​​​​​​Den finanspolitiska parlamentariska arbetsgruppen med representanter från alla riksdagsgrupper höll en pressträff på onsdagen den 25.2 om målet för de offentliga finanserna över valperioderna 2027–2033. Enligt den nya finanspolitiska lag som trädde i kraft vid ingången av året styrs skötseln av de offentliga finanserna med statsrådets mål för statens och lokalförvaltningens sammanlagda nominella saldo. Målen för det strukturella saldot bereds av en parlamentarisk arbetsgrupp, vilket man kom överens om i den parlamentariska överenskommelse om de offentliga finanserna som undertecknades den 14.10.2025.

Syftet med den parlamentariska överenskommelsen är att säkerställa en hållbar finansiering av välfärdssamhället genom långsiktiga förbindelser och förfaranden som sträcker sig över valperioderna. De undertecknade riksdagsgrupperna förbinder sig till innehållet i avtalet och till att befrämja en hållbar skötsel av de offentliga finanserna i samförstånd.

Ansökan om förlängning av anpassningsperioden görs i planen på medellång sikt

Utgångspunkten för uppställandet av mål för det strukturella saldot är den nettoutgiftsväg som anges i den plan på medellång sikt som lämnas till EU sommaren 2027 och där möjligheten att förlänga anpassningsperioden utnyttjas. En anpassningsperiod på sju år anses motiverad med beaktande av de betydande ​anpassningsbehov som krävs för att vända den ökande skuldkvoten i Finland nedåt.

– Det är inte lätt att bryta skuldsättningen, men det är nödvändigt. De gemensamt överenskomna långsiktiga målen förbättrar förtroendet för Finlands ekonomi både i Finland och utomlands, konstaterade Ville Valkonen (saml), ordförande för den finanspolitiska parlamentariska arbetsgruppen.

Arbetsgruppen anser det motiverat att en eventuell snabbare ekonomisk tillväxt än väntat i princip används för att snabbare sänka skuldkvoten och att statsrådet inleder en omfattande beredning för att stödja de långsiktiga besluten om den ekonomiska politiken. Det lönar sig att periodisera och rikta stärkandet av de offentliga finanserna efter noggrann beredning så att det i så liten utsträckning som möjligt stör den ekonomiska tillväxten och en hållbar samhällsutveckling.

Målen för det strukturella saldot baserar sig på Finansministeriets prognos på vintern 2025 och de nuvarande kalkylerna över den stärkning av de offentliga finanserna under nästa valperiod som EU-åtagandena förutsätter. Båda målen uppställs formellt i den första planen för de offentliga finanserna för valperioden 2027–2031.

Mål över valperioderna 2027–2033

Ett åttaårigt mål över valperioderna uppställs före mitten av valperioden som medelsaldo för den kommande perioden på åtta år. I enlighet med den parlamentariska överenskommelsen ställs det första målet över valperioderna undantagsvis upp för åren 2027–2033 i stället för åtta år.

Den finanspolitiska parlamentariska arbetsgruppen har kommit överens om att målet för 2027–2033 som sträcker sig över valperioderna är cirka -3 procent av statens och lokalförvaltningens sammanlagda strukturella saldo i förhållande till BNP.

Arbetsgruppen uppdaterar målet över valperioderna i mitten av nästa valperiod, på våren 2029, och det uppdaterade målet uppställs formellt i planen för de offentliga finanserna den våren.

Preliminärt mål för 2031

Den finanspolitiska parlamentariska arbetsgruppen har kommit överens om att det preliminära valperiodsmålet för 2031 är -2 till -2,5 procent av statens och lokalförvaltningens sammanlagda strukturella saldo i förhållande till BNP. Målet för valperioden uppdateras i december 2026, varvid också den referensbana som baserar sig på EU-kommissionens prognos hösten 2026 är tillgänglig.

Varje regering beslutar om åtgärderna för att uppnå målet för det strukturella saldot under valperioden och för att iaktta EU:s finanspolitiska regler. Enligt den finanspolitiska lagen ska det i valperiodens första plan för de offentliga finanserna anges vilka åtgärder som ska vidtas för att nå valperiodens mål. För att uppnå det nu överenskomna preliminära målet för valperioden skulle det enligt beräkningar som gjorts utifrån Finansministeriets prognos vintern 2025 behövas en sammanlagd förstärkning av de offentliga finanserna med cirka 8–11 miljarder euro per år 2031. Kalkylerna är förenade med betydande osäkerhet och de uppdateras flera gånger före 2027.

Läs mer om arbetsgruppen​

Se arbetsgruppens pressträff den 25.2 på riksdagens webbsida​