Sedan 1976 har samarbetet mellan Europeiska unionen och Kanada baserat sig på ett ramavtal om ekonomiskt samarbete. Dessutom har EU och Kanada ingått ett flertal sektorsavtal, men det har inte funnits något enskilt övergripande och bindande avtal om samarbete. Överlag har Kanada och EU en gemensam värdegrund, vilket betyder att de åtar sig att respektera demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga och grundläggande rättigheterna. Som medlem i OSSE och Nato och observatör i Europarådet har Kanada stått för en långvarig och konstruktiv insats för säkerheten i Europa.
Den 8 december 2010 bemyndigade Europeiska unionens råd kommissionen att förhandla om ett strategiskt partnerskapsavtal (Strategic Partnership Agreement, SPA) med Kanada. Förhandlingarna utmynnade i ett övergripande blandat avtal där parterna är EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada, å andra sidan. Det nya avtalet ersätter de tidigare avtalet om ekonomiskt samarbete från 1976. Regeringen bedömer att avtalet i hög grad kommer att stärka samarbetet mellan EU och Kanada och ge möjligheter till en allt bredare dialog med Kanada. Utrikesutskottet instämmer i bedömningen och framhåller att avtalet i fortsättningen kommer att vara den strategiska ramen för relationerna mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada, å andra sidan.
Samtidigt med förhandlingarna om partnerskapsavtalet förde parterna förhandlingar om ett övergripande avtal om ekonomi och handel (Comprehensive Economic and Trade Agreement, Ceta). Regeringen lämnar en separat proposition om Ceta till riksdagen. Det strategiska partnerskapsavtalet innehåller två hänvisningar till Ceta (ingressen och artikel 10), som enligt information till utskottet återspeglar EU:s långsiktiga handelspolitiska mål visavi Kanada. I artikel 28 inskärps vikten av att parterna följer de väsentliga delarna i partnerskapsavtalet och att kränkningar av dem kan tjäna som grund för att avsluta Ceta-avtalet. Enligt uppgift till utskottet utgör dessa punkter i avtalet inget hinder i konstitutionellt eller något annat avseende för att godkänna det strategiska partnerskapsavtalet eller sätta i kraft de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftning på det sätt som regeringen föreslår. Utskottet understryker att det handlar om två olika avtal och att ratificeringen av det strategiska partnerskapsavtalet inte anteciperar vad som kommer att vara riksdagens ståndpunkt till Ceta.
Partnerskapsavtalet är ett övergripande samarbetsavtal som anger formerna för samarbete och dia-log och behandlar ett flertal sektorer på en relativt allmän nivå. Bestämmelserna täcker in samarbete inom bland annat områdena mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, demokrati och rättsstatsprincipen, internationell fred och säkerhet, men också inom aktiv multilateralitet, ekonomisk och hållbar utveckling samt rättvisa, frihet och säkerhet. Avtalet motsvarar i allt väsentligt tidigare ramavtal som EU har slutit med tredjeländer och innefattar bland annat sedvanliga politiska klausuler om mänskliga rättigheter, handeldvapen och lätta vapen, kampen mot spridningen av massförstörelsevapen, internationella brottmålsdomstolen och bekämpning av terrorism.
Respekten för demokratiska principer och de mänskliga rättigheterna och iakttagande av internationella förpliktelser för att förhindra spridning av massförstörelsevapen klassas som väsentliga delar av avtalet. Vid särskilt allvarliga och väsentliga kränkningar av de bestämmelser som definieras som väsentliga delar av avtalet kan i sista hand tillämpningen av avtalet avbrytas. Allvarliga och väsentliga kränkningar av skyldigheterna kan också tjäna som grund för att avsluta det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och dess medlemsstater och Kanada.
Enligt utskottet är också artiklarna i avdelning IV om ekonomisk utveckling och hållbar utveckling av betydelse. Inom ramen för artikel 12 om hållbar utveckling startar parterna en dialog om utveckling, miljö och klimat. Parterna ska också främja samarbetet i sysselsättningsfrågor och sociala frågor. De ska också främja och realisera internationellt erkända arbetsnormer som de åtagit sig att följa.
Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Följaktligen tillstyrker utskottet propositionen utan ändringar.