Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

1. 150 år representativt folkvälde

avauskuva.jpg

Demokratins framväxt 1

150 år representativt folkvälde

Finlands representativa folkvälde firar jubileum år 2013. Detta år har det förflutit exakt 150 år sedan representanter för Finlands fyra ständer efter en lång paus sammanträdde till en ståndslantdag. Finland hade sedan 1809 hört till det ryska kejsardömet som autonomt storfurstendöme, som administrerades av en egen senat med hjälp av lagar från svenska tiden. Större och mer påkostade reformer krävde dock både kejsarens och lantdagens godkännande. Därför öppnade Rysslands kejsare Alexander II den 18 september 1863 lantdagen i Helsingfors och gav den till uppdrag att inleda ett omfattande reformarbete, som skulle utmynna i ett stort antal lagar och förordningar samt i att landet i snabb takt började utvecklas i egen riktning som nation.

År 1907 fick Finland som det första landet i Europa ett parlament som hade valts genom allmän och lika rösträtt. Senhösten 1917 godkände lantdagen Finlands självständighetsförklaring och inom två år hade det till riksdag omdöpta parlamentet stiftat en ny grundlag, enligt vilken ”Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen”. Den representativa demokratin förverkligas genom regelbundet arrangerade riksdagsval, i vilka medborgarna kan fritt rösta på någon av de kandidater som de politiska partierna har ställt upp. Folket väljer således åt sig 200 riksdagsledamöter. Mellan valen håller parlamentarikerna kontakt både med sina röstare och diverse intresseorganisationer.

Genom sitt lagstiftningsarbete deltar riksdagen på ett centralt sätt i utvecklingen av det finländska samhället. För lagarnas verkställande ansvarar regeringen som enligt grundlagen bör åtnjuta riksdagens förtroende. Sedan år 2000 har riksdagen även haft en nyckelroll i regeringsbildningen. Riksdagen övervakar även att de lagar som Europeiska unionen har stiftat är förenliga med finsk lag.

Till en början sammanträdde ständerna i Riddarhuset och senare i Ständerhuset. Eftersom enkammarlantdagen inte rymdes i Ständerhuset höll den under sina två första decennier möten i hyrda utrymmen. I mars 1931 invigdes det särskilt för ändamålet avsedda Riksdagshuset på Arkadiabacken i Helsingfors.

Bild: Kejsar Alexander II förklarar 1863 års lantdag öppnad (R.W. Ekman, 1863-1865).