​Stora utskottet beslutade om riksdagens ståndpunkt gällande statsrådets skrivelse om förhandlingar om ett system för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU-länder samt till utredningar om målen för Finlands föregripande inflytande över EU:s fleråriga budgetram och inställning till EU:s strategi för en beredskapsunion.

Stora utskottet för fungerande och aktuella EU-regler för att effektivera processerna för återvändande

Stora utskottet omfattar statsrådets ståndpunkt vid förhandlingarna om återvändandeförordningen och fäster särskild uppmärksamhet vid grundlagsutskottets konstitutionella synpunkter på förbudet mot tillbakaskickande (non-refoulement), tillgodoseendet av rättsskyddet och barnets bästa.

Stora utskottet understöder målet att få till stånd fungerande och uppdaterade regler på EU-nivå för att effektivera processerna för återvändande. Ett effektivt återvändandesystem är en central del av ett fungerande asylsystem och migrationshanteringen.

Stora utskottet anser det vara viktigt att man inom EU når en överenskommelse om ett europeiskt återvändandesystem, som respekterar de grundläggande fri- och rättigheterna och förpliktelserna enligt folkrätten och som så snabbt som möjligt säkerställer att tredjelandsmedborgare som vistas olagligt inom EU frivilligt återvänder eller skickas tillbaka genom myndighetsåtgärder med iakttagande av förbudet mot tillbakaskickande.

Stora utskottet förhåller sig principiellt positivt till förslagen om effektivering av tillbakaskickandet av tredjelandsmedborgare som utgör ett säkerhetshot, samarbetsskyldighet med myndigheterna, förlängning av maximitiden för tagande i förvar och en omfattande definition av returland.

Stora utskottet anser det motiverat att skapa en EU-rättslig ram för inrättande av centraler för återvändande. Vid förhandlingarna är det viktigt att säkerställa att inreseförbudet för personer som medför säkerhetshot är tillräckligt långa och att tillbakaskickandet av personer som begått brott och misstänks för brott är effektivt samt att inreseförbud även i fortsättningen kan gälla tills vidare och utan ett samtidigt beslut om tillbakaskickande.

Det är viktigt att medlemsstaterna får tillräckligt med handlingsutrymme vid tillämpningen av förordningen i olika situationer.

Motförslag (sd, vänst, gröna) lades fram mot riksdagens ståndpunkt, som stora utskottet fattade beslut om.

Läs mer om förslaget till återvändandeförordning (U 15/2025 rd)

EU-medel borde allokeras starkare till strategiska mål

Stora utskottet instämmer i statsrådets mål för föregripande inflytande i fråga om EU:s nästa fleråriga budgetram. Stora utskottets utlåtande gäller statsrådets kompletterade ståndpunkter och preliminära uppgifter om kommissionens förslag som publiceras den 16.7.

Nästa budgetram (2028–) är utsatt för ett betydande tryck på förnyelse och tillväxt, särskilt på grund av det förändrade geopolitiska läget, behovet av att stärka EU:s strategiska konkurrenskraft och säkerhet, bekämpa klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald samt förbereda sig på en eventuell utvidgning. Stora utskottet anser det motiverat att man vid granskningen av den övergripande nivån identifierar den väsentligt förändrade säkerhetspolitiska miljön och de omedelbara behov som den medför, inklusive stödet till Ukraina. Det är nödvändigt att prioritera finansieringsprioriteringarna och att rikta medlen starkare än för närvarande i enlighet med de strategiska prioriteringarna.

Stora utskottet understöder målet att bevara en skälig nivå på EU-budgeten. Finland bör vid förhandlingarna fästa särskild uppmärksamhet vid vår ställning som en östlig gränsstat, tillika EU:s nettobetalare. Det blir allt svårare att samordna EU:s mål och finansiering. En viktig fråga är hur i synnerhet behoven i anslutning till försvaret och den övergripande säkerheten kan tillgodoses inom gränserna för den nuvarande ramen och samtidigt hålla EU:s budget på en skälig nivå.

Stora utskottet understöder en förenkling av ramens struktur och ökad flexibilitet i en föränderlig verksamhetsmiljö samt förhåller sig öppet till granskning av resultatbaserade modeller för att stärka finansieringens genomslag. Stora utskottet understryker vikten av att EU-finansieringen är villkorlig.

Vad gäller finansieringsobjekten granskar stora utskottet i sitt utlåtande särskilt jordbruket, konkurrenskraften, sammanhållningspolitiken, stödet till Ukraina, försvaret och den övergripande säkerheten, trafikfinansieringen och den militära mobiliteten, gränssäkerheten och finansieringen av de östra gränsområdena samt restaureringen av naturen och klimatet.

Stora utskottets utlåtande innehåller tre avvikande meningar (sd, cent och en gemensam av vänst och gröna).

Läs mer om föregripande inflytande över EU:s framtids fleråriga budgetram (E 31/2024 rd)

Finland kan leda stärkandet av den övergripande säkerheten och beredskapen med exempel

Stora utskottet instämmer i statsrådets ståndpunkt i fråga om EU:s strategi för en beredskapsunion, som EU-kommissionen och den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik antog den 26.3.2025.

Syftet med strategin är att stärka EU:s beredskap särskilt utifrån erfarenheterna av störningar och krissituationer under de senaste åren. Stora utskottet understöder stärkandet av EU:s övergripande säkerhet, som också inbegriper strategin för den inre säkerheten och vitboken om försvaret.

Stora utskottet fäster uppmärksamhet bland annat vid tryggandet av samhällenas kritiska funktioner, den strategiska betydelsen av skyddet av civilbefolkningen, stärkandet av resiliensen, regleringen i anslutning till krissituationer, det tväradministrativa genomförandet av beredskapen, beaktandet av miljöhållbarheten samt fördjupandet av samarbetet mellan EU och Nato. Vad gäller försörjningsberedskapen lyfter stora utskottet fram bland annat minskningen av de strategiska beroendeförhållandena inom olika sektorer samt den strategiska planeringen av den materiella beredskapen på EU-nivå.

EU:s gemensamma beredskap ger bäst mervärde för medlemsstaterna, när den bygger på en gemensamt delad lägesbild. En högklassig bedömning av risker och hot skulle förutsätta bland annat ökade resurser och informationsutbyte.

Genomförandet av strategin för en beredskapsunion beror delvis på den kommande budgetramen. De kommande förslagen kommer att avgöra effektiviteten i genomförandet och åtgärdernas mervärde för medlemsstaterna. Det finns risk för överlappande reglering och administrativ börda särskilt för ett land med god beredskap såsom Finland.

Stora utskottet betonar att statsrådet bör fortsätta sitt aktiva påverkansarbete för att stärka EU:s övergripande säkerhet och beredskap. Finland kan som föregångsland för den övergripande säkerheten och beredskapen föregå med gott exempel.

Stora utskottets utlåtande är enhälligt.

Läs mer om EU:s strategi för krisberedskap (E 35/2025 rd)