Stora utskottet godkände enhälligt riksdagens ståndpunkt i förhandlingarna om förordningen om förebyggande och bekämpning av sexuella övergrepp mot barn (det så kallade CSAM-förslaget, child sexual abuse material). Utskottet fick utlåtanden om ärendet av grundlagsutskottet, förvaltningsutskottet och kommunikationsutskottet.
Läs stora utskottets utlåtande och alla övriga handlingar i ärendet U 69/2022 rd.
Stora utskottet anser att förslaget till förordning har ett mycket vägande mål att effektivt förebygga och bekämpa nätrelaterat sexuellt våld mot barn genom åtgärder på EU-nivå. Utskottet anser det vara viktigt att det på EU-nivå skapas ett tydligt och bindande rättsligt ramverk genom vilket man kan effektivera upptäckten, rapporteringen och elimineringen av utnyttjande. Liksom statsrådet betonar stora utskottet vikten av barnets bästa vid avvägningen av hur förslagets olika delar förhåller sig till grundlagen och de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna.
Förordningen skulle vara ny EU-reglering, särskilt på så vis att tjänsteleverantörerna kunde åläggas behandla kommunikation mellan personer för att identifiera brottsligt material utan att en myndighet har fastställt att personen är kopplad till brottslighet som utreds eller förebyggs. De centrala utmaningarna i förhandlingarna har gällt ett identifieringsföreläggande som riktar sig mot tjänsteleverantörerna och dess förhållande till skyddet för konfidentiell kommunikation.
Riksdagens grundlagsutskott konstaterar att ingrepp i skyddet för konfidentiell kommunikation och i andra grundläggande fri- och rättigheter ska begränsas till vad som är nödvändigt och stå i rätt proportion till detta. Stora utskottet anser i likhet med kommunikationsutskottet att det vid de fortsatta förhandlingarna är särskilt viktigt att säkerställa att identifieringsföreläggandena inte leder till en allmän försämring, avveckling eller begränsning av användningen av kryptering eller andra motsvarande informationssäkerhetsåtgärder och därigenom till en försämring av informationssäkerheten och cybersäkerheten i fråga om kommunikation och kommunikationstjänster. Åläggandet att häva krypteringen i kommunikation skulle ha vittgående och principiella konsekvenser för skyddet av konfidentiella meddelanden och tillgodoseendet av andra grundläggande fri- och rättigheter på nätet.
Sakkunniga har uttryckt oro över att tillämpningsområdet för identifieringsföreläggandet i förslaget inte har begränsats till vissa personer, utan den skulle också gälla situationer där det inte är fråga om en konkret och specificerad brottsmisstanke. Detta kunde i praktiken leda till allmän och ospecificerad övervakning av meddelanden. Stora utskottet anser att regleringen om identifieringsföreläggandet borde vara mer specifik och uppmanar statsrådet fästa särskild uppmärksamhet vid grundlagsutskottets konstitutionella synpunkter i frågan.
Grundlagsutskottet anser att regleringen om identifieringsföreläggande inte bör godkännas i den föreslagna formen, utan statsrådet bör i den fortsatta beredningen aktivt vidta åtgärder för att ändra och ytterligare precisera förslaget så att det motsvarar de krav som de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna ställer.
Stora utskottet konstaterar att förslaget i förhållande till annan EU-lagstiftning, såsom den allmänna dataskyddsförordningen, måste vara tydligt och ha ålägganden definierade på så vis att de kan verkställas med den nuvarande tekniken. Stora utskottet betonar också vikten av samarbete och informationsutbyte mellan den nya samordnande myndigheten och Europol och medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter samt av tillräckliga resurser för myndigheterna.
Stora utskottet förutsätter att statsrådet beaktar det ovan nämnda vid de fortsatta förhandlingarna. Riksdagens ståndpunkt enligt stora utskottets beslut är riktgivande för statsrådet när det förhandlar på EU-nivå.
Avsikten är att komma överens om en partiell allmän riktlinje om förslaget till förordning i rådet (rättsliga och inrikes frågor 19–20 oktober), vars teman stora utskottet fick inrikesminister Mari Rantanens (saf) och justitieminister Leena Meris (saf) utredningar om. Ytterligare utredningsfrågor under utskottets möte var eurogruppens, Ekofinrådets, miljörådets och energirådets kommande möten.