Motivering

Europeiska gemenskapen med medlemsstater och Schweiz ingick den 21 juni 1999 sju avtal om olika samarbetsområden. Sex av avtalen faller inom EG:s exklusiva behörighet och ingås mellan gemenskapen och Schweiz. Avtalet om fri rörlighet för personer innehåller också bestämmelser som faller inom medlemsstaternas behörighet och därmed godkänner varje medlemsstat avtalet för sitt eget vidkommande.

Enligt propositionen ger avtalet inte upphov till något större behov av ändringar i vår lagstiftning, eftersom det grundar sig på EG:s lagstiftning om fri rörlighet för personer. Genom lagförslagen i propositionen skall gällande finländsk lagstiftning, som för närvarande omfattar medborgarna i unionens medlemsstater och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, utsträckas till att omfatta också schweiziska medborgare i den omfattning avtalet förutsätter.

Det föreliggande avtalskomplexet är det första steget framåt i avtalsrelationerna med Schweiz efter det att Schweiz 1992 ställde sig utanför förhandlingarna om ett EES-avtal sedan schweizarna i en folkomröstning hade sagt nej till avtalsprojektet. Avtalet kompletterar frihandelsavtalet mellan EG och Schweiz från 1972.

För att hela det framförhandlade avtalspaketet skall hållas ihop har ikraftträdandet kopplats ihop med att varje avtalspart skall godkänna samtliga sju avtal. Vidare är avtalen till en början i kraft i sju års tid. På detta sätt kan hela avtalskomplexets verkningar bedömas när tiden går ut.

Utskottet påpekar att det avtalspaket som nu förhandlats fram med Schweiz är ett för unionen nytt sätt att inlemma ett utomstående land i den europeiska integrationsutvecklingen. Utskottet menar att det bör följas upp hur avtalspaketet fungerar också med hänsyn till verkningarna till exempel för unionens utvidgningsprocess. Utskottet tillstyrker att Europeiska unionen intensifierar avtalsrelationerna med Schweiz på ett sätt som är till nytta för båda parterna.

Enligt vad utskottet har erfarit är tillämpningen av avtalet om fri rörlighet för personer förknippat med vissa tolkningsfrågor, som har att göra med sjukförsäkringen för en i Schweiz arbetande persons familj som är bosatt i Finland. Enligt propositionens motivering skall Folkpensionsanstalten ge ett intyg för de schweiziska försäkringsmyndigheterna om arbetstagaren och dennes familjemedlemmar omfattas av det finska systemet eller inte, för att de familjemedlemmar som utifrån finländsk lagstiftning omfattas av vårt sjukförsäkrings- och hälsovårdssystem inte skall behöva betala obligatorisk sjukförsäkringsavgift till Schweiz. Det är viktigt att detta mål uppnås, menar utskottet.

I propositionen ingår ett förslag om att den provisoriska handelsöverenskommelsen mellan Finland och Schweiz från 1927 och tilläggsavtalet till det skall sägas upp. Uppsägningen har inga verkningar ur Finlands synvinkel, eftersom frihandelsavtalet mellan EG och Schweiz har tillämpats i stället för det bilaterala avtalet alltsedan Finland blev medlem i EU.