Motivering
Nordiska rådets verksamhet 2001 präglades
i hög grad av arbetet med uppföljningen av rapporten
från den s.k. vismanspanelen, "Norden 2000 — Öppet
för världens vindar". Enligt utrikesutskottet är
det viktigt att Nordiska rådet utifrån rapporten
har effektiviserat sin verksamhet. Nordiska rådet har genomfört
en omorganisering och lagt upp en ny strategi för rådet
och det nordiska samarbetet. Utskottsstrukturen ses över.
De nuvarande utskotten, Nordenutskottet, närområdesutskottet
och Europautskottet, ersätts med fem nya fackutskott. De
nya utskotten är kultur- och utbildningsutskottet, välfärdsutskottet,
medborgar- och konsumentutskottet, miljö- och naturresursutskottet
och näringsutskottet. Reformen främjar också samarbetet
med Nordiska ministerrådet och de nationella parlamenten.
Enligt den nya strategin får det nordiska samarbetet fem
prioriterade huvudområden, som är (1) teknologisk
utveckling, särskilt informationssamhällets frågeställningar
och spetsforskning, (2) välfärd inklusive nordbors
rättigheter och möjligheter att leva, arbeta och
studera i ett annat nordiskt land samt demografi- och migrationsfrågor,
(3) den inre marknaden i Norden inklusive samarbete för
att avlägsna gränshinder, (4) samarbete med grannländer
och regioner och (5) miljö och hållbar utveckling.
Rådet ville dessutom lägga till konsumentpolitik
och livsmedelssäkerhet.
Under året var en samnordisk budgetprocess föremål
för omfattande diskussioner. Den nya budgetprocessen är
tänkt att förbättra rådets möjligheter
att påverka budgeten.
I de internationella relationerna fokuserade rådet
på samarbetet med Nordens närområden. Arbetsgrupperna
för den nordliga dimensionen samt konfliktförebyggande åtgärder
och civil krishantering lämnade sina rapporter. Rapporterna
behandlades på sessionen. Rapporten om civil krishantering
utmynnade i en rekommendation där rådet uppmanar
regeringarna i de nordiska länderna att utveckla
och intensifiera sitt samarbete inom detta område. I sitt
betänkande (UtUB 27/2002 rd)
om regeringens berättelse om sin verksamhet 2001 hänvisar
utrikesutskottet till rekommendationen och understryker vikten av
nordiskt samarbete inom civil krishantering.
Enligt utskottet är det viktigt att Nordiska rådet
framöver fokuserar särskilt på den nordliga dimensionen
och den vägen satsar på ett intensifierat samarbete
med Ryssland. Tack vare den utbyggda finansiella ramen för
Nordiska Investeringsbankens miljölån kan samarbetet
kring miljöprojekt intensifieras med Ryssland.
Huvudtemat för den tionde Östersjökonferensen
var konfliktförebyggande åtgärder och
civil krishantering. Andra teman som kom upp till diskussion var
säkerheten till sjöss samt minoriteter och mänskliga
rättigheter. Efter konferensen tillsattes en arbetsgrupp
med uppgift att särskilt titta på sjösäkerheten
i Östersjöregionen. Samarbetet med Östersjöstaterna
bör ytterligare intensifieras, anser utrikesutskottet. Östersjöregionen
får betydligt större politisk och ekonomisk betydelse
för Finland när EU utvidgas.
År 2001 var Svend Erik Hovmand från Danmark
president för Nordiska rådet. Finland var ordförandeland
för ministerrådet och Jan-Erik Enestam var ordförande
för samarbetsministrarna. Rådets 53:e session
hölls i Köpenhamn den 29—31 oktober 2001.
Ordförandeprogrammet "Morgondagens Norden" för
2002 presenterades av Norges statsminister Kjell Magne Bondevik.
Det norska ordförandeprogrammet lyfte fram tre prioriterade
områden: barn- och ungdomspolitik, livsmedelssäkerhet
och uppföljning av den nordiska strategin för
bärkraftig utveckling. Ordföranden för
Finlands delegation Outi Ojala (vänst) valdes till rådets
president för jubileumsåret 2002.
I berättelsen understryker Finlands delegation att
det nordiska arbetet bör förankras bättre
i riksdagen och utskottens arbete. Utskottet omfattar delegationens
ståndpunkt och hänvisar till ett initiativ som
utskottsordföranden har lagt fram för talmanskonferensen.
Initiativet avser att intensifiera och förbättra
samarbetet mellan de parlamentariska delegationerna och utskotten.