​Grundlagsutskottets betänkanden om övervakningen av civil och militär underrättelseinhämtning har blivit klara. Övervakningen av underrättelseverksamheten består av laglighetskontroll och parlamentarisk tillsyn. Laglighetskontrollen utövas av en ny specialombudsman, underrättelsetillsynsombudsmannen, och den parlamentariska tillsynen sköts av ett nytt riksdagsutskott, underrättelsetillsynsutskottet.

Grundlagsutskottet betonar vikten av tillsyn. Utskottet anser att myndigheter inte utan effektiv tillsyn kan ges befogenheter som ingriper så djupt i de grundläggande fri- och rättigheterna som regeringen föreslår i propositionerna om civil och militär underrättelseverksamhet.

Grundlagsutskottet föreslår att lagförslaget om underrättelsetillsynsombudsmannen huvudsakligen godkänns enligt propositionen. Men utskottet föreslår ändå att ombudsmannens tillsynsuppgift ska utvidgas till att gälla skyddspolisens verksamhet i sin helhet. Dessutom anser grundlagsutskottet att underrättelsetillsynsombudsmannens oberoende ställning bör stärkas ytterligare. Därför föreslår utskottet att till underrättelsetillsynsombudsman endast ska kunna utnämnas en person som inte har bindningar som kan äventyra en lämplig och oberoende skötsel av tillsynsuppgiften. Vidare bör underrättelsetillsynsutskottet ges rätt att yttra sig om tillsättandet av tjänsten som underrättelsetillsynsombudsman. Utskottet kan på så sätt exempelvis intervjua sökande om det så önskar.

Grundlagsutskottet föreslår vissa ändringar i förslaget om den parlamentariska tillsynen över underrättelseverksamheten. Tillsynsuppgiften för underrättelsetillsynsutskottet utvidgas till att gälla skyddspolisens verksamhet i sin helhet.

Enligt talmanskonferensens förslag ska riksdagens talman innan underrättelsetillsynsutskottet tillsätts inhämta en omfattande säkerhetsutredning om de ledamöter som föreslagits till medlemmar i utskottet.
Grundlagsutskottet anser att förslagets syften i stället kan uppfyllas genom en mekanism som bättre lämpar sig för riksdagens verksamhet och som inte är baserad på en utredning gjord av skyddspolisen. Den omfattande säkerhetsutredningen av ledamöter som föreslås bli medlemmar i underrättelsetillsynsutskottet ersätts med ett förfarande baserat på att dataombudsmannens ges rätt att granska uppgifterna i skyddspolisens funktionella informationssystem, på begränsad delgivning av uppgifterna till riksdagens generalsekreterare, den berörda ledamoten och ordföranden för ledamotens riksdagsgrupp, och på eventuell diskussion efter detta. Det är frågan om ett särskilt förfarande med avseende på dataombudsmannens rätt till insyn.

Med anledning av det nya underrättelsetillsynsutskottet föreslås det ändringar i bestämmelserna om offentlighet och sekretess för utskottens handlingar. Det nya utskottets protokoll och andra handlingar som gäller utskottets uppgift är sekretessbelagda, om det inte är uppenbart att utlämnande av information om dem inte vållar betydande skada för Finlands internationella förhållanden eller äventyrar den nationella säkerheten. Till riksdagens arbetsordning fogas också en hänvisning till bestämmelsen om sekretessförseelse i strafflagen. Hänvisningen ändrar ändå inte rättsläget och utvidgar inte straffbarheten till att täcka exempelvis obehörigt lämnande av information ur handlingar som ännu inte är offentliga, eller information om omständigheter som ännu inte vore offentliga om de hade antecknats i en handling. Grundlagsutskottet ser det också som behövligt att konstatera att exempelvis den samhällspolitiska debatten eller debatten inom riksdagsgruppen inte principiellt förändras med anledning av regleringen.

Grundlagsutskottets betänkande 9/2018
Grundlagsutskottets betänkande 10/2018