2
Finlands ståndpunkt
Statsrådet stöder åtgärder som vidtas för att stärka EU:s försvarsindustriella grund och förbättra tillgången till försvarsprodukter. Vidare stöder statsrådet kommissionens mål att ta fram ett mer långsiktigt försvarsindustriellt program för unionen och anser att programmet både kvalitativt och kvantitativt sett möter behovet av att utveckla och förbättra den militära kapaciteten i Europa, som accentuerats i och med kriget i Ukraina, samt att det främjar utvecklingen av den framtida kapaciteten. (U 30/2024 rd)
Finland anser att det är bra att kommissionen granskar lagstiftningsramen för försvaret och strävar efter att förenkla och effektivisera den i nära samarbete med försvarsindustrin. Särskilt viktigt är det att minska den administrativa bördan för små och medelstora företag i finansieringsprogrammen. (E 33/2025 rd)
Statsrådet har som mål att en gemensam marknad för försvarsrelaterade produkter ska upprättas inom EU. Statsrådet förespråkar en gemensam europeisk politik för vapenexport och gemensam försvarsupphandling inom EU samt att finansieringen för forskning och utveckling gällande framtidens försvarsteknik ökas. (E 52/2023 rd)
I utvecklingen av en gemensam marknad för försvarsrelaterade produkter lyfter statsrådet särskilt fram principen om öppenhet och icke-diskriminering. (E 52/2023 rd)
Statsrådet förhåller sig positivt till kommissionens förslag att göra det möjligt att omfördela medlemsstaternas sammanhållningsmedel bland annat till försvarsinvesteringar. (E 21/2025 rd)
Statsrådet understöder kommissionens förslag att rikta sammanhållningsmedel till att stärka den övergripande säkerheten. Statsrådet anser att projekt inom militär rörlighet, byggande av infrastruktur som tjänar försvaret och en mångsidig utveckling av försvarsindustrin stärker regionernas konkurrenskraft och ökar sysselsättningen. (U 17/2025 rd)
Finland förhåller sig positivt till målet att stärka den tekniska forskningen och utvecklingen som har potential för dubbla användningsområden. Detta ska dock genomföras utan att göra strukturerna i eller genomförandet av programmet för Horisont Europa mer komplicerade. (E 6/2024 rd)
Finland stöder i synnerhet alternativ där befintliga mekanismer stärks. Överlappningar inom EU och till exempel i förhållande till Natos instrument ska undvikas. Det är viktigt att utveckla de små och medelstora företagens och startup-företagens delaktighet i stärkandet av det gemensamma försvaret och säkerheten inom den befintliga ramen. (E 6/2024 rd)
Öppnandet av programmet för Horisont Europa för dubbla användningsområden kan granskas. Europeiska försvarsfondens projektfinansiering för försvarets FUI-arbete är ändamålsenlig. (E 6/2024 rd)
Statsrådet anser att det är viktigt att en omfördelning av sammanhållningsmedlen utan krav på nationell medfinansiering inte skapar ett prejudikat för EU:s kommande fleråriga budgetramperiod.
Ståndpunkter till finansieringsfrågor som gäller EU:s kommande fleråriga budgetram (2028–) framförs som en del av ställningstagandet till budgetramen.
Statsrådet preciserar vid behov sina ståndpunkter i takt med att förhandlingarna framskrider.
Det femte Omnibuspaketet (försvar)
Statsrådet stöder förslagen i kommissionens omnibuspaket för försvarssektorn om att anpassa och förenkla det rättsliga ramverk som påverkar försvarssektorn. Det är viktigt för statsrådet att stärka verksamhetsförutsättningarna inom försvars- och säkerhetssektorn.
Förslag till förordning om snabbare beviljande av tillstånd för försvarsberedskapsprojekt (COM (2025) 821 final)
Statsrådet anser att tillämpningsområdet för förslaget till förordning om beviljande av tillstånd för försvarsberedskapsprojekt kräver förtydligande.
Statsrådet betonar behovet av att på ett ändamålsenligt sätt beakta de nationella särdragen genom att ge medlemsstaterna tillräckligt spelrum för att utveckla och påskynda tillståndsförfarandena (U 6/2023 rd, U 7/2023 rd).
De maximala tidsfrister som fastställs för tillståndsförfarandet och de förlängningar av tidsfristerna som myndigheterna beviljar ska stå i rätt proportion till den tid som myndigheterna behöver för att noggrant kunna behandla ärendet (U 6/2023 rd, U 7/2023 rd). Statsrådet anser att man till exempel i fråga om tidsfristerna för industriella projekt kan utnyttja de tidsfrister som avtalats i förhandlingarna om EU:s förordning om nettonollindustri.
Lagstiftningen ska säkerställa en hög nivå för miljö- och naturskyddet och konsekvens i förhållande till unionens övriga miljöåtgärder och miljömål samt allmänhetens deltagande (U 6/2023 rd, U 7/2023 rd).
Statsrådet anser att förordningens förhållande till förfarandet vid miljökonsekvensbedömning ska förtydligas och att en eventuell miljökonsekvensbedömning av ett försvarsberedskapsprojekt i princip inte ska omfattas av de tidsfrister för tillståndsprocessen som anges i artikel 5.
Statsrådet anser att områdesanvändningen och planläggningen är nationellt reglerad verksamhet med många nationella särdrag och behov, och därför ska förordningen möjliggöra tillräcklig flexibilitet i tillämpningen av den i medlemsstaterna.
Statsrådet anser att medlemsstaterna på det nationella planet ska kunna begränsa tillgången till information om områdesanvändningen bland annat utifrån den nationella säkerhetens behov. Statsrådet anser också att planläggningen, inklusive de konsekvensbedömningar som ingår i planläggningsprocessen och eventuella bedömningar av Naturaområden i anslutning till dem med eventuella tillhörande undantagsförfaranden, inte ska räknas som en del av tillståndsförfarandena och de tidsfrister för tillståndsförfaranden som anges i förordningen inte heller ska tillämpas. I den fortsatta beredningen av förslaget till förordning är det nödvändigt att ytterligare bedöma bland annat förenligheten med proportionalitetsprincipen i artiklarna om planläggning.
Statsrådet anser att inte heller utarbetandet av planer eller program som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (200/2005) eller miljöbedömningen ska räknas som en del av tillståndsförfarandena och att de tidsfrister som anges i artikel 5 inte ska gälla dem.
Statsrådet fäster uppmärksamhet vid att det automatiska godkännande av tillståndsansökan som tas upp i artikel 5.8 verkar vara problematiskt enligt 21 § i grundlagen bland annat med tanke på användningen av rättsmedel för omprövning (U 7/2023 rd). Statsrådet anser att man i första hand bör sträva efter att stryka det från förslaget till förordning. I förordningen ska man också på behövligt sätt beakta Seveso-direktivets krav på bland annat ändamålsenliga samrådsförfaranden.
Ändringar i miljölagstiftningen och förordningen om Europeiska försvarsfonden (COM(2025) 822 final)
Statsrådet stöder den föreslagna ändringen av biocidförordningen om utvidgning av möjligheterna till undantagsanvändning av biocidprodukter.
Statsrådet stöder de ändringar som föreslås i förordning 2019/1021 om långlivade organiska föroreningar i syfte att avvika från kraven på lämnande av uppgifter enligt förordningen, om det är fråga om information som är känslig med tanke på den nationella säkerheten. Statsrådet uppmanar kommissionen att i rätt tid beakta försvarssektorns användningsbehov vid beredningen av förhandlingarna om Stockholmskonventionen.
Statsrådet stöder kommissionens förslag att utvidga medlemsstaternas möjlighet att tillåta undantag från REACH- och CLP-förordningarna när detta är nödvändigt med tanke på försvaret.
Statsrådet stöder kommissionens förslag till ändring av förordning (EU) 2021/697 om inrättande av Europeiska försvarsfonden.
Statsrådet stöder förslaget att de medlemsstater som finansierar utvecklingsprojekt i princip ska ges åtkomsträtt till projektens resultatmaterial. De närmare villkoren för åtkomsträtten ska dock fortfarande förhandlas med industrikonsortiet.
Statsrådet anser att förslaget om en mer flexibel testning av projekten utanför EU är viktigt, i synnerhet med hjälp av lärdomar från slagfältet i Ukraina.
Statsrådet kan också stödja förenklingen av Europeiska försvarsfondens bedömningskriterier och förtydligandet av reglerna för förkommersiell upphandling. Statsrådet fäster dock uppmärksamhet vid att bedömningskriterierna ska vara så tydliga och verifierbara som möjligt.
Statsrådet förhåller sig öppet till förslaget att även utnyttja fleråriga arbetsprogram i beredningen av Europeiska försvarsfonden. Det är dock viktigt att även i fortsättningen upprätthålla flexibiliteten i verkställandet av Europeiska försvarsfonden och projektfinansieringen.
Statsrådet förhåller sig reserverat till förslaget att främja val av projekt som ska finansieras utan konkurrensutsättning. Finansiering av projekt utan konkurrensutsättning ska även i fortsättningen ske endast i undantagsfall och på exakta grunder.
Statsrådet förhåller sig reserverat till förslaget om indirekt förvaltning av projekt. Enligt statsrådets bedömning ger förslaget den instans som ansvarar för indirekt förvaltning beslutanderätt om beviljande av projektfinansiering och anser att man ska hålla fast vid formuleringen i den nuvarande förordningstexten.
Ändringar av försvarsdirektiv (COM(2025) 823 final)
Statsrådet stöder kommissionens förslag till ändring av direktivet om säkerhets- och försvarsupphandling (2009/81/EG).
Statsrådet anser det vara viktigt att förslaget förenklar och påskyndar medlemsstaternas säkerhets- och försvarsupphandling, minskar företagens administrativa börda och avlägsnar hinder för gränsöverskridande samarbete inom försvarsupphandling.
Statsrådet stöder kommissionens förslag till ändring av direktivet (2009/43/EG) om överföring av försvarsrelaterade produkter inom EU.
Statsrådet anser det vara viktigt att förslaget harmoniserar och förenklar medlemsstaternas tillståndsförfaranden, minskar företagens administrativa börda och avlägsnar hinder för gränsöverskridande samarbete inom försvarsindustrin.
Statsrådet förhåller sig försiktigt positivt till kommissionens nya befogenheter att utfärda delegerade förordningar i enlighet med förslaget. Statsrådet anser dock att kommissionens nya befogenheter i enlighet med förslaget behöver preciseras ytterligare.
Statsrådet anser att de föreslagna ändringarna i direktiven är ändamålsenliga. Enligt statsrådets bedömning främjar åtgärderna tillgången till försvarsrelaterade produkter och i vidare bemärkelse säkerhetsmaterial i rätt tid inom EU samt utvecklingen av den gemensamma marknaden.
Miniomnibus COM(2025) 188 final
Statsrådet förhåller sig på ett allmänt plan positivt till kommissionens miniomnibusförslag, som stöder allokeringen av finansiering till projekt som gynnar försvarssektorn.
Statsrådet förhåller sig positivt till en omfördelning av sammanhållningsfinansieringen under den nuvarande budgetramperioden till prioriterade behov inom den militära rörligheten. Statsrådet stöder också de föreslagna kompletteringarna av programmet för ett digitalt Europa, som syftar till att underlätta användningen av programmet för försvarsändamål och dubbla användningsområden.
Statsrådet understöder genomförandet av säkerhetsåtgärder i anslutning till beviljandet av finansiering för EU-finansieringsprogram i anslutning till detta miniomnibusförslag på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt, antingen på unionsnivå eller på medlemsstatsnivå eller i samarbete mellan dem.
Statsrådet stöder ändringarna av miniomnibusförslaget gällande Europeiska försvarsfonden. Statsrådet välkomnar främjandet av finansiering av omvälvande teknik och möjligheten att göra frivilliga överföringar av medel som tilldelats medlemsstaterna genom delad förvaltning till Europeiska försvarsfonden.
Statsrådet förhåller sig reserverat till förslaget att förlänga Asap-instrumentets giltighetstid.
3
Huvudsakligt innehåll
Ordförande Ursula von der Leyen meddelade hösten 2024 i de politiska riktlinjerna att försvaret är en av kommissionens viktigaste prioriteringar under de kommande fem åren. De kroniskt otillräckliga investeringarna och den ineffektiva användningen av medlen för militära resurser under de senaste årtiondena har försvagat produktionskapaciteten och innovationspotentialen för den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen (EDTIB) och samtidigt gjort försvarsmarknaden nationellt splittrad. För att fastställa ett nytt tillvägagångssätt och identifiera EU:s investeringsbehov offentliggjorde Europeiska kommissionen och den höge representanten den 19 mars 2025 en vitbok om europeisk försvarsberedskap fram till 2030 samt planen ReArm Europe.
Kommissionen anser att en förstärkning av det europeiska försvaret förutsätter en förstärkning av unionens försvarstekniska och försvarsindustriella bas, så att den kan producera nödvändiga resurser för försvaret. Detta förutsätter gemensamma och kontinuerliga åtgärder på EU-nivå och i medlemsstaterna för gemensamma investeringar i EU:s försvar. Åtgärderna ger unionens försvarsindustri den långsiktiga förutsägbarhet som den behöver för att kunna investera i ny produktionskapacitet. I vitboken identifierades behovet av att bättre utnyttja EU:s offentliga finansieringsprogram för att stödja försvarssektorn samt för att förenkla unionens regelverk inom försvarssektorn.
Det femte Omnibuspaketet (försvar)
Omnibuspaketet om försvarsberedskap består av fyra helheter:
1) Ett nytt förslag till förordning om snabbare beviljande av tillstånd för försvarsberedskapsprojekt
2) Ändringar av två direktiv:
direktiv 2009/81/EG om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet
direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen
3) Ändringar av fem förordningar:
förordning (EG) 1907/2006 om tillståndsförfaranden och begränsningar (REACH-förordningen)
förordning (EG) 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar
förordning (EU) nr 528/2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter
förordning (EU) 2019/1021 om långlivade organiska föroreningar
förordning (EU) 2021/697 om inrättande av Europeiska försvarsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2018/1092
4) Ändringar av två delegerade förordningar
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1078 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 genom fastställande av investeringsriktlinjer för InvestEU-fonden
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 vad gäller minimistandarder för EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet
Dessutom gav kommissionen i samband med det femte omnibuspaketet ett meddelande om att anpassa principerna för hållbar finansiering på försvarssektorn.
Ny förordning om beviljande av tillstånd för försvarsberedskapsprojekt (COM(2025) 821 final)
Enligt förslaget till förordning ska varje medlemsstat inom tre månader från förordningens ikraftträdande inrätta eller utse en nationell behörig myndighet som fungerar som en gemensam kontaktpunkt för tillståndsprocesser för försvarsberedskapsprojekt. Medlemsstaterna ska på ett centraliserat och lättillgängligt sätt tillhandahålla information om tillståndsprocesser och finansieringsmöjligheter på unionsnivå eller medlemsstatsnivå.
Medlemsstaterna ska tillhandahålla administrativt stöd till försvarsberedskapsprojekt med fokus på små och medelstora företag och midcap-bolag bland annat genom att stödja dem i tillståndsprocessens olika skeden.
Enligt förordningen omfattar tillståndsprocessen för ett försvarsprojekt alla relevanta tillstånd som krävs för projektet. Förordningen fastställer att tillståndsprocessen inte får överstiga 60 dagar. I undantagsfall kan processen förlängas en gång med 30 dagar (t.ex. på basis av projektets storlek och komplexitet) eller med 60 dagar om projektet medför exceptionella risker för hälsa och säkerhet. Om myndigheten inte fattar beslutet inom utsatt tid, anses tillståndet ha beviljats implicit. Tillståndsprocessen inleds när kontaktpunkten bekräftar att ansökan är fullständig.
De nationella myndigheterna ska också inkludera möjligheterna att utveckla försvarsprojekt i den regionala och lokala planläggningen. Nödvändiga miljökonsekvensbedömningar ska kombineras (till exempel bedömningar i enlighet med habitat- och vattendirektiven). Bedömningarna ska göras inom de tidsfrister som fastställs i förordningen.
Dessutom ska det i förordningen föreskrivas att alla rättsliga och administrativa förfaranden, såsom tvistlösningsförfaranden, rättegångar, klagomål och skiljedomsförfaranden som gäller försvarsprojekten ska behandlas som brådskande om den nationella lagstiftningen tillåter det.
Enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017, MKB-lagen) ska förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB-förfarandet) tillämpas på projekt som sannolikt har betydande miljökonsekvenser. Definitionen av projekt i förordningsförslaget är omfattande, vilket möjliggör att det i förordningens tillämpningsområde ingår projekt som också omfattas av MKB-lagens tillämpningsområde.
MKB-förfarandet enligt MKB-lagen ska genomföras i ett tidigt skede av planeringen och tillståndsansökan är inte fullständig innan de nödvändiga MKB-dokumenten har bifogats ansökan. En myndighet får inte bevilja tillstånd för genomförande av ett projekt innan den har fått miljökonsekvensbeskrivningen och den motiverade slutsatsen samt i 29 § avsedda handlingar för internationellt hörande i fråga om projektets gränsöverskridande konsekvenser. Nationellt sett är MKB-förfarandet ett separat förfarande från tillståndsförfarandet.
I 36 § i MKB-lagen finns en bestämmelse om ett undantag som gäller försvaret och den civila beredskapen, enligt vilket en behörig myndighet kan på framställning av den projektansvarige besluta att förfarandet vid miljökonsekvensbedömning inte ska tillämpas på sådana projekt som endast syftar till att tjäna nationellt försvar eller civil beredskap, om en tillämpning av förfarandet skulle äventyra åtgärdernas syfte. Det är möjligt att även projekt som inte omfattas av undantagsförfarandet men som omfattas av MKB-lagen genom formuleringen av det nuvarande förordningsförslaget kan omfattas av förordningens tillämpningsområde.
I förordningsförslaget förblir det oklart om förslaget och de tidsfrister som anges i det gäller såväl tillståndsförfarandet som MKB-förfarandet, eftersom detta inte nämns. I artikel 8 i förordningsförslaget konstateras att förordningen inte begränsar tillämpningen av Esbokonventionen (67/1997) och dess protokoll om strategisk miljöbedömning (69/2010). Konventionens skyldigheter i fråga om miljökonsekvensbedömningen av projekt har verkställts i MKB-lagen.
Den finländska lagen om områdesanvändning beaktar försvarets eller gränsbevakningens behov och förpliktar till att beakta dem i planläggningen. De områdesreserveringar som försvarsindustrin behöver behandlas vid behov redan nu i planläggningsprocesserna enligt lagen om områdesanvändning. Miljöbedömningen av planer och program genomförs i Finland i fråga om planläggningen i enlighet med lagen om områdesanvändning. Vid behov genomförs de bedömningar av Naturaområden som planläggningen förutsätter i samband med planläggningsprocessens konsekvensbedömning.
I särskilda situationer, såsom när säkerhetsläget snabbt skärps, kan det finnas behov av att snabbt öka produktionen eller verksamheten i projekt/funktioner som gäller försvarsberedskapen. De tillstånds- och bedömningsprocesser som dessa situationer förutsätter (till exempel tillstånds- och bedömningsprocesser i enlighet med miljöskydds-, kemikalie- och naturvårdslagen) kan i vissa situationer fördröja ett nödvändigt och brådskande inledande av projektet/verksamheten. I förordningsförslaget behandlas inte ovan beskrivna särskilda situationer. I de undantag i fråga om försvaret som ingår i den nationella lagstiftningen har man delvis beaktat de behov som de särskilda situationerna medför.
Förordningsändringar inom miljösektorn (COM(2025) 822 final)
Förordning (EU) 528/2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (biocidförordningen): I biocidförordningen föreslås en ändring enligt vilken medlemsstaterna kan bevilja allmänna undantag från biocidförordningen för biocidprodukter – som sådana eller ingående i en behandlad vara – när det är nödvändigt på grund av försvarsintressen. Det innebär en utvidgning av de möjliga undantagen. Enligt den gällande biocidförordningen kan undantag beviljas endast i vissa fall och för vissa biocidprodukter. Undantagen ska alltså vara begränsade till vissa biocidprodukter och deras fastställda användning.
Den föreslagna ändringen av biocidförordningen om mer omfattande undantagsmöjligheter för biocidprodukter kan försämra både miljö- och hälsoskyddet, när biocidprodukter kan tas i bruk utan att deras risker har bedömts och nödvändiga riskhanteringsmetoder har fastställts. Enligt ändringsförslaget faller undantag från biocidförordningen fortsättningsvis under medlemsstatens egen beslutanderätt. I Finland finns det bestämmelser om undantag i fråga om försvaret i 3 § i kemikalielagen (599/2013) och i statsrådets förordning om undantag som gäller landets försvar vid tillämpningen av kemikalielagstiftningen (217/2022), som utfärdats med stöd av kemikalielagen. Ändringar krävs i dessa nationella bestämmelser när den föreslagna ändringen av biocidförordningen genomförs.
Genom kommissionens förslag fogas en ny definition av försvarsberedskap till förordning (EU) 2019/1021 om långlivade organiska föroreningar (den s.k. POP-förordningen). Till artikel 3 fogas en uppmaning till kommissionen att beakta de användningsändamål för POP-föreningar som försvarsberedskapen förutsätter i samband med beredningen av EU:s deltagande i förhandlingarna om Stockholmskonventionen, som lyder under FN (konventionen innehåller inget allmänt försvarsundantag). Det föreslås att det till artikel 13 i förordningen fogas ett undantag enligt vilket EU-medlemsstaterna kan avvika från POP-förordningens krav på informationsutbyte inom ramen för konventionen, om uppgifterna anses vara sekretessbelagda med tanke på den nationella säkerheten.
Det föreslås att REACH-förordningen ändras så att medlemsstaterna kan tillåta undantag från förordningens skyldigheter i allmänhet i fall där undantag är nödvändiga på grund av försvarsintressen. För närvarande kan medlemsstaterna tillåta undantag från förordningen i särskilda fall, om det är nödvändigt för försvaret. Undantagen kan gälla ämnen som sådana eller ingående i en blandning eller en vara.
Det föreslås att CLP-förordningen ändras så att medlemsstaterna kan tillåta befrielse från skyldigheterna i förordningen i allmänhet i fall där undantag är nödvändiga på grund av försvarsintressen. För närvarande kan medlemsstaterna tillåta undantag från förordningen i särskilda fall, om det är nödvändigt för försvaret. Undantagen kan gälla ämnen som sådana eller ingående i en blandning eller en vara.
Kommissionens förslag till ändring av förordning (EU) 2021/697 om inrättande av Europeiska försvarsfonden (COM(2025) 822 final)
Förslaget möjliggör projekttestning utanför EU (t.ex. i Ukraina), vilket kan påskynda utvecklingen av prestationsförmågan och ge praktisk erfarenhet från slagfältet. Samtidigt möjliggörs också direktsökning av projekt i vissa situationer utan konkurrensutsättning.
Användningen av indirekt förvaltning (indirect management) utvidgas och den instans som ansvarar för den indirekta förvaltningen får beslutanderätt om finansieringsbeslutet. Kommissionen strävar också efter att förtydliga och förenkla reglerna för förkommersiell upphandling (pre-commercial procurement) inom ramen för Europeiska försvarsfondens projekt.
Bedömningskriterierna för Europeiska försvarsfondens finansieringsansökningar förenklas och anpassas så att de bättre motsvarar ansökningstemana. Det ska vara möjligt att från fall till fall välja enskilda bedömningskriterier enligt försvarsfondens mål.
Kommissionen föreslår att genomförandet av Europeiska försvarsfonden utöver de årliga arbetsprogrammen kan ske med fleråriga arbetsprogram, vilket förbättrar finansieringens förutsägbarhet och projektens kontinuitet. Dessutom ändras projektens finansieringsbonus för små och medelstora företag genom att stärka samarbetet mellan små och medelstora företag och stora företag samt genom att betona gränsöverskridande små och medelstora företags deltagande. De myndigheter i medlemsstaterna som deltar i utvecklingsprojekten garanteras åtkomsträtt till projektens resultatmaterial på rimliga villkor.
Förslag till ändring av direktivet om försvars- och säkerhetsupphandling (2009/81/EG) (COM(2025) 823 final)
Kommissionen föreslår att tröskelvärdena i direktivet höjs så att medlemsstaterna kan fokusera på kritiska kontrakt och minska den administrativa bördan för industrin vid mindre upphandlingsförfaranden. Vid beräkningen av det uppskattade värdet beaktas dessutom ett nytt upphandlingsförfarande (innovationspartnerskap).
Förslaget möjliggör ett tydligare upphandlingssamarbete mellan olika medlemsländer genom att tillåta den upphandlande enheten att delta i en upphandling som genomförs av en inköpscentral i en annan medlemsstat.
Bestämmelserna om medlemsstaternas anslutning till samarbetsprogram som bygger på forskning och utveckling efter forsknings- och utvecklingsfasens slut ska kodifieras.
Genom förslaget införs ett öppet förfarande och ett dynamiskt inköpssystem som grundar sig på direktivet om offentlig upphandling 2014/24. Dessutom införs ett ändrat och mer flexibelt förfarande för innovationspartnerskap, i stor utsträckning på grundval av direktiv 2014/24/EU, för att stödja upphandling av innovativa lösningar.
Kommissionen föreslår ett tillfälligt undantag som gör det möjligt för medlemsstaterna att tillämpa ett förhandlingsförfarande utan förhandsanmälan (direktupphandling) på gemensam upphandling, inklusive upphandling av lagerprodukter (off-the-shelf). Undantaget kan användas för anskaffning av liknande försvarsprodukter eller produkter där endast små ändringar har gjorts. Minst tre medlemsländer ska delta i gemensam upphandling.
Genom ändringen införs också ett förenklat förfarande för direkt upphandling av innovativa produkter eller tjänster till följd av konkurrenskraftiga parallella forsknings- och utvecklingsprojekt.
Förslaget förtydligar reglerna för ramavtal om upphandling och förlänger ramavtalets maximitid från sju till tio år.
Skyldigheten att rapportera om upphandlingar minskas för att minska medlemsstaternas administrativa börda.
Förslag till ändring av direktivet om överföringar inom EU av försvarsrelaterade produkter (2009/43/EG) (COM(2025) 823 final)
Kommissionens förslag innehåller ändringar i direktivet om överföringar inom EU som förenklar, harmoniserar och gör tillståndsförfarandena för överföring av försvarsrelaterade produkter mellan medlemsstaterna mer flexibla. Genom dessa förändringar eftersträvas en mer harmoniserad verksamhetsmiljö för den europeiska försvarsindustrin, som i sin tur möjliggör en ökning av den försvarsindustriella produktionen.
Genom kommissionens förslag utökas medlemsstaternas handlingsfrihet att föreskriva om undantag från tillståndsplikten för överföring av försvarsrelaterade produkter. Medlemsstaterna kan om de så önskar föreskriva om undantag från tillståndsplikten för överföringar av försvarsrelaterade produkter exempelvis till EU:s försvarsindustriella program, vid strukturerade gränsöverskridande industriella partnerskap och i krissituationer samt överföringar till EU:s institutioner och organ eller Europeiska försvarsbyrån.
Kommissionen föreslås få nya befogenheter att reglera de centrala elementen i direktivet om interna överföringar genom delegerade akter. Sådana är enligt förslaget till exempel vissa definitioner av överföring av komponenter i direktivet och eventuella nya förslag till undantag från tillståndsplikten för överföring av försvarsrelaterade produkter.
I förslaget åläggs medlemsstaterna att offentliggöra nya allmänna överföringstillstånd för överföring av försvarsrelaterade produkter i anslutning till EU:s försvarsindustriella program. Dessa omfattar i regel alla produktkategorier för försvarsrelaterade produkter under hela det försvarsindustriella programmet. Dessutom är avsikten att förslaget förenklar villkoren för slutanvändarnas åtaganden för allmänna överföringstillstånd i anslutning till EU:s försvarsindustriella program. Medlemsstaterna förbjuds att kräva slutanvändarintyg för allmänna överföringstillstånd i anslutning till EU:s försvarsindustriella program, om man i finansieringsavtalen i anslutning till programmen har avtalat om tillståndsplikt för vidareöverföring av försvarsrelaterade produkter.
I förslaget föreslås att ett företag som fått ett allmänt överföringstillstånd enligt det nuvarande direktivet även ska omfattas av situationer där ett företag som fått ett tillstånd i stället för mottagare också kan vara exportör. På så sätt vill man öka certifieringen av europeiska försvarsindustriföretag och förenkla tillståndspraxisen för sådana etablerade försvarsindustriaktörer.
I förslaget förutsätts att medlemsstaten i fortsättningen ska göra det möjligt att offentliggöra också nya allmänna överföringstillstånd, som för närvarande inte omfattas av direktivet om interna överföringar.
I förslaget förenklas dessutom registerföringsskyldigheten för företag som beviljats tillstånd, särskilt i anslutning till överföring av immateriella försvarsrelaterade produkter.
Ändringar av delegerade förordningar
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1078 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 med InvestEU-fondens investeringsriktlinjer C(2025) 3802 / 3
Som en del av sitt omnibusförslag har kommissionen också utarbetat ett förslag till ändring av sin egen förordning om investeringsriktlinjer i programmet InvestEU (kommissionens förordning (EU) 2021/1078) till den del det handlar om strategiska investeringar inom försvarssektorn enligt InvestEU-fondens investeringsriktlinjer.
De nuvarande riktlinjerna begränsar de strategiska investeringarna inom försvarssektorn till försvarsteknologier och försvarsprodukter som ingår i Europeiska försvarsfondens årliga arbetsprogram. Definitionen har visat sig vara onödigt komplicerad och rättsligt osäker med tanke på att arbetsprogrammet ständigt utvecklas. Därför planerar kommissionen att förenkla definitionen så att den mer allmänt hänvisar till investeringar i försvarsteknik och försvarsprodukter som i första hand är utvecklade för militärt bruk.
Ändringen gör det möjligt för programmets genomförandepartner och finansieringsförmedlare att tydligare identifiera om de slutliga förmånstagarna omfattas av begränsningar som gäller tredjeländer samt att utreda hur begränsningarna tillämpas på teknik med dubbel användning.
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 vad gäller minimistandarder för EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet (C(2025) 3801 / 3)
I samband med omnibusförslaget har kommissionen offentliggjort ett förslag till ändring av kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 vad gäller minimistandarder för EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet (nedan delegerad förordning) som utfärdats med stöd av kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1011 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 (nedan referensvärdesförordning).
I enlighet med den delegerade förordningen som utfärdats med stöd av referensvärdesförordningen utesluts alla företag som deltar i produktionen eller användningen av kontroversiella vapen från referensvärdena enligt Parisavtalet och EU:s referensvärden för klimatomställningen. Definitionen av kontroversiella vapen i den delegerade förordningen har upplevts som för oklar och bidrar till förvirring. För att undanröja oklarheter och förtydliga definitionerna har kommissionen föreslagit att de förbjudna vapnen ska definieras närmare i en delegerad förordning som utfärdats med stöd av referensvärdesförordningen. Som förbjudna vapen som avses i den delegerade förordningen definieras följande vapen som är förbjudna genom internationella avtal:
biologiska vapen enligt artikel 1 i konventionen om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring,
kemiska vapen enligt artikel 2 i konventionen om förbud mot utveckling, framställning, lagring och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring,
truppminor enligt artikel 2 i konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring (det s.k. Ottawaavtalet), och
klustervapen enligt artikel 2 i konventionen om förbud mot klustervapen.
Kommissionens meddelande om att anpassa principerna för hållbar finansiering på försvarssektorn (C(2025) 3800 / 3)
I samband med det femte omnibusförslaget gav kommissionen ett meddelande om att anpassa principerna för hållbar finansiering på försvarssektorn. Genom meddelandet strävar kommissionen efter att ge anvisningar och förtydliga anpassningen av principerna i EU:s lagstiftningsram för hållbar finansiering på försvarssektorn. Kommissionen har också föreslagit att man i samband med översynen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (den s.k. förordningen om information om hållbar finansiering) vid behov ska förtydliga förhållandet mellan försvarssektorn och EU:s lagstiftningsram för hållbar finansiering.
Miniomnibus COM(2025) 188 final
Den föreslagna miniomnibusförordningen består av ändringar i sex förordningar:
förordning (EU) 2021/694 om inrättande av programmet för ett digitalt Europa
förordning (EU) 2021/695 om inrättande av ramprogrammet Horisont Europa
förordning (EU) 2021/697 om inrättande av Europeiska försvarsfonden
förordning (EU) 2021/1153 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa
förordning (EU) 2023/1525 om stöd för ammunitionstillverkning
förordning (EU) 2024/795 om inrättande av den europeiska plattformen för strategisk teknik
I ändringsförslaget som rör programmet för ett digitalt Europa betonas stödet till åtgärder för dubbla användningsområden som ett allmänt och särskilt mål och möjligheten att utnyttja flexibiliteten i EU-budgeten för att stödja välriktade tilläggsinvesteringar som främjar EU:s konkurrenskraft och strategiska oberoende.
En ändring av ramprogrammet Horisont Europa möjliggör stöd till tekniker med potentiella dubbla användningsområden inom ramen för Europeiska innovationsrådets instrument Accelerator samt kapitalstöd till tekniker som fokuserar på att utvidga försvarstillämpningarna. Outnyttjade medel och eventuella intäkter från investeringar i Europeiska innovationsrådets fond under pilotfasen för Horisont 2020 bör göras tillgängliga för att finansiera ytterligare projekt med dubbla användningsområden och försvarsområden som drar nytta av det ändrade tillämpningsområdet.
Genom ändringen av Europeiska försvarsfonden möjliggörs en kumulering av finansieringen för samma åtgärd mellan försvarsfonden och andra EU-program. Förslaget möjliggör också frivilliga överföringar av medel som tilldelats medlemsstaterna genom delad förvaltning till Europeiska försvarsfonden. Dessa medel ska användas till förmån för den berörda medlemsstaten. Dessutom föreslås i förordningen en förenkling av urvalsförfarandena för finansiering av omvälvande teknik för försvaret.
Ändringen av programmet för den digitala sektorn inom Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) möjliggör den digitala beredskap som behövs för att utveckla försvarsrelaterade produkter och teknologi, inklusive anslutning av molntjänster, artificiell intelligens och gigafabriker för artificiell intelligens till nätet. Denna utvidgning av tillämpningsområdet har ansetts vara positiv på nationell nivå.
Det föreslås att Asap-förordningen ändras så att ytterligare nationella bidrag till instrumentet kan genomföras och så att förordningen kan fortsätta att tillämpas efter den 30 juni 2025.
Förslaget gör det möjligt för kommissionen att inom ramen för programmet Horisont Europa, Europeiska försvarsfonden och programmet för ett digitalt Europa bevilja STEP-märken för stora potentiella försvarsprojekt. Syftet med märkena är att ge en positiv signal om dessa projekt och locka finansiering från andra källor (andra EU-fonder, nationella fonder eller privata eller institutionella placerare).
Den 1 april 2025 föreslog kommissionen som en del av halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken en ändring av förordningarna om Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning (JTF) och Europeiska socialfonden (ESF+). Ett särskilt mål med kommissionens förslag är bland annat att utvidga medlemsstaternas möjligheter att stödja de behov av att stärka säkerhets- och försvarsdimensionen genomgående i EU:s finansieringsprogram som beskrivs i vitboken om europeisk försvarsberedskap och på så sätt stödja kommissionens plan ReArm Europe. Miniomnibusförslaget kompletterar halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken. Utvidgningen av tillämpningsområdet för plattformen för strategisk teknik STEP gör det möjligt att stödja investeringar i utveckling och tillverkning av kritisk teknik inom försvarsområdet inom ramen för ERUF:s och Sammanhållningsfondens nuvarande särskilda mål för STEP. Likaså kunde kompetens som är av betydelse för utvecklingen/tillverkningen av kritisk teknologi inom försvarssektorn stödjas från STEP genom ESF+.
Enligt förslaget till halvtidsöversyn av sammanhållningspolitiken ska den allmänna försvars- och beredskapsförmågan i Europa kunna stärkas genom att stödja investeringar från ERUF som stärker den industriella kapaciteten för att producera försvarskapacitet och dubbla användningsområden inom alla EU:s områden och i företag av alla storlekar. I det andra särskilda försvarsrelaterade målet som ingår i kommissionens förslag utvecklas en kristålig infrastruktur för försvaret och dubbla användningsområden för att främja den militära rörligheten inom EU. ESF+-fonden kan stödja utvecklingen av försvarsindustrins kompetens genom en ny verksamhetslinje som läggs till de nationella programmen. Överföringen av den strategiska tyngdpunkten till nya särskilda mål och prioriterade områden som fokuserar på STEP stöds enligt kommissionens förslag med höjda förskottsbetalningar på 30 procent samt med en EU-delfinansieringsandel på 100 procent.
Enligt kommissionens förslag ska åtgärder som stöds inom ramen för det särskilda målet för militär rörlighet i första hand inriktas på en eller flera av de fyra prioriterade EU-korridorer för militär rörlighet som medlemsstaterna har identifierat genom rådets beslut av den 18 mars 2025 (bilaga II till de militära kraven för militär rörlighet inom och utanför EU). Enligt kommissionens förslag kan den militära rörligheten stödjas från både ERUF och Sammanhållningsfonden. Enligt kommissionen kan frivilliga överföringar av nationella allokeringar från de medlemsstater som får stöd från Sammanhållningsfonden till anslagen för militär rörlighet inom Fonden för ett sammanlänkat Europa säkerställa samordnade åtgärder i de korridorer för militär rörlighet som betonas i vitboken om europeisk försvarsberedskap. För att underlätta denna process föreslås en ändring av förordningen om Fonden för ett sammanlänkat Europa.