Riksdagen godkände förslaget till statsbudget för 2024 i propositionerna RP 41, 86/2023 rd enligt betänkandet. Riksdagen godkände budgetmotion BM 29/2023 rd. Riksdagen instämde i utskottets förslag att budgetmotionerna BM 1—28, 30—378/2023 rd förkastas. Riksdagen godkände utskottets förslag om tillämpningen av budgeten.
Förste vice talman Paula Risikko
:Slutligen ska riksdagen besluta om förslagen om misstroende.
Under debatten har Joona Räsänen understödd av Eemeli Peltonen, Hannu Hoskonen understödd av Hanna Räsänen, Saara Hyrkkö understödd av Maria Ohisalo och Jussi Saramo understödd av Hanna Sarkkinen framställt förslag om misstroende mot statsrådet. Förslagen ingår i häftet som delats ut till ledamöterna.
1. Joona Räsänen (sd) understödd av Eemeli Peltonen (sd): ”Riksdagen konstaterar att regeringens politik försätter människor i oskäliga situationer, ökar ojämlikheten i samhället och svarar inte på de viktigaste utmaningarna för Finlands ekonomi. Regeringens nedskärningar drabbar låginkomsttagare, barn och unga. Det accepterar vi inte. Riksdagen konstaterar att regeringen har misslyckats och därför inte har riksdagens förtroende.” (Reservation 1)
2. Hannu Hoskonen (cent) understödd av Hanna Räsänen (cent): ”Riksdagen konstaterar att regeringens budgetproposition för 2024 ökar statens upplåning jämfört med 2023. Underskottet hotar att öka ytterligare året därpå, även om de nuvarande regeringspartierna före riksdagsvalet sade att det är dags att sluta leva på kredit. Finland håller till och med på att bryta mot underskottsregeln på 3 procent enligt EU-fördraget nästa år och även under de närmaste åren. Skuldkvoten väntas öka under hela valperioden. Regeringen misslyckas med att skapa utsikter för tillväxt och har dessutom nöjt sig med att följa den allt värre ekonomiska nedgången från sidan. Regeringens sysselsättningsåtgärder räcker inte i sig till för att åstadkomma en hållbar tillväxt, när regeringen samtidigt försummar vikten av en befolkningspolitik som är central med tanke på Finlands hållbarhet genom att rikta nedskärningar till barnfamiljer och förhålla sig avogt till arbetskraftsinvandring. Samtidigt som regeringen riktar nedskärningar till barnfamiljer och medborgarnas social- och hälsovårdstjänster och äventyrar närservicen, fördelar regeringen skattelättnader till välsituerade personer. Detta tyder på en allvarlig brist på rättskänsla. Dessutom skapar regeringen tudelning i Finland och förhåller sig kallsinnig mot östra Finland. Spara måste man, men skatterna behöver inte lindras och i synnerhet behöver vi inte öka upplåningen, såsom det håller på att ske 2024. Riksdagen konstaterar att arbetslösheten, konkurserna och den offentliga skulden ökar i Finland. Till följd av detta håller bottnen på att gå ur regeringens ekonomiska politik och regeringen har därför inte riksdagens förtroende.” (Reservation 2)
3. Saara Hyrkkö (gröna) understödd av Maria Ohisalo (gröna): ”Riksdagen konstaterar att regeringens ekonomiska politik medför oskäliga och onödiga risker för Finland och finländarna. Regeringens val bromsar utvecklingen i Finland, ökar ojämlikheten och visar likgiltighet för bekämpningen av klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald. Regeringens krystade och otillräckliga klimat- och naturpolitik ökar utsläppen, försvagar förutsättningarna för naturvård och skapar osäkerhet i Finland som investeringsmiljö. Samtidigt uppstår det betydande ekonomiska risker som regeringen blundar för. Bördan av de åtgärder som vidtas för att få ekonomin i balans läggs orättvist särskilt på barn, unga och personer som redan befinner sig i en svår situation. Regeringen tar en medveten risk när den ökar fattigdomen bland barnfamiljer, vilken som vi alla vet har långtgående konsekvenser för barnens framtid. Regeringen lyckas inte stärka ekonomin och bryta statens skuldsättning. I strid med de sakkunnigas rekommendationer bedriver regeringen en obekymrad inkomstpolitik och föreslår inte tillräckliga eller trovärdiga lösningar på arbetskraftsbristen. Riksdagen anser att regeringen har misslyckats med att reformera och stärka ekonomin, lösa miljökriserna och trygga nationens kristålighet och därför inte har riksdagens förtroende.” (Reservation 3)
4. Jussi Saramo (vänst) understödd av Hanna Sarkkinen (vänst): ”Regeringen skrotar den finländska välfärdsstaten och försvagar finländarnas välfärd och nationella enhet genom kraftiga och orättvisa nedskärningar. Samtidigt äventyrar regeringen hållbarheten i de offentliga finanserna och ökar skuldsättningen genom en skattepolitik som gynnar de rika. Regeringens politik leder till ökad ojämlikhet och fattigdom, svårigheter att uppnå klimatmålen, utarmning av Finlands natur, kris i social- och hälsovårdstjänsterna och försvagat internationellt inflytande. Regeringen försöker i riksdagen dölja de negativa konsekvenserna av sin politik och försvåra det kunskapsbaserade beslutsfattandet. Riksdagen anser att regeringen inte har riksdagens förtroende.” (Reservation 4)
Redogörelsen godkändes.
Förste vice talman Paula Risikko
:Riksdagen ska nu votera om förslagen. Först ställs Jussi Saramos förslag mot Saara Hyrkkös förslag, sedan ställs det segrande förslaget mot Hannu Hoskonens förslag och därefter ställs det härvid segrande förslaget mot Joona Räsänens förslag. Slutligen verkställs omröstning om huruvida statsrådet har riksdagens förtroende.
Omröstningsordningen godkändes.
1) Saara Hyrkkös förslag ”ja”, Jussi Saramos förslag ”nej”.
Omröstningsresultat: 166 ja, 10 nej; 23 frånvarande
Vid denna omröstning godkände riksdagen Saara Hyrkkös förslag.
2) Hannu Hoskonens förslag ”ja”, Saara Hyrkkös förslag ”nej”.
Omröstningsresultat: 155 ja, 21 nej; 23 frånvarande
Vid denna omröstning godkände riksdagen Hannu Hoskonens förslag.
3) Joona Räsänens förslag ”ja”, Hannu Hoskonens förslag ”nej”.
Omröstningsresultat: 157 ja, 19 nej; 23 frånvarande
Vid denna omröstning godkände riksdagen Joona Räsänens förslag.
4) Förtroende för statsrådet ”ja”, Joona Räsänens förslag ”nej”.
Omröstningsresultat: 96 ja, 80 nej; 23 frånvarande
Riksdagen beslutade att statsrådet har riksdagens förtroende. Ärendet slutbehandlat.