(3) För utrikesministeriets omkostnader föreslås ett anslag på 245,3 miljoner euro 2026. Beloppet är 4,8 miljoner euro mindre än i budgetpropositionen för 2025. Enligt uppgift riktas sparkravet för omkostnaderna i första hand till ministeriets funktioner i Finland där den ersättande rekryteringen ska minskas och funktionerna effektiviseras. Enligt nuvarande bedömningar leder sparkravet inte till uppsägningar eller permitteringar.
(4) Finlands nuvarande beskickningsnät omfattar 90 beskickningar. Kontoren i Damaskus och Kabul är tillfälligt stängda. År 2025 öppnades ett generalkonsulat i Houston, Texas. I budgeten för 2026 har det reserverats sammanlagt 150,8 miljoner euro för beskickningarnas utgifter. Det är 1 miljon euro mindre än i år. Enligt uppgift måste utrikesministeriet under 2026 dra in sju diplomatposter vid beskickningarna. Ministeriet granskar för närvarande mer i detalj hur minskningarna ska göras. Det kan inkludera stängning av vissa beskickningar.
(5) När det gäller beskickningarna betonar utrikesutskottet vikten av ett täckande och fungerande nätverk som på bred front främjar Finlands och finländarnas intressen inom olika sektorer av statsförvaltningen och samhället. Utskottet betonar vikten av långsiktighet och en bred helhetsbedömning i utvecklingen och upprätthållandet av beskickningsnätet. En omvärld i förändring kräver framsyn, uppföljning, analys och flexibel användning av resurserna. Att samma beskickningar ömsom stängs och ömsom öppnas igen varken ligger i Finlands intresse eller motsvarar utskottets krav på långsiktighet, och måste därför undvikas. Som ett led i utvecklingen av beskickningsnätet bör man överväga kostnadseffektiva lösningar som stöder samhällsekonomin. Man kan också se hur de andra nordiska länderna har gjort. Kommersiella intressen måste beaktas när Business Finlands utrikesfunktioner integreras i utrikesförvaltningen.
(6) När det gäller beskickningarna upprepar utskottet sin långvariga oro över att reparationerna av beskickningsfastigheter utomlands fördröjs och det eftersatta underhållet ökar. Det är viktigt att statens representationsfastigheter underhålls i rätt tid. Enligt uppgift kommer även säkerhetshot och datasäkerhetsbehov att orsaka beskickningarna ytterligare behov. Utskottet anser att det är mycket viktigt att se till att dessa behov tillgodoses för att trygga såväl personalens säkerhet som utbytet av konfidentiell information.
(7) Finland kandiderar för att bli medlem i FN:s säkerhetsråd för perioden 2029—2030. Utskottet anser att det är viktigt att ett eventuellt bereds och sköts väl och tilldelas tillräckliga resurser, så att möjligheterna att påverka kan utnyttjas maximalt.
Främjande av export
(8) Enligt regeringsprogrammet ska Team Finland-nätverkets verksamhet och ledning ses över i samarbete med näringslivet för att stödja Finlands strategiska intressen. I det sammanhanget ska Business Finlands utlandsverksamhet integreras i utrikesförvaltningen före den 1 januari 2026. I och med integrationen får företagen centraliserat de tjänster som utrikesförvaltningen och Business Finlands för närvarande erbjuder utomlands.
(9) Utrikesutskottet har ansett det viktigt att effektivisera Finlands offentligt finansierade exportfrämjande verksamhet. Det är särskilt viktigt att stödja små och medelstora företags internationalisering. Utskottet har efterlyst en tydlig uppföljning av nivån på de resurser som används för exportfrämjande och av verksamhetens genomslag också efter reformen. Det är positivt att de exportfrämjande tjänster nu säkerställs genom ett separat moment i budgeten.
Krishantering
(10) Utrikesutskottet lyfter fram krishanteringen som ett viktigt område för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och ett led i strävan att ta internationellt ansvar och bidra till den gemensamma säkerheten. Utskottet betonar vikten av att ha en övergripande syn på krishanteringen och trygga resurserna för såväl civil som militär krishantering.
(11) Utskottet fäster också uppmärksamhet vid deltagandet i övervakningsuppdrag inom krishanteringen och vid den möjlighet de erbjuder att på ett kostnadseffektivt sätt visa att Finland förbinder sig till det internationella regelbaserade systemet i olika krisområden. Också ett blygsamt deltagande i övervakningsuppdrag kan ge Finland betydande fördelar i fråga om tillgång till information och landets synlighet.
Vissa statsunderstöd och statsbidrag
(12) Utrikesutskottet betonar att finansieringen under momentet Vissa statsunderstöd och statsbidrag är central för flera finländska föreningar och organisationer som behandlar utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Utskottet betonar vidare organisationernas långsiktiga och viktiga informationsarbete om Finlands åtaganden och skyldigheter, och framhåller att detta stöder Finlands utrikespolitiska mål. Det är viktigt att i budgeten trygga verksamhetsförutsättningarna för aktörerna inom denna sektor.
Utvecklingssamarbete
(13) Utrikesutskottet betonar utvecklingspolitikens betydelse som en del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Målen för utvecklingssamarbetet baserar sig på de mål för hållbar utveckling som Finland främjar. Utskottet anser att det är viktigt med kontinuitet i utvecklingspolitiken och att det är positivt att det i budgetpropositionen sägs att Finlands prioriteringar inte ändras. Prioriteringarna är att stärka kvinnors och flickors ställning, självbestämmanderätt och sexuella och reproduktiva hälsa samt utbildning och klimatåtgärder.
(14) Som en del av anpassningsåtgärderna inom de offentliga finanserna föreslås det i budgeten en minskning på 77 miljoner euro för det egentliga utvecklingssamarbetet 2026. Utifrån riktlinjerna i regeringsprogrammet och de ytterligare besparingar som beslutades år 2025 är den totala nivån cirka 457 miljoner euro. Enligt uppgift kan nedskärningarna också påverka verksamheten inom Finlands särskilda insatsområden. Därutöver fortsätter stödet till utvecklingsländer som ges genom finansiering för utvecklingssamarbete i form av lån och investeringar med ett belopp på cirka 70 miljoner euro. Sammantaget föreslås det 1,034 miljarder euro för Finlands offentliga utvecklingssamarbete. Beloppet omfattar utöver ett moment för det egentliga utvecklingssamarbetet och ett moment för lån och investeringar även andra poster som ska rapporteras som utvecklingssamarbete inom de olika ministeriernas förvaltningsområden.
(15) Anslagsnivån innebär att Finland 2026 riktar cirka 0,35 procent av bruttonationalinkomsten till utvecklingssamarbete. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Orpo har Finland försökt nå den nivå på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten för utvecklingsfinansieringen som FN rekommenderar, men målet har tyvärr inte nåtts.
(16) I fråga om målnivån för finansieringen påpekar utskottet också att den internationella rekommendationen är att avsätta 0,15—0,20 procent av utvecklingsfinansieringen för de minst utvecklade och bräckliga staterna (LDC-länderna, Least Developed Countries). Enligt uppgift beräknas stödet till de minst utvecklade ländernas 2026 uppgå till cirka 0,10 procent av BNI. Utskottet noterar att uppföljningen av LDC-finansieringen saknas i budgetpropositionen.
(17) Utskottet fäster mer allmänt uppmärksamhet vid den kritiska situationen som följer av att upp till en tredjedel av den internationella utvecklingsfinansieringen faller bort inom några år i och med nedskärningarna i Förenta staterna och andra traditionella finansiärsländer. Också i Europa har flera stater och EU beslutat om stora besparingar i anslagen för utvecklingssamarbete. I en situation med minskande anslag förutsätter framtiden för FN:s utvecklingssystem och uppnåendet av målen för hållbar utveckling ett starkt och omfattande internationellt samarbete samt att utvecklingsfinansieringens finansieringsbas stärks också genom nya partner. Det är viktigt att finanssektorn förnyas kontrollerat och strategiskt och att andelen nya finansieringsformer ökar, inklusive privat finansiering. Utskottet har behandlat behovet av närmare samarbete också i sitt betänkande om redogörelsen för internationella ekonomiska relationer och utvecklingssamarbete (UtUB 15/2024 rd) och i sitt utlåtande om redogörelsen för hållbar utveckling (UtUU 1/2025 rd).
(18) För att få en helhetsbild av hur anslagsändringarna påverkar utvecklingssamarbetet och finansieringens genomslag har utskottet ansett det motiverat att utrikesministeriet bereder en rapport om de konkreta konsekvenserna för Finlands utvecklingssamarbete (UtUU 5/2025 rd). Enligt uppgift kommer rapporten att lämnas till riksdagen i slutet av 2025.
(19) I budgetpropositionen konstateras det att Ukraina är den största samarbetsparten i Finlands utvecklingssamarbete under regeringsperioden. Under momentet Stöd till Ukraina föreslås 57 miljoner euro 2026 (47 miljoner euro 2025). Enligt budgetpropositionen tar man i fråga om allt stöd hänsyn till stärkandet av rättsstatens strukturer och bekämpning av korruption. Ukraina får också betydande humanitärt bistånd.
(20) När det gäller multilateralt utvecklingssamarbete betonar utskottet särskilt FN:s och dess underlydande organisationers betydelse när det gäller att främja målen för Finlands utvecklingspolitik och hållbar utveckling. Utskottet välkomnar att budgetpropositionen fortfarande betonar vikten av kontinuitet i arbetet och mandatet för FN:s befolkningsfond UNFPA, jämställdhetsorganisation UN Women och barnfond UNICEF. Under sakkunnigutfrågningen framgick det att nedskärningarna i Finlands anslag inte gäller dessa organisationer.
(21) Stödet till finländska frivilligorganisationer förblir i budgetpropositionen oförändrat och uppgår till 98 miljoner euro. Eftersom organisationernas arbete är effektivt, resultatrikt och mångsidigt och biståndet via organisationerna når också de minst utvecklade länderna anser utrikesutskottet det motiverat att anslagsnedskärningarna inte riktas till finländska frivilligorganisationer.
(22) Budgetpropositionen innehåller ett nytt moment för humanitär katastrofhjälp, som föreslås få 30 miljoner euro. Av anslaget riktas 5 miljoner euro enligt propositionen till de palestinska områdena (Gaza). Utöver det nya momentet föreslås 55 miljoner euro för humanitärt bistånd via det befintliga momentet för egentligt utvecklingssamarbete. Utskottet välkomnar propositionen och konstaterar att den återställer det obundna humanitära biståndet till den tidigare budgeterade nivån på 85 miljoner euro. Det är viktigt att biståndet fokuserar på att hjälpa de mest utsatta. Finland bör ha beredskap att vid behov under budgetåret höja finansieringsnivån för humanitärt bistånd genom en tilläggsbudget.