Riksdagens svar
RSv
314
2018 rd
Riksdagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet och till vissa lagar som har samband med den
RP 241/2018 rd
FvUB 40/2018 rd
Ärende
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet och till vissa lagar som har samband med den (RP 241/2018 rd). 
Beredning i utskott
Utskottets betänkande: Förvaltningsutskottet (FvUB 40/2018 rd). 
Beslut
Riksdagen har antagit följande lagar: 
Lag 
om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
1 § 
Tillämpningsområde 
Denna lag tillämpas, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag, på behandlingen av personuppgifter vid skötseln av de uppgifter som Gränsbevakningsväsendet har enligt lag, om 
1) behandlingen är helt eller delvis automatisk, eller 
2) personuppgifterna utgör eller är avsedda att utgöra ett personregister eller en del av ett sådant. 
Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag, innehåller denna lag också bestämmelser om Gränsbevakningsväsendets rätt att få uppgifter av myndigheter och av privata sammanslutningar och personer. 
2 § 
Förhållande till annan lagstiftning 
Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, och i dataskyddslagen (1050/2018). 
Om inte något annat föreskrivs i denna lag 
1) tillämpas på behandlingen av personuppgifter i syfte att förebygga, avslöja eller utreda brott eller föra brott till åtalsprövning, samt för att skydda mot eller förebygga hot mot den allmänna säkerheten, skydda den nationella säkerheten samt inom militärrättsvården lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018), nedan dataskyddslagen avseende brottmål, 
2) tillämpas på rätten till information och annat utlämnande av personuppgifter ur myndigheternas personregister vad som föreskrivs om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 
3 §  
Principer för behandlingen av personuppgifter samt förbud mot diskriminering 
Vid behandlingen av personuppgifter ska bestämmelserna i 2 kap. i gränsbevakningslagen (578/2005) om proportionalitetsprincipen, principen om minsta olägenhet, principen om ändamålsbundenhet och respekt för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna iakttas. 
Behandlingen av personuppgifter får inte utan godtagbart skäl grunda sig på en persons ålder, kön, ursprung, nationalitet, bosättningsort, språk, religion, övertygelse, åsikt, politiska verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuella läggning eller någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. 
4 §  
Behandling av uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter 
Gränsbevakningsväsendet får behandla uppgifter som hör till särskilda kategorier av uppgifter endast om behandlingen är nödvändig med hänsyn till ändamålet med behandlingen. 
5 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
1) upprätthållande av gränssäkerheten åtgärder som vidtas i Finland och utomlands för att förhindra brott mot bestämmelserna om passerande av riksgränsen och den yttre gränsen, 
2) upprätthållande av gränsordningen verkställighet av bestämmelser som gäller riksgränsen och gränsövergångsställen samt av bestämmelser och föreskrifter som gäller internationellt samarbete mellan gränsmyndigheter samt tillsyn över att de iakttas, 
3) kodexen om Schengengränserna Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna), 
4) författningsgrunden för Schengens informationssystem Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), rådets beslut 2007/533/RIF om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 om tillträde till andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) för de enheter i medlemsstaterna som ansvarar för att utfärda registreringsbevis för fordon, 
5) Europolförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF. 
2 kap. 
Behandling av personuppgifter 
6 § 
Behandling av grundläggande personuppgifter 
Gränsbevakningsväsendet får för de ändamål som anges i 7, 8, 10, 12, 13 och 15 § behandla följande grundläggande personuppgifter: 
1) namn, 
2) personbeteckning, 
3) kön, 
4) födelsedatum och födelseort, 
5) medborgarskap eller avsaknad av medborgarskap samt nationalitet, 
6) modersmål, 
7) kontaktspråk, 
8) civilstånd, 
9) hemvist och bostadsort, 
10) yrke och utbildning, 
11) uppgifter om värnplikt och tjänstgöring, 
12) kontaktuppgifter, 
13) uppgifter ur handlingar som behövs för att fastställa identiteten, 
14) klientnummer som en myndighet gett, 
15) uppgifterna i ett resedokument samt övrig information som gäller passerande av gräns, 
16) i fråga om en utländsk person föräldrarnas namn, medborgarskap och nationalitet samt kontaktuppgifter, 
17) uppgift om att personen avlidit eller förklarats död, 
18) uppgift om intressebevakning, försättande i konkurs eller näringsförbud. 
7 § 
Behandling av personuppgifter vid gränskontroll samt för upprätthållande av gränssäkerheten och gränsordningen 
Gränsbevakningsväsendet får behandla personuppgifter för utförande av gränskontroll i enlighet med kodexen om Schengengränserna, för upprätthållande av gränssäkerheten och gränsordningen samt för utförande av sådana utredningar som avses i 27 § i gränsbevakningslagen. 
Gränsbevakningsväsendet får i en uppgift som avses i 1 mom. utöver de grundläggande personuppgifter som avses i 6 § dessutom behandla följande personuppgifter: 
1) specificeringar, beskrivningar och klassificeringar i anknytning till Gränsbevakningsväsendets uppgifter, åtgärder och händelser, 
2) de uppgifter som avses i bilaga II till kodexen om Schengengränserna, 
3) upptagningar från sådan teknisk övervakning som avses i 29 § i gränsbevakningslagen, 
4) uppgifter om personers och fordons rörelser och position i närheten av gränsen samt om resande och besättning i persontrafik över gränserna, 
5) uppgifter för påförande av påföljdsavgift för transportör, 
6) uppgifter för behandling av ärenden som gäller i gränsbevakningslagen avsett gränszonstillstånd och tillstånd att passera gränsen, 
7) uppgifter om gränszonsanmälningar och andra anmälningar som gjorts till Gränsbevakningsväsendet, 
8) uppgifter om andra staters gränsbevakningsmyndigheters verksamhet och deras sammansättning samt om gränssituationen i Finland och Europeiska unionen, 
9) signalementsuppgifter för fastställande av identiteten, inklusive ansiktsbild, 
10) uppgifter för att trygga säkerheten för en person som är föremål för en åtgärd eller en myndighets säkerhet i arbetet om en persons hälsotillstånd och hur hälsotillståndet följs eller om personens vård, om ett övervakningsobjekts eller en persons farlighet eller oberäknelighet samt uppgifter som beskriver eller är avsedda att beskriva en brottslig gärning, ett straff eller någon annan påföljd för brott. 
8 § 
Behandling av personuppgifter för utredning av brott samt upprätthållande av allmän ordning och säkerhet 
Gränsbevakningsväsendet får behandla personuppgifter för utförandet av en uppgift som anknyter till utredning av brott eller till att föra brott till åtalsprövning samt för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet. 
Dessutom krävs det att de i 1 mom. avsedda uppgifterna anknyter till personer som 
1) är misstänkta för brott eller för medverkan till brott, 
2) är under 15 år och misstänkta för en brottslig gärning, 
3) är föremål för förundersökning eller en åtgärd av Gränsbevakningsväsendet, 
4) har anmält ett brott eller uppträder som målsägande, 
5) är vittnen, 
6) är offer, 
7) på något annat sätt lämnat tilläggsuppgifter som har anknytning till ett ärende. 
De uppgifter som Gränsbevakningsväsendet har erhållit vid utförandet av sina uppgifter ska raderas utan dröjsmål efter att det blivit klart att de inte behövs för behandling enligt 1 mom. eller 16 § 1 mom. 
9 § 
Innehållet i personuppgifter som behandlas för utredning av brott samt upprätthållande av allmän ordning och säkerhet 
Utöver de grundläggande personuppgifter som avses i 6 § får Gränsbevakningsväsendet i fråga om personer som avses i 8 § behandla följande personuppgifter: 
1) specificeringar, beskrivningar och klassificeringar i anknytning till Gränsbevakningsväsendets uppgifter, åtgärder och händelser, 
2) signalementsuppgifter för fastställande av identiteten, inklusive finger-, hand- och fotavtryck, handstils-, röst- och luktprov, DNA-profil, ansiktsbild och andra biometriska uppgifter, 
3) uppgifter för att trygga säkerheten för en person som är föremål för en åtgärd eller en myndighets säkerhet i arbetet om en persons hälsotillstånd och hur hälsotillståndet följs eller om personens vård, om ett övervakningsobjekts eller en persons farlighet eller oberäknelighet samt uppgifter som beskriver eller är avsedda att beskriva en brottslig gärning, ett straff eller någon annan påföljd för brott, 
4) identifieringsuppgift om avgörande av åklagare eller domstol och uppgift om någon har dömts till straff, om det fattats beslut om åtalseftergift eller domseftergift, om ett åtal förkastats, lämnats utan prövning eller avskrivits samt uppgift om ett avgörandes laga kraft. 
10 § 
Behandling av personuppgifter för förebyggande och avslöjande av brott 
Gränsbevakningsväsendet får behandla personuppgifter för utförandet av en uppgift som anknyter till förebyggande eller avslöjande av brott. 
Dessutom krävs det att de i 1 mom. avsedda uppgifterna anknyter till personer som 
1) med fog kan antas ha gjort sig eller göra sig skyldiga till brott för vilka det strängaste straffet enligt lag är fängelse, 
2) har kontakt med en i 1 punkten avsedd person eller påträffas i dennes sällskap, och kontakten eller sammanträffandena på grund av att de har upprepats, omständigheterna eller personens beteende kan antas ha samband med ett brott, eller 
3) är föremål för observation i enlighet med 21 § i lagen om brottsbekämpning inom Gränsbevakningsväsendet (108/2018) eller någon annan åtgärd från Gränsbevakningsväsendets sida. 
Gränsbevakningsväsendet får behandla i 1 mom. avsedda uppgifter också om vittnen till brott, brottsoffer eller den som uppträder som målsägande samt om den som anmält ett brott eller någon annan iakttagelse, om detta är nödvändigt för att förebygga eller avslöja ett brott. 
Beslut om inledande av behandling av personuppgifter i anknytning till en brottsanalys som behövs för att förebygga eller avslöja brott fattas av den personuppgiftsansvarige eller av en annan förvaltningsenhet som den personuppgiftsansvarige har förordnat till uppgiften. 
Gränsbevakningsväsendet får dessutom behandla uppgifter om observationer som gjorts av gränsbevakningsmän eller uppgifter som anmälts till Gränsbevakningsväsendet i anslutning till händelser eller personer som utifrån omständigheterna eller en persons uppträdande med fog kan bedömas ha samband med brottslig verksamhet. 
De uppgifter som Gränsbevakningsväsendet har erhållit vid utförandet av sina uppgifter ska raderas utan dröjsmål efter att det blivit klart att de inte behövs för behandling enligt 1 mom. eller 16 § 1 mom. 
11 § 
Innehållet i personuppgifter som behandlas för förbyggande eller avslöjande av brott 
Utöver de grundläggande personuppgifter som avses i 6 § får Gränsbevakningsväsendet i fråga om personer som avses i 10 § behandla följande personuppgifter: 
1) specificeringar, beskrivningar och klassificeringar i anknytning till Gränsbevakningsväsendets uppgifter, åtgärder och händelser, 
2) uppgifter som gäller en persons kontakter, livsstil och ekonomiska situation, hobbyer och andra intressen, 
3) signalementsuppgifter för fastställande av identiteten, inklusive röstprov, ansiktsbild och andra biometriska uppgifter, 
4) uppgifter för att trygga säkerheten för en person som är föremål för en åtgärd eller en myndighets säkerhet i arbetet om en persons hälsotillstånd och hur hälsotillståndet följs eller om personens vård, om ett övervakningsobjekts eller en persons farlighet eller oberäknelighet samt uppgifter som beskriver eller är avsedda att beskriva en brottslig gärning, ett straff eller någon annan påföljd för brott. 
Till personuppgifterna ska det om möjligt fogas en bedömning av uppgiftslämnarens eller källans tillförlitlighet och uppgifternas riktighet. 
12 § 
Behandling av uppgifter om informationskällor 
Gränsbevakningsväsendet får, utöver sådana grundläggande personuppgifter som avses i 6 § i denna lag om en i 36 § i lagen om brottsbekämpning inom Gränsbevakningsväsendet avsedd person, behandla 
1) uppgifter om hur informationskällan har använts och övervakats, 
2) det huvudsakliga innehållet i de uppgifter som informationskällan lämnat. 
13 § 
Behandlingen av personuppgifter inom militärrättsvården 
Gränsbevakningsväsendet får behandla personuppgifter för utförande av uppgifter i anknytning till sådan förundersökning och sådant militärdisciplinförfarande som avses i 31 § 3 mom. i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning (577/2005) (militärrättsvård). 
Dessutom krävs det att de i 1 mom. avsedda uppgifterna anknyter till den som är eller har varit föremål för förundersökning eller tvångsmedel eller som gjort anmälan eller varit vittne, målsägande eller annars har hörts. 
14 § 
Innehållet i personuppgifter som behandlas inom militärrättsvården 
Utöver de grundläggande personuppgifter som avses i 6 § får Gränsbevakningsväsendet i fråga om personer som avses i 13 § behandla följande personuppgifter: 
1) specificeringar, beskrivningar och klassificeringar i anknytning till Gränsbevakningsväsendets uppgifter, åtgärder och händelser, 
2) signalementsuppgifter för fastställande av identiteten, inklusive röstprov och ansiktsbild, 
3) uppgifter för att trygga säkerheten för en person som är föremål för en åtgärd eller en myndighets säkerhet i arbetet om en persons hälsotillstånd och hur hälsotillståndet följs eller om personens vård, om ett övervakningsobjekts eller en persons farlighet eller oberäknelighet samt uppgifter som beskriver eller är avsedda att beskriva en brottslig gärning, ett straff eller någon annan påföljd för brott, 
4) uppgifter om avgöranden som gäller disciplinära beslut samt om ärenden som åklagare och domstolar har behandlat som ett militärt rättegångsärende samt uppgifter om delgivning av beslut och domar, om ändringssökande och om verkställande av påföljder, 
5) uppgifter om övervakning som gäller militärdisciplinförfarande. 
15 § 
Behandling av personuppgifter i Gränsbevakningsväsendets övriga lagstadgade uppgifter 
Gränsbevakningsväsendet får behandla personuppgifter för utförande av Gränsbevakningsväsendets lagstadgande tillsynsuppgifter, tulluppgifter, efterspanings- och räddningsuppdrag och prehospital akutsjukvård samt för utförande av andra uppgifter som det föreskrivs att Gränsbevakningsväsendet ska sköta. 
Gränsbevakningsväsendet får i en uppgift som avses i 1 mom. utöver de grundläggande personuppgifter som avses i 6 § dessutom behandla följande personuppgifter: 
1) specificeringar, beskrivningar och klassificeringar i anknytning till Gränsbevakningsväsendets uppgifter, åtgärder och händelser, 
2) uppgifter om sjötrafiken och vattenfarkosters position, 
3) uppgifter om administrativa påföljder, 
4) uppgifter för att trygga säkerheten för en person som är föremål för en åtgärd eller en myndighets säkerhet i arbetet om en persons hälsotillstånd och hur hälsotillståndet följs eller om personens vård, om ett övervakningsobjekts eller en persons farlighet eller oberäknelighet samt uppgifter som beskriver eller är avsedda att beskriva en brottslig gärning, ett straff eller någon annan påföljd för brott. 
16 § 
Behandling av personuppgifter för andra ändamål än det ursprungliga 
Om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag, får Gränsbevakningsväsendet behandla personuppgifter som avses i 7—11 och 13—15 § för andra ändamål med behandlingen än det ursprungliga för 
1) att förebygga eller avslöja ett brott, 
2) att utreda ett brott för vilket det strängaste straffet enligt lag är fängelse, 
3) att påträffa en efterlyst, 
4) en utredning som stöder det att någon är oskyldig, 
5) förhindrande av betydande fara för någons liv, hälsa eller frihet eller betydande miljö-, egendoms- eller förmögenhetsskada, 
6) skyddande av den nationella säkerheten, 
7) utförande av gränskontroll i enlighet med kodexen om Schengengränserna, 
8) bestämmande av tjänsteduglighet samt planering och ordnande av tjänstgöringen, 
9) placering i uppgifter under undantagsförhållanden eller skapande av beredskap, 
10) befordran till militär grad eller belöning, 
11) att utreda identiteten i samband med en sådan åtgärd av Gränsbevakningsväsendet som nödvändigt kräver att identiteten styrks, 
12) inriktning av Gränsbevakningsväsendets verksamhet. 
Uppgifter i Gränsbevakningsväsendets personregister får trots sekretessbestämmelserna även behandlas för laglighetsövervakning samt analys, planering och utveckling. Uppgifter får också användas för utbildning, om de är nödvändiga för att utbildningen ska kunna genomföras. 
 
17 § 
Behandling av personuppgifter för andra ändamål än det ursprungliga vid tillståndsprövning 
Om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag, får Gränsbevakningsväsendet behandla personuppgifter som avses i 7—9 och 13—15 § för andra ändamål med behandlingen än det ursprungliga för beslut eller utlåtanden som gäller beviljande eller giltighet av ett tillstånd, om tillståndet enligt gällande bestämmelser är beroende av sökandens eller tillståndshavarens tillförlitlighet, lämplighet eller någon annan liknande egenskap, och det för bedömningen av egenskapen krävs uppgifter om sökandens eller tillståndshavarens hälsotillstånd, bruk av berusningsmedel, brottslighet eller våldsamma uppträdande. 
18 § 
Personuppgiftsansvarig 
Staben för Gränsbevakningsväsendet är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som avses i denna lag. 
3 kap. 
Rätt att få uppgifter 
19 § 
Rätt att få uppgifter av myndigheter 
Gränsbevakningsväsendet har trots sekretessen rätt att av en myndighet och av en sådan sammanslutning eller person som tillsatts för att sköta ett offentligt uppdrag få uppgifter och handlingar för utförande av ett tjänsteuppdrag, om inte lämnandet av uppgifterna eller handlingarna till Gränsbevakningsväsendet eller användningen av uppgifterna såsom bevis har förbjudits eller begränsats i lag. 
Beslut om inhämtande av sekretessbelagda uppgifter fattas av en anhållningsberättigad tjänsteman, om inte något annat avtalas med den som lämnar ut uppgifterna. 
20 § 
Rätt att få uppgifter av privata sammanslutningar och personer 
Trots att en sammanslutnings medlemmar, revisorer, verkställande direktör, styrelsemedlemmar eller arbetstagare är bundna av företagshemlighet, bankhemlighet eller försäkringshemlighet, har Gränsbevakningsväsendet på begäran av en anhållningsberättigad tjänsteman rätt att få uppgifter för att förebygga, avslöja eller utreda brott som undersöks av Gränsbevakningsväsendet. Om ett viktigt allmänt eller enskilt intresse kräver det, har Gränsbevakningsväsendet samma rätt att få uppgifter för en utredning enligt 27 § i gränsbevakningslagen. 
Gränsbevakningsväsendet har på begäran av en anhållningsberättigad tjänsteman rätt att i enskilda fall av ett teleföretag och av en sammanslutningsabonnent få kontaktuppgifter om en sådan teleadress som inte är upptagen i en offentlig katalog samt uppgifter som specificerar en teleadress eller teleterminalutrustning, för utförande av ett uppdrag som ankommer på Gränsbevakningsväsendet. Gränsbevakningsväsendet har motsvarande rätt att få uppgifter om utdelningsadresser av en sammanslutning som bedriver postverksamhet. 
För sin tillståndsförvaltning har Gränsbevakningsväsendet rätt att få uppgifter av en privat sammanslutning eller en privatperson med iakttagande av vad som föreskrivs i 19 §. 
21 § 
Vite 
Gränsbevakningsväsendet kan meddela ett åläggande om att de i 20 § avsedda uppgifterna ska lämnas inom en skälig tid, om uppgifterna behövs för att förebygga eller utreda ett brott som Gränsbevakningsväsendet undersöker. Gränsbevakningsväsendet kan förena åläggandet med vite. Beslutet om föreläggande av vite ska iakttas även om ändring i beslutet söks. Vite får dock inte föreläggas om det finns skäl att misstänka någon för brott och det begärda materialet har samband med brottsmisstanken. Bestämmelser i övrigt om vite finns i viteslagen (1113/1990). 
22 § 
Rätt att få uppgifter ur vissa register och informationssystem 
Utöver vad som föreskrivs annanstans i lag har Gränsbevakningsväsendet trots sekretessbestämmelserna för utförandet av sina uppgifter rätt få uppgifter enligt följande: 
1) för utförande av de övervakningsuppdrag till havs som enligt gällande bestämmelser ska skötas av Gränsbevakningsväsendet, av sjöfartsmyndigheterna och leverantörer av fartygstrafikservice ur informationssystemen för övervakning till havs, anmälningssystemet för fartyg, informationssystemen för hamntrafiken och andra informationssystem för fartygstrafiken, uppgifter om sjötrafiken och övervakning av den samt om vattenfarkosters position, 
2) för upprätthållande av gränssäkerheten, räddningsuppdrag samt för utförande av de övervakningsuppgifter till havs och vid landgränsen som enligt gällande bestämmelser ska skötas av Gränsbevakningsväsendet, av luftfarts-, fiskeri-, sjöfarts- miljö- och räddningsmyndigheterna samt av polisen, Tullen och Försvarsmakten, uppgifter om fordon, trafik, myndigheternas aktionsberedskap och alarmering, 
3) ur nödcentralsdatasystemet uppgifter för att garantera en persons egen säkerhet eller säkerheten i arbetet för Gränsbevakningsväsendets tjänstemän i samband med att Gränsbevakningsväsendets lagstadgade uppgifter utförs, 
4) uppgifter om brott och straffrättsliga påföljder ur det bötesregister som avses i lagen om verkställighet av böter (672/2002) för upprätthållande av gränssäkerheten, förundersökning, annan undersökning, räddningsuppdrag, uppdrag som avses i lagen om sjöfartskydd på vissa fartyg och i hamnar som betjänar dem och om tillsyn över skyddet (485/2004), påförande av påföljdsavgift för transportörer och påförande av oljeutsläppsavgift, 
5) av justitieförvaltningsmyndigheterna uppgifter om personer som är efterlysta av dem, ur det register över avgöranden och meddelanden om avgöranden som avses i lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem (372/2010) uppgifter om avgöranden i brottmål och om avgörandenas laga kraft samt ur det rikssystem för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter som avses i den lagen uppgifter om brottmål som är eller har varit anhängiga vid åklagarmyndigheter eller domstolar, 
6) ur utrikesministeriets informationssystem, för upprätthållande av gränssäkerheten, förundersökning och annan undersökning och för utförande av de uppdrag som Gränsbevakningsväsendet har enligt utlänningslagen (301/2004), uppgifter om dem som hör till personalen vid diplomatiska beskickningar och konsulat som representerar den utsändande staten i Finland och om dem som hör till personalen vid en internationell organisations organ i Finland eller något annat internationellt organ i samma ställning samt om dessa personers familjemedlemmar och om dem som är i privat tjänst hos dessa personer, 
7) ur det datasystem för övervakning som avses i 29 § i lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken (1188/2014) uppgifter för fiskeriövervakning, övervakning av sjötrafiken, upprätthållande av gränssäkerheten, förundersökning, annan undersökning, räddningsuppdrag och uppdrag som avses i lagen om sjöfartskydd på vissa fartyg och i hamnar som betjänar dem och om tillsyn över skyddet samt för påförande av påföljdsavgift för transportörer, 
8) för lämnande av handräckning uppgifter av den myndighet som har begärt handräckning, 
9) av samfund och sammanslutningar uppgifter om passagerare och fordons personal för utförandet av uppgifter som utförs i samverkan och som avses i lagen om samarbete mellan polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet (687/2009); bestämmelser om rätten att få uppgifter ur flygtrafikens PNR-uppgifter finns i lagen om användning av flygpassageraruppgifter för bekämpning av terroristbrott och grov brottlighet (/). 
23 § 
Uppgifter som andra myndigheter lämnar ut till Gränsbevakningsväsendet genom registrering via direkt anslutning 
Gränsbevakningsväsendet får bevilja följande myndigheter rätt att lämna ut uppgifter till Gränsbevakningsväsendets personregister genom registrering via direkt anslutning: 
1) justitieförvaltningsmyndigheterna, Brottspåföljdsmyndigheten och Rättsregistercentralen, 
2) polisen, Tullen och Försvarsmakten, 
3) utrikesförvaltningen. 
24 § 
Uppgifter om personer i fordon som passerar den yttre gränsen 
Gränsbevakningsväsendet har trots sekretessbestämmelserna rätt att få och behandla uppgifter om samfunds och sammanslutningars passagerare och fordons personal för utförande av gränskontroll och upprätthållande av gränssäkerheten. 
Föraren av ett fordon som anländer till eller avgår från Finland och passerar den yttre gränsen ska till gränskontrollmyndigheten vid in- respektive utresestället lämna uppgifter om personerna i fordonet. Befälhavaren för ett fartyg eller luftfartyg samt ägaren eller innehavaren av ett tåg eller något annat trafikmedel eller dennes företrädare ska till gränskontrollmyndigheten vid in- eller utresestället lämna en passagerar- och besättningsförteckning eller i övrigt uppgifter om trafikmedlets personal och passagerare samt övriga personer i trafikmedlet, om inte uppgifterna redan har lämnats med stöd av 25 eller 26 §. 
Av passagerar- och besättningsförteckningen ska framgå efternamn, förnamn, födelsedatum, kön och medborgarskap för varje person som antecknats i förteckningen samt trafikmedlets nationalitet och registeruppgifter samt ankomst- och avgångsorten. 
De uppgifter som avses i 2 och 3 mom. ska också lämnas vid trafik över de inre gränserna, om gränskontroll tillfälligt har återinförts vid dem i enlighet med kapitel 2 i avdelning III i kodexen om Schengengränserna och 15 § i gränsbevakningslagen. 
25 § 
Uppgifter om passagerare inom flygtrafiken 
Utöver vad som föreskrivs i 24 § ska en fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt idkar flygtransport av personer, på begäran av gränskontrollmyndigheten lämna myndigheten i denna paragraf avsedda uppgifter om passagerare som transporteras till ett officiellt gränsövergångsställe via vilket personerna anländer till Europeiska unionens medlemsstaters territorium eller lämnar medlemsstaternas territorium (uppgifter om passagerare inom flygtrafiken). 
Uppgifterna om passagerare inom flygtrafiken ska omfatta numret på och typen av passagerarens resedokument, passagerarens medborgarskap eller avsaknad av medborgarskap, fullständiga namn och födelsetid, det gränsövergångsställe där personen anländer till eller lämnar Europeiska unionens medlemsstaters territorium, transportkod, transportens avgångs- och ankomsttider, det totala antalet personer som ingår i transporten i fråga samt den ursprungliga avgångsorten. Uppgifterna ska lämnas omedelbart efter incheckning. Uppgifterna ska lämnas elektroniskt eller, om detta inte är möjligt, på något annat adekvat sätt. 
Denna paragraf tillämpas också på trafik över de inre gränserna, om gränskontroll tillfälligt har återinförts vid dem i enlighet med kapitel 2 i avdelning III i kodexen om Schengengränserna och 15 § i gränsbevakningslagen. 
26 § 
Uppgifter om passagerare och besättning i fartygs- och tågtrafik 
En fysisk eller juridisk person som bedriver yrkesmässig transport av personer eller varor sjövägen eller på järnväg ska lämna de uppgifter om passagerare och besättning som avses i 24 § 2 och 3 mom. till gränskontrollmyndigheten före ankomsten till gränskontrollen. 
I tågtrafik ska uppgifterna lämnas senast när tåget har avgått från den sista station där passagerare stigit ombord på tåget. På skyldigheten att i fartygstrafik lämna förhandsuppgifter tillämpas bestämmelserna i kodexen om Schengengränserna samt andra bestämmelser och föreskrifter. 
Denna paragraf tillämpas också på trafik över de inre gränserna, om gränskontroll tillfälligt har återinförts vid dem i enlighet med kapitel 2 i avdelning III i kodexen om Schengengränserna och 15 § i gränsbevakningslagen. 
27 § 
Behandling av uppgifter om passagerare och besättning 
De i 24—26 § avsedda uppgifterna om passagerare och besättning får behandlas för att underlätta gränskontroller samt bekämpa olaglig inresa och olaglig invandring. Uppgifterna får dessutom behandlas i andra uppgifter som Gränsbevakningsväsendet, polisen och Tullen ska utföra enligt gällande bestämmelser. 
Uppgifter om passagerare och besättning får i samband med den behandling som avses i 1 mom. jämföras med de register och databaser som behövs med tanke på behandlingen. 
28 § 
Påföljder 
Bestämmelser om den påföljdsavgift för åsidosättande av skyldigheten enligt 25 och 26 § som tas ut hos en transportör finns i 179 § i utlänningslagen. 
Bestämmelser om utlänningsförseelse finns i 185 § i utlänningslagen. 
29 § 
Lämnande av uppgifter till Gränsbevakningsväsendet 
Gränsbevakningsväsendet har rätt att få de uppgifter som avses i detta kapitel avgiftsfritt, om inte något annat föreskrivs i lag. Enligt överenskommelse om tillvägagångssättet med den personuppgiftsansvarige har Gränsbevakningsväsendet rätt att få uppgifterna också genom en teknisk anslutning eller som en datamängd. 
Gränsbevakningsväsendet ska på begäran till en personuppgiftsansvarig som lämnat ut uppgifter lämna information om behandlingen av de personuppgifter som det har fått genom en teknisk anslutning, som en datamängd eller genom registrering via direkt anslutning. 
30 § 
Europeiska unionens informationssystem för viseringar 
Bestämmelser om Gränsbevakningsväsendets rätt att få uppgifter ur Europeiska unionens informationssystem för viseringar finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen). 
Bestämmelser om Gränsbevakningsväsendet rätt att ur Europeiska unionens informationssystem för viseringar få uppgifter för förebyggande och utredning av brott som ska undersökas av Gränsbevakningsväsendet och som avses i 3 § 2 mom. i lagen om utlämning för brott mellan Finland och de övriga medlemsstaterna i Europeiska unionen (1286/2003) finns i rådets beslut 2008/633/RIF om åtkomst till informationssystemet för viseringar (VIS) för sökningar för medlemsstaternas utsedda myndigheter och för Europol i syfte att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott. Uppgifterna ska begäras via staben för Gränsbevakningsväsendet. 
31 § 
Behandling av uppgifter som erhållits i internationellt samarbete 
Vid behandlingen av uppgifter som erhållits från ett tredjeland eller en internationell organisation eller myndighet ska i fråga om sekretess, tystnadsplikt, begränsningar i användningen av uppgifter, vidarelämnande av uppgifter och återsändande av utlämnat material iakttas vad som anges i de villkor som den som lämnat ut uppgifterna ställt. 
Om inte något annat följer av 1 mom., får Gränsbevakningsväsendet behandla de utlämnade uppgifterna för andra ändamål än de för vilka uppgifterna lämnades ut, med iakttagande av det som föreskrivs i 16 § 1 mom. 
4 kap. 
Utlämnande av personuppgifter 
32 § 
Utlämnande av personuppgifter till en annan behörig myndighet som avses i dataskyddslagen avseende brottmål 
Gränsbevakningsväsendet får trots sekretessbestämmelserna genom en teknisk anslutning eller som en datamängd lämna ut sådana personuppgifter som avses i 7—15 § till polisen, Tullen, Försvarsmakten, åklagare, domstolar, Rättsregistercentralen, Brottspåföljdsmyndigheten och andra behöriga myndigheter enligt dataskyddslagen avseende brottmål för de uppgifter enligt 1 § i den lagen som myndigheten har enligt lag. 
33 § 
Övrigt utlämnande av personuppgifter till myndigheter 
Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag får Gränsbevakningsväsendet trots sekretessbestämmelserna genom en teknisk anslutning eller som en datamängd lämna ut i 7—15 § avsedda personuppgifter för utförande av en uppgift som en myndighet har enligt lag, enligt följande: 
1) till polisen för utförande av gränskontroll, för ändamål som motsvarar det ursprungliga ändamålet med behandlingen av personuppgifterna samt för andra ändamål i de fall som avses i 13 § och 14 § 1 mom. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (/), 
2) till Tullen för tullövervakning, skattekontroll, utförande av gränskontroll samt för stämning och annan delgivning, för ändamål som motsvarar det ursprungliga ändamålet med behandlingen av personuppgifterna samt för andra ändamål i de fall som avses i 15 § i lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen (/), 
3) till räddningsmyndigheterna för räddningsverksamheten, 
4) till Nödcentralsverket för utförande av de uppdrag som anges i lagen om nödcentralsverksamhet (692/2010), för säkerställande av förberedande åtgärder eller säkerheten i arbetet och för stödjande av enheten i fråga, med beaktande av vad som i den lagen föreskrivs om begränsning av rätten att få uppgifter, 
1) till Transport- och kommunikationsverket i enlighet med 197 och 217 § i lagen om transportservice (320/2017) uppgifter som är nödvändiga för utförande av verkets lagstadgade uppgifter, 
6) till Trafikledsverket för styrningen av sjötrafiken, 
7) till miljömyndigheterna för uppdrag som gäller att förhindra sådan förorening av vatten som orsakats av fartyg samt för uppdrag som gäller övervakningen av havsskyddet, 
8) till Migrationsverket för behandling och avgörande av sådana ärenden avseende utlänningar och finskt medborgarskap som enligt lag eller förordning hör till Migrationsverket samt för de tillsynsuppgifter som hör till verket, 
9) till utrikesministeriet och finska beskickningar för behandling av sådana ärenden som omfattas av deras behörighet och som gäller pass eller något annat resedokument, visum eller uppehållstillstånd för arbetstagare, uppehållstillstånd för företagare eller något annat uppehållstillstånd, 
10) till arbets- och näringsmyndigheterna för behandlingen av ärenden som gäller beviljande av uppehållstillstånd för arbetstagare eller uppehållstillstånd för företagare, 
11) till socialmyndigheterna för utredning av en utlännings försörjning samt ordnande av social- och hälsovård för en utlänning. 
12) till en utmätningsman i enlighet med 3 kap. 67 § i utsökningsbalken (705/2007) för verkställighet av utsökningsärenden, 
13) till Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakare för jakt- och fiskeövervakning som hör till deras behörighet. 
Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. får Gränsbevakningsväsendet av grundad anledning trots sekretessbestämmelserna genom en teknisk anslutning eller som en datamängd till en myndighet lämna ut sådana personuppgifter som är nödvändiga för utförandet av en uppgift som myndigheten har enligt lag. 
34 § 
Utlämnande av personuppgifter via det allmänna datanätet 
För att underrätta allmänheten och få in tips från allmänheten får Gränsbevakningsväsendet trots sekretessbestämmelserna via det allmänna datanätet lämna ut personuppgifter som det särskilt behöver informeras om för att saken är brådskande, för att det är fråga om en farosituation, för att brott ska kunna förebyggas, för att egendom ska kunna återställas till ägaren, för upprätthållande av gränssäkerheten eller av skäl som har samband med en utredning. Personuppgifterna får lämnas ut endast när det är av väsentlig betydelse för utförande av en uppgift som enligt gällande bestämmelser ska skötas av Gränsbevakningsväsendet och utlämnandet av uppgifterna inte strider mot den registrerades legitima intresse. Personuppgifter som erhållits från en annan myndighet får endast lämnas ut med samtycke av den myndighet som lämnat ut uppgifterna. 
35 § 
Utlämnande av personuppgifter till brottsbekämpande myndigheter i Europeiska unionens medlemsstater och i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 
Gränsbevakningsväsendet får trots sekretessbestämmelserna lämna ut personuppgifter som avses i 7—15 § till sådana behöriga myndighet i andra medlemsstater i Europeiska unionen och i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som behandlar personuppgifterna för de ändamål som anges i artikel 1.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF, under samma förutsättningar som Gränsbevakningsväsendet självt får behandla personuppgifterna i fråga. 
Gränsbevakningsväsendet får dessutom trots sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter som avses i 7—15 § till Eurojust och sådana andra institutioner som inrättats med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och som har till uppgift att trygga rätts- och samhällsordningen, upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller förebygga och utreda brott och sörja för att brott blir föremål för åtalsprövning, för utförande av dessa uppdrag. 
Uppgifter som avses i 1 och 2 mom. får lämnas ut också som en datamängd. 
Utöver vad som föreskrivs i denna lag och i dataskyddslagen avseende brottmål, finns det bestämmelser om utlämnande av personuppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater i lagen om det nationella genomförandet av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i rådets rambeslut om förenklat informations- och underrättelseutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater och om tillämpning av rambeslutet (26/2009). 
36 § 
Utlämnande av personuppgifter inom Europeiska unionens gränskontrollsamarbete 
Gränsbevakningsväsendet får trots sekretessbestämmelserna lämna ut i 7—11 och 15 § avsedda personuppgifter till 
1) en myndighet som ansvarar för gränskontroll i en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller i någon annan stat som tillämpar kodexen om Schengengränserna, för utförande av gränskontroll, 
2) Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, byråns sambandsmän samt till de tjänstemän i en medlemsstat som deltar i av byrån samordnade insatser eller pilotprojekt i Finland, med iakttagande av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG, 
3) en sådan tjänsteman från en medlemsstat i Europeiska unionen som lämnar gränssäkerhetsbistånd som avses i 15 d § 1 mom. i gränsbevakningslagen, för vidtagande av åtgärder som den biståndsbegäran som Finland framställt förutsätter. 
De uppgifter som avses i denna paragraf får lämnas ut också som en datamängd. 
37 § 
Vissa internationella informationssystem 
Gränsbevakningsväsendet får trots sekretessbestämmelserna, för registrering i Schengens informationssystem, lämna ut personuppgifter som behövs för de ändamål som anges i författningsgrunden för Schengens informationssystem. Den tilläggsinformation som avses i författningsgrunden för Schengens informationssystem ska lämnas ut genom förmedling av centralkriminalpolisen. Uppgifterna får lämnas ut också som en datamängd. 
Gränsbevakningsväsendet får trots sekretessbestämmelserna lämna ut personuppgifter till Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning med iakttagande av bestämmelserna i Europolförordningen och i lagen om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (214/2017). 
38 § 
Övrigt utlämnande av uppgifter till utlandet 
Gränsbevakningsväsendet får trots sekretessbestämmelserna lämna ut personuppgifter med iakttagande av bestämmelserna i 7 kap. i dataskyddslagen avseende brottmål. 
Gränsbevakningsväsendet får trots sekretessbestämmelserna lämna ut i 7—11 och 15 § avsedda personuppgifter till 
1) myndigheter som avses i överenskommelsen angående ordningen på gränsen mellan Finland och Sovjetunionen och ordningen för utredning av gränstilldragelser (FördrS 32/1960) för utförande av de uppdrag som avses i överenskommelsen, 
2) en myndighet som ansvarar för gränskontrollen i en annan stat, om uppgifterna är nödvändiga för utförandet av gränskontrollen, 
3) behöriga myndigheter som avses i internationella förpliktelser eller arrangemang som avser återtagande av personer som olagligen inkommit och vistas i landet, för utförande av de uppdrag som avses i de internationella förpliktelserna eller arrangemangen. 
Gränsbevakningsväsendet får trots sekretessbestämmelserna till de myndigheter som ansvarar för vapentillsynen i en annan stat lämna ut personuppgifter om förvärv, innehav, överföring, införsel och utförsel av skjutvapen, vapendelar, patroner och särskilt farliga projektiler, om det med tanke på vapentillsynen är nödvändigt att lämna ut uppgifterna. 
De uppgifter som avses i denna paragraf får lämnas ut också som en datamängd. 
39 § 
Förfarande när uppgifter lämnas ut 
Den personuppgiftsansvarige eller den förvaltningsenhet som den personuppgiftsansvarige har förordnat till uppgiften fattar beslut om utlämnande av sådana personuppgifter som avses i denna lag, om utlämnandet sker genom en teknisk anslutning eller som en datamängd eller om det är fråga om utlämnande av andra än enstaka uppgifter till utlandet. 
När beslut om utlämnande fattas ska uppgifternas art beaktas för att den registrerades integritetsskydd och datasäkerheten ska kunna tryggas. Innan personuppgifter lämnas ut genom en teknisk anslutning eller som en datamängd ska mottagaren av uppgifterna för den personuppgiftsansvarige lägga fram tillförlitlig utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt. 
Kvaliteten på de uppgifter som lämnas ut ska bekräftas och uppgifterna ska om möjligt förses med information som gör det möjligt för mottagaren att bedöma hur korrekta, fullständiga, aktuella och tillförlitliga uppgifterna är. Om det framgår att felaktiga uppgifter har lämnats ut eller att uppgifter lämnats ut i strid med lag, ska detta utan dröjsmål meddelas mottagaren. 
5 kap. 
Radering och arkivering av personuppgifter 
40 § 
Radering av personuppgifter som behandlas vid gränskontroll samt för upprätthållande av gränssäkerheten och gränsordningen 
Personuppgifter som behandlas vid gränskontroll samt för upprätthållande av gränssäkerheten och gränsordningen ska raderas senast 5 år från det att den sista uppgiften antecknades. 
Med avvikelse från vad som anges i 1 mom. ska 
1) tillståndsuppgifter raderas 10 år efter det att tillståndet upphörde att gälla, 
2) anmälningsuppgifter raderas 10 år efter det att uppgiften antecknades i registret, 
3) upptagningar från sådan teknisk övervakning som avses i 29 § i gränsbevakningslagen raderas senast 6 månader från det att upptagningen uppkom, 
4) uppgifter om påförande av påföljdsavgift för transportör raderas 10 år efter det att uppgifterna antecknades i registret, 
5) uppgifter om inreseförbud raderas tre år efter det att förbudet återkallades eller upphörde, 
6) uppgifter som avses i 7 § 2 mom. 8 punkten raderas 25 år efter det att den sista uppgiften antecknades, 
7) uppgifter som avses i 7 § 2 mom. 10 punkten raderas senast ett år efter den registrerades död. 
De uppgifter som avses i 1 och 2 mom. får dock fortfarande bevaras, om de behövs med tanke på utredning eller övervakning eller av någon annan grundad anledning, eller för att trygga de rättigheter som den registrerade, någon annan part eller en person som hör till Gränsbevakningsväsendets personal har. Behovet av fortsatt bevarande av personuppgifterna ska bedömas minst vart femte år. 
41 § 
Radering av uppgifter om passagerare inom flygtrafiken 
Sådana uppgifter om passagerare inom flygtrafiken som avses i 25 § ska raderas senast 24 timmar från det att de lämnades till gränskontrollmyndigheterna när passagerarna reste in i eller ut ur landet, om inte uppgifterna behövs för någon annan lagstadgad uppgift som ska utföras av Gränsbevakningsväsendet, polisen eller Tullen. På behandlingen av uppgifter om passagerare inom flygtrafiken efter 24 timmar tillämpas dessutom bestämmelserna i lagen om användning av flygpassageraruppgifter för bekämpning av terroristbrott och grov brottslighet. 
Om inte något annat föreskrivs ska den som lämnar ut sådana passageraruppgifter inom flygtrafiken som avses i 25 § utplåna de personuppgifter som denne har inhämtat och lämnat till gränskontrollmyndigheterna senast 24 timmar från det att det trafikmedel som användes vid transporten anlände till destinationen. 
42 § 
Radering av personuppgifter som anknyter till brottmål 
Uppgifterna i ett brottmål som överförts till en åklagare för avgörande ska raderas 
1) 5 år efter det att brottmålet överfördes till åklagaren, om det grövsta misstänkta brottet i brottmålet kan leda till böter eller ett fängelsestraff på högst ett år, 
2) 10 år efter det att brottmålet överfördes till åklagaren, om det grövsta misstänkta brottet i brottmålet kan leda till ett fängelsestraff på över ett och högst fem år, 
3) 20 år efter det att brottmålet överfördes till åklagaren, om det grövsta misstänkta brottet i brottmålet kan leda till fängelse i över fem år. 
De uppgifter som avses i 1 mom. raderas dock tidigast ett år efter det att åtalsrätten för brottet har preskriberats. 
Uppgifterna i andra brottmål än de som avses i 1 mom. ska raderas ett år efter det att åtalsrätten för det sista misstänkta brottet har preskriberats, dock tidigast fem år efter det att brottmålet registrerades. 
Signalementsuppgifter som behandlas för fastställande av identiteten ska raderas senast 10 år efter det att den sista uppgiften om en person misstänkt för brott infördes. Uppgifterna ska dock raderas senast 10 år efter den registrerades död, om det strängaste föreskrivna straffet för det grövsta brott som använts som grund för registrering är fängelse i minst ett år. 
Signalementsuppgifterna för en person som var under 15 år när brottet begicks raderas dock senast 5 år efter det att den sista uppgiften om den för brott misstänkta personen infördes, om inte någon av uppgifterna gäller ett brott för vilket inte föreskrivs någon annan påföljd än fängelse. 
De uppgifter som avses i 4 och 5 mom. raderas senast ett år från det att uppgiften infördes, om det vid utredningen har framgått att inget brott har begåtts eller att det inte längre finns skäl att misstänka personen för brott. 
De i 1—5 mom. avsedda personuppgifter som anknyter till brottmål får dock fortfarande bevaras, om de behövs med tanke på utredning eller övervakning eller av någon annan grundad anledning, eller för att trygga de rättigheter som den registrerade, någon annan part eller en person som hör till Gränsbevakningsväsendets personal har. Behovet av fortsatt bevarande av personuppgifterna ska bedömas minst vart femte år. 
43 § 
Radering av andra personuppgifter som behandlas för utredning av brott och av personuppgifter som behandlas för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet 
Andra personuppgifter som behandlas för utredning av brott än de uppgifter som avses i 42 § samt personuppgifter som behandlas för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet ska raderas 5 år efter det att anmälan eller ärendet registrerades, om inte de hänför sig till ett brottmål som utreds. 
Med avvikelse från vad som anges i 1 mom. ska 
1) uppgifter om efterlysning eller reseförbud som behandlas för att personer ska kunna påträffas, övervakas, observeras eller skyddas raderas 3 år efter det att efterlysningen eller förbudet upphörde, 
2) uppgifter som avses i 9 § 3 punkten raderas senast ett år efter den registrerades död. 
De personuppgifter som avses i 1 och 2 mom. får dock fortfarande bevaras, om de behövs med tanke på utredning eller övervakning eller av någon annan grundad anledning, eller för att trygga de rättigheter som den registrerade, någon annan part eller en person som hör till Gränsbevakningsväsendets personal har. Behovet av fortsatt bevarande av personuppgifterna ska bedömas minst vart femte år. 
44 § 
Radering av personuppgifter som behandlas för förebyggande och avslöjande av brott 
Personuppgifter som behandlas för att förebygga och avslöja brott ska raderas senast 10 år från det att den sista uppgiften om ett brott, brottslig verksamhet eller ett uppdrag infördes. Uppgifter som avses i 10 § 5 mom. ska dock raderas senast sex månader från det att anteckningen infördes och uppgifter som avses i 11 § 1 mom. 4 punkten senast ett år efter den registrerades död. 
Personuppgifter som avses i 1 mom. får dock fortfarande bevaras, om de behövs med tanke på utredning eller övervakning eller av någon annan grundad anledning, eller för att trygga de rättigheter som den registrerade, någon annan part eller en person som hör till Gränsbevakningsväsendets personal har. Behovet av fortsatt bevarande av personuppgifterna ska bedömas minst vart femte år. 
45 § 
Radering av uppgifter om informationskällor 
Uppgifter om en informationskälla ska raderas senast 10 år från det att den sista uppgiften antecknades. 
46 § 
Radering av personuppgifter som behandlas inom militärrättsvården 
Ur personuppgifter som behandlas inom militärrättsvården ska uppgifter raderas enligt följande: 
1) en uppgift om anmärkning, extra tjänstgöring eller utegångsförbud på högst tio dygn raderas 3 år efter det att personen dömdes till eller påfördes disciplinärt straff, om inte personen under denna tid har straffats genom ett domstolsbeslut eller i ett militärdisciplinförfarande, 
2) en uppgift om varning, utegångsförbud på över tio dygn, disciplinbot eller arrest raderas 5 år efter det att personen dömdes till eller påfördes disciplinärt straff, om inte personen under denna tid har straffats genom ett domstolsbeslut eller i ett militärdisciplinförfarande. 
En uppgift om ett straff som en domstol har påfört i ett militärrättegångsförfarande raderas med iakttagande av vad som föreskrivs i 10 § i straffregisterlagen (770/1993) och i 52 § i lagen om verkställighet av böter. 
Om en person har straffats genom ett domstolsbeslut eller i ett militärdisciplinförfarande fler än en gång, ska uppgifterna raderas 5 år efter det sista disciplinära straffet. 
Personuppgifter som behandlas inom militärrättsvården och som gäller en förundersökning ska raderas senast 
1) ett år från det att åtalsrätten för brottet har preskriberats, om preskriptionstiden för åtalsrätten är över 10 år, 
2) ett år från det att den personuppgiftsansvarige har fått kännedom om att åklagaren har beslutat avstå från att vidta åtgärder för att väcka åtal mot den skyldige eller kännedom om ett beslut av åklagaren enligt vilket det inte i ärendet är fråga om ett brott eller inte finns bevis om ett brott, 
3) ett år från det att den personuppgiftsansvarige har fått kännedom om åklagarens beslut om att brottet har preskriberats, 
4) ett år från det att den personuppgiftsansvarige har fått kännedom om att åtalet har förkastats genom ett lagakraftvunnet beslut eller att ett väckt åtal har förkastats till följd av att åtalsrätten har preskriberats, 
5) ett år efter den brottsmisstänktes död, 
6) tio år från det att den sista uppgiften antecknades. 
I 14 § 3 punkten avsedda uppgifter som behandlas inom militärrättsvården ska raderas senast ett år efter den registrerades död. 
47 § 
Radering av andra personuppgifter 
Personuppgifter som avses i 15 § ska raderas 5 år efter det att uppgifterna infördes i registret, om det inte finns någon särskild orsak att fortsatt bevara dem med tanke på utredning eller övervakning eller av någon annan grundad anledning, eller för att trygga de rättigheter som den registrerade, någon annan part eller en person som hör till Gränsbevakningsväsendets personal har. Behovet av fortsatt bevarande av personuppgifterna ska bedömas minst vart femte år. 
Med avvikelse från vad som anges i 1 mom. ska 
1) uppgifter som gäller utlänningar som tagits i förvar raderas 5 år efter det att den sista uppgiften om personen antecknades, 
2) uppgifter om näringsförbud raderas 5 år efter det att näringsförbudet upphörde, 
3) uppgifter som avses i 15 § 2 mom. 4 punkten raderas senast ett år efter den registrerades död. 
48 § 
Uppgifter som konstaterats vara felaktiga 
Oberoende av vad som i dataskyddsförordningen och i dataskyddslagen avseende brottmål föreskrivs om rättelse av oriktiga uppgifter i ett register, får en uppgift som konstaterats vara felaktig bevaras tillsammans med den korrigerade uppgiften, om det behövs för att trygga de rättigheter som den registrerade, någon annan part eller en person som hör till Gränsbevakningsväsendets personal har. En sådan uppgift får användas endast i det syfte som här avses. 
En uppgift som konstaterats vara felaktig och som bevaras med stöd av 1 mom. ska raderas genast när den inte längre behövs för att trygga rättigheterna. 
49 § 
Arkivering av uppgifter 
I fråga om arkivfunktionens uppgifter och om handlingar som ska arkiveras gäller vad som föreskrivs särskilt. 
6 kap. 
Den registrerades rättigheter 
50 § 
Tillgodoseende av den registrerades rätt till insyn 
I syfte att tillgodose den registrerades rätt till tillgång till uppgifter enligt artikel 15 i dataskyddsförordningen och den registrerades rätt till insyn enligt 23 § i dataskyddslagen avseende brottmål lämnar den personuppgiftsansvarige eller en annan av den personuppgiftsansvarige förordnad myndighet ut uppgifterna för utövande av insyn. 
En registrerad som vill utöva sin rätt till insyn ska framställa en personlig begäran om detta till den personuppgiftsansvarige eller någon annan i 1 mom. avsedd myndighet samt styrka sin identitet. En begäran kan också framställas med användning av stark autentisering enligt lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009), om en sådan tjänst är tillgänglig. 
51 § 
Inskränkningar i rätten till insyn 
Med avvikelse från 23 § i dataskyddslagen avseende brottmål och utöver det som föreskrivs i 28 § i den lagen har den registrerade inte rätt till insyn i fråga om 
1) personuppgifter som avses i 12 §, 
2) sådana uppgifter om Gränsbevakningsväsendets taktiska eller tekniska metoder, observationsuppgifter, uppgifter om informationskällor eller uppgifter som används för teknisk undersökning, som ingår i de personuppgifter som avses i 8—11 §. 
Bestämmelser om utövande av den registrerades rättigheter via dataombudsmannen finns i 29 § i dataskyddslagen avseende brottmål. En begäran om utövning av rättigheterna ska lämnas till dataombudsmannen, den personuppgiftsansvarige eller en annan i 50 § 1 mom. i denna lag avsedd myndighet på det sätt som föreskrivs i 2 mom. i den paragrafen. En begäran som lämnats till den personuppgiftsansvarige eller en annan myndighet ska utan dröjsmål sändas till dataombudsmannen. 
52 § 
Den registrerades rätt till begränsning av behandling 
Vad som i artikel 18 i dataskyddsförordningen föreskrivs om den registrerades rätt till begränsning av behandling ska inte tillämpas på sådan behandling av personuppgifter som avses i denna lag. 
7 kap. 
Särskilda bestämmelser 
53 § 
Elektroniska identifikationsuppgifter som grundar sig på fysiska egenskaper 
För att identifiera en person och säkerställa att ett dokument är äkta har Gränsbevakningsväsendet rätt att ta emot till resedokument fogade elektroniska identifikationsuppgifter som grundar sig på en persons fysiska egenskaper, om inte något annat föreskrivs. 
Gränsbevakningsväsendet har rätt att jämföra identifikationsuppgifterna i ett dokument med personen i fråga. Om inte något annat föreskrivs, får elektroniska identifikationsuppgifter inte registreras. 
54 §  
Straffbestämmelse 
Bestämmelser om straff för dataskyddsbrott finns i 38 kap. 9 § i strafflagen (39/1889). 
55 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 20
Genom denna lag upphävs lagen om behandling av personuppgifter vid gränsbevakningsväsendet (579/2005). 
I fråga om radering av sådana personuppgifter som avses i denna lag får de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas under fyra år från ikraftträdandet av lagen. I fråga om radering av personuppgifter som avses i 8 och 9 § i denna lag ska dock under den ovannämnda tiden tillämpas vad som i 61 § 3 mom. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet föreskrivs om radering av personuppgifter som avses i 5 och 6 § i den lagen. 
Lag 
om ändring av sjöräddningslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i sjöräddningslagen (1145/2001) 16 §, sådan den lyder i lag 521/2004, 
ändras 12, 14, 17 och 20 §, av dem 14 § sådan den lyder i lag 993/2018, samt 
fogas till 15 §, sådan den lyder i lag 1660/2009, ett nytt 2 mom. som följer: 
12 § 
Sjöräddningsregister 
I syfte att på ett ändamålsenligt sätt kunna sköta uppgifterna inom sjöräddningstjänsten samt i efterhand utreda händelser i kritiska lägen och efterspanings- och räddningsåtgärder i anslutning till dessa, upprätthåller staben för Gränsbevakningsväsendet ett riksomfattande sjöräddningsregister över handlingsplaner för kritiska lägen samt mottagna nödmeddelanden och de åtgärder som vidtagits med anledning av dem. 
14 § 
Rätt att få uppgifter av myndigheter samt av leverantörer av fartygstrafikservice och flygtrafikledningstjänster 
Gränsbevakningsväsendet har rätt att trots sekretessbestämmelserna avgiftsfritt av övriga sjöräddningsmyndigheter få sådana uppgifter för planeringen av sjöräddningstjänsten som gäller de ifrågavarande myndigheternas aktionsberedskap och placering samt beredskaps-, identifierings- och kontaktuppgifter i fråga om personalen. Gränsbevakningsväsendet har rätt att få motsvarande uppgifter av leverantörer av fartygstrafikservice och av leverantörer av flygtrafikledningstjänster samt rätt att lämna ut uppgifter till leverantörer av fartygstrafikservice och till leverantörer av flygtrafikledningstjänster. 
Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag har Gränsbevakningsväsendet rätt att trots sekretessbestämmelserna avgiftsfritt få följande uppgifter för planeringen av sjöräddningstjänstens beredskap samt i kritiska lägen för att utföra uppgifter inom sjöräddningstjänsten: 
1) av Transport- och kommunikationsverket uppgifter om fordon, båtar, fartyg och luftfartyg samt deras ägare och innehavare ur trafik- och transportregistret, uppgifter om radioanläggningar samt deras ägare och innehavare ur registret över radiotillstånd, uppgifter om radioanläggningars läge, uppgifter om luftfarkoster och deras ägare och innehavare ur registret över luftfartens automatiska nödradiosändare samt en uppdaterad marin lägesbild över fartygstrafiken, 
2) av fiskerimyndigheterna uppgifter om fiskefartyg, fartygens ägare och innehavare samt fartygens verksamhet, 
3) av de kommunala hamnverken uppgifter om fartyg samt fartygs- och godstrafik, 
4) av leverantörer av fartygstrafikservice uppgifter om fartygstrafiken och av leverantörer av flygtrafikledningstjänster uppgifter om luftfartygstrafiken, 
5) av Försvarsmakten uppgifter om övervakningen av havsområdet, 
6) ur nödcentralsdatasystemet, inbegripet polisens uppdragsregister, uppgifter om nödmeddelanden och kritiska lägen, uppgifter för garanterande av en persons egen säkerhet eller säkerheten i arbetet samt beredskaps- och positionsuppgifter om de myndighetsenheter som är verksamma till havs, 
7) av registermyndigheten i landskapet Åland uppgifter om fordon, fartyg och fritidsbåtar samt deras ägare och innehavare. 
Personuppgifter som avses i 7—9 och 15 § i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet (/) och i 30 § i territorialövervakningslagen (755/2000) får i kritiska lägen vid behov användas för organisering av efterspanings- och räddningsåtgärder. 
15 § 
Rätt att få uppgifter av privata företag och sammanslutningar 
Bestämmelser om rätten att få uppgifter av teleföretag finns i 321 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014). 
17 § 
Hur uppgifter lämnas 
Gränsbevakningsväsendet har rätt att få de uppgifter som avses i 14 och 15 § med hjälp av en teknisk anslutning enligt vad som avtalas särskilt om tillvägagångssättet, eller på något annat sätt. 
20 § 
Bestämmelser om behandlingen av personuppgifter i sjöräddningsregistret och om uppgifternas offentlighet 
Bestämmelser om behandlingen av personuppgifter finns i dataskyddslagen (1050/2018). Om inte något annat föreskrivs i denna lag, tillämpas på behandlingen av personuppgifter dessutom lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet. Bestämmelser om behandlingen av personuppgifter i sjöräddningsregistret finns dessutom i internationella avtal som är bindande för Finland. 
När det gäller offentlighet i fråga om uppgifter i sjöräddningsregistret tillämpas bestämmelserna om offentlighet för myndighetshandlingar. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning (577/2005) 28 c och 31 a §, sådana de lyder, 28 c § i lag 1229/2013 och 31 a § i lag 750/2014, samt 
fogas till lagen en ny 18 §, i stället för den 18 § som upphävts genom lag 877/2011, som följer: 
18 § 
Hänvisning till bestämmelser om utlämnande av uppgifter 
Bestämmelser om utlämnande av uppgifter som registrerats i Gränsbevakningsväsendets personregister genom en teknisk anslutning eller som en datamängd och till utlandet finns i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet (/). 
28 c § 
Behandling av uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter 
Personuppgifter i anknytning till hälsotillstånd och domar i brottmål samt överträdelser och som gäller studerande och personer som ansöker om att bli antagna som studerande får vid Gräns- och sjöbevakningsskolan endast behandlas av personer som bereder eller fattar beslut om antagning av studerande, avbrytande av studier eller förlust av studierätt eller som ger utlåtanden i sådana ärenden. 
Gräns- och sjöbevakningsskolan ska förvara i 1 mom. avsedda uppgifter åtskilda från övriga personuppgifter som skolan samlat in. 
De uppgifter som avses i 1 mom. ska raderas ur registret omedelbart när det inte längre med avseende på utförandet av lagstadgade uppgifter finns någon grund för att bevara dem, dock senast tre år efter att de förts in i registret. 
31 a § 
Granskning av militärdisciplinavgöranden 
Staben för Gränsbevakningsväsendet ska granska förvaltningsenheternas militärdisciplinavgöranden minst en gång om året. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av gränsbevakningslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i gränsbevakningslagen (578/2005) 1 § 2 mom., 28 § 1 mom. 11 punkten, 28 a § och 35 f § 4 mom., 
sådana de lyder, 1 § 2 mom. i lag 109/2018, 28 § 1 mom. 11 punkten och 28 a § i lag 749/2014 och 35 f § 4 mom. i lag 425/2017, som följer: 
1 § 
Tillämpningsområde 
Lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning (577/2005) innehåller bestämmelser om ordnandet av Gränsbevakningsväsendets förvaltning, utbildning och forskningsverksamhet samt om Gränsbevakningsväsendets tjänster och om särskilda rättigheter och skyldigheter för Gränsbevakningsväsendets tjänstemän. Bestämmelser om behandlingen av personuppgifter och om rätten att få och lämna ut uppgifter i Gränsbevakningsväsendets verksamhet finns i denna lag, i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet (/), i sjöräddningslagen (1145/2001) samt annanstans i lag. Bestämmelser om Gränsbevakningsväsendets uppgifter vid brottsbekämpning finns i lagen om brottsbekämpning inom Gränsbevakningsväsendet (108/2018). Bestämmelser om samarbetet mellan polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet finns också i lagen om samarbete mellan polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet (687/2009). 
28 § 
Befogenheter i fråga om gränskontroll 
Utöver vad som föreskrivs i denna eller någon annan lag har en gränsbevakningsman, för att genomföra gränskontroller enligt kodexen om Schengengränserna, rätt att utan brottsmisstanke 
11) registrera uppgifter som erhållits i samband med gränskontroll, med iakttagande av vad som föreskrivs i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet. 
28 a § 
Kroppsvisitation vid gränskontroll 
Den gränsbevakningsman som tjänstgör som chef vid ett gränsövergångsställe eller en gränsbevakningsman med minst löjtnants grad beslutar om kroppsvisitation enligt 28 § 1 mom. 9 punkten. En gränsbevakningsman som utför in- eller utresekontroll kan dock besluta om kroppsvisitation som riktas mot en persons ytterkläder eller personens medhavda bagage eller som utförs manuellt eller med en teknisk anordning. 
Kroppsvisitationer ska registreras i Gränsbevakningsväsendets personregister. Ett protokoll med en tillräckligt noggrann redogörelse för förrättningens gång ska dessutom upprättas över sådan kroppsvisitation som utförs med stöd av de befogenheter som innehas av den som tjänstgör som chef vid gränsövergångsstället eller av en gränsbevakningsman med minst löjtnants grad. Den som kroppsvisiterats ska på begäran ges en kopia av protokollet. 
35 f § 
Övriga rättigheter och skyldigheter för en tjänsteman från en EU-medlemsstat som lämnar gränssäkerhetsbistånd 
Bestämmelser om tjänstemannens rätt att använda Gränsbevakningsväsendets personregister finns i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av lagen om brottsbekämpning inom Gränsbevakningsväsendet 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om brottsbekämpning inom Gränsbevakningsväsendet (108/2018) 1, 6 och 49 § samt 54 § 1 mom. som följer: 
1 § 
Tillämpningsområde 
Denna lag tillämpas utöver gränsbevakningslagen (578/2005), lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning (577/2005) och lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet (/) på till Gränsbevakningsväsendets uppgifter hörande åtgärder för förhindrande, avslöjande, utredning och överlämnande för åtalsprövning av brott. 
Om inte något annat föreskrivs i denna lag, ska vid sådan förundersökning av brottmål som hör till Gränsbevakningsväsendets uppgifter iakttas vad som i förundersökningslagen (805/2011) och tvångsmedelslagen (806/2011) samt annanstans i lag föreskrivs om förundersökning och tvångsmedel. 
6 § 
En gränsbevakningsmans uppgifter och befogenheter vid brottsbekämpning 
Bestämmelser om en gränsbevakningsmans uppgifter, befogenheter, rättigheter och skyldigheter finns förutom i denna lag även i gränsbevakningslagen, lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning, lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet och i annan lag. 
Vid förundersökning som görs av Gränsbevakningsväsendet har en gränsbevakningsman samma rätt att vidta utredningsåtgärder enligt förundersökningslagen och använda tvångsmedel enligt tvångsmedelslagen som en polisman vid en polismyndighets förundersökning, om inte något annat föreskrivs i denna eller någon annan lag. 
49 § 
Utplåning av information 
Hemligt inhämtad information ska utplånas utan dröjsmål efter att det har framgått att den inte behövs för förhindrande eller utredning av brott eller för avvärjande av en fara. 
Överskottsinformation får dock bevaras och lagras i enlighet med lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet, om informationen gäller ett brott som avses i 48 § 1 eller 2 mom. i denna lag eller om den behövs för förhindrande av ett brott som avses i 15 kap. 10 § i strafflagen. Information som inte har lagrats eller fogats till förundersökningsmaterialet ska utan obefogat dröjsmål utplånas så snart det blivit uppenbart att den inte kan användas eller att den inte längre behövs för förhindrande eller utredning av ett brott. 
Basstationsuppgifter ska utplånas efter att det har framgått att informationen inte behövs för förhindrande eller utredning av ett brott eller för avvärjande av en fara. 
54 § 
Begränsning av partsoffentlighet i vissa fall 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 11 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har den vars rättigheter eller skyldigheter saken gäller inte rätt att få vetskap om användningen av en metod för inhämtande av information enligt detta kapitel förrän en underrättelse enligt 52 § i denna lag har gjorts. Han eller hon har inte heller rätt till insyn för registrerade enligt lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018). 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av utlänningslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i utlänningslagen (301/2004) 174 § 2 mom., 179 § 1 och 3 mom., 181 § 1 mom., 182 § 2 mom. och 185 § 2 mom., sådana de lyder i lag 755/2014, som följer: 
174 § 
Anmälnings- och övervakningsskyldighet för fordonsförare och transportörer 
Bestämmelser om anmälningsskyldighet för fordonsförare och transportörer finns i 24—26 § i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet (/). 
179 § 
Påföljdsavgift för transportör 
Av en transportör som bryter mot den kontrollskyldighet som föreskrivs i 173 § eller den skyldighet att lämna uppgifter som avses i 25 eller 26 § i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet tas det ut en påföljdsavgift (påföljdsavgift för transportör). Avgiften för brott mot 173 § är 3 000 euro per person som transporterats. Avgiften för brott mot 25 och 26 § i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet är 3 000 euro för varje sådan resa för vilken uppgifter om passagerare inte meddelats eller för vilken bristfälliga eller felaktiga uppgifter meddelats. 
Bestämmelserna i 2 mom. 1 punkten tillämpas inte när det tas ut en avgift för brott mot 25 och 26 § i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet. 
181 § 
Påförande av påföljdsavgift för transportör 
Påföljdsavgiften för transportör påförs i samband med in- och utresekontrollen av kommendören eller biträdande kommendören för den gräns- eller sjöbevakningssektion eller chefen för den gräns- eller sjöbyrå inom vars verksamhetsområde överträdelsen av 173 § i denna lag eller av 25 och 26 § i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet har konstaterats. Om polisen har varit in- och utresekontrollmyndighet, påförs påföljdsavgiften för transportör av en polisman som hör till befälet vid polisinrättningen. Om Tullen har varit in- och utresekontrollmyndighet, påförs påföljdsavgiften för transportör av en till uppgiften förordnad tullman i överordnad ställning vid verksamhetsenheten vid den ansvariga enheten vid Tullen. 
182 § 
Avlyftande av påföljdsavgift för transportör 
Bestämmelserna i 1 mom. 1 punkten gäller inte en påföljdsavgift som tas ut för brott mot 25 och 26 § i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet. 
185 § 
Utlänningsförseelse 
För utlänningsförseelse döms även den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försummar sin skyldighet enligt 174 eller 175 § i denna lag eller 24 § i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 11 kap. 8 § i förundersökningslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i förundersökningslagen (805/2011) 11 kap. 8 §, sådan den lyder i lag 113/2018, som följer: 
11 kap. 
Särskilda bestämmelser 
8 § 
Rätt att få information från myndigheter, privata sammanslutningar och fysiska personer 
Bestämmelser om rätten att få information som behövs för utredning av brott från myndigheter, privata sammanslutningar och fysiska personer finns i 4 kap. 2 och 3 § i polislagen, 2 kap. 14 § i lagen om brottsbekämpning inom Tullen och 19—21 § i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet (/). 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 19 och 20 § i lagen om nödcentralsverksamhet 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om nödcentralsverksamhet (692/2010) 19 § 1 mom. 12 punkten och 20 § 4 mom., sådana de lyder i lag 1172/2016, som följer: 
19 § 
Rätt att få information ur registren 
Nödcentralsverket och dess anställda har enligt vad som överenskommits med den personuppgiftsansvarige och trots sekretessbestämmelserna, för att kunna sköta Nödcentralsverkets lagstadgade uppgifter, rätt att avgiftsfritt få information som behövs för att säkerställa förberedande åtgärder i samband med uppdrag eller säkerheten i arbetet eller för att stödja myndigheten eller enheten i fråga. I detta syfte har Nödcentralsverket och dess anställda rätt att 
12) få information enligt 33 § 1 mom. 4 punkten i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet (/), 
20 § 
Utlämnande av information 
Bestämmelser om Gränsbevakningsväsendets rätt att få information ur nödcentralsdatasystemet finns utöver i denna lag i 14 § i sjöräddningslagen och i 22 § i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 2 kap. 21 § i polislagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i polislagen (872/2011) 2 kap. 21 § 1 mom., sådant det lyder i lag 13/2019, som följer: 
2 kap. 
Allmänna befogenheter 
21 § 
Gränskontroll och tullåtgärder 
En polisman har rätt att genomföra gränskontroller med sådana befogenheter som föreskrivs för en gränsbevakningsman i 28 och 28 a § i gränsbevakningslagen. En polisman har dessutom rätt att styra och begränsa vistelse på ett gränsövergångsställe på det sätt som föreskrivs i 30 a § i den lagen i fråga om en gränsbevakningsman som tjänstgör som chef vid ett gränsövergångsställe och en gränsbevakningsman med minst löjtnants grad. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 31 § i tullagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i tullagen (304/2016) 31 § som följer: 
31 § 
In- och utresekontroller 
En tullman har rätt att genomföra in- och utresekontroller med de befogenheter som föreskrivs för en gränsbevakningsman i 28, 28 a, 36 och 38 § i gränsbevakningslagen. En tullman som tjänstgör som chef för ett tullkontor har dessutom rätt att styra och begränsa vistelse på ett gränsövergångsställe på det sätt som föreskrivs i 30 a § i gränsbevakningslagen i fråga om en gränsbevakningsman som tjänstgör som chef vid ett gränsövergångsställe och en gränsbevakningsman med minst löjtnants grad. 
Beslut om sådant kvarhållande samt temporärt omhändertagande av gods och fordon som avses i 28 § 1 mom. 1 och 2 punkten i gränsbevakningslagen under tiden för in- eller utresekontrollen fattas av en tullman som tjänstgör som chef för ett tullkontor eller en till uppgiften förordnad tullman som tjänstgör som chef för tullbrottsbekämpningen eller tullövervakningen. I brådskande fall utförs kvarhållandet och omhändertagandet av den tullman som genomför in- eller utresekontrollen. Tullmannen ska då utan dröjsmål överföra ärendet för avgörande till en tullman som tjänstgör som chef för ett tullkontor eller till en tullman som tjänstgör som chef för tullbrottsbekämpningen eller tullövervakningen. 
Beslut om sådan kroppsvisitation som avses i 28 § 1 mom. 9 punkten i gränsbevakningslagen fattas av en till uppgiften förordnad tullman som tjänstgör som chef för tullbrottsbekämpningen eller tullövervakningen. En tullman som genomför in- och utresekontroll får dock besluta om kroppsvisitation som begränsas till en persons kläder eller personens medhavda bagage. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 25 § i säkerhetsutredningslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i säkerhetsutredningslagen (726/2014) 25 § 1 mom. 6 punkten, sådan den lyder i lag 931/2016, som följer: 
25 § 
Informationskällor vid normal säkerhetsutredning av person 
En säkerhetsutredning av person får bygga enbart på registeruppgifter som finns i 
6) Gränsbevakningsväsendets personregister som innehåller sådana uppgifter som avses i 7 §, 8 § 1 och 2 mom. och 9, 13 och 14 § i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet (/) och sådana uppgifter som behandlas för skötseln av tillsynsuppgifter enligt 15 § i den lagen, 
Denna lag träder i kraft den 20
Helsingfors 18.3.2019 
På riksdagens vägnar
talman
generalsekreterare
Senast publicerat 26.4.2019 14:09