Riksdagen diskuterade onsdagen den 12 mars om säkerheten i Europa och regeringens EU-politik. Fokus låg på att snabbt stärka den europeiska försvarsförmågan och på möjligheterna till fredsförhandlingar i Ukraina.
Statsminister Petteri Orpo (saml) betonade i sitt öppningsanförande att det är nödvändigt att snabbt och beslutsamt vidta åtgärder för att stärka den europeiska säkerheten och konkurrenskraften. Statsministern hänvisade bland annat till Förenta staternas förändrade linje.
Efter 30 år i Europeiska unionen befinner sig Finland i ett brytningsskede för sitt medlemskap, bedömde statsministern.
"Vår uppgift är att säkerställa att Finland och Europa inte spelar rollen av åskådare. Vi måste kunna agera snabbare. Vi måste kunna underlätta EU:s beslutsfattande, särskilt i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. I sista hand är det vi, beslutsfattarna, som ansvarar för i vilken riktning Finland fortsätter i sin EU-politik."
När det gäller att stärka säkerheten är Finlands mål enligt statsministern tydliga: en rättvis och hållbar fred i Ukraina samt ett starkt Europa som tar större ansvar för sitt försvar.
"I Europa har man för ofta frågat 'vem står på tur', när det verkliga målet borde vara att ingen står på tur", påpekade statsministern.
Enligt statsministern behöver Finland och Europa en vision för 5–10 år, som resulterar i en starkare och kraftigare europeisk pelare i Nato.
"Konkret innebär detta till exempel starka egna arméer, en stark europeisk försvarsindustri, samordnade upphandlingar samt att man åtgärdar brister i Europas prestationsförmåga och stärker försvarsförmågan", sade statsministern.
Statsministern återgick i sitt anförande till resultaten från Europeiska rådets extra möte förra veckan, till målsättningarna om att stärka Europas försvarsförmåga, som Finland enligt statsministern i betydande grad lyckades påverka.
EU:s ledare fortsätter diskutera frågan på ett toppmöte redan nästa vecka. Före toppmötet ämnar Europeiska kommissionen publicera detaljerade förslag om stärkt försvar.
Ledamöterna eniga om behovet att stärka säkerheten i Europa
Riksdagsledamöterna delade på bred front statsministerns lägesbild av säkerheten i Europa. Diskussionen gällde bland annat finansieringen av sameuropeiska försvarsupphandlingar och stärkt försvarsindustri. Statsministern konstaterade att regeringen öppet ser på kommande förslag till gemensam EU-finansiering. Han betonade att situationen är exceptionell, ett svar på ett långvarigt säkerhetshot i det förändrade geopolitiska läget.
När det gäller finansieringen diskuterades också en ökning av Finlands och de övriga medlemsländernas nationella försvarsbudgetar samt som europeiska lösningar användningen av Rysslands frysta tillgångar till stöd för Ukraina, en utvidgning av Europeiska investeringsbankens uppdrag samt lättnader i underskottsreglerna i fråga om försvarsutgifter. Ekonomisk kraft och stark konkurrenskraft identifierades i flera anföranden som faktorer som direkt ökar säkerheten.
Många riksdagsledamöter fäste uppmärksamhet vid ett eventuellt inledande av fredsprocessen i Ukraina, EU:s roll i förhandlingarna samt Finlands medverkan som en del av de europeiska ländernas sammanslutning. Ledamöterna diskuterade också fortsättningen av sanktionerna mot Ryssland under fredsprocessen och efter krigets slut.
När det gäller det finländska och europeiska genomförandet av utrikes- och säkerhetspolitiken diskuterades bl.a. det parlamentariska samarbetets betydelse och former i Finland samt ett ökat beslutsfattande med kvalificerad majoritet på EU-nivå.
Se inspelningen av debatten i plenum (12.3.2025)
Debatten i plenarprotokollet (12.3.2025)