1  Bakgrund

Europeiska kommissionen lade den 21 november 2023 fram ett förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/2283 om öppnande och förvaltning av autonoma unionstullkvoter för vissa jordbruks- och industriprodukter (COM(2023) 721 final). 

Förslaget översänds i enlighet med 96 § 2 mom. i grundlagen till riksdagen så att riksdagen kan ta ställning till det, eftersom det är fråga om ett ärende som hör till Europeiska unionens behörighet och om vilket det annars med stöd av 81 § i grundlagen skulle bestämmas genom lag, eftersom det är ett skatteärende. 

2  Förslagets syfte

Autonoma tullkvoter behövs för vissa produkter när produktionen i unionen inte räcker till för att tillgodose användarindustrins behov. Enligt förslaget bör kvoter öppnas med nolltullsats eller med nedsatta tullsatser. Förordning (EU) 2021/2283 uppdateras en gång i halvåret. De ändringar som föreslås ska tillämpas från och med den 1 januari 2024. 

3  Förslagets huvudsakliga innehåll

Avsikten är att öppna kvoter med nolltullsats eller med nedsatta tullsatser, utan att detta stör marknaderna för dessa produkter. Den 20 december 2021 antog Europeiska unionens råd förordning (EU) 2021/2283, så att unionens efterfrågan på de berörda produkterna skulle kunna tillgodoses på så gynnsamma villkor som möjligt. De föreslagna åtgärderna skulle genomföras inom ramen för Europeiska unionens integrerade tulltaxa (Taric) och tillämpas av medlemsstaternas tullmyndigheter. Kvoterna skulle fördelas i den ordning som tulldeklarationerna godtas. 

Kommissionen har med hjälp av gruppen för tulltaxefrågor av ekonomisk art (The Economic Tariff Questions Group) under tiden 11.5.2023–12.7.2023 prövat alla framställningar från medlemsstaterna om autonoma tullkvoter. Gruppen består av delegater från alla medlemsstater samt Turkiet. Gruppen behandlade ansökningar om autonoma tullbefrielser och tullkvoter som ska börja gälla fr.o.m. den 1 januari 2024. Under denna omgång hade 7 ansökningar om nya tullkvoter och 8 förslag till ändring av giltiga tullkvoter lämnats in. 

Efter granskningen anser kommissionen att det skulle vara motiverat att öppna autonoma tullkvoter för vissa nya produkter som för närvarande inte anges i förordning (EU) 2021/2283. Bilagan innehåller en ny produkt (en elektrisk ljudgenerator). Beträffande några produkter anser kommissionen att kvoten bör ses över. För en produkt (mässingshållare) bör perioden förlängas och kvoten ses över regelbundet. Ursprungligen öppnades kvoten för endast sex månader. Dessutom bör en produkt (blandning av bis(3-trietoxisilylpropyl)sulfider) strykas, för vilken en tullkvot inte längre ligger i unionens ekonomiska intresse. 

Under denna omgång lämnade Finland inte in några egna ansökningar. De övriga ändringar som föreslogs gav inte anledning till några kommentarer. 

Det föreslås att förordningen träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Förordningen ska tillämpas från och med den 1 januari 2024. 

4  Förslagets rättsliga grund och förhållande till proportionalitets- och subsidiaritetsprincipen

Den rättsliga grunden för den föreslagna förordningen är artikel 31 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det föreskrivs att tullsatser i den gemensamma tulltaxan ska fastställas av rådet på förslag från kommissionen. Detta omfattar även en ändring av och befrielse från tullar. En rådsförordning är därför det lämpliga instrumentet. Förordningen ska antas av rådet med kvalificerad majoritet. 

Förslaget avser ett område där unionen har exklusiv befogenhet. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig. Förslaget anses stämma överens med proportionalitetsprincipen eftersom åtgärderna syftar till att förenkla förfarandena för aktörerna inom utrikeshandeln. Förordningen går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen, i enlighet med artikel 5.4 i fördraget om Europeiska unionen. Åtgärderna är också i linje med kommissionens meddelande om autonoma tullbefrielser och tullkvoter (EUT C 363, 13.12.2011, s. 6). 

5  Förslagets konsekvenser

Kommissionen har inte gjort någon konsekvensbedömning av förslaget eftersom de föreslagna ändringarna av förteckningen över produkter som omfattas av autonoma unionstullkvoter inte förväntas få några betydande konsekvenser. 

Enligt den finansieringsöversikt som bifogats till förslaget skulle förslaget ha positiva ekonomiska konsekvenser för inkomsterna. Den totala inverkan på de traditionella egna medlen i EU:s budget upp-går till uppskattningsvis 2,5 miljoner euro per år (75 procent av de totala uppburna tullarna). Medlemsstaterna får behålla 25 procent av tullarna i uppbördskostnader. Effekterna för Finlands del beror på hur stora mängder av varan i fråga Finland importerar till unionen. 

6  Förslagets förhållande till grundlagen och till de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna

Statsrådet anser inte att förslagen står i konflikt med Finlands grundlag eller med fördrag om grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter som är bindande för Finland. 

7  Ålands behörighet

Ärendet hör inte till landskapet Ålands lagstiftningsbehörighet. 

8  Behandling av förslaget i Europeiska unionens institutioner och de övriga medlemsstaternas ståndpunkter

Europeiska unionens råd började behandla ärendet den 15 november 2023 utifrån det preliminära förslaget. Målet är att förslaget ska antas av rådet i december 2023. 

9  Nationell behandling av förslaget

Ärendet har beretts vid finansministeriet i samarbete med Tullen och samordnats genom skriftligt för-farande i sektion EU5 (tulltekniska frågor), vilket avslutades den 23 november 2023. 

10  Statsrådets ståndpunkt

11  Statsrådet anser att förslaget kan antas.