Hoppa till huvudnavigeringen

Direkt till innehållet

Beredskapslagen föreslås få bestämmelser om hybridhot

Publicerad 03-05-2022 17:30

​Regeringens proposition presenterades av justitieminister Anna-Maja Henriksson (sv), som konstaterade att det centrala är en ny definition av undantagsförhållanden som är avsedd särskilt för situationer med allvarliga hybridhot.​

Beredskapslagen föreslås få bestämmelser om hybridhot

Riksdagen förde tisdagen den 3 maj remissdebatt om ändring av beredskapslagen och värnpliktslagen (RP 63/2022). Regeringen föreslår att bestämmelser om hybridhot fogas till beredskapslagen. Syftet är att kunna reagera på hybridhot, såsom ett hot mot gränssäkerheten eller allvarliga störningar i datakommunikation och datasystem.

Ändringen kompletterar definitionen av undantagsförhållanden så att olika hybridhot beaktas i större utsträckning än för närvarande. Syftet är att säkerställa möjligheten att ta i bruk befogenheter enligt beredskapslagen i sådana hybridhotsituationer som särskilt allvarligt och väsentligt äventyrar den nationella säkerheten, samhällets funktionsförmåga eller befolkningens livsbetingelser.

Till hybridpåverkan hör enligt regeringens proposition vanligtvis ett brett urval av metoder, bland annat politiska, ekonomiska och militära metoder samt informations- och cyberpåverkan. Inom hybridpåverkan kan man också använda till exempel extremistiska och organiserade kriminella sammanslutningar, migration och flyktingar.

Samtidigt utvidgas tillämpningsområdet i 79 § i värnpliktslagen, som gäller reservisters tjänstgöring vid storolyckor och i andra allvarliga situationer. Genom ändringen blir det möjligt att förordna till tjänstgöring till exempel reservister som fått utbildning i cyberförsvar vid Försvarsmakten.

Efter remissdebatten remitterades ärendet till försvarsutskottet för vidare behandling. 

Regeringens proposition RP 63/2022 med behandlingsinformation​

Kategorier