Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 17 april 2002 berättelsen om regeringens åtgärder under år 2001 (B 3/2002 rd) till grundlagsutskottet för beredning och bestämde samtidigt att de permanenta fackutskotten skall lämna utlåtande om berättelsen till grundlagsutskottet.
Utskottet har hört
kommunikationsminister Kimmo Sasi, ekonomidirektör Marja Heikkinen-Jarnola och biträdande avdelningschef Kari Saari, kommunikationsministeriet
I sitt utlåtande koncentrerar sig trafikutskottet på trehjuliga mopeder, lätta fyrhjulingar och skyldigheten att anlita lots. För att tillmötesgå grundlagsutskottets begäran ser trafikutskottet dessutom på de uttalanden i berättelsen som riksdagen godkänt på förslag av utskottet.
De uttalanden i anknytning till regeringens proposition RP 144/1997 rd som riksdagen godkände den 2 december 1997 har resulterat i åtgärder och klart bättre möjligheter till befrielse från skyldigheten att anlita lots. I det stora hela har mycket små fartyg och fartyg i reguljär linjetrafik goda möjligheter att befrias från skyldigheten att anlita lots. Men situationen är fortsatt problematisk för fartyg i storleksklass över 3 000 dwt i reguljär trafik på Finland och med växlande destinationshamnar. Skyldigheten att anlita lots inverkar i hög grad på dessa fartygs verksamhetsvillkor.
Tullstyrelsen tillsatte den 27 december 2000 en arbetsgrupp för farledsavgifter med uppgift att i samråd med Sjöfartsstyrelsen reda ut vilka procedurändringar som behövs för att rätta till olägenheterna i uttagningen av farledsavgifter och att förbereda förslag till ändring av lagen (1028/1980) och förordningen (1016/1983) om farledsavgifter för kommunikationsministeriet. Arbetsgruppen föreslog inga ändringar i grunderna för farledsavgifter. Däremot föreslog arbetsgruppen en del legislativa och procedurala förbättringar i uttagningen av farledsavgifter. Ett av arbetsgruppens viktigaste ändringsförslag gällde begränsning av giltighetstiden för isavgiftsklassbeviset så att det gäller högst lika länge som fartygets klassificeringsbevis. Arbetsgruppen anser att det inte går att genomföra alla nödvändiga ändringar i bestämmelserna och att flytta upp dem på en högre normnivå som den nya grundlagen kräver utan en total översyn av lagen och förordningen om farledsavgifter. Utskottet ser de föreslagna reformerna som mycket viktiga.
Utskottet har uppmärksamgjorts på att lotsningsavgifterna i Finland är mycket höga. Det har föreslagits att verksamheten på lotsstationerna kunde rationaliseras och bemanningen anpassas bättre till trafiktoppar och andra uppgifter för att pressa ner kostnaderna. Utskottet menar dock att varken kostnads- eller säkerhetsaspekterna får glömmas bort i denna diskussion, eftersom riskmomentet är som störst när fartyget måste stanna i farleden för att invänta lots.
Utskottet anser det ohållbart att trehjuliga mopeder och fyrhjulingar behandlas olika i lagstiftningen. Europeiska unionen antog den 18 mars 2002 ett direktiv (2002/24/EG) om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG, som gör skillnad mellan ett trehjuligt fordon och en fyrhjuling, dvs. ett fyrhjuligt fordon. Vissa trehjuliga fordon klassas som mopeder, medan tekniskt säkrare fyrhjulingar inte klassas som mopeder.
Trehjuliga mopeder och lätta fyrhjulingar är nödvändiga inte minst på landsbygden för dem som varken har ekonomiska eller andra förutsättningar att skaffa sig bil och nödvändigt bilkörkort. För många äldre eller personer med funktionshinder är de den enda förnuftiga färdmöjligheten och det enda sättet att få tillgång till service när t.ex. butiksbilarna har lagts ner på landsbygden. Problemet är bara att kraven beträffande fyrhjulingar för tillfället är högre än beträffande mopedklassade trehjulingar. Ändå måste en fyrhjuling anses vara säkrare än en trehjulig moped. Därför menar utskottet att trehjuliga mopeder och lätta fyrhjulingar bör jämställas med hänsyn till körkortskraven, användningsreglerna (t.ex. användning på cykelvägar), beskattningen och de körtekniska specifikationerna.
Trafikutskottet anser att åtgärderna i regeringens berättelse inte är tillräckliga utan att följande uttalanden som utskottet föreslagit fortfarande behövs och bör stå kvar i berättelsen:
Undantag från skyldigheten att anlita lots, nivån på farleds- och lotsningsavgifter
RP 144/1997 rd (s. 239)
Koncession för digital sändningsverksamhet och finansieringsplanerna för verksamheten
RP 34/1998 rd (s. 240)
Trehjuliga mopeder, lätta fyrhjulingar, mopedteoriprovet
RP 92/1999 rd (s. 241—242)
Bolagiseringen av vägverket
RP 25/2000 rd (s. 242—243)
Postverksamhet
RP 74/2000 rd (s. 244—245)
Statsbidrag för enskilda vägar
RP 166/2000 rd (s. 248)
Främjande av konkurrenskraften hos Finlands handelsflotta
RP 144/2001 rd (s. 250)
Med stöd av det ovan sagda anför trafikutskottet
att grundlagsutskottet bör beakta det som framförts i detta utlåtande.
Helsingfors den 5 juni 2002
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Mika Boedeker