.
16 §.
Paragrafen handlar om utbetalning av löner till kansliets personal och arvoden till riksdagsledamöter och sakkunniga samt om kostnadsersättningar till riksdagsledamöterna. Det föreslås att paragrafen kompletteras med bestämmelser om uträkning av löner, arvoden och ersättningar och om lönebokföringen, som föreslås övergå på statens servicecentral för att skötas med ett sådant löneräkningssystem som bestämts i serviceavtalet.
Från den 1 oktober 2016 tar riksdagen i bruk statens gemensamma datasystem för ekonomi- och personalförvaltningen (Kieku). Det är möjligt att uträkningen och utbetalningen av arvoden och kostnadsersättningar till riksdagsledamöterna framöver också ska gälla ministerarvodentill ledamöter som samtidigt sköter ministeruppdrag. I riksdagens räkenskapsreglemente ingår närmare anvisningar om hur kontouppgifter för dem som får löner och arvoden ska uppges och de ovan nämnda posterna betalas ut. I förekommande fall kan kanslikommissionen enligt förslaget besluta om hur utbetalningen av ministerarvoden till berörda riksdagsledamöter ska ordnas.
17 §.
Bestämmelser om riksdagens lösa egendom finns i denna paragraf. Eftersom Statskontoret har ändrat bokföringsenheternas skyldighet att föra bok över sin lösa egendom behövs bestämmelsen inte längre. Däremot behövs det bestämmelser om register över nationalegendom och inventarier. Den grundliga renoveringen av riksdagens byggnader kommer att leda till att värdet på dessa ökar betydligt och de kommer att utgöra en allt större post i riksdagens balansräkning.
Paragrafen föreslås därför bli ändrad så att i den föreskrivs att statens servicecentral ska sköta bokföringen av nationalegendom och inventarier. Närmare anvisningar om bokföringen och gränsvärden för egendomen samt om uppföljningen av bokföringen ges i riksdagens räkenskapsreglemente.
20 §.
Bestämmelser om den interna kontrollen ingår i denna paragraf.
I 1 mom. föreslås språkliga ändringar.
Dessutom föreslå ett nytt 2 mom. med bestämmelser om vilka uppgifter som hör till internrevisionens uppgifter. Internrevisionen vid riksdagens kansli ska utvärdera kansliets interna tillsyn med hänsyn till om den är tillräcklig, tillförlitlig och fungerande. Kansliets internrevision har i uppgift att ta fram information till den högsta ledningen om huruvida riskhanteringen, den interna kontrollen samt ledningen och förvaltningen är tillräckliga, tillförlitliga och fungerande.
Ikraftträdande
Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2016.