Island var Nordiska rådets ordförandeland 2015. Det isländska ordförandeskapsprogrammet hade tre huvudområden, nämligen det internationella samarbetet, välfärdsamhället och civilsamhället. Vad beträffar utrikespolitik och internationellt samarbete ställde Island som mål att Nordiska rådet ska medverka till stabilitet i Norden och dess närområden. På temasessionen i Köpenhamn (mars 2015) behandlade rådet orsakerna till och metoderna för att förebygga radikalisering och extremism i Norden och vid sessionen i Reykjavik (oktober 2015) var flyktingkrisen på agendan.
De senaste åren har Nordiska rådet behandlat allt fler utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Utrikesutskottet välkomnar att också Nordiska rådet har tagit till vara alla möjligheter att debattera säkerhetsfrågor, också de som gäller Finland, och anser det viktigt att rådet fortsätter på samma linje. Under året fokuserades den utrikes- och säkerhetspolitiska debatten på försvarspolitiskt samarbete i Norden och östsamarbete.
Försvarspolitiskt samarbete debatterades under ledning av Sverige, som var ordförande för Nordefco 2015. Frågor som togs upp var aktuella fokusområden och mål för det fördjupade nordiska försvarssamarbetet och framtida möjligheter för samarbetet. Utskottet menar att den utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska debatten i Nordiska rådet kan bidra till att målen i Nordefcos vision för 2020 uppnås.
I mer än tjugo år har rådet bedrivit ett nära och brett samarbete med över- och underhuset i ryska parlamentet och de lagstiftande församlingarna i nordvästra Ryssland. Precis som 2014 gick samarbetet på sparlåga 2015 på grund av Rysslands olagliga annektering av Krim. Utskottet beklagar djupt att Ryssland satte käppar i hjulen för samarbetet genom att klassa rådets kontor i nordvästra delen av landet som utländska agenter (eng. agents).
Nordiska rådet uppdaterade riktlinjerna för samarbetet med Ryssland på sessionen i Reykjavik och utskottet ser dem som en realistisk och fungerande utgångspunkt för samarbetet. I samarbetsstrategin uttrycker rådet berättigad oro för demokratiutvecklingen och aktiviteterna mot fred och stabilitet i Ryssland. Trots det ansträngda världspolitiska läget understryker utskottet i likhet med Nordiska rådet att den parlamentariska dialogen och de diplomatiska ansträngningarna visavi Ryssland bör fortsätta, även om samarbetet inte kan löpa normalt.
Utskottet ser positivt på Nordiska rådets nya satsningar på samarbetet med Vitryssland. Det är till fördel för kontinuiteten att Finland fick behålla uppdraget som rapportör för Ryssland och Vitryssland. Erkki Tuomioja tog över efter Kimmo Sasi.
Flyktingkrisen förvärrades under året och det återspeglades i rådets sessioner. Utskottet menar att vi med nära nordiskt samarbete bättre kan komma åt orsakerna bakom krisen.
Flyktingkrisen har också påverkat den fria rörligheten i Norden i och med att in- och utresekontroller har återinförts tillfälligt vid en del av gränsövergångarna. Fri rörlighet är ett av de grundläggande elementen i det nordiska samarbetet och det är enligt utskottet bra att Finland har fri rörlighet och undanröjda gränshinder som ett genomgående tema för sitt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Vidare är det positivt att undanröjda gränshinder var ett av fokusområdena för Finlands parlamentariska delegation 2015.
Utskottet ställer sig bakom rådets rekommendation att stärka det nordiska samarbetet inom biståndsområdet och förutsatte att statsrådet går in för det vid behandlingen av de nya utvecklingspolitiska riktlinjerna.
Utskottet anser det vara viktigt att parlamentarikerna också i fortsättningen deltar i ansträngningarna för att intensifiera den nordiska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken inom ramen för Nordiska rådet.