Kandidater
Partier och valmansföreningar grundade av minst 100 röstberättigade får ställa upp kandidater i riksdagsval. I en och samma valkrets kan varje parti ställa upp högst 14 kandidater eller, om det i valkretsen väljs fler än 14 ledamöter, högst så många kandidater som i valkretsen ska väljas till riksdagsledamöter. Partierna kan sinsemellan ingå valförbund. Det sammanlagda antalet partier i ett valförbund får dock vara högst detsamma som det maximala antalet kandidater i ett enskilt parti.
Valbarhet betyder behörighet att bli vald till organet som utses vid valet. För att kunna ställa upp som kandidat måste man vara valbar. Valbar vid riksdagsval är varje röstberättigad som inte står under förmynderskap. Till riksdagsledamöter kan dock inte väljas personer som innehar militära tjänster. Följande höga tjänstemän kan inte heller väljas till riksdagsledamöter: justitiekanslern i statsrådet, riksdagens justitieombudsman, ledamöterna av högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen samt riksåklagaren. De kan ställa upp som kandidater, men om de blir valda måste de avgå från sin tjänst.
Valbarheten vid riksdagsval är oberoende av kandidatens hemkommun och därmed kan kandidaten ställa upp som kandidat i vilken valkrets som helst, dock bara i en enda valkrets. Läs mer om valreklam, kandidatens valfinansiering och annat som berör kandidater på webbtjänsten Vaalit.fi.
Den som blir invald får besked om detta av den myndighet som fastställer valresultatet. Mandatperioden för en riksdagsledamot börjar så snart valkretsnämnden har fastställt valresultatet. Valkretsnämnden skriver ut en fullmakt för var och en som blivit vald till riksdagsledamot. Fullmakterna delas ut till ledamöterna i riksdagen och justitiekanslern i statsrådet granskar dem omedelbart efter detta.