Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Att rösta är en grundläggande rättighet för alla myndiga medborgare. Valbarhet betyder behörighet att bli vald till organet som utses vid valet. För att kunna ställa upp som kandidat måste man vara valbar. Också rätten att ställa upp som kandidat är en grundläggande rättighet.
Rösträtt vid riksdagsval har alla finska medborgare som senast på valdagen fyller 18 år. Vid varje enskilt val upprättar Befolkningsregistercentralen ett dataregister, alltså ett rösträttsregister.
Vid riksdagsval kan man bara rösta på kandidater ur den egna valkretsen. Alla 13 valkretsar har sina egna kandidater. Till exempel vid 2019 års riksdagsval är väljarens egen kommun den kommun som stod som hemkommun i befolkningsdatasystemet den 22 februari 2019.
Närmare information om att rösta på valdagen, i förväg eller utomlands och om att rösta hemma eller på anstalter hittar du på webbtjänsten Vaalit.fi, Röstning på valdagen.
På valdagen får en väljare rösta enbart i sin egen vallokal. Med vallokalstjänsten på Befolkningsregistercentralens webbtjänst Val och rösträtt kan du på en karta se ditt närmaste förhandsröstningsställe och ditt röstningsställe på den egentliga valdagen. Röstningsstället på valdagen anges på meddelandekortet som skickats till samtliga röstberättigade. Om du har förlagt kortet, får du reda på ditt röstningsställe genom att ringa magistraten under tjänstetid eller justitieministeriets avgiftsfria telefonnummer 0800 947 70.
Partier och valmansföreningar grundade av minst 100 röstberättigade får ställa upp kandidater i riksdagsval. I en och samma valkrets kan varje parti ställa upp högst 14 kandidater eller, om det i valkretsen väljs fler än 14 ledamöter, högst så många kandidater som i valkretsen ska väljas till riksdagsledamöter. Partierna kan sinsemellan ingå valförbund. Det sammanlagda antalet partier i ett valförbund får dock vara högst detsamma som det maximala antalet kandidater i ett enskilt parti.
Valbarhet betyder behörighet att bli vald till organet som utses vid valet. För att kunna ställa upp som kandidat måste man vara valbar. Valbar vid riksdagsval är varje röstberättigad som inte står under förmynderskap. Till riksdagsledamöter kan dock inte väljas personer som innehar militära tjänster. Följande höga tjänstemän kan inte heller väljas till riksdagsledamöter: justitiekanslern i statsrådet, riksdagens justitieombudsman, ledamöterna av högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen samt riksåklagaren. De kan ställa upp som kandidater, men om de blir valda måste de avgå från sin tjänst.
Valbarheten vid riksdagsval är oberoende av kandidatens hemkommun och därmed kan kandidaten ställa upp som kandidat i vilken valkrets som helst, dock bara i en enda valkrets. Läs mer om valreklam, kandidatens valfinansiering och annat som berör kandidater på webbtjänsten Vaalit.fi, För kandidater.
Den som blir invald får besked om detta av den myndighet som fastställer valresultatet. Mandatperioden för en riksdagsledamot börjar så snart valkretsnämnden har fastställt valresultatet. Valkretsnämnden skriver ut en fullmakt för var och en som blivit vald till riksdagsledamot. Fullmakterna delas ut till ledamöterna i riksdagen och justitiekanslern i statsrådet granskar dem omedelbart efter detta.
Kandidattesten ska före valen hjälpa väljare att finna en lämplig kandidat. Både kandidaten och väljaren matar in svar på en serie frågor med tonvikt på politik. Genom att jämföra svaren tar kandidattestet fram de lämpligaste kandidaterna, och ofta också de minst lämpliga. Kriteriet på lämplighet är oftast att åsikterna i de centrala sakfrågorna stämmer överens.
Den som utarbetar frågorna i kandidattesten har alltid sin egen uppfattning om vilka frågor som väger tungt i valet. Det syns i tematik, frågeställningar och svarsalternativ. Därför är det klokt att som väljare anlita flera olika kandidattest.
För kandidaterna är kandidattest en viktig kanal för att lyfta fram sina egna tankar och sin kandidatur. Antalet kandidater i olika kandidattest varierar stort.
I riksdagsvalet räknas en röst för en kandidat till godo för kandidatens parti. Väljarna får insyn i partiernas åsikter och valprogram genom olika valutfrågningar och valdebatter. Där representeras partierna ofta endast av sina ordförande. Tematiken vid valutfrågningar och valdebatter med partiordförande kretsar kring de frågor som lyfts upp som centrala i det aktuella valet. Ibland deltar endast de största partiernas eller regeringspartiernas ordförande. Till det här kommer valutfrågningar och debatter i valkretsar och regioner.