1  Bakgrund

Kommissionen offentliggjorde Omnibus IV-paketet om regelförenkling den 21 maj 2025. Paketets syfte är att förenkla regleringen, målmedvetet sträva efter att minska onödig byråkrati och skapa en regulativ miljö som främjar innovation, tillväxt, högkvalitativa arbetstillfällen och investeringar. Omnibus IV är en omfattande helhet som innehåller många delar. I denna U-skrivelse antas en ståndpunkt till den del av Omnibus IV-förslagen som gäller digitalisering och gemensamma specifikationer COM (2025) 503 och COM (2025) 504. Om Omnibus IV-paketets förslag COM(2025) 258 final har redan utarbetats en U-skrivelse 29/2025 rd till riksdagen. Därutöver utarbetas en separat U-skrivelse om de övriga delarna COM(2025) 501 och COM(2025) 502 av åtgärdspaketet. 

I åtgärdspaketet ingår två förslag som skulle göra samtidiga och riktade uppdateringar av flera branschspecifika EU-produktbestämmelser vad gäller digitalisering och gemensamma specifikationer. 

I kommissionens förslag COM (2025) 503 skulle följande (13) produktdirektiv ändras:  

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/14/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om buller i miljön från utrustning som är avsedd att användas utomhus, 

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (omarbetning), 

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/53/EU om fritidsbåtar och vattenskotrar och om upphävande av direktiv 94/25/EG, 

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/29/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av enkla tryckkärl,  

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet (omarbetning),  

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/31/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av icke-automatiska vågar (omarbetning), 

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/32/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av mätinstrument (omarbetning) text av betydelse för EES, 

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om hissar och säkerhetskomponenter till hissar (omarbetning),  

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/34/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om utrustning och säkerhetssystem som är avsedda för användning i explosionsfarliga omgivningar (omarbetning), 

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/35/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av elektrisk utrustning (omarbetning), 

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävande av direktiv 1999/5/EG, 

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/68/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av tryckbärande anordningar (omarbetning), 

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/90/EU om marin utrustning och om upphävande av rådets direktiv 96/98/EG. 

I kommissionens förslag COM (2025) 504 skulle följande av Europaparlamentets och rådets förordningar ändras:  

- (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93,  

- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG,  

- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 om personlig skyddsutrustning och om upphävande av rådets direktiv 89/686/EEG,  

- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/426 om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen och om upphävande av direktiv 2009/142/EG, 

- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1230 om maskiner och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG och rådets direktiv 73/361/EEG,  

- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1542 om batterier och förbrukade batterier, om ändring av direktiv 2008/98/EG och förordning (EU) 2019/1020 och om upphävande av direktiv 2006/66/EG,  

- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1781 om upprättande av en ram för att fastställa ekodesignkrav för hållbara produkter, om ändring av direktiv (EU) 2020/1828 och förordning (EU) 2023/1542 och om upphävande av direktiv 2009/125/EG. 

Ändringarna skulle gälla följande produktgrupper: utrustning som orsakar buller utomhus, begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning, fritidsbåtar, enkla tryckkärl, elektromagnetisk kompatibilitet, andra än automatiska vågar, mätinstrument, hissar, utrustning och säkerhetssystem som används i explosionsfarliga omgivningar (ATEX), lågspänningsapparater, radioutrustning, tryckbärande anordningar, marin utrustning, linbaneanläggningar, personlig skyddsutrustning, gasanordningar, maskiner, batterier och produktgrupper, för vilka ekodesignkrav har fastställts.  

I motiveringarna till förslaget hänvisar kommissionen bland annat till meddelandet ’EU:s långsiktiga konkurrenskraft efter 2030’ av den 16 mars 2023. Kommissionen har förbundit sig att rationalisera och förenkla rapporteringskraven med 25 procent (och 35 procent för små och medelstora företag) fram till 2030 utan att äventyra de övriga politiska målen som är förknippade med dem.  

Dessutom motiverar kommissionen förslaget med bättre reglering. I anvisningarna/riktlinjerna för bättre reglering främjar kommissionen principen ”digitalisering som standard”. Kommissionen påpekar att trots att kommissionen främjar principen ”digitalisering som standard” finns det fortfarande flera bestämmelser i EU:s produktlagstiftning som förutsätter användning av papper eller tillåter ett sådant alternativ för medlemsstaterna. Slopandet av obligatoriska krav på pappershandlingar uppmuntrar myndigheterna att ompröva hur företag hanterar ansökningar eller rapporterar om dem. Att strömlinjeforma anmälningar och rapportering genom att främja digital kommunikation skapar nya incitament att investera i datainsamling och databehandling med hjälp av lösningar för elektronisk förvaltning. Detta kan bana väg för en papperslös inre marknad som grundar sig på interoperabla strukturerade data och principen ”endast en gång”. 

Kommissionen motiverar behovet av författningsändringar också med förändringar i omvärlden, föråldrad reglering och möjliggörande av digitalisering. Med beaktande av att minst 94 procent av hushållen i EU hade internetuppkoppling 2024 anser kommissionen att kravet på bruksanvisningar på papper som ska åtfölja de produkter som omfattas av direktiven i fråga är föråldrat och inte motsvarar dagens teknik, konsumentbeteendet eller de gröna målen. I den produktspecifika regleringen bör därför ingå en möjlighet till digitala bruksanvisningar. Detta skulle göra det möjligt för tillverkarna att ge anvisningar i digitalt format om de så önskar. Om tillverkarna beslutar att tillhandahålla anvisningar i digitalt format, bör säkerhetsinformation jämte anvisningar som inverkar på produktsäkerheten ges på papper eller märkas ut på produkten för att trygga konsumentsäkerheten. Dessutom bör slutanvändarna kunna få en pappersversion av bruksanvisningen eller säkerhetsinformationen på begäran – vid köptillfället och under en viss tid efter köpet. 

Förslagen ingår också i REFIT-programmet som syftar till att minska den rapporteringsbörda som unionens lagstiftning föranleder. 

2  Förslagens mål

Åtgärdspaketets mål är att förenkla reglerna och minska den administrativa bördan på den inre marknaden och på så sätt underlätta verksamheten, innovationerna och tillväxten i företagen. I förslagen bevaras EU:s starka normer avseende konsument- och miljöskydd. 

Syftet med författningsändringarna är att stöda digitaliseringen samt förtydliga och stärka alternativen för att påvisa produkternas överensstämmelse med kraven. Förslagen syftar som helhet till att eliminera överlappningar, minska pappersberoendet och effektivisera processerna för alla aktörer. 

3  Förslagens huvudsakliga innehåll

4  Förslagens rättsliga grund och förhållande till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

Den rättsliga grunden för båda förslagen är artikel 114 (inre marknaden) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som också i stor utsträckning har använts som rättslig grund för de rättsakter som nu föreslås att ska ändras. 

Artikel 114 i EUF-fördraget gäller de åtgärder som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera och dess syfte är att åstadkomma tillnärmning av lagstiftningen i medlemsstaterna och säkra att enhetlig och icke-diskriminerande lagstiftning tillämpas i Europeiska unionen.  

Förslagen behandlas med iakttagande av vanlig lagstiftningsordning, vilket innebär att Europaparlamentet och rådet godkänner lagstiftningsakten tillsammans. I rådet antas förslaget med kvalificerad majoritet. 

Statsrådet anser att den rättsliga grunden för förslagen COM(2025) 503 och COM(2025) 504 är adekvat. 

Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna 

Kommissionen anser att förslaget är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.  

Kommissionen motiverar subsidiariteten i förslagen med att de föreslagna ändringarna i produktregleringen är ringa, nödvändiga och begränsade och med att de förenklar, förenhetligar och aktualiserar regleringen med hänsyn till digitaliseringen. Förslagen gäller den förenhetligade produktlagstiftningen inom vissa sektorer som redan i nuläget är harmoniserad och NLF-anpassad och som kan ändras enbart på EU-nivå. Kommissionen anser att förslagen är begränsade i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen och att de i detta sammanhang skulle gälla vissa produktsektorer samt de ekonomiska aktörernas informationsskyldighet i fråga om dessa produkter och den information som ska ges om produkterna. Förslagen skulle stöda en förenkling och aktualisering av bestämmelserna med hänsyn till digitaliseringen. Enligt kommissionen är förslaget till fördel för alla parter (medlemsstater, företag, konsumenter), eftersom man framöver förutom och i stället för i pappersform kan ge information om produkter i elektronisk form och EU-försäkran om överensstämmelse skulle även vara digital. 

Genom ändringarna skulle dessutom bestämmelserna om användning av gemensamma specifikationer inom vissa produktsektorer harmoniseras. Genom att möjliggöra användning av gemensamma specifikationer ser man till att den inre marknaden fungerar och är enhetlig i situationer där harmoniserade standarder inte finns att tillgå eller där de är otillräckliga. Därför begränsas förslaget till de ändringar som krävs för att trygga effektiviteten utan att ändra något i de väsentliga delarna i lagstiftningen i fråga. 

Den befintliga lagstiftningen ändras så lite som möjligt och ändringarna fokuserar på att harmonisera de gemensamma kraven i lagstiftningen om den inre marknaden. Genom att avgränsa förslaget till de ändringar som är nödvändiga ser kommissionen till att ändringarna står i rätt proportion till de uppställda målen och att de inte äventyrar uppnåendet av de politiska målen.  

Utifrån förslagen anser statsrådet att förslagen överensstämmer med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.  

5  Förslagens konsekvenser

Kommissionen anser att förslagen gäller begränsade och riktade ändringar i gällande lagstiftning med vilka man förenklar informations- och rapporteringsskyldigheten för företag, tar hänsyn till digitaliseringen och säkerställer att gemensamma specifikationer införs. Förslagen utgår från erfarenheter av genomförande. Kommissionen anser att ändringarna inte inverkar i betydande grad på nuläget, men de säkerställer att genomförandet av produktregleringen är effektiv också genom att anpassa de gemensamma specifikationerna till lagstiftningen. Enligt responsen kommissionen mottagit av intressentgrupper är digitaliseringen ett effektivt sätt att minska den administrativa bördan och digitala anvisningar ansågs vara ett bättre alternativ än anvisningar i pappersform. 

Kommissionen har inte gjort någon separat konsekvensbedömning av förslagen. 

6  Förslagens förhållande till grundlagen och till grundläggande och mänskliga rättigheter

Förslagen bedöms inte ha betydande konsekvenser för de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Kommissionen har också bedömt i sitt förslag att det inte har konsekvenser för de grundläggande och mänskliga rättigheterna. 

Förslagen inbegriper inga nya betydande krav på näringsverksamheten. Syftet med förslaget är i huvudsak att underlätta företagens/de ekonomiska aktörernas rapporterings- och informationsskyldigheter. Därmed skulle förslaget inte vara problematiskt med tanke på näringsfriheten. 

Uppgifterna om produktens överensstämmelse med kraven är en del av produktsäkerheten i de sektorer som berörs av förslaget. De gemensamma specifikationerna bör precisera de säkerhetskrav som ställs i sektorspecifika direktiv och förordningar på samma sätt som harmoniserade standarder. Till denna del är förslaget inte problematiskt ur ett grundlagsperspektiv. 

7  Ålands behörighet

I 18 och 27 § i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) finns bestämmelser om fördelning av behörighet mellan landskapet Åland och riket. Vid genomförandet av Europeiska unionens lagstiftning fördelas ansvaret i enlighet med den fördelning av behörighet som fastställs i självstyrelselagen. Landskapet ansvarar för genomförandet av Europeiska unionens lagstiftning till den del ärendet hör till dess behörighet enligt självstyrelselagen.  

Behörigheten fördelas mellan Fastlandsfinland och Åland inom vissa produktsektorer. Enligt preliminära bedömningar på följande sätt:  

De föreslagna bestämmelserna berör delvis frågor som enligt 18 § i självstyrelselagen hör till landskapet Ålands lagstiftningsbehörighet. Till exempel frågor om natur- och miljöskydd hör till landskapet Ålands lagstiftningsbehörighet och omfattar bestämmelserna om avfallshantering av batterier och producentansvar i batteriförordningen. 

I fråga om den gällande produktregleringen, som grundar sig på den EU-lagstiftning som ändringsförslaget gäller, hör lagen om mätinstrument och lagen om tryckbärande anordningar enligt 27 § i självstyrelselagen för Åland till rikets lagstiftningsbehörighet. Däremot bedöms att elsäkerhetslagen, hissäkerhetslagen och den s.k. ATEX-lagen berör frågor som enligt 18 § i självstyrelselagen hör till landskapet Ålands lagstiftningsbehörighet. Bestämmelserna om skyddsutrustning som är avsedd att användas av konsumenter bedöms höra till landskapets behörighet när det är fråga produktsäkerhet. Bestämmelserna om gasdrivna anordningar bedöms höra till landskapets lagstiftningsbehörighet när det är fråga om produktsäkerhet och konsumentprodukter. 

Med stöd av 27 § i självstyrelselagen bedöms däremot reglering av marin utrustning i fråga om handelssjöfart (13 punkten) samt bestämmelserna om radioutrustning i 30 kap. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation när det är fråga om televerksamhet (27 § 40 punkten i självstyrelselagen) höra till rikets lagstiftningsbehörighet.  

När det gäller ärenden som hör till tillämpningsområdet för lagen om fritidsbåtar är lagstiftningsbehörigheten delad mellan riket och landskapet. Utgångspunkten är att det i bestämmelsen i 18 § 21 punkten i självstyrelselagen (vägtrafik, båttrafik) också avses utrustning och tekniska föreskrifter för anordningar som används i trafiken, vilka alltså hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. Handelssjöfarten hör till rikets behörighet med stöd av 27 § 13 punkten i självstyrelselagen.  

När det gäller gemensamma specifikationer, i fråga om vilka kommissionen framöver bör utfärda genomförandebestämmelser. De gemensamma specifikationerna preciserar gällande produktdirektiv och produktförordningar på motsvarande sätt som harmoniserade standarder. På basis av förslaget utökas således inte EU-regleringen till nya produkter eller ärenden. Det finns ingen tydlig uppfattning om fördelningen av behörighet i detta skede, men enligt en preliminär bedömning hör de gemensamma specifikationerna till den standardisering som ingår i rikets lagstiftningsbehörighet. 

8  Behandlingen av förslaget i Europeiska unionens organ och övriga medlemsstaters ställningstaganden

Lagstiftningspaketets behandling inleddes den 28 maj 2025 av rådets Antici-underarbetsgrupp om förenkling av lagstiftningen. EU:s ordförandeland Danmark har för avsikt att snabbt gå vidare med behandlingen av ärendet. Följande möten för underarbetsgruppen ska enligt planen vara i juli den 11 juli 2025 och 24 juli 2025. 

Det är inte ännu känt vilket utskott i Europaparlamentet som ansvarar för huvudbehandlingen av förslagen. Betänkandets föredragande har inte ännu valts. Ändringen av förordningarna COM(2025) 503 och ändringen av direktiven COM(2025) 504 hör till Omnibus IV-paketet och behandlas i Europaparlamentet och rådet i ett vanligt lagstiftningsförfarande. 

9  Den nationella behandlingen av förslaget

U-skrivelsen har beretts som tjänsteuppdrag vid arbets- och näringsministeriet. Under beredningen har man samarbetat med kommunikationsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och miljöministeriet. Kommentarer om förslagen har begärts av marknadstillsynsmyndigheterna vid samarbetsgruppen för marknadskontroll som verkar i anslutning till Säkerhets- och kemikalieverkets (Tukes) kontaktpunkt för marknadskontroll och av samordningsgruppen för standardiseringsfrågor inom den offentliga sektorn (JSSAKR). 

Utkastet till U-skrivelse har genomgått ett skriftligt förfarande i sektionen för konkurrenskraft (EU-8), sektionen för finansiella tjänster (EU-10) och kommunikationssektionen (EU-19) den 23–25.6.2025. 

Utkastet till U-skrivelse behandlades också i EU-ministerutskottet den 4 juli 2025. 

10  Statsrådets ståndpunkt