1  Allmänt

Kommissionen lade den 27 oktober 2022 fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om import-, export- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, väsentliga delar till skjutvapen och ammunition samt om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen) (omarbetning) (COM(2022) 480 final). 

Genom förslaget uppdateras och moderniseras den gällande Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den 14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition (EUT L 94 30.3.2012 s. 1)., nedan skjutvapenförordningen. På grund av det stora antalet nya bestämmelser som föreslås omarbetas skjutvapenförordningen för tydlighetens skull och ersätts i dess helhet med den föreslagna förordningen.  

Den föreslagna förordningen tillämpas på import, export och transitering av skjutvapen för civilt bruk, väsentliga delar till dem och ammunition. Förordningen tillämpas inte på bland annat bilaterala statliga vapentransaktioner eller vapenöverföringar eller på skjutvapen, väsentliga delar till skjutvapen och ammunition avsedda för de väpnade styrkorna, polisen eller myndigheterna.  

Kommissionens förslag till förordning har lämnats till Europaparlamentet och rådet för behandling i vanlig lagstiftningsordning och antagande i enlighet med medbeslutandeförfarandet. Rådets behandling inleddes i slutet av november 2022.  

Förordningen föreslås träda i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Med stöd av förordningens övergångsbestämmelse tillämpas dock vissa system och förfaranden enligt den gällande lagstiftningen efter att förordningen trätt i kraft till dess att det nya elektroniska licensieringssystemet och det nya elektroniska systemet för utbyte av information om avslag av import- och exporttillstånd i enlighet med den föreslagna förordningen har inrättats och införts. 

2  Förslagets syfte och bakgrund

Den föreslagna omarbetade förordningen syftar till att mer effektivt än för närvarande bekämpa och förhindra olaglig handel med skjutvapen till och från EU samt särskilt till att grov och organiserad brottslighet får tillgång till dem. Förslaget tillämpas, som också den gällande skjutvapenförordningen, på import och export av skjutvapen för civilt bruk mellan unionens tullområde och tredjeländer samt transitering. 

Förslaget utgår bland annat från ett flertal aktuella internationella utredningar och studier enligt vilka olagliga vapen i allt större utsträckning härrör från länder utanför EU, i synnerhet från länder som genomgått konflikter. Till exempel den hotbild avseende grov och organiserad brottslighet 2021 (SOCTA s. 57) som Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) har publicerat eller studien Illicit Trafficking in Firearms, their Parts, Components and Ammunition to, from and across the European Union; regional analysis report (2020) s. 17 av FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott (UNODC). Skjutvapen kan också olagligen transporteras via tredjeländer med mindre skjutvapenövervakning tillbaka till unionen. Nätmarknaden har ökat tillgången till skjutvapen, och även skjutvapen som kan reaktiveras eller omvandlas är bättre tillgängliga. Olagliga vapen som förts in i unionen kan vara i användning under en lång tid och enkelt överföras inom unionen. De olagliga skjutvapenflödena bidrar till grov och organiserad brottslighet i dess olika former, som drog- och människohandel, samt terrorism. Enligt kommissionen innehades cirka 35 miljoner olagliga skjutvapen av civila i EU 2017, vilket motsvarar 56 procent av det uppskattade totala antalet skjutvapen.  

Syftet med omarbetningen av skjutvapenförordningen är att förbättra övervakningen och spårbarheten vid import, export och transitering av skjutvapen samt att harmonisera tillämpningen av förordningen i unionen.  

Enligt förslaget ska förordningen föreskriva mer exakt om vilka skjutvapen och vilken ammunition som ingår i förordningens tillämpningsområde. Tillämpningsområdet preciseras till att tydligare gälla endast skjutvapen och ammunition för civilt bruk. Överlappningen mellan skjutvapenförordningens tillämpningsområde och tillämpningsområdet för reglerna för exportkontrollen av militär teknik och krigsmateriel, som orsakat tolkningsproblem, elimineras på samma sätt som i skjutvapendirektivet (EU) 2021/555 Europaparlamentets och rådets direktiv om kontroll av förvärv och innehav av vapen (EU) 2021/555 (EUT L 115, 6.4.2021, s. 1). Direktivet tillämpas på överföring av skjutvapen avsedda för civilt bruk inom unionens område.. 

Genom förslaget förtydligas de bestämmelser som tillämpas på import, export och transitering av vapen, delar till vapen och ammunition som omfattas av förordningens tillämpningsområde samtidigt som förfarandena avseende dem harmoniseras och delvis digitaliseras.  

Syftet med förslaget är att möjliggöra en samordnad övervakning mellan medlemsstaterna och en effektivare riskbedömning samt att förbättra skjutvapens spårbarhet. Med stöd av förordningen inrättas till exempel ett nytt elektroniskt licensieringssystem inom EU som ska ersätta medlemsstaternas olika, mestadels pappersbaserade, nationella system. Import av delar till halvfärdiga skjutvapen tillåts endast för licensierade vapenhandlare och vapenmäklare. Samarbetet mellan tillstånds-, tull- och de brottsbekämpande myndigheterna förbättras liksom också den systematiska insamlingen av information om den internationella handeln med och överföringen av skjutvapen för civilt bruk samt om beslagtagna skjutvapen.  

Vid sidan av effektivare övervakning vill man med förslaget samtidigt underlätta den lagliga handeln med skjutvapen för civilt bruk bland annat genom att harmonisera verksamhetsförutsättningarna för laglig handel. Genom digitalisering, harmoniserade förfaranden och nya förenklingar minskas den administrativa bördan för tillverkare av skjutvapen, vapenhandlare och vapenanvändare. På skjutvapen som importeras och exporteras av jägare, tävlingsskyttar, samlare och utställare kan ett enklare förfarande i vissa fall tillämpas. 

3  Förslagets huvudsakliga innehåll

I förslaget uppdateras och preciseras bestämmelser i den gällande skjutvapenförordningen. För tydlighetens skull omarbetas den.  

Antalet artiklar ökar med sjutton till totalt 39 artiklar som indelas i sju delvis nya eller omrubricerade kapitel, i stället för i fem som i den gällande förordningen. De två bilagorna till den gällande förordningen uppdateras och till förordningen fogas ytterligare tre bilagor. Den gällande förordningen upphävs genom den omarbetade förordningen. 

Kapitel 1. Syfte, definitioner och räckvidd (artiklarna 1–3)  

Föremålet för och syftet med förordningen förblir i stort sett oförändrade. Ett flertal definitioner läggs till i förordningen och många gällande preciseras. Många av de nya definitionerna motsvarar definitionerna i unionens skjutvapendirektiv eller unionens tullkodex Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).. Också förordningens räckvidd preciseras. Från den undantas fortfarande bilaterala statliga transaktioner och statliga överföringar, skjutvapen, väsentliga delar till skjutvapen och ammunition, avsedda för de väpnade styrkorna, polisen eller de offentliga myndigheterna samt antika vapen.  

Kapitel II. Införsel- och importkrav (artiklarna 4–11) 

Bestämmelserna i kapitlet är nya i förhållande till den gällande skjutvapenförordningen. I kapitlet föreskrivs om undantag från tullförfarandena avseende införsel och import av skjutvapen, väsentliga delar till skjutvapen och ammunition. Med undantagen vill man säkerställa att endast sådana tullförfaranden där man kan göra den riskbedömning som övervakningen av skjutvapen förutsätter tillämpas på skjutvapen. Till exempel muntliga tulldeklarationer eller tulldeklarationer som baserar sig på deklarantens egen bokföring kan inte användas. I kapitlet föreskrivs dessutom om ekonomiska aktörers skyldigheter vid import, kravet på märkning av importerade vapen, importtillståndet och dess avgiftsfrihet, undantag avseende tillståndet, särskilda förutsättningar för import av deaktiverade vapen och larm- och signalvapen samt bekräftandet av mottagande på begäran av ett tredjeland.  

Kapitel III. Transiteringskrav (artiklarna 12–13) 

Också bestämmelserna i detta kapitel är helt nya jämfört med den gällande skjutvapenförordningen. I kapitlet föreskrivs om de förfaranden som ska följas vid unionens interna och/eller externa transitering av skjutvapen. 

Kapitel IV. Exportkrav (artiklarna 14–21)  

Kapitlet innehåller i huvudsak till nödvändiga delar uppdaterade bestämmelser om exporttillståndet enligt den gällande förordningen, undantag avseende tillståndet, tillståndsförfarandet och avslag av tillstånd samt om skjutvapens spårbarhet och mottagningsbevis vid export. De föreslagna ändringarna förbättrar en harmoniserad tillämpning av bestämmelserna, samtidigt som man vill säkerställa att bestämmelserna är konsekventa med skjutvapendirektivet. Kapitlet omfattar även några nya bestämmelser, som att slutanvändarintyg eller deaktiveringsintyg förutsätts i vissa fall innan exporttillstånd beviljas, samt en bestämmelse om att tillståndsansökan ska vara avgiftsfri. Spårbarheten förbättras genom att som förutsättning för export kräva en märkning enligt skjutvapendirektivet. Dessutom åläggs tillståndsmyndigheterna att i vissa register och databaser regelbundet kontrollera förutsättningarna för att bevilja tillstånd samt att kontrollera tillståndsvillkoren. I kapitlet ingår även en helt ny bestämmelse om kontroller efter exportleveransen. 

Kapitel V. Övervakning och kontroll (artiklarna 22–25)  

I kapitlet föreskrivs mer ingående än i den gällande förordningen om de kontroller och åtgärder som ska vidtas för att övervaka att förordningen följs, om de behöriga myndigheternas och tullmyndigheternas befogenheter och uppgifter, importörens och exportörens deklarationsskyldighet samt om informationsutbytet och samarbetet mellan kommissionen, de behöriga myndigheterna och tullmyndigheterna. Kapitlet innehåller även en ny bestämmelse om att informera andra behöriga myndigheter om resultatet av tullkontroller när det upptäcks olaglig import, export eller transitering.  

Kapitel VI. Digitalisering och administrativt samarbete (artiklarna 26–29)  

I kapitlet föreskrivs om lagring av uppgifter om skjutvapen, väsentliga delar till skjutvapen och ammunition. Det görs i huvudsak som nu. Skyldigheten att lämna in årlig statistik till kommissionen är ny. I kapitlet föreskrivs även om inrättandet av ett nytt elektroniskt licensieringssystem i unionen och om att det senare ska kunna kopplas till miljön med en enda kontaktpunkt för tullen (Single Window för Tullen). Kapitlet innehåller även en ny bestämmelse med stöd av vilken kommissionen ska inrätta ett säkert och krypterat elektroniskt informationssystem för utbyte om avslag av import- och exporttillstånd. Bestämmelserna i kapitlet ökar avsevärt digitaliseringen och det administrativa samarbetet jämfört med nuläget.  

Kapitel VII. Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser (artiklarna 30–39)  

Förslagets sista kapitel innehåller i huvudsak allmänna bestämmelser motsvarande de gällande samt sedvanliga slutbestämmelser. I de allmänna bestämmelserna föreskrivs vidare om medlemsstaternas skyldighet att säkerställa att förordningen genomförs och tillämpas på ett behörigt sätt. Justeringarna är närmast av teknisk natur. Förordningen föreslås träda i kraft och tillämpas den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och med den upphävs den gällande skjutvapenförordningen. Förslaget har också en detaljerad bestämmelse om övergångsperioden där det föreskrivs om tillämpliga bestämmelser till dess att det nya elektroniska licensieringssystem som ska inrättas genom förordningen samt det elektroniska systemet för informationsutbyte om avslagna tillstånd har tagits i bruk. 

Bilagor till förordningen 

I bilaga I förtecknas de skjutvapen, väsentliga delar till skjutvapen, ammunition samt larm- och signalvapen specificerade med åttasiffriga tulltariffnummer som omfattas av förordningens tillämpningsområde. Bilagan motsvarar i huvudsak bilaga I till den gällande skjutvapenförordningen, som är mer allmän och kortfattad än den föreslagna.  

Bilagorna II och III innehåller mallar för formulär för import- och exporttillstånd. Mallen för importtillståndsformuläret är ny och mallen för exporttillståndsformuläret motsvarar i stora drag exporttillståndsformuläret i bilaga II till den gällande skjutvapenförordningen. 

I bilaga IV anges de minimiuppgifter som slutanvändarintyget enligt artikel 14.2 i förslaget ska innehålla.  

Bilaga V innehåller en jämförelsetabell över bestämmelserna i den gällande skjutvapenförordningen och förslaget. 

4  Förslagets rättsliga grund och förhållande till proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna och till grundlagen

Förslaget till förordning baserar sig på artiklarna 33 (tullsamarbete) och 207 (den gemensamma handelspolitiken) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Föreslaget behandlas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och antas i rådet med kvalificerad majoritet. Statsrådet anser att kommissionens förslag med avseende på den rättsliga grunden är motiverat. 

Enligt subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i EUF-fördraget ska unionen på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå. Inom området för delad befogenhet fastställs det genom förordningen enhetliga bestämmelser i hela unionen om informationsutbyte och samarbete mellan kommissionen, de behöriga myndigheterna och tullmyndigheterna. Det föreslagna informationsutbytet och samarbetet effektiviserar och harmoniserar övervakningen av att kraven i förordningen följs och att olaglig handel bekämpas i hela unionen. Förslaget underlättar även den lagliga handeln med vapen, delar till dem och ammunition som ingår i förordningens tillämpningsområde. Motsvarande mål uppnås inte i tillräcklig utsträckning med EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning. Det föreslagna regelverket har inte ansetts strida mot subsidiaritetsprincipen. Statsrådet anser att kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. 

Förslaget till förordning innehåller befogenheter för kommissionen att anta genomförandeakter och delegerade förordningar.  

På utbytet och annan behandling av personuppgifter i enlighet med förslaget till förordning tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). och annan unionslagstiftning om dataskydd. De personuppgifter som behandlas gäller närmast fysiska personer som framgår av import- eller exporttillstånd eller tulldeklarationer i enlighet med den föreslagna förordningen. Uppgifter utbyts inom ramen för den riskhantering på tullområdet som föreskrivs i unionens tullkodex eller det tullinformationssystem som föreskrivs i artikel 23 i rådets förordning (EG) nr 515/97 Rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen (EUT L 82, 22.3.1997, s. 1). om ömsesidigt bistånd. Det elektroniska licensieringssystem som ska inrättas med stöd av förordningen möjliggör dessutom en sammankoppling med unionens miljö med en enda kontaktpunkt för tullen varvid behövliga tillstånds- och tulluppgifter kan utbytas även via denna miljö. I informationsutbytet enligt den gällande unionslagstiftningen garanteras det skydd för och den övervakning av personuppgifter som dataskyddslagstiftningen kräver. 

Statsrådet anser inte att förslaget strider mot Finlands grundlag eller instrument för grundläggande och mänskliga rättigheter som är förpliktande för Finland. 

5  Förslagets konsekvenser

6  Ålands behörighet

Ärendet hör enligt 27 § i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) till rikets lagstiftningsbehörighet.  

7  Behandlingen av förslagen i Europeiska unionens institutioner och de övriga medlemsstaternas ståndpunkter

Behandlingen av förslaget inleddes den 30 november 2022 i rådets arbetsgrupp för tullunionen då kommissionen lade fram sitt förslag för medlemsstaterna. Den egentliga behandlingen börjar under 2023 under ledning av rådets nästa ordförandestat Sverige som har uppgett som sitt mål att främja behandlingen av förslagen effektivt under sin ordförandeperiod. De övriga medlemsstaternas officiella ståndpunkter är ännu inte kända. 

Utskottet för internationell handel (INTA) svarar för den huvudsakliga behandlingen av förslaget i Europaparlamentet. Den som föredrar betänkandet har ännu inte utsetts.  

8  Den nationella behandlingen av förslaget

Utkastet till U-skrivelse har beretts i samarbete med inrikesministeriet och behandlades i ett skriftligt förfarande av beredningssektion EU5 (tulltekniska frågor) den 1 december 2022. 

9  Statsrådets ståndpunkt

Statsrådet anser att uppdateringen och omarbetningen av unionens skjutvapenförordning allmänt taget kan understödjas. Förslaget är i linje med bland annat strategin för EU:s säkerhetsunion Kommissionens meddelande – Strategi för EU:s säkerhetsunion, COM(2020) 605. samt EU:s handlingsplan mot olaglig handel med skjutvapen 2020–2025 Kommissionens meddelande – EU:s handlingsplan mot olaglig handel med skjutvapen 2020–2025, COM(2020) 608..  

Statsrådet stöder förslagets mål att effektivisera förhindrandet och bekämpningen av olaglig handel med skjutvapen genom att harmonisera och förtydliga bestämmelserna om import, export och transitering av skjutvapen, effektivisera informationsutbytet och digitalisera tillståndsförfarandena. Förslaget bidrar till effektivare övervakning och spårbarhet. Statsrådet förhåller sig positiv även till förordningsförslagets mål att minska den administrativa bördan och relaterade kostnader. 

Vid den fortsatta behandlingen av förslaget är det viktigt att se till att ändringar i förordningens tillämpningsområde och andra bestämmelser inte försämrar övervakningen eller leder till luckor i det gällande tillståndssystemet. Regleringen av den föreslagna temporära importen behöver utredas mer noggrant med tanke på tillräcklig övervakning.  

För konsekvensens skull bör man i den fortsatta behandlingen ägna uppmärksamhet även åt att förordningen är i linje med unionens lagstiftningsram för skjutvapen och i behövlig utsträckning kompatibel med bland annat skjutvapendirektivet. 

Vid de fortsatta förhandlingarna om förslaget bör man sträva efter att de skyldigheter som åläggs myndigheter och aktörer är så proportionerliga som möjligt och tillräckligt klart och detaljerat angivna. Det är viktigt bland annat med tanke på aktörernas rättssäkerhet och en effektiv övervakning. 

För en tydlig och smidig tullklarering bör man vid den fortsatta behandlingen även eftersträva att undantagen från tullagstiftningens förfaranden är så begränsade som möjligt och motiverade på grund av behovet av vapenövervakning. 

Det föreslagna nya elektroniska licensieringssystemet samt det nya system som ska inrättas för utbyte av information om avslag på import- och exporttillstånd ökar digitaliseringen och det administrativa samarbetet. Till följd av de skyldigheter som följer av att inrätta systemen samt för aktörernas rättssäkerhet är det viktigt att regleringen om systemen är tydlig och tillräckligt detaljerad och att skyddet för personuppgifter beaktas på ett behörigt sätt. Man bör även försöka säkerställa att de nya systemens funktioner kan genomföras till skäliga kostnader. 

Medlemsstaterna bör få tillräckligt med tid på sig för att genomföra och sätta i kraft de nationella lagändringar och övriga åtgärder som behövs för att genomföra förordningen. 

Det föreslagna direktivet ger kommissionen befogenhet att anta delegerade akter. Statsrådet anser att det är viktigt att se till att delegeringen av befogenhet är motiverad och att bestämmelserna om den är tillräckligt tydliga, exakt avgränsade och ändamålsenliga.