PROMEMORIAUNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET24.8.2023VN/3451/2023FÖRSLAG OM ATT FINLAND SKA ANSLUTA SIG TILL EUROPEISKA CENTRUMET FÖR MARINBIOLOGISK FORSKNING – KONSORTIUM FÖR EUROPEISK FORSKNINGSINFRASTRUKTUR (ANSLUTNING TILL EMBRC-ERIC-KONSORTIET)
1
Finlands anslutning till EMBRC-ERIC som medlem
Finland har för avsikt att ansluta sig som medlem till Europeiska centrumet för marinbiologisk forskning – konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur EMBRC-ERIC (European Marine Biology Resource Center). EMBRC-ERIC är en decentraliserad forskningsinfrastruktur för marinbiologisk forskning.
EMBRC-ERIC inrättades genom kommissionens beslut den 23 augusti 2018 (2018/272/EU). Frankrike är värdland för EMBRC-ERIC. Medlemmar i EMBRC-ERIC är, förutom värdlandet, Belgien, Spanien, Israel, Italien, Grekland, Norge, Portugal och Sverige.
Forskningsinfrastrukturen EMBRC har prioriterats på europeisk nivå och i Finland. EMBRC inkluderades i den europeiska färdplanen för forskningsinfrastrukturer (ESFRI) år 2008. Sedan 2018 har den bedömts höra till de ESFRI-projekt som har etablerat sin verksamhet och som är av stor betydelse för den europeiska forskningens konkurrenskraft (ESFRI Landmarks). I Finlands nationella färdplan för forskningsinfrastrukturer ingår sedan 2014 FINMARI, den decentraliserade infrastrukturen för havsforskning i Finland. FINMARI-konsortiet har föreslagit att Finland ansluter sig som medlem till EMBRC-ERIC.
Finländska forskningsorganisationer har samarbetat med EMBRC-ERIC genom att delta i ett projekt där gemensamma verksamhetsmodeller, tjänster och prissättning utvecklades (projektet pp2EMBRC 2015–2016) och ett projekt där europeiska forskare erbjöds tillgång till ekosystemen och de marinbiologiska forskningsfaciliteterna i norra Östersjön (H2020 ASSEMBLE Plus 2017–2022).
Den 13 december 2022 rekommenderade den av Finlands Akademi utsedda kommittén för forskningsinfrastruktur att Finland ansluter sig till EMRC-ERIC. Enligt kommittén har de havsforskningstjänster som produceras av den nationella FINMARI-forskningsinfrastrukturen konstaterats vara högklassiga i många internationella sakkunnigbedömningar. Kommittén anser att ett medlemskap i EMBRC-ERIC uppfyller de kvalitetskrav som ställs på ett finländskt medlemskap i en internationell forskningsinfrastruktur. Dessutom förbereder sig kommittén för forskningsinfrastruktur vid Finlands Akademi på att finansiera medlemsavgiften i EMBRC-ERIC under de tre första åren 2023–2025. Beslutet om medlemsavgifter är tidsbegränsat och kommittén behandlar ärendet igen före utgången av 2025. De nationella forskningsorganisationer som deltar i forskningsinfrastrukturen har åtagit sig att vid behov finansiera medlemsavgiften efter 2025. För resten av medlemskapskostnaderna står de forskningsorganisationer som deltar i EMBRC-ERIC.
Finlands kostnader för deltagandet i EMBRC-ERIC består av en på stadgarna baserad medlemsavgift, som med nuvarande antal medlemmar blir 63 633 euro per år, och av kostnaderna för upprätthållandet av den nationella forskningsinfrastrukturen och dess verksamhet.
I Finland ska undervisnings- och kulturministeriet vara det företrädande organet enligt EMBRC-ERIC:s stadgar, och ministeriet ska utse representanter till EMBRC-ERIC:s generalförsamling. Undervisnings- och kulturministeriet ska också utse ett nationellt center. Avsikten är att utse Helsingfors universitet till EMBRC-ERIC:s nationella center.
2
Finlands deltagande i EMBRC-ERIC
Tvärminne forskningsstation vid Helsingfors universitet samordnar det nätverk för marinbiologisk forskning i Finland som är kopplat till EMBRC-ERIC:s verksamhet (Tvärminne forskningsstation, Skärgårdshavets forskningsstation på Själö, Husö biologiska station och Finlands miljöcentrals havsforskningslaboratorium). Denna nationella verksamhet är en del av infrastrukturen för havsforskning i Finland FINMARI.
Den decentraliserade infrastrukturen för havsforskning i Finland FINMARI är en samlad resurshelhet för havsforskning som bildas av fyra forskningsinstitut (Finlands miljöcentral, Meteorologiska institutet, Geologiska forskningscentralen, Naturresursinstitutet) och tre universitet (Helsingfors universitet, Åbo universitet, Åbo Akademi). FINMARI:s mål är att som grund för skyddet av haven skapa ett hållbart underlag för att förstå orsakerna till de tidsmässiga och lokala variationer på flera nivåer som förekommer i marina ekosystem. FINMARI bildar en helhet av observationer och experimentell forskning, som bygger på integration av parternas specialkompetenser i en gemensam utvecklingsplan. FINMARI består av fältstationer, forskningsfartyg, experimentella laboratorier, genomströmningsutrustning på handelsfartyg, profilerande mätbojar och andra autonoma mätplattformer samt den automatiserade atmosfär- och havsforskningsstationen på Utö).
3
Forskningsinfrastrukturkonsortiet Europeiska centrumet för marinbiologisk forskning (EMBRC-ERIC)
3.1
EMBRC-ERIC:s uppgifter
EMBRC-ERIC:s syfte är att erbjuda forskare och företag tillträde till marina ekosystem och marina organismer samt instrument för forskning i dessa. Målet är att främja vetenskapliga upptäckter och fördjupa förståelsen för marina ekosystem och marina organismer, främja användningen av experimentella modeller inom vetenskap och höja marinbiologins profil, främja hållbar användning av marina biologiska resurser samt främja den blå bioekonomin.
EMBRC-ERIC tillhandahåller en gemensam punkt för tillträde till medlemmarnas forskningsutrustning, biologiska resurser, e-infrastruktur och metadata. EMBRC-ERIC ingår serviceavtal med medlemmarnas nationella center om de tjänster som respektive center ska producera för ERIC. EMBRC-ERIC:s tjänster och verksamhet omfattar bland annat tillträde till de tjänster konsortiet tillhandahåller, de nationella centrens gemensamma forsknings- och utvecklingsverksamhet som baserar sig på utvecklingsprogram, tjänster som via gemensamma tekniker och metoder förbättrar tillträdet till biologiska och analytiska resurser samt dataresurser, stöd för att öka tillträde till marinbiologiskt material samt råd och vägledning om användning av marinbiologiska resurser, förstärkning av samarbetet mellan forskning och industri, utbildning och kurser för forskare och teknisk personal samt samarbete med annan forskningsinfrastruktur.
EMBRC-ERIC främjar tillträde till sina tjänster, forskningsresultat och databaser i enlighet med FAIR-principerna. Enligt FAIR-principerna ska data vara sökbara (Findable), tillgängliga (Accessible), interoperabla (Interoperable) och återanvändbara (Re-usable). EMBRC-ERIC drivs utan vinstsyfte.
3.2
Medlemmar samt medlemmarnas rättigheter och skyldigheter
Europeiska unionens medlemsstater, länder som anslutit sig till EU:s Horisont-program, andra tredjeländer och internationella organisationer kan ansluta sig som medlemmar till EMBRC-ERIC. EU:s medlemsstater och associerade länder ska tillsammans inneha majoriteten av rösterna vid EMBRC-ERIC:s generalförsamling. Generalförsamlingen beslutar om antagande av nya medlemmar på basis av ansökan om anslutning i enlighet med förfaranden som fastställts i stadgarna. EMBRC-ERIC kan också ha observatörsmedlemmar.
Medlemmarna har rätt att utse två representanter och delta i verksamheten i EMBRC-ERIC:s högsta beslutande organ, det vill säga generalförsamlingen, och utöva sin rösträtt. Medlemmar kan utträda ur EMBRC-ERIC i enlighet med förfaranden som fastställts i stadgarna.
I enlighet med stadgarna ska medlemmarna betala en årlig medlemsavgift, som bestäms enligt bilaga fyra i stadgarna. Varje medlem är skyldig att stödja verksamheten i den nationella EMBRC-ERIC-forskningsinfrastrukturen. Rättigheterna och skyldigheterna mellan EMBRC-ERIC och de nationella forskningsinfrastrukturerna fastställs i serviceavtal mellan EMBRC-ERIC och de nationella centren.
Observatörsmedlemmar kan också ansluta sig till EMBRC-ERIC. Observatörsperioden omfattar ett år och den kan förlängas två gånger. Observatörsmedlemmarna har rätt att delta i generalförsamlingen utan rösträtt. Observatörsmedlemmarnas andel av avgiften fastställs i stadgarnas bilaga fyra.
3.3
Förvaltning och beslutsfattande
EMBRC-ERIC:s förvaltningsstruktur består av generalförsamlingen, verkställande direktören och sekretariatet, de nationella centrens kommitté (nodkommittén) samt underorgan. De stadgeenliga underorganen är en kommitté för vetenskap och innovation samt ett etiskt råd. Generalförsamlingen kan också besluta att inrätta andra administrativa organ. EMBRC-ERIC:s administrativa byrå ligger i Paris, Frankrike.
Generalförsamlingen utövar högsta beslutanderätt i EMBRC-ERIC. Generalförsamlingen beslutar om den övergripande ledningen och övervakningen av EMBRC-ERIC. Generalförsamlingen beslutar om utvecklingen av och strategierna för forskningsinfrastrukturen samt om dess arbetsprogram och budget. Generalförsamlingen beslutar också om förvaltningsstrukturen, reglerna för verksamheten, användarpolitiken och principerna för immateriella rättigheter, medlemsavgiften och principerna för beräkning av den, ärenden som rör medlemskapet och vid behov upplösning av EMBRC-ERIC. Varje medlem har en röst i generalförsamlingen.
Generalförsamlingen utser EMBRC-ERIC:s verkställande direktör. Verkställande direktören ansvarar för den dagliga ledningen av EMBRC-ERIC och fungerar som rättslig företrädare för EMBRC-ERIC.
Representanter för de nationella centren bildar de nationella centrens kommitté. Kommittén sammanträder på kallelse av verkställande direktören, som också fungerar som ordförande. Kommittén har till uppgift att se till att generalförsamlingens beslut verkställs i de nationella centren och att föreslå kvalitets- och effektivitetsförbättringar för centrens tjänster. Kommitténs uppgift är att stödja verkställande direktören. Vid varje nationellt center finns en samordnare och en kontaktperson.
Kommittén för vetenskap och innovation består av meriterade forskare inom olika branscher och representanter för industrin. Kommittén ska ha minst fyra ledamöter. Kommittén bistår generalförsamlingen med råd gällande strategisk planering, vetenskapliga och tekniska frågor samt bedömning. Det etiska rådet utgör en del av kommittén för vetenskap och innovation.
3.4
Finansiering
EMBRC-ERIC:s verksamhet finansieras med medlemsavgifter, avgifter för dess tjänster och eventuell extern finansiering. Medlemsavgifternas storlek fastställs i stadgarna enligt de principer som anges i bilaga fyra till stadgarna. Den årliga budgeten för EMBRC-ERIC är omkring 900 000 euro under åren 2023–2027.
EMBRC-ERIC:s generalförsamling beslutar enhälligt om medlemsavgifterna för perioder om fem år. Den aktuella perioden spänner över åren 2023–2027. Medlemsavgiften består av en fast avgift som är gemensam för alla medlemmar (60 %) samt procentandelar som fastställs utifrån BNP (20 %) och BNP per capita (20 %). Storleken på medlemsavgiften påverkas också av antalet medlemmar. Värdlandet Frankrike betalar en medlemsavgiftsandel och en värdlandsandel. Finlands medlemsavgift är 63 633 euro per år under innevarande femårsperiod.
Varje medlem ansvarar för finansiering av den nationella forskningsinfrastrukturen som är kopplad till EMBRC-ERIC i enlighet med sitt nationella system.
EMBRC-ERIC och dess medlemmar är befriade från mervärdesskatt på de nyttigheter och tjänster som det förvärvar för icke-ekonomisk verksamhet, med de begränsningar som anges i stadgarna. EMBRC-ERIC är befriad från punktskatt på de nyttigheter och tjänster som det förvärvar, med de begränsningar som anges i stadgarna.
4
Bakgrund
4.1
Främjande av forskningsinfrastrukturer i Europa
Internationellt samarbete inom forskningsinfrastrukturområdet är nödvändigt, eftersom stora och dyra forskningsanläggningar kan byggas och drivas endast om flera länder samarbetar. Dessutom erbjuder samarbete nya möjligheter att integrera omfattande material eller mätresultat och att på distans använda infrastrukturer som finns någon annanstans. För att bedöma behoven av europeiska forskningsinfrastrukturer har EU:s medlemsstater och kommissionen inrättat det europeiska strategiforumet för forskningsinfrastrukturer (ESFRI). ESFRI publicerade den första planen för forskningsinfrastrukturer, det vill säga färdplanen, år 2006. Färdplanen har uppdaterats 2008, 2010, 2016, 2018 och 2021. Den nuvarande färdplanen omfattar 22 projekt och 41 projekt som har nått genomförandestadiet.
EU:s ramprogram för forskning har stött planeringen av nya forskningsinfrastrukturer och utvidgningen av befintliga strukturer samt ett närmare samarbete. Denna stödform ingår också i EU:s nuvarande forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa (2021–2027).
4.2
Forskningsinfrastrukturpolitiken i Finland
I samband med den europeiska forskningsinfrastrukturpolitiken har Finland kartlagt sina egna nationella forskningsinfrastrukturer och utarbetat en färdplan för betydande nya forskningsinfrastrukturer. Finlands Akademis kommitté för forskningsinfrastruktur har publicerat en strategi för nationella forskningsinfrastrukturer 2020–2030 och en vägvisare för dem 2021–2024. Vägvisaren innehåller 29 infrastrukturer. Den första vägvisaren för forskningsinfrastrukturer publicerades 2009.
Enligt lagen om Finlands Akademi (482/2014) finns det vid Akademin en kommitté för forskningsinfrastruktur. Kommittén har till uppgift att 1) följa och utveckla den nationella och internationella forskningsinfrastrukturverksamheten, 2) lägga fram förslag för Akademins styrelse om en långsiktig plan för forskningsinfrastrukturerna, 3) besluta om valet av forskningsinfrastrukturprojekt och svara för uppföljningen av projekten och 4) sköta andra uppgifter som gäller forskningsinfrastruktur och som Akademins styrelse ålägger den. För att utveckla den nationella forskningsinfrastrukturpolitiken och finansiera kostnaderna relaterade till forskningsinfrastrukturer har statsbudgeten sedan 2012 innehållit ett forskningsinfrastrukturmoment (29.40.22) inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Detta anslag ingår numera i Finlands Akademis befogenheter.
Kommittén för forskningsinfrastrukturer har också i uppgift att ge det behöriga ministeriet rekommendationer om huruvida Finland bör ansluta sig till en europeisk eller någon annan internationell forskningsinfrastruktur och i vilken utsträckning kostnader för anslutningen kan betalas med medel under momentet för forskningsinfrastrukturer.
Forskningsinfrastrukturerna finansieras via flera kanaler. Finansieringen av forskningsinfrastrukturerna består bl.a. av högskolornas och forskningsinstitutens basfinansiering samt huvudsakligen konkurrensutsatt finansiering från forskningsfinansiärer, ministerier och Europeiska unionen (inkl. ramprogrammet för forskning och strukturfonderna).
Finland har anslutit sig till tolv forskningsinfrastrukturer av ERIC:s slag (EATRIS, BBMRI, EURO-ARGO, ICOS, CLARIN, ESS, CESSDA, EU-OPENSCREEN, INSTRUCT, Euro-BioImaging, ANAEE och ACTRIS) och är värdland för ICOS ERIC, ACTRIS ERIC och Euro-BioImaging ERIC. Dessutom har Finland förbundit sig att bli medlem i INFRAFRONTIER ERIC som håller på att inrättas.
5
Förslagets rättsliga grund och beslutet om Finlands deltagande
Den juridiska verksamhetsformen för omfattande internationella forskningsinfrastrukturer är i allmänhet antingen en internationell organisation som grundar sig på ett fördrag eller ett bolag eller en stiftelse som grundar sig på lagstiftningen i det land där bolaget eller stiftelsen finns. Att grunda och administrera en internationell organisation är i allmänhet mödosamt och att använda lagstiftningen i ett land som grund för en organisation som är gemensam för flera länder kan medföra problem på grund av skillnader mellan ländernas nationella lagstiftning.
I syfte att skapa enhetliga verksamhetsprinciper, lätta upp de administrativa strukturerna och ordna den juridiska statusen antog EU-rådet sommaren 2009 en förordning (nr 723/2009) om ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (ERIC-förordningen). Förordningen antogs med stöd av artikel 171 i EG-fördraget (nuvarande artikel 187 i EUF-fördraget). ERIC-förordningen och de forskningsinfrastrukturer som inrättas med stöd av förordningen stöder målet i artikel 179.1 i EUF-fördraget om att åstadkomma och stärka det europeiska forskningsområdet, ERA.
Förordningen fastställer ERIC-konsortiernas juridiska status, villkor och förfaranden som gäller inrättandet, krav som gäller forskningsinfrastrukturen och användning av den, stadgarnas huvudsakliga innehåll inbegripet medlemmarnas rättigheter och skyldigheter, förvaltningsstruktur, budgetprinciper, principer för räkenskaper och revision, tillämplig lagstiftning och upplösningsförfaranden. Dessutom ska det i stadgarna finnas bestämmelser om behandling av uppgifter, immateriella rättigheter, rekrytering och upphandling.
Ett ERIC-konsortium inrättas enligt förordningen genom ett förfarande där kommissionen, efter att ha undersökt om medlemsländernas gemensamt presenterade ansökan och stadgar uppfyller villkoren i förordningen, fattar beslut om att inrätta konsortiet eller avslår ansökan. EMBRC-ERIC inrättades den 23 augusti 2018.
Direkt med stöd av en bestämmelse i förordningen blev konsortiet en juridisk person från den dag då kommissionens beslut om inrättande trädde i kraft. Ett ERIC-konsortium beviljas vittgående rättskapacitet. Det räknas inte som ett EU-organ, men det erkänns efter värdstatens meddelande som ett sådant internationellt organ eller en organisation som med stöd av mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) och punktskattedirektivet (2008/118/EG) under vissa bestämda förutsättningar kan befrias från mervärdesskatt och punktskatt.
I genomförandeförordningen för mervärdesskattedirektivet (EU/282/2011) har man dessutom fastställt villkor som ett ERIC-konsortium måste uppfylla för att mervärdesskattefriheten ska kunna tillämpas. ERIC-konsortiets upphandlingsförfaranden omfattas inte av tillämpningsområdet för direktivet om offentlig upphandling (2014/24/EU).
På ett ERIC-konsortium tillämpas i första hand EU-lagstiftningen och i andra hand hemstatens lagstiftning samt, om det finns verksamhetsställen i flera stater, lagstiftningen i den stat där det aktuella verksamhetsstället finns, när det gäller bl.a. hälsa, miljöskydd, hantering av farliga ämnen och beviljande av koncessioner. Ett ERIC-konsortium ska ha sitt säte inom territoriet för en EU-medlemsstat eller ett land som har anslutit sig till gemenskapens ramprogram för forskning.
Enligt 93 § 2 mom. i grundlagen svarar statsrådet för den nationella beredningen av beslut som fattas i Europeiska unionen och beslutar om Finlands åtgärder som hänför sig till dem, om inte beslutet kräver godkännande av riksdagen. Riksdagens grundlagsutskott har ansett att 93 § 2 mom. även omfattar ärenden som inte formellt hör till unionens befogenheter, men som till innehållet och konsekvenserna motsvarar unionsärenden (GrUB 10/1998 rd). Enligt 96 § i grundlagen ska statsrådet sedan det fått kännedom om ett förslag till sådana rättsakter, fördrag eller andra åtgärder om vilka beslut fattas inom Europeiska unionen och som annars enligt grundlagen skulle falla inom riksdagens behörighet utan dröjsmål sända förslaget till talmannen.
Med stöd av vad som anförts ovan begär undervisnings- och kulturministeriet fullmakt av statsrådet att för Finlands del underteckna en ansökan om anslutning till EMBRC-ERIC. Riksdagen deltar i beredningen i enlighet med 96 § i grundlagen.
6
Förslagets konsekvenser
6.1
Konsekvenser för vetenskap och teknik
Finlands deltagande i EMBRC-ERIC effektiviserar forskningsverksamheten genom att ge centraliserad tillgång till infrastrukturens utrustning, e-infrastruktur, biologiska material samt metadata. Finlands medlemskap stärker den mångsidiga genomslagskraften i den finländska havsforskningens servicestruktur, ökar den internationella synligheten och möjligheterna till internationellt forskningssamarbete och till ansökan om finansiering på EU-nivå.
6.2
Ekonomiska konsekvenser
I enlighet med stadgarna ska Finland
1) betala en medlemsavgift, som med det nuvarande antalet medlemmar är 63 633 euro per år 2023–2027,
2) göra ändamålsenliga investeringar i den nationella forskningsinfrastruktur som ska stödja EMBRC-ERIC:s verksamhet.
Finlands Akademis kommitté för forskningsinfrastruktur har förbundit sig (13.12.2022) att stå för Finlands i punkt 1 nämnda medlemsavgift under tre år (2023–2025). De nationella forskningsorganisationer som deltar i forskningsinfrastrukturen har åtagit sig att vid behov finansiera medlemsavgiften efter detta. I enlighet med EMBRC-ERIC:s stadgar kräver beslut om medlemsavgifter och budgetar enhällighet.
Vad gäller punkt 2 har Finlands Akademi för uppbyggnaden av den nationella forskningsinfrastrukturen FINMARI under åren 2014–2021 beviljat forskningsinfrastrukturfinansiering på totalt 5 931 172 euro, vilket motsvarar 70 procent av de finansierade projektens totala investeringskostnader (8 473 103 euro). En del av denna finansiering har riktats till utveckling av den marinbiologiska forskningsinfrastrukturen som hänför sig till EMBRC-ERIC:s verksamhet.
Kommittén för forskningsinfrastruktur, som tillsatts av Finlands Akademi, beslutar om eventuell fortsatt finansiering med beaktande av de anslag som står till buds och maximibeloppet av Akademins finansieringsandel. Finlands Akademis finansiering baseras på internationell sakkunnigbedömning och konkurrens. Det finns ingen särskilt öronmärkt andel för internationella medlemskap. Finlands Akademis finansieringsandel är för närvarande högst 70 procent av de totala kostnaderna för forskningsinfrastrukturprojektet. De nationella aktörerna ska stå för resten av kostnaderna som självriskandel på ett sätt som man kommer överens om sinsemellan. Finlands FINMARI-EMBRC-verksamhetsutövare har som en del av förberedelserna inför ett nationellt medlemskap utarbetat en plan för fördelningen av forskningsinfrastrukturverksamheten.
7
Ålands behörighet
En anslutning till det europeiska forskningsinfrastrukturkonsortiet omfattas inte av Ålands självstyrelse.
8
Nationell behandling av förslaget
Den av Finlands Akademi utsedda kommittén för forskningsinfrastruktur har den 13 december 2022 för undervisnings- och kulturministeriet rekommenderat att Finland ansluter sig till EMBRC-ERIC. Undervisnings- och kulturministeriet sände utkastet till skrivelse om anslutning till EMBRC-ERIC på remissbehandling. Remisstiden var 3–29.4.2023.
Inlämnade utlåtanden:
Finlands Akademis utlåtande 28.4.2023
Geologiska forskningscentralens utlåtande 28.4.2023
Helsingfors universitets utlåtande 28.4.2023
Meteorologiska institutets utlåtande 28.4.2023
Naturresursinstitutets utlåtande 27.4.2023
Finlands miljöcentrals utlåtande 28.4.2023
Åbo universitets utlåtande 27.4.2023
Åbo Akademis utlåtande 27.4.2023
Skriftligt förfarande i sektionen för forskning och innovationer (EU 20) vid kommittén för EU-ärenden 1–9.6.2023.
I utlåtandena fick Finlands anslutning till forskningsinfrastrukturen EMBRC-ERIC ett brett understöd, både från organisationerna som ansluter sig till EMBRC-ERIC och från medlemmarna i den större FINMARI-forskningsinfrastrukturen, och i det skriftliga förfarandet från sammanslutningen av forskningsinstitut Tulanet. I utlåtandena från Åbo universitet och Helsingfors universitet hänvisas till den plan över fördelning av infrastrukturverksamheten på olika parter som utarbetats av Finlands FINMARI/EMBRC-organisationer. Avsnittet Ekonomiska konsekvenser i promemorian har preciserats på basis av detta. Dessutom har tekniska korrigeringar införts i promemorian på basis av observationerna i remissbehandlingen och det skriftliga förfarandet. Naturresursinstitutet framför dessutom i sitt utlåtande ett önskemål om att EMBRC-ERIC:s relation till infrastrukturen för havsforskning i Finland FINMARI definieras i samband med Finlands anslutning till konsortiet.
9
Statsrådets ståndpunkt
Statsrådet anser att en anslutning av Finland till EMBRC-ERIC stärker den finländska forskningens kvalitet och internationella genomslagskraft, främjar den marinbiologiska forskningen och stöder uppkomsten av nya innovationer. Det ligger i Finlands intresse att ansluta sig till EMBRC-ERIC. Statsrådet föreslår att Finland ansluter sig till EMBRC-ERIC.