​Riksdagen behandlade statsrådets försvarsredogörelse i plenum den 18.6. Redogörelsen granskar verksamhetsmiljön för Finlands försvar och bedömer behovet av att utveckla försvaret.

Försvarsredogörelsen drar upp riktlinjer för utvecklandet av Finlands försvar fram till 2030-talet. Det är fråga om den första försvarsredogörelsen under Natomedlemskapet.

Läs mer om försvarsredogörelsen (SRR 9/2024 rd)

Till grund för behandlingen låg försvarsutskottets betänkande. Försvarsutskottet betonar i sitt betänkande att allmän värnplikt och en stark försvarsvilja är hörnstenar i Finlands försvar också som medlem i Nato.

Läs utskottets betänkande (FsUB 5/2025 rd) 

Försvarsutskottets ordförande Heikki Autto (saml) konstaterade i sitt föredragningsanförande att det är nödvändigt att öka försvarsutgifterna.

– De ökande försvarsutgifterna är nödvändiga på grund av det långvariga säkerhetshot som Ryssland utgör. Satsningarna på fred genom stärkt beredskap och avskräckning är betydligt mindre än de omätliga förluster som ett eventuellt krig orsakar.

Efter föredragningsanförandet höll riksdagsgrupperna sina anföranden. I många anföranden betonades vikten av redogörelsen och utskottet fick tack för en ingående och heltäckande beredning av betänkandet.

Försvarsminister Antti Häkkänen (saml) tackade också i sitt anförande riksdagen för ett gott samarbete.

– Tack till riksdagen för en utmärkt parlamentarisk process, som pågått i nästan två år, först i samband med beredningen av redogörelsen och sedan i samband med denna riksdagsbehandling. Tack till försvarsutskottet för ett välskrivet betänkande och till de övriga utskotten för utlåtandena. Den parlamentariska uppföljningsgrupp, bestående av alla partier och som deltagit intensivt i utarbetandet av försvarsutskottets betänkande och redogörelse, visar att Finland har ett brett stöd över partigränserna för alla centrala riktlinjer i redogörelsen för att stärka försvaret. Det är den viktigaste riktlinjen och budskapet i redogörelsen och försvarsutskottets betänkande, både för medborgarna och utanför vårt lands gränser.

Parlamentarisk arbetsgrupp för försvarsfrågor

Häkkänen berättade också att han föreslår att det inrättas en parlamentarisk arbetsgrupp med fokus på försvarsfrågor.

– Som försvarsutskottet konstaterar i sitt betänkande är det ytterst viktigt med parlamentarisk uppföljning i utvecklingen av försvaret. Vid ministerierna har vi identifierat samma behov och dragit samma slutsats. Jag kommer att föreslå att det inrättas en parlamentarisk arbetsgrupp för försvarsfrågor. Gruppen stärker ytterligare den nära dialogen mellan regeringen och riksdagen, fortsätter detta försvarsredogörelsens parlamentariska förfarande och ökar samförståndet i försvarsfrågor. Det är ytterst viktigt att det finns ett brett politiskt stöd över valperioderna för att utveckla vårt försvar. Endast på detta sätt kan Finlands och finländarnas säkerhet garanteras i en allt svårare verksamhetsmiljö.

Efter den enda behandlingen, det vill säga den så kallade responsdebatten, avbröts behandlingen av ärendet. Riksdagen röstar om innehållet i ställningstagandet om redogörelsen i torsdagens plenum, eftersom utskottets betänkande innehåller en reservation.

Se onsdagens debatt på riksdagens webbsida

Vad är en redogörelse?

Statsrådets redogörelse är en utredning som statsrådet lämnar till riksdagen i frågor som gäller rikets styrelse eller internationella relationer. ​Riksdagsbehandlingen av en redogörelse består av:

• remissdebatt i plenum
  
• utskottsbehandling
• enda behandling i plenum
  

Efter enda behandlingen, dvs. responsdebatten, godkänner plenum ett ställningstagande med anledning av redogörelsen. Riksdagen kan rösta om redogörelsens innehåll, men redogörelse kan inte bli föremål för en förtroendeomröstning. Ställningstagandet tillställs statsrådet i form av riksdagens skrivelse.​