Motivering
Inledning
Avtalet är det viktigaste och största avtalet
om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska unionen och
Sydafrika (Trade, Development and Cooperation Agreement, TDCA-avtalet).
Det trädde i kraft 2004 (FördrS 67 och 68/2004).
De avtalade översynen av avtalet inleddes under ledning
av EU-kommissionen redan 2006 och avtalet blev klart 2009. Syftet är att
fördjupa samarbetet inom vissa områden och uppdatera
avtalsförhållandena mellan EU och Sydafrika i överensstämmelse
med internationella åtaganden och förpliktelser,
exempelvis Cotonou-avtalet (FördrS 69/2005), FN:s
millenniedeklaration och en rad FN-konventioner och FN-resolutioner.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
det ändrade avtalet.
Allmänt
I detta sammanhang noterar utskottet mer allmänt den
potential som finns i utvecklingen och den ekonmiska tillväxten
i Afrika. Det är angeläget att Finland och EU
satsar på sina relationer till länderna i Afrika
i ett brett perspektiv.
Enligt vissa uppgifter hör flera av dem till de snabbast
växande ekonomierna i världen. Motorerna i ekonomin är
själva befolkningen, snabb urbanisering, framgångsrik
tekniktillämpning och bättre förvaltningskultur.
Kinesiska investeringar och exploatering av naturresurser spelar en
framträdande roll för utvecklingen. Kina har stärkt
sin roll, inte minst inom olje- och gruvindustrin. Också telekommunikation
och mobiltelefoni är viktiga för den ekonomiska
tillväxten. I Afrika ökar mobilabonnemangen stadigt
med 20 procent om året. Enligt vissa bedömningar
har banksektorn goda möjligheter att expandera till Afrika.
Befolkningsstrukturen är både en möjlighet och
en utmaning för kontinenten och i framtiden kommer hälften
av världens befolkningsrikaste ekonomier att finnas i Afrika.
Befolkningen är ung om man jämför med
Europa och Kina som åldras. Dessutom har Afrika mycket
arbetskraft. I framtiden kan det gå så att den
billiga arbetskraften lockar till sig produktion från åldrande asiatiska
länder. En av de stora frågorna för Afrika är
att kunna uttnyttja humankapitalet på ett hållbart
sätt. Afrika lider brist på utbildad arbetskraft.
Här vill utskottet påminna om att uppskattningsvis
vart tredje barn i Afrika söder om Sahara inte får
gå i skola. Bristen på utbildad arbetskraft har
bland annat lett till att företagen själva utbildar
personal.
Många av tillväxtekonomierna i Afrika är
beroende av basvaror och det gör dem sårbara för bland
annat prisfluktuationer och globala ekonomiska kriser. Trots den
ekonomiska tillväxten är flertalet av de afrikanska
samhällena ojämlika. Frånvaron av infrastruktur är
en av de största utmaningarna för den afrikanska
ekonomin och det är ett viktigt område som länderna
bör investera i.
Den ekonomiska tillväxten är beroende av hur stabila
länderna är, påminner utskottet. Demokratiseringsutvecklingen
ser lovande ut, men i till exempel Nordafrika och Sahelområdet är
läget fortfarande instabilt och det är svårt
att bedöma utvecklingen. Den arabiska våren har
visat att det behövs omfattande förändringar
för att få bukt med de sociala problemen, och
ekonomisk tillväxt är bara en faktor. Utvecklingen
mot demokrati och rättsstat är en väsentlig
del av en hållbar utveckling i Afrika.
Detaljmotivering
Utskottet påpekar att Sydafrika spelar en framträdande
roll för den ekonomiska integrationen av södra
Afrika och i ett större perspektiv för hela kontinenten.
Sydafrika har dock inte blivit en så stark ekonomisk och
demokratisk motor som man tidigare utgick från. African
National Congress (ANC) har varit vid makten i arton år och
missnöjet med dess aktiviteter och insatser ökar.
Landet har inte kunnat hålla fast vid sina procentuella
tillväxtmål och det beror dels på det ekonomiska
läget globalt, dels på dess långvariga
strukturella problem. Tillväxtprognosen för Sydafrika är
ungefär tre procent, vilket är lägre än
tillväxtsiffrorna i södra Afrika och BRICS-länderna.
Enligt vissa experter har regeringens skeptiska hållning
till en del internationella företagsköp och debatten
om nationalisering av gruvorna som ANC:s ungdomsfalang startat gett Sydafrika
skamfilat rykte som investeringsland. Arbetslösheten är
hög, bara 55 procent av befolkningen i arbetsför ålder
har arbete och över hälften av befolkningen under
25 år är arbetslös.
EU är fortfarande Sydafrikas största handelspartner,
men landet har intensifierat sina relationer med tillväxtekonomierna,
särskilt med Kina. Sydafrika är den enda afrikanska
staten som ingår i G20-gruppen. Det är EU:s viktigaste
handelspartner i Afrika och kom på plats 17 för
export och import 2010 bland EU:s handelspartner. Samma år
gick nästan 30 procent av exporten till EU och drygt 30
procent av importen kom från EU. På senare år
har importen till EU ökat samtidigt som varuutbudet har
breddats. Handeln mellan Finland och Sydafrika har fortsatt att
växa, men den har inte kommit upp till samma nivå som
före den ekonomiska krisen. Finlands import (främst
nickel) från Sydafrika har ökat de senaste åren
och värdet uppgick till drygt 301 miljoner euro 2011. Däremot
låg exporten på betydligt lägre nivå än
före den ekonomiska tillbakagången. (Toppåret
2007 uppgick värdet på exporten till i runt tal
546 miljoner euro). En betydande faktor är att telefoner
plus delar och tillbehör till dem har tappat ungefär
en tredjedel sedan 2008. I och med att Finland är EU-stat
bestäms våra relationer med Sydafrika i allt väsentligt
av TDCA-avtalet. De viktigaste av våra bilaterala överenskommelser
gäller dubbelbeskattning, främjande av investeringar
och ömsesidigt skydd samt utvecklingssamarbete.
Enligt propositionen är ett av de primära
målen med översynen av avtalet att revidera vissa av
bestämmelserna om politiskt samarbete och att fortsätta
liberalisera handeln. Bestämmelserna om handeln uteslöts
dock vid förhandlingarna när Sydafrika anslöt
sig till de samtidigt pågående förhandlingarna
om ekonomiskt partnerskap (Economic Partnership Agreement; EPA) mellan
EU och SADOC-gruppen (Southern African Development Community) bestående
av länderna i södra Afrika. Sydafrika ställde
sig emellertid utanför EPA-avtalet som är den
första fasen av det handelsavtal som EU och AKT-länderna
förhandlade fram 2007. Förhandlingarna om Sydafrikas
medverkan i EPA-avtalet är fortfarande oavslutade. Utskottet
refererar här till sina tidigare ståndpunkter
till EPA-avtalen (UaVX 8/2011 rd, UaVX
4/2010 rd) och understryker att förhandlingarna
bör resultera i avtal som konsekvent och hållbart
medverkar till att öka samarbetet mellan EU och u-länderna.
Förhandlingarna bör särskilt fokusera
på att avtalen förbättrar dels den territoriella
integrationen, dels samarbetet mellan partnerskapsländerna.
Sydafrika är en av EU:s strategiska partner. EU har
lyft fram att landet spelar en stor betydelse för hela
kontineten i partnerskapet och att det intar rollen som ankarstat
i regionen. Utskottet hänvisar här till sitt förslag
om utveckling av strategiskt partnerskap och mer ingående
mål för enskilda länder (UtUB
3/2012 rd). Det är viktigt att parterna
i det ändrade avtalet åtar sig att samarbeta för
att bekämpa terrorism, penningtvätt och finansiering
av penningtvätt, organiserad brottslighet, spridning av
massförstörelsevapen, olaglig spridning av handeldvapen
och lätta vapen och legosoldatverksamhet. Avtalet innefattar
också samarbete om migration, inbegripet bekämpning
av olaglig migration. Det är bra att avtalet tydligare
understryker hållbar utveckling och att dialogen mellan
EU och Sydafrika har kompletterats med teman som skälig
arbetsmiljö.Det ändrade avtalet bygger på fördraget
om Europeiska unionens funktionssätt (numera artikel 217
och 218 i EUF). Avtalet innehåller bestämmelser
som ingår dels i unionens behörighet, dels i medlemsstaternas
behörighet. Det är alltså ett avtal med
delad behörighet (ett så kallat blandavtal) där
både EU och medlemsstaterna är parter. Därför
måste det antas av både EU och medlemsstaterna.
I propositionen redovisar regeringen ingående varför
avtalet kräver riksdagens samtycke och vilken behandlingsordningen är.
Avtalet kan godkännas med enkel majoritet och lagen om
sättande i kraft av avtalet kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning,
enligt propositionen.