vaalit_20140326.jpg

Val och valfinansiering

Riksdagsledamöterna väljs vart fjärde år. Valdag är den tredje söndagen i april under valåret. Finska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen har rätt att rösta i riksdagsval.

Nästa riksdagsval hålls söndagen den 14 april 2019.  Den högsta valmyndigheten vid allmänna val är justitieministeriet, som har det övergripande ansvaret för valförrättningen. Ministeriet samordnar valförberedelserna och ger valanvisningar till andra myndigheter.

Valfinansiering och övervakning

Statens revisionsverk övervakar sedan den 1 maj 2009 valfinansieringen och sedan den 1 september 2010 partifinanseringen. Mellan år 2000 och utgången av april 2009 lämnades anmälan om valfinansiering vid kommunalval till den kommunala centralvalnämnden och vid andra val till justitieministeriet.

Statens revisionsverk ska övervaka att skyldigheten att redovisa valfinansieringen fullgörs. Det betyder att verket kontrollerar om samtliga redovisningsskyldiga lämnat redovisning enligt valfinansieringslagen och snarast möjligt offentliggör de inkomna redovisningarna. Sedan revisionsverket granskat redovisningarna ska det vid behov uppmana redovisningsskyldiga att göra en ny redovisning, komplettera sin redovisning eller visa att redovisningen är riktig och tillräcklig.

Den egentliga redovisningen av valfinansieringen görs efter det att valresultatet fastställts. Det är de som valts till riksdagsledamöter och utsetts till ersättare då valresultatet fastställts som ska redovisa sin valfinansiering. Redovisningen ska lämnas in till statens revisionsverk inom två månader efter det att valresultatet fastställts.

Efterhandsredovisning gäller endast riksdagsval och Europaparlamentsval. Den ska göras per kalenderår under lånetiden under den valperiod som redovisningsskyldigheten gäller.

En redovisningsskyldig person med vallån ska efter valet, förutom själva redovisningen, även kalenderårsvis under valperioden lämna en efterhandsredovisning med uppgift om lånebeloppet och uppgift om bidrag på minst 1 500 euro som mottagits i syfte att betala lånet.

Vem kan bli riksdagsledamot?

Den som ställer upp som kandidat i riksdagsval måste ha fyllt 18 år och vara finländsk medborgare. Det finns två sätt att bli riksdagskandidat: antingen genom ett parti eller genom en valmansförening. För att bilda en valmansförening behövs det hundra röstberättigade personer inom samma valkrets.  I Finland har vi vant oss vid att rösta på parti men också på person. Väljarna kan t.ex. välja en lämplig kandidat utifrån värdegrund eller utifrån förtroende som kandidaten vunnit genom att driva en viss fråga. De som blivit invalda kan exempelvis ha samlat stöd och gjort sig kända i arbetslivet eller genom aktivt engagemang i organisationer.

Det är riksdagsval vart fjärde år och valet är direkt, proportionellt och hemligt. Alla röstberättigade har lika rösträtt. Riksdagen ordnar inte själv riksdagsval, det gör justitieministeriet i sin egenskap av valmyndighet – alltså valarrangör.

Omkring en tredjedel av ledamöterna byts i regel ut vid valet. En del ledamöter sitter i riksdagen bara en eller två valperioder, men det finns också ledamöter som haft sitt förtroendeuppdrag i riksdagen i mer än
trettio år.

 Mer information