Motivering

Finlands delegation i Europarådet uppmärksammar i sin berättelse Europarådets och dess parlamentariska församlings resurser alldeles särskilt. Enligt utredning till utskottet är personalen vid Europarådets sekretariat fortfarande lika stor som när Finland gick med i Europarådet 1989 som 23:e medlemsland. Under redogörelseåret hade Europarådet 41 medlemsländer och rådets aktiviteter till exempel för att följa upp efterlevnaden av medlemsförpliktelserna har utvecklats betydligt.

Utskottet konstaterar att Europarådet och dess parlamentariska församling har försökt göra verksamheten effektivare under 2000, till exempel genom att omstrukturera församlingens utskott. Det underströk i sitt betänkande om verksamheten inom den parlamentariska församlingen 1998 (UtUB 1/1999 rd) att samarbetet mellan ER och de europeiska och euroatlantiska organisationer som delvis är aktiva inom samma område, t.ex. Europeiska unionen och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE, är mycket viktigt. Den största utmaningen är enligt utskottets mening att vidareutveckla samarbetet mellan dessa internationella organisationer med aktiviteter inom delvis samma område, men Europarådet, inte minst dess sekretariat, måste tillförsäkras adekvata ekonomiska och personella resurser.

Enligt berättelsen betraktade parlamentariska församlingen situationen i Tjetjenien som den största utmaningen 2000. För första gången i församlingens historia infördes sanktioner mot en medlemsstats delegation, då Rysslands delegation fråntogs sin rösträtt i församlingen. Men Ryssland fortsatte att medverka normalt i regeringssamarbetet inom Europarådet. Rysslands delegation, som deltar i den parlamentariska församlingen, återfick sin rösträtt i januari 2001. Utskottet anser att Europarådet bör fortsätta att aktivt följa upp situationen vad gäller de mänskliga rättigheterna i Tjetjenien och göra allt för att en politisk lösning på Tjetjenienkrisen skall fås till stånd.

År 2000 hade 50 år förflutit sedan Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna ingicks i Rom. Konventionen utgör grunden för rådets omfattande arbete för de mänskliga rättigheterna. Utskottet understryker att konventionen fortfarande spelar en viktig roll för de mänskliga rättigheterna i Europa i och med att den är förpliktande för medlemsstaterna. Det upprepar sitt stöd för Finlands ambitioner att få Europeiska gemenskapen att tillträda Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.

Utskottet sätter stort värde på Europarådets ansträngningar för att avskaffa dödsstraffet i Europa. Rådet har enligt utskottets mening spelat en avgörande roll i den utveckling som fört med sig att dödsstraff inte längre verkställs i Europa, trots att lagstiftningen i en del medlemsländer i ER fortfarande har kvar dödsstraff som en möjlig straffpåföljd. Utskottet tillstyrker strävandena att ta upp frågan om att avskaffa dödsstraffet med de observatörsländer i ER, t.ex. Förenta staterna och Japan, som fortfarande tillämpar dödsstraff.