Denna lag innehåller bestämmelser om en samarbetsmodell för sektorsövergripande stöd som främjar sysselsättningen och om sysselsättningsfrämjande samservice för unga inom det sektorsövergripande stödet. 

Samarbetsmodellen för sektorsövergripande stöd som främjar sysselsättningen är en modell där arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten tillsammans bedömer en arbetslös persons servicebehov på ett sektorsövergripande plan, planerar och samordnar den service som är ändamålsenlig för att arbetslösa ska få arbete så att den bildar en sammanhängande helhet samt ansvarar för att serviceprocessen framskrider och följs upp. 

Service som ska samordnas inom samarbetsmodellen för sektorsövergripande stöd som främjar sysselsättningen är sådan arbetskraftsservice, sådana social- och hälsovårdstjänster samt sådana rehabiliteringstjänster som omfattas av de i 1 mom. avsedda aktörernas organiseringsansvar. Bestämmelser om hur sådan service ska tillhandahållas utfärdas separat. 

Om arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet eller Folkpensionsanstalten bedömer att det krävs samordning av service enligt den samarbetsmodell som avses i 2 § 2 mom. för att ge en i 3 § 4 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (/) avsedd arbetslös bättre förutsättningar att få arbete ska de hänvisa den arbetslösa till en sektorsövergripande bedömning av servicebehovet. 

Samordning av service baserat på samarbetsmodellen krävs för att den arbetslösa ska få arbete, om hindren för arbete består av sådana begränsningar av arbets- och funktionsförmågan eller problem med livshanteringen som inverkar på möjligheterna att få arbete och som inte kan lösas enbart genom att myndigheterna konsulterar varandra. 

En kundrelation inom ett sektorsövergripande stöd inleds när en sektorsövergripande bedömning av servicebehovet påbörjas. I en sektorsövergripande bedömning av servicebehovet ska arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten tillsammans med den arbetslösa personen utreda dennas kompetens och yrkesskicklighet samt personens sociala situation, hälsotillstånd och arbets- och funktionsförmåga i den mån dessa inverkar på personens möjligheter att få arbete. Utvecklingsbehoven med avseende på personens kompetens kan bedömas i samråd med utbildningsproducenter. 

Arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och den arbetslösa personen ska tillsammans upprätta en sektorsövergripande sysselsättningsplan som utgår från det bedömda servicebehovet. Om den arbetslösa personens servicebehov innefattar rehabiliteringstjänster som Folkpensionsanstalten tillhandahåller, ska Folkpensionsanstalten vara med om att upprätta planen. 

Den sektorsövergripande sysselsättningsplanen ska vara klar inom tre månader från det att bedömningen av servicebehovet har påbörjats. Under denna tid ska den arbetslösa personen också få handledning inriktad på att ge personen bättre färdigheter att föra processen mot sysselsättning framåt och göra personen mer engagerad i den. 

Den sektorsövergripande sysselsättningsplanen ska omfatta arbetskraftsservice, socialtjänster, hälso- och sjukvårdstjänster och rehabiliteringstjänster i enlighet med den arbetslösas servicebehov. Dessutom kan planen vid behov omfatta andra tjänster som ökar den arbetslösas kompetens, arbetsmarknadsfärdigheter och arbets- och funktionsförmåga samt åtgärder som gäller jobbsökning. 

Den sektorsövergripande sysselsättningsplanen ska innehålla en överenskommelse om hur den ska följas upp. 

Sysselsättningsplanen ska innefatta en sådan jobbsökningsskyldighet som avses i 5 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice, om inte något annat följer av 48 § i den lagen. I fråga om jobbsökningsskyldigheten tillämpas vad som i 147 § i den lagen föreskrivs om förbud mot omprövning och anförande av besvär. 

Arbetskraftsmyndigheten ska se till att sysselsättningsplanen ses över enligt vad som är nödvändigt mot bakgrund av den arbetslösa personens servicebehov, dock minst var tredje månad, samt när personen särskilt begär det, såvida det inte med hänsyn till personens situation är uppenbart onödigt. 

Välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten ska delta i översynen av sysselsättningsplanen i fråga om sådana i planen avtalade tjänster som de har organiseringsansvar för och på det sätt som den arbetslösas servicebehov förutsätter. 

En arbetslös person är skyldig att delta i upprättandet av en sektorsövergripande sysselsättningsplan och i översynen av planen, genomföra planen samt ansöka om och delta i den service som ingår i planen. Den arbetslösa personen är också skyldig att inom den tid och på det sätt som överenskommits i planen informera de myndigheter som varit med om att upprätta sysselsättningsplanen om hur personen har genomfört planen. Personen ska bevara de dokument som bevisar att personen har fullgjort den jobbsökningsskyldighet som avses i 5 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice och på begäran visa upp dem för arbetskraftsmyndigheten. 

Bestämmelser om hur arbetslösa personers rätt att få arbetslöshetsförmåner påverkas vid försummelse av de skyldigheter som avses i 1 mom. finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002), och bestämmelser om hur rätten att få utkomststöd påverkas i sådana fall finns i lagen om utkomststöd (1412/1997). 

Arbetskraftsmyndigheten och välfärdsområdet är skyldiga att upplysa den arbetslösa om den arbetslösas skyldigheter enligt 1 mom. 

En kundrelation inom ett sektorsövergripande stöd upphör när den arbetslösa personen enligt arbetskraftsmyndighetens, välfärdsområdets och Folkpensionsanstaltens gemensamma bedömning inte längre har ett sådant behov av samordning av service som avses i 3 §. 

Inom verksamhetsområdet för varje välfärdsområde ska det för organisering av samarbetsmodellen för sektorsövergripande stöd finnas minst en ledningsgrupp för sektorsövergripande stöd. Arbetskraftsmyndigheterna inom välfärdsområdets verksamhetsområde, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten ska överlägga antalet ledningsgrupper innan dessa tillsätts. Arbetskraftsmyndigheten i ledningsgruppens verksamhetsområde ska tillsätta ledningsgruppen och utse de personer som ska leda organiseringen av samarbetsmodellen för sektorsövergripande stöd inom de ramar som ledningsgruppen anger. Ledningsgruppen ska godkänna ledande personer innan de utses. 

Arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten ska anvisa tillräckligt med personal för samarbetsmodellen för sektorsövergripande stöd med beaktande av antalet personer som behöver sådan service. Ledningsgruppen ska ingå ett samarbetsavtal som gäller organisering av samarbetsmodellen för sektorsövergripande stöd och allokering av resurser inom ledningsgruppens verksamhetsområde. 

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om tillsättandet av en ledningsgrupp för samarbetsmodellen för sektorsövergripande stöd som främjar sysselsättningen, om gruppens sammansättning och uppgifter, om samarbetsavtalets innehåll, om hur den person som leder organiseringen av modellen jämte en ersättare för denna ska utses och om vilka deras uppgifter ska vara. 

Arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten ska svara för lönekostnaderna och andra personalkostnader för egna anställda som medverkar i samarbetsmodellen. 

Övriga kostnader för samarbetet ska fördelas mellan arbetskraftsmyndigheten och välfärdsområdet i proportion till antalet anställda som medverkar i samarbetsmodellen, om inte arbetskraftsmyndigheten och välfärdsområdet kommer överens om något annat. Folkpensionsanstalten deltar i kostnaderna i enlighet med samarbetsavtalet. 

Arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten får behandla uppgifter som gäller en arbetslös person för att sköta sina uppgifter enligt denna lag i fråga om samarbetsmodellen för sektorsövergripande stöd samt för tillsyn, utveckling, uppföljning, bedömning, statistikföring, prognostisering och styrning som hänför sig till dessa uppgifter. 

Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan den allmänna dataskyddsförordningen, och i dataskyddslagen (1050/2018). 

Närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter (utvecklings- och förvaltningscentret) utvecklar och förvaltar ett kunddatamaterial och ett kundinformationssystem för samarbetsmodellen för sektorsövergripande stöd för ändamålet att genomföra modellen. 

Arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten ska föra in i 11 § avsedda uppgifter i kunddatamaterialet med hjälp av samarbetsmodellens kundinformationssystem. Uppgifter om en arbetslös person får föras in i datamaterialet efter att kundrelationen inom samarbetsmodellen för sektorsövergripande stöd har inletts. Utvecklings- och förvaltningscentret ska radera alla uppgifter om den arbetslösa personen när fyra år har förflutit från den dag då kundrelationen inom samarbetsmodellen upphörde. En uppgift behöver dock inte raderas om den behövs för att sköta ett uppdrag som baserar sig på bestämmelser eller ett ärende som fortfarande är anhängigt. 

Den registrerade har inte den rätt som avses i artikel 18 i den allmänna dataskyddsförordningen att begränsa behandlingen av uppgifter som avses i 11 §. 

Användning av kundinformationssystemet förutsätter personliga användarrättigheter. Utvecklings- och förvaltningscentret får bevilja användarrättigheter till personer som är anställda hos en arbetskraftsmyndighet, ett välfärdsområde eller Folkpensionsanstalten och sköter i denna lag avsedda uppgifter. 

Utvecklings- och förvaltningscentret, arbetskraftsmyndigheterna, välfärdsområdena och Folkpensionsanstalten är gemensamt personuppgiftsansvariga för de uppgifter som avses i 11 §. 

Arbetskraftsmyndigheterna, välfärdsområdena och Folkpensionsanstalten ansvarar i fråga om uppgifter som de har fört in i kunddatamaterialet för sådana i den allmänna dataskyddsförordningen föreskrivna skyldigheter för personuppgiftsansvariga som inte anges i 2 mom. 

Arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten ska i sina register föra in uppgifter om den offentliga arbetskraftsservice, den socialservice samt de hälso- och sjukvårdstjänster och rehabiliteringstjänster som en kund har fått medan samarbetsmodellen för sektorsövergripande stöd har fortgått och om förmåner relaterade till denna service på det sätt som anges i de lagar som gäller servicen och förmånerna i fråga. 

Arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten får i sina register föra in sådana i 11 § 2 mom. avsedda uppgifter som behövs för att myndigheterna ska kunna tillhandahålla arbetslösa den service som de är skyldiga att ordna. 

Oberoende av den arbetslösas samtycke har arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar av rätten till information rätt att av varandra få och för att utföra uppgifter enligt denna lag använda de i 11 § 2 mom. avsedda uppgifter om den arbetslösa som är nödvändiga för att de för den arbetslösa ska kunna ordna service enligt samarbetsmodellen för sektorsövergripande stöd som främjar sysselsättningen. 

Arbetskraftsmyndigheten ska ordna med verksamhetsförutsättningar för sysselsättningsfrämjande samservice för unga inom det sektorsövergripande stödet. Med sysselsättningsfrämjande samservice för unga inom det sektorsövergripande stödet avses sektorsövergripande rådgivning, vägledning och tjänster som myndigheter och andra aktörer tillhandahåller unga under 30 år i syfte att ge dem bättre studiemöjligheter och handlingsfärdigheter, hjälpa dem få arbete och främja deras välbefinnande. 

När arbetskraftsmyndigheten ordnar med verksamhetsförutsättningar ska den ta fram en bedömning av behovet i myndighetens område av samservice för unga inom det sektorsövergripande stödet. För ändamålet att ordna serviceställen ska arbetskraftsmyndigheten ha samråd med dem som ordnar utbildningstjänster, med välfärdsområdena och med andra aktörer i myndighetens område som är relevanta för anordnandet av samservice för unga. Servicen ska vara lättillgänglig för unga. 

Arbetskraftsmyndigheten ska säkerställa att det inom samservicen i myndighetens verksamhetsområde finns en överenskommen samordningsansvarig för servicen och verksamheten. Parterna i samservicen ska komma överens om hur den ska organiseras och hur kostnaderna ska fördelas. 

Utvecklings- och förvaltningscentret ska tillhandahålla träning till stöd för ungas välbefinnande och livskompetens. Syftet med träningen är att öka ungas välbefinnande och delaktighet och undanröja hinder för deras förankring i utbildning och i arbetslivet. Träningen ska vara frivillig, utgå från de behov som den unga upplever sig ha och bygga på samarbete med den unga. Utvecklings- och förvaltningscentret ska följa vilken effekt träningen ger. 

Utvecklings- och förvaltningscentret ska ha samråd med kommunala aktörer eller välfärdsområden om den träning som ska ges. Ett samråd kan inledas om en part begär det. 

Utvecklings- och förvaltningscentret har hand om stödtjänsterna inom serviceintegration och utveckling av det sektorsövergripande arbetet för kommuner och andra aktörer inom sektorsövergripande service som främjar sysselsättningen. 

Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom en särskild lag. 

Denna lag innehåller bestämmelser om närings-, trafik- och miljöcentralerna och om närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter (utvecklings- och förvaltningscentret). 

En tjänsteman vid utvecklings- och förvaltningscentret ska för närings-, trafik- och miljöcentralen föredra för avgörande förvaltningsärenden som det föreskrivs närmare om genom förordning av statsrådet. 

Närmare bestämmelser om utvecklings- och förvaltningscentrets uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Skötseln av närings-, trafik- och miljöcentralernas tillsynsuppgifter enligt 3 § 2 mom. 3 punkten och utvecklings- och förvaltningscentrets tillsynsuppgifter enligt 3 a § 2 mom. 3 punkten ska ordnas så att en opartisk behandling av ärendena tryggas. 

Utvecklings- och förvaltningscentrets verksamhet tjänar närings-, trafik- och miljöcentralernas strategiska mål samt de riksomfattande målen för främjande av sysselsättningen. 

I fråga om närings-, trafik- och miljöcentralens samt utvecklings- och förvaltningscentrets avgiftsbelagda prestationer och storleken på avgifterna gäller lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). 

I fråga om avgifterna för närings-, trafik- och miljöcentralernas samt utvecklings- och förvaltningscentrets prestationer föreskrivs genom förordning av statsrådet. 

På sökande av ändring i ett beslut av en närings-, trafik- och miljöcentral eller av utvecklings- och förvaltningscentret tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019), om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag. 

Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom en särskild lag. 

Med avvikelse från det som anges i 1 mom. träder 12, 13, 15 och 16 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice dock i kraft redan den 1 april 2023. Bestämmelserna i 113 § i den lagen gäller till och med den 31 december 2033. 

Kommuner ska upplysa arbets- och näringsministeriet om sitt organiseringsansvar med avseende på arbetskraftsservice i överensstämmelse med 15 § 1 och 2 mom. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice, dock senast den 31 oktober 2023. Denna tidsfrist gäller också sådana planer som avses i 4 mom. i den paragrafen samt sådana upplysningar som avses i 8 § 2 mom. i denna lag. 

Om upplysningar inte lämnas inom den tidsfrist som avses i 1 mom., ska arbets- och näringsministeriet inleda det förfarande för bildande av sysselsättningsområde som avses i 16 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. 

Undantag förutsätter dessutom att kommunen eller de kommuner som utgör ett sysselsättningsområde anvisar tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser för att ordna arbetskraftsservice och att inte servicenivån i området eller i ett annat sysselsättningsområde försämras avsevärt till följd av undantaget. 

Sysselsättningsområdet ska lämna in ansökan till statsrådet inom den tid som anges i 3 § 1 mom. Ansökan ska åtföljas av en sådan plan för ordnande av arbetskraftsservice som avses i 15 § 4 mom. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice och intyg över att minst ett av de villkor som avses i 1 mom. 1—5 punkten uppfylls. 

Statsrådets beslut får verkställas trots besvär, om inte besvärsmyndigheten beslutar något annat. 

Ansvaret att ordna arbetskraftsservice och uppgifterna inom det ansvaret övergår från arbets- och näringsbyråerna, närings-, trafik- och miljöcentralerna samt närings-, trafik- och miljöcentralernas och arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter (utvecklings- och förvaltningscentret) till de arbetskraftsmyndigheter som avses i lagen om ordnande av arbetskraftsservice den 1 januari 2025. 

Överföringen från arbets- och näringsbyråerna, närings-, trafik- och miljöcentralerna och utvecklings- och förvaltningscentret till kommuner och samkommuner av de uppgifter som kommunerna i och med omorganiseringen av arbetskrafts- och företagsservicen får organiseringsansvaret för samt överföringen av den personal som sköter uppgifterna ska betraktas som överlåtelse av rörelse. 

Med avvikelse från vad som i 4 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (304/2003) föreskrivs om offentligt ansökningsförfarande får en kommun eller samkommun anställa en arbetstagare som vid ikraftträdandet av lagen om ordnande av arbetskraftsservice är anställd hos kommunen eller samkommunen i arbetsavtalsförhållande i ett motsvarande tjänsteförhållande utan offentligt ansökningsförfarande. Anställning i tjänsteförhållande utan offentligt ansökningsförfarande förutsätter att personens anställningsförhållande har fortgått utan avbrott efter ikraftträdandet av den lagen. Anställning i tjänsteförhållande enligt ovannämnda undantag är möjlig fram till utgången av 2025. 

Semesterlöneskulden för personal som övergår från arbets- och näringsbyråerna, närings-, trafik- och miljöcentralerna och utvecklings- och förvaltningscentret övergår den 1 januari 2025 till kommunerna och samkommunerna. Staten ersätter den semesterlöneskuld som övergår till kommunerna och samkommunerna. 

De ärenden som enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice eller någon annan lag i fortsättningen ska höra till arbetskraftsmyndigheterna och som vid ikraftträdandet av de lagar som anges i 1 § 1 mom. i denna lag är under behandling hos arbets- och näringsbyråerna, närings-, trafik- och miljöcentralerna, utvecklings- och förvaltningscentret eller en sådan försökskommun som avses i lagen om ett kommunförsök som gäller främjande av sysselsättningen (1269/2020) ska övergå till den arbetskraftsmyndighet som baserat på organiseringsansvaret övertar uppgifterna, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag. 

De lokaler avsedda för ordnande av arbetskraftsservice som arbets- och näringsbyråerna, närings-, trafik- och miljöcentralerna samt utvecklings- och förvaltningscentret förfogar övergår i arbetskraftsmyndigheternas besittning den 1 januari 2025. Utvecklings- och förvaltningscentret överför hyresavtalen för lokalerna till arbetskraftsmyndigheterna. 

Om en arbetskraftsmyndighet meddelar att den inte vill ta emot hyresavtalet och utvecklings- och förvaltningscentret inte kan avsluta avtalet innan organiseringsansvaret överförs, överförs de skyldigheter som gäller lokalen på arbetskraftsmyndigheten. Därefter kan arbetskraftsmyndigheten säga upp eller överföra hyresavtalet i enlighet med avtalsvillkoren. Arbetskraftsmyndigheten och utvecklings- och förvaltningscentret får också avtala annat än vad som anges i denna paragraf i fråga om besittningen av de lokaler som avses i 1 mom. samt i fråga om överföring och giltighet av de hyresavtal som gäller besittningen av lokalerna. 

Det lösöre, de rättigheter som gäller ägande, besittning och bruk av lös egendom samt de immateriella rättigheter och tillstånd som behövs för att sköta de uppgifter som avses i lagen om ordnande av arbetskraftsservice övergår vederlagsfritt från arbets- och näringsbyråerna, närings-, trafik- och miljöcentralerna och utvecklings- och förvaltningscentret till arbetskraftsmyndigheterna den 1 januari 2025. Om de uppgifter som avses i lagen om ordnande av arbetskraftsservice överförs till fler än en arbetskraftsmyndighet, övergår egendomen i den proportion uppgifterna överförs, om inte staten och arbetskraftsmyndigheterna kommer överens om något annat. 

Arbets- och näringsbyråerna, närings-, trafik- och miljöcentralerna samt utvecklings- och förvaltningscentret ska till arbetskraftsmyndigheterna överföra de avtal som gäller skötsel av i lagen om ordnande av arbetskraftsservice avsedda uppgifter med verkan från och med den 1 januari 2025. Om ett avtal inte går att överföra eller delas, ska staten och arbetskraftsmyndigheterna avtala om övergången av de ansvar som bygger på avtalet. 

På service, stöd, subvention, ersättning eller understöd enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice tillämpas de bestämmelser som var i kraft vid ikraftträdandet av lagen om ordnande av arbetskraftsservice, om servicen har börjat eller stödet, subventionen, ersättningen eller understödet har beviljats före ikraftträdandet av den lagen. 

Arbetskraftsmyndigheten sköter de åtgärder som gäller utbetalning och återkrav av i 1 mom. avsedda stöd, subventioner eller ersättningar, med undantag för sysselsättningspolitiskt understöd, i fråga om vilket utvecklings- och förvaltningscentret sköter utbetalning och återkrav. 

Ändring i ett beslut som har meddelats före ikraftträdandet av lagen om ordnande av arbetskraftsservice, lagen om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen och lagen om ändring av lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna ska sökas enligt de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet av de lagarna. 

På behandlingen av ärenden som vid ikraftträdandet av lagen om ordnande av arbetskraftsservice, lagen om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen och lagen om ändring av lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna är anhängiga vid domstol tillämpas vid sökande av ändring de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. 

Om en domstol upphäver ett beslut som meddelats före ikraftträdandet av lagen om ordnande av arbetskraftsservice, lagen om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen och lagen om ändring av lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna, och återförvisar ärendet att i sin helhet behandlas på nytt, ska ärendet behandlas och avgöras enligt de bestämmelser som införs genom denna lag. 

När den bereder verkställigheten får arbetskraftsmyndigheten endast i den omfattning det är nödvändigt för beredningen behandla de personuppgifter som ingår i de i 1 mom. avsedda uppgifterna. 

Arbets- och näringsbyråerna, närings-, trafik- och miljöcentralerna, utvecklings- och förvaltningscentret samt arbetskraftsmyndigheterna ska samarbeta för att säkerställa att överföringen av arbetskraftsservicen löper väl. 

Arbetskraftsmyndigheter ska på begäran av arbets- och näringsministeriet lämna en redogörelse för hur verkställigheten framskrider. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Bestämmelserna i 14 § 1 mom. 1 punkten tillämpas först från och med den 1 augusti 2024 och bestämmelserna i 13 § från och med den 1 januari 2025. 

De kalkylerade kostnaderna för statsandelen för kommunal basservice fås genom addition av de produkter som fås när grundpriserna, angivna enligt åldersklass, multipliceras med antalet invånare i kommunen i respektive åldersklass. Till den på så sätt erhållna summan läggs kommunens kalkylerade kostnader som fastställts på grundval av arbetslöshet, inslaget av personer med främmande språk som modersmål, tvåspråkighet, karaktär av skärgård, befolkningstäthet och utbildningsbakgrund. 

Grundpriset för de kalkylerade kostnaderna för statsandelen för kommunal basservice bestäms dessutom separat för åldersklassen 18—64 år. 

Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av arbetslösheten består av delfaktorer som avser antalet arbetslösa och arbetslöshetsgraden i kommunen. 

Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av antalet arbetslösa beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för arbetslösheten multipliceras med antalet arbetslösa invånare i kommunen. Vid beräkningen av de kalkylerade kostnader som avses i detta moment räknas även personer som deltar i arbetskraftsservice som arbetslösa. 

För beräkning av kommunens kalkylerade kostnader på grundval av arbetslöshetsgraden fastställs för kommunen en arbetslöshetskoefficient. Kommunens arbetslöshetskoefficient beräknas genom att andelen arbetslösa av arbetskraften i kommunen divideras med motsvarande andel för hela landet. 

Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av arbetslösheten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för arbetslösheten multipliceras med kommunens invånarantal och arbetslöshetskoefficient. 

Vid beräkning av antalet arbetslösa och av arbetslöshetskoefficienten används uppgifter i arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik om antalet arbetslösa, antalet deltagare i sysselsättningsservice samt andelen arbetslösa av arbetskraften under året före det år som föregått finansåret. 

Som ersättning för kommunens utvidgade finansieringsansvar för arbetslöshetsförmåner läggs till statsandelen för kommunal basservice ett belopp som statsbidragsmyndigheten fastställer i enlighet med 2 mom. 

Det sammanlagda beloppet av ersättningarna motsvarar den kostnadsökning som det utvidgade finansieringsansvaret för arbetslöshetsförmåner medför för kommunerna på riksnivå. 

Som kompensation för kommunens utvidgade finansieringsansvar för arbetslöshetsförmåner ökas kommunens statsandel så att den motsvarar den kostnadsökning som det utvidgade finansieringsansvaret för arbetslöshetsförmåner medför för kommunen. 

Ersättningarna enligt denna paragraf bestäms på basis av de uppgifter om utbetalningen av arbetslöshetsförmåner år 2023 som fram till utgången av 2023 samlats hos arbetslöshetskassorna och Folkpensionsanstalten. Ersättningarna justeras till nivån för 2024 på det sätt som föreskrivs i lagen om folkpensionsindex (456/2001). I ersättningarna beaktas dessutom de ändringar i storleken på utkomstskyddets grunddel som träder i kraft 2024. Folkpensionsanstalten ska lämna finansministeriet sådana uppgifter om utbetalningen av arbetslöshetsförmåner som behövs för att ersättningarna ska kunna fastställas. 

Beloppet av de ersättningar som avses i denna paragraf justeras årligen på det sätt som anges i lagen om folkpensionsindex. 

Närmare bestämmelser om bestämmande av beloppet av de ersättningar som avses i denna paragraf och om de uppgifter som ska användas vid bestämmandet får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

De uppgifter som avses i 1 § 1 mom. 21 punkten beaktas vid fastställandet av grundpriserna för de kalkylerade kostnaderna för 2025 så att 50 procent av de uppskattade kostnaderna för uppgifterna fördelas på basis av antalet arbetslösa medan 50 procent fördelas på basis av antalet invånare i åldern 18—64 år. De uppskattade kostnaderna för integrationsutbildning fördelas dock på basis av inslaget av personer med ett främmande språk som modersmål. 

Utöver vad som föreskrivs i 2 mom. anvisas år 2025 50 procent av de uppskattade kostnaderna per kommun för de uppgifter som avses i det momentet utifrån de uppskattade faktiska kostnaderna per kommun år 2023 och år 2026 25 procent av de uppskattade kostnaderna per kommun för de uppgifter som avses i momentet utifrån de uppskattade faktiska kostnaderna per kommun år 2024. Den andel som fördelas på kalkylmässiga grunder är på motsvarande sätt mindre under de nämnda åren. 

Arbets- och näringsministeriet bestämmer de i 3 mom. avsedda uppskattade faktiska kostnaderna per kommun utifrån beräkningar av kostnaden för de uppgifter som överförs till kommunerna gjorda vid arbets- och näringsbyråerna, närings-, trafik- och miljöcentralerna och närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter baserat på arbetstidsuppföljning och bokföring. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

De bestämmelser om arbets- och näringsbyråer, arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter och arbets- och näringsmyndigheter som gällde vid ikraftträdandet av denna lag ska tillämpas på arbetskraftsmyndigheter och närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter i ärenden som gäller sådant arbete, en sådan sysselsättningsplan eller sådan service till stöd för sysselsättning som myndigheten i fråga tillhandahållit en person. 

Bestämmelserna om sysselsättningsfrämjande service i denna lag ska också tillämpas på sysselsättningsfrämjande service som avses i den lag som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 

Arbetskraftsmyndigheten sköter de ärenden som gäller i 11 § 4 mom. avsedda arbetskraftspolitiska utlåtanden och som är anhängiga vid arbets- och näringsbyråerna och vid arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter vid ikraftträdandet av denna lag samt de åtgärder som följer av ändringssökande. 

Med avvikelse från 4 mom. sköter närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter de ärenden som gäller i 11 kap. 4 § avsedda arbetskraftspolitiska utlåtanden och är anhängiga vid arbets- och näringsbyråerna vid ikraftträdandet av denna lag samt de åtgärder som följer av ändringssökande, till den del de omfattas av en arbets- och näringsbyrås behörighet enligt förordning utfärdad med stöd av 15 § 2 mom. i den lag om närings-, trafik- och miljöcentralerna som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 

Närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter svarar för de rättegångskostnader som avses i 12 kap. 9 § i sådana situationer där skyldigheten att betala i huvudsak eller delvis grundar sig på ett arbetskraftspolitiskt utlåtande av arbets- och näringsbyrån eller arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter. 

Till de dagar för vilka arbetslöshetsförmån betalas och vilka inverkar på det i denna lag avsedda finansieringsansvar som staten och hemkommunen för mottagaren av arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning har räknas också de dagar för vilka stödmottagaren har fått arbetslöshetsförmån före ikraftträdandet av denna lag, dock inte tiden före den 1 januari 2015. 

Bestämmelserna i 14 kap. 3 a och 3 b § i denna lag tillämpas på de dagar för vilka arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning betalas och för vilka Folkpensionsanstalten efter ikraftträdandet av denna lag har betalat arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning till stödmottagaren. 

Denna lag träder i kraft den 2 maj 2022. 

På en arbetssökandes förfarande som ägt rum före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 

Vid bedömning av om en arbetssökandes förfarande är upprepat på det sätt som avses i 2 a kap. 9 och 10 § ska förfaranden som ägt rum före ikraftträdandet av denna lag inte beaktas. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) finansieras genom en statsandel, genom en finansieringsandel för hemkommunen för mottagaren av arbetslöshetsdagpenning, genom arbetslöshetsförsäkringspremier och arbetsgivares självriskpremier för utkomstskyddet för arbetslösa (självriskpremier) enligt denna lag samt genom medlemsavgifter enligt lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) så som föreskrivs i denna lag. Alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002) finansieras genom en statsandel, genom arbetslöshetsförsäkringspremier enligt denna lag och genom medlemsavgifter enligt lagen om arbetslöshetskassor så som föreskrivs i denna lag. I arbetspensionslagstiftningen avsedda arbetspensionstillägg och försäkringspremier, i lagen om vuxenutbildningsförmåner (1276/2000) avsedda vuxenutbildningsstöd i fråga om andra än företagare och yrkesexamensstipendier i fråga om andra än i tjänste- eller anställningsförhållande till staten varande personer, i lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000) avsedd lönegaranti, i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedd omställningspenning och i 8 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (/) avsedd utbildning inom omställningsskyddet finansieras med avgifter enligt denna lag så som föreskrivs i denna lag. 

Bestämmelser om finansieringen av arbetslöshetskassorna finns i lagen om arbetslöshetskassor. 

Löntagares inkomstrelaterade dagpenning finansieras genom en statsandel och en finansieringsandel för hemkommunen för mottagaren av inkomstrelaterad dagpenning, en andel från Sysselsättningsfonden och en finansieringsandel från arbetslöshetskassan. 

Om inkomstrelaterad dagpenning betalas jämkad eller minskad enligt 4 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, beräknas statsandelen och finansieringsandelen för hemkommunen för mottagaren av inkomstrelaterad dagpenning så att de motsvarar grunddagpenningens relativa andel av varje full inkomstrelaterad dagpenning enligt 6 kap. 2 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 

För inkomstrelaterade dagpenningar för permitteringstid, för inkomstrelaterade dagpenningar som grundar sig på väderhinder enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 12 punkten och orsak som jämställs med permittering enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 14 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och för tilläggsdagar enligt 6 kap. 9 § i den lagen betalas inte statsandel eller finansieringsandel för hemkommunen för mottagaren av inkomstrelaterad dagpenning. Som Sysselsättningsfondens andel betalas till arbetslöshetskassan för dessa dagpenningar 94,5 procent av utgifterna. 

Arbetslöshetskassans andel av varje inkomstrelaterad dagpenning är 5,5 procent, om inte något annat följer av 2 och 3 mom. Om förhöjd inkomstrelaterad dagpenning betalas enligt 6 kap. 2 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, beräknas arbetslöshetskassans andel dock av inkomstrelaterad dagpenning som bestäms enligt 1 mom. i den paragrafen. 

För andra än i 3 mom. avsedda inkomstrelaterade dagpenningar betalas som Sysselsättningsfondens andel till arbetslöshetskassan för varje inkomstrelaterad dagpenning skillnaden mellan den betalda inkomstrelaterade dagpenningen och beloppen enligt 2 och 4 mom. 

De 100 dagarna för vilka arbetslöshetsdagpenning betalas börjar räknas från början efter det att personen efter att ha uppfyllt arbetsvillkoret har blivit berättigad till en ny maximitid enligt 6 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 

Bestämmelser om finansieringen av förmåner som betalas av en företagarkassa, om finansieringen av företagarförmåner som betalas av en löntagarkassa, om statsandel till en arbetslöshetskassas förvaltningskostnader, om Sysselsättningsfondens andel samt om betalningen av statsandelen och Sysselsättningsfondens andel finns i lagen om arbetslöshetskassor. 

Bestämmelser om uppbörd av finansieringsandelen för hemkommunen för en mottagare av inkomstrelaterad dagpenning och om redovisning av hemkommunens finansieringsandel till Sysselsättningsfonden finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 

Sysselsättningsfonden betalar genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet till Folkpensionsanstalten den andel för finansieringen av grunddagpenningarna enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, de därtill hörande barnförhöjningarna samt förhöjningsdelarna som anges i 23 §. Till övriga delar finansieras utgifterna med den statsandel och den finansieringsandel för hemkommunen för mottagaren av grunddagpenning som betalas till Folkpensionsanstalten. 

Bestämmelser om betalningen av statsandelen, om användningen av förskott på statsandelen och om förvaltningskostnaderna för Folkpensionsanstaltens arbetslöshetsförmåner finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 

Uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie utgår från den omställningspenning som Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan betalar och dess belopp är omställningspenningen multiplicerad med 0—2,9. Uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie betalas för sådana arbetstagare som avses i 69 § 1 mom. 1—3 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. 

Oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter ska arbetskraftsmyndigheter före utgången av april och oktober månad upplysa Sysselsättningsfonden om de utlåtanden som avses i 9 kap. 1 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 

Om uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie tas ut i en situation där en sådan arbetstagare som avses i 69 § 1 mom. 1—3 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice inte har fått omställningspenning, fastställer Sysselsättningsfonden den lön som ska ligga till grund för omställningspenningen med iakttagande av bestämmelserna i 9 kap. 2 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 

Sysselsättningsfonden meddelar beloppet av uppsägande arbetsgivares omställningsskyddspremie i ett skriftligt beslut när den har blivit upplyst av Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan om att omställningspenning har betalats eller av arbetskraftsmyndigheten om att rätt till utbildning föreligger. Innan beslutet meddelas ska Sysselsättningsfonden bereda arbetsgivaren tillfälle att framlägga en skriftlig anhållan om befrielse från omställningsskyddspremie samt eventuella uppgifter som grund för befrielse. 

Sysselsättningsfonden redovisar genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet av löntagares influtna arbetslöshetsförsäkringspremie till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen ett belopp, som i genomsnitt motsvarar beloppet av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetstagare som inte hör till arbetslöshetskassorna, dock så att det redovisade beloppet uppgår till högst utgiften för grunddagpenningen minskat med den finansieringsandel för hemkommunen för mottagaren av grunddagpenning som avses i 14 kap. 3 b §. Det belopp som årligen ska redovisas fastställs av social- och hälsovårdsministeriet sedan det begärt utlåtande av Sysselsättningsfonden. Det belopp som ska redovisas kan vid behov justeras under redovisningsåret på initiativ av Folkpensionsanstalten eller social- och hälsovårdsministeriet. 

Utöver det belopp som avses i 1 mom. redovisar Sysselsättningsfonden årligen 50 300 000 euro till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen. Om det sammanlagda redovisade beloppet enligt 1 mom. och detta moment är större än utgiften för grunddagpenningen minskad med finansieringsandelen för hemkommunen för mottagaren av grunddagpenning, uppgår det totala belopp som ska redovisas dock till högst utgiften för grunddagpenningen minskad med finansieringsandelen för hemkommunen för mottagaren av grunddagpenning. 

Närmare bestämmelser om beräkningen och betalningen av det belopp som ska redovisas utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden rätt att avgiftsfritt av Folkpensionsanstalten få de uppgifter som är nödvändiga för tillsynen över redovisningen av finansieringsandelen för hemkommunen för en mottagare av inkomstrelaterad dagpenning. 

Folkpensionsanstalten ska årligen efter fastställt bokslut delge Sysselsättningsfonden och social- och hälsovårdsministeriet den faktiska finansieringsandel för inkomstrelaterad dagpenning och grunddagpenning året innan som fakturerats av kommunerna. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Till de dagar för vilka arbetslöshetsdagpenning betalas och vilka inverkar på det i denna lag avsedda finansieringsansvar som staten och hemkommunen för en mottagare av inkomstrelaterad dagpenning har räknas också de dagar för vilka stödmottagaren har fått arbetslöshetsdagpenning före ikraftträdandet av denna lag, dock inte tiden före den 1 januari 2015. 

Bestämmelserna i 4 § i denna lag tillämpas på de dagar för vilka inkomstrelaterad dagpenning betalas och för vilka arbetslöshetskassan har betalat inkomstrelaterad dagpenning till stödmottagaren efter lagens ikraftträdande. 

Medlemsavgifterna ska bestämmas så att de i löntagarkassor jämte statsandelen, finansieringsandelen för hemkommunen för en mottagare av inkomstrelaterad dagpenning och Sysselsättningsfondens andel och i företagarkassor jämte statsandelen och finansieringsandelen för hemkommunen för en mottagare av inkomstrelaterad dagpenning kan anses vara tillräckliga för att kassan ska kunna fullgöra sina förbindelser. Medlemsavgifterna fastställs av Finansinspektionen på framställning av kassan med beaktande av vad som i 20 § föreskrivs om utjämningsfonder och i 20 a § om arbetslöshetskassans plan för återställande av en sund finansiell ställning. 

För de av företagarkassan med stöd av 5 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa betalda dagpenningarna betalas i statsandel för varje inkomstrelaterad dagpenning ett belopp som motsvarar grunddagpenningen och barnförhöjningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa till dess att personen har betalats arbetslöshetsdagpenning för sammanlagt 100 dagar. Därefter betalas som statsandel ett belopp som motsvarar grunddagpenningen minskat med den finansieringsandel för hemkommunen för mottagaren av inkomstrelaterad dagpenning som avses i 4 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner. 

Om inkomstrelaterad dagpenning betalas jämkad eller minskad enligt 4 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, beräknas statsandelen och finansieringsandelen för hemkommunen för mottagaren av inkomstrelaterad dagpenning så att de motsvarar grunddagpenningens relativa andel av varje full inkomstrelaterad dagpenning enligt 6 kap. 2 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. För inkomstrelaterad dagpenning som med stöd av 2 kap. 7 § 1 mom. 5 och 6 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa betalats för permitteringstid och tiden för avbrott i utförande av arbete betalas dock inte statsandel eller finansieringsandel för hemkommunen för en mottagare av inkomstrelaterad dagpenning. 

På finansieringen av de av företagarkassan med stöd av 5 kap. 10 a § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa betalda dagpenningarna tillämpas det som i 4 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner föreskrivs om finansiering av inkomstrelaterad dagpenning. 

Bestämmelser om uppbörd av finansieringsandelen för hemkommunen för en mottagare av inkomstrelaterad dagpenning och om redovisning av hemkommunens finansieringsandel till Sysselsättningsfonden finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 

För de av en löntagarkassa med stöd av 5 kap. 10 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa betalda arbetslöshetsdagpenningarna betalas i statsandel och i finansieringsandel för hemkommunen för en mottagare av inkomstrelaterad dagpenning den andel som bestäms i 25 § 1 och 2 mom. i denna lag. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Till de dagar för vilka arbetslöshetsdagpenning betalas och vilka inverkar på det i denna lag avsedda finansieringsansvar som staten och hemkommunen för en mottagare av inkomstrelaterad dagpenning har räknas också de dagar för vilka stödmottagaren har fått arbetslöshetsdagpenning före ikraftträdandet av denna lag, dock inte tiden före den 1 januari 2015. 

Bestämmelserna i 25 och 25 a § tillämpas på de dagar för vilka inkomstrelaterad dagpenning betalas och för vilka arbetslöshetskassan har betalat inkomstrelaterad dagpenning till stödmottagaren efter lagens ikraftträdande. 

Om ansökan om fortsatt tillstånd gäller samma bransch som sökandens uppehållstillstånd som gäller när ansökan görs eller, om den inte gäller samma bransch och utlänningen har arbetat minst nio månader med stöd av ett uppehållstillstånd för arbetstagare, tillämpas inte 1 mom. 1 och 2 punkten. 

Om beslutet är positivt, anges det i beslutet en eller flera branscher där uppehållstillståndet för arbetstagare berättigar till anställning. 

En utlänning beviljas på ansökan uppehållstillstånd för specialsakkunnig, om utlänningen utför sakkunniguppgifter som kräver specialkunnande, för vilken den lön som betalas till utlänningen är minst den genomsnittliga bruttolönen för löntagare. 

På uppehållstillstånd för specialsakkunniga tillämpas inte 72 och 72 b §. 

På beviljandet av uppehållstillstånd tillämpas inte 72 och 72 b §. 

På beviljandet av uppehållstillstånd tillämpas inte 72 och 72 b §. 

En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för arbetstagare har rätt att arbeta i en eller flera branscher enligt vad som bestäms i ett beslut enligt 72 § 3 mom. 

En arbetsgivare som anställer en icke-unionsmedborgare, en därmed jämförbar person eller en familjemedlem till någon av dessa ska utan dröjsmål lämna Migrationsverket information om den arbetstagare som anställts, anställningsförhållandets längd, lönen och det kollektivavtal som ska tillämpas samt för förtroendemannen, förtroendeombudet och arbetarskyddsfullmäktigen på arbetsplatsen uppge utlänningens namn och det kollektivavtal som ska tillämpas. Uppgifterna ska lämnas med anlitande av det elektroniska ärendehanteringssystemet eller, om det inte är möjligt, i pappersform. 

Migrationsverket beviljar efter ett positivt delbeslut som avses i 79 a § eller ett utlåtande som avses i 80 a § uppehållstillstånd för företagare och uppehållstillstånd för tillväxtföretagare, om inte något annat följer av 36 §. I fråga om uppehållstillstånd för tillväxtföretagare bedömer Migrationsverket om utlänningens försörjning är tryggad enligt 39 §. 

Migrationsverket beviljar övriga uppehållstillstånd som avses i detta kapitel, om förutsättningarna för beviljande av uppehållstillstånd uppfylls och något annat inte följer av 36 §. Migrationsverket avgör när det är ogrundat enligt 49 § 1 mom. 3 punkten att vägra uppehållstillstånd. 

Migrationsverket kontrollerar när det beviljar uppehållstillstånd enligt 72, 73, 74 och 75 § att arbetsgivaren uppfyller sina skyldigheter som föreskrivs i 71 §. 

Om sökanden inte uppfyller villkoren för inresa enligt 11 § 1 mom. 1, 4 eller 5 punkten eller kravet på resedokumentets giltighet enligt 35 § eller de allmänna villkoren för beviljande av uppehållstillstånd enligt 36 §, kan Migrationsverket förkasta en ansökan om uppehållstillstånd för arbetstagare eller företagare utan prövning enligt 72 § 1 mom. 1 och 2 punkten och delbeslutsprövning från närings-, trafik- och miljöcentralen. 

Migrationsverket beviljar certifiering för arbetsgivare och beslutar om återkallande av den.  

Migrationsverket beviljar på ansökan rätt att arbeta på de grunder som anges i 81 a § 5 mom. Migrationsverket kan dessutom på begäran utfärda ett intyg över rätt att arbeta direkt med stöd av lag. 

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska fatta ett delbeslut senast inom en månad efter det i 1 mom. avsedda mottagandet av ansökan. Innovationsfinansieringsverket Business Finland ska ge ett utlåtande som gäller fortsatt tillstånd för tillväxtföretagare senast inom en månad efter Migrationsverkets begäran som gjorts med stöd av 80 b § 2 mom. Migrationsverket ska fatta ett beslut om ansökan senast inom en månad efter att ha mottagit ett delbeslut eller utlåtande.  

För förvärv av permanent uppehållsrätt med stöd av 1 mom. 1 eller 2 punkten räknas även arbete i en annan medlemsstat till godo. Perioder av ofrivillig arbetslöshet som arbetskraftsmyndigheten har antecknat eller avbrott i yrkesutövningen av skäl som inte beror på sökanden samt frånvaroperioder som beror på sjukdom eller olycksfall betraktas som perioder i arbete. 

Migrationsverket kan besluta att uppehållstillstånd enligt detta kapitel inte beviljas i fråga om anställning hos en sådan arbetsgivare som själv eller via en företrädare har lämnat en myndighet oriktig eller vilseledande information i frågor som avses i 71 § 1 eller 2 punkten, 71 b § 1 eller 2 mom. eller 82 §. Beslutet ska fattas utan obefogat dröjsmål efter det att Migrationsverket har fått kännedom om grunden för beslutet. 

I beslut som fattats av Migrationsverket, polisen, gränskontrollmyndigheten, närings-, trafik- och miljöcentralen, en finsk beskickning eller undervisnings- och kulturministeriet och som avses i denna lag samt i utlåtande som lämnats av Innovationsfinansieringverket Business Finland får ändring sökas genom besvär. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. I närings-, trafik- och miljöcentralens delbeslut och Innovationsfinansieringsverket Business Finlands utlåtanden söks ändring dock först i samband med huvudsaken. 

En arbetsgivare har rätt att anföra besvär över beslut om uppehållstillstånd för arbete till den del det är fråga om fullgörande av de skyldigheter för en arbetsgivare som föreskrivs i 71 § 1—3 punkten eller 71 b § och att anföra besvär över beslut om uppehållstillstånd för arbetstagare till den del det är fråga om förutsättningarna enligt 72 § 1 mom. 

Arbetsgivaren har rätt att anföra besvär över sådana beslut om certifiering av arbetsgivare som avses i 76 och 78 §. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter (utvecklings- och förvaltningscentret) bedömer om en aktör inom naturproduktsplockningsbranschen är tillförlitlig på det sätt som avses i 5 §. Bedömningen ska göras för ett år åt gången på ansökan av aktören. 

Utvecklings- och förvaltningscentret ska övervaka att de villkor som anges i 5 och 7 § uppfylls och ge ett utlåtande om saken till en beskickning eller en arbetarskyddsmyndighet som begär att få ett sådant. 

Utvecklings- och förvaltningscentret ska tillsammans med arbetarskyddsmyndigheterna ge råd om tillämpningen av 4—7 §. 

Utvecklings- och förvaltningscentret och arbetarskyddsmyndigheterna har trots sekretessbestämmelserna rätt att av aktörer inom naturproduktsplockningsbranschen få sådana uppgifter och handlingar som är nödvändiga för den övervakning och tillsyn som föreskrivs i denna lag. 

Utvecklings- och förvaltningscentret och arbetarskyddsmyndigheterna har trots sekretessbestämmelserna rätt att av andra myndigheter och andra som sköter offentliga uppdrag få uppgifter om fullgörandet av registrerings-, anmälnings- och betalningsskyldigheter i anslutning till skatter, lagstadgade pensions-, olycksfalls- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter och av Tullen uttagna avgifter, uppgifter om verksamhet, ekonomi och kopplingar eller uppgifter om fullgörandet av skyldigheter enligt denna lag, om uppgifterna är nödvändiga för att klargöra den tillförlitlighet som avses i 5 §. 

En aktör inom naturproduktsplockningsbranschen ska bevara de uppgifter som hänför sig till fullgörandet av skyldigheterna enligt denna lag så att en arbetarskyddsmyndighet vid behov kan granska uppgifterna utan svårigheter. Aktören ska bevara uppgifterna i två år efter utgången av plockningsåret. 

I fråga om utvecklings- och förvaltningscentrets beslut om tillförlitligheten hos en aktör inom naturproduktsplockningsbranschen får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003). 

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Migrationsverket har för behandlingsändamål enligt 1 § 1 mom. 1—5 punkten, förläggningar för behandlingsändamål enligt 1 § 1 mom. 3 punkten, flyktingslussar för behandlingsändamål enligt 1 § 1 mom. 1 och 3 punkten, förvarsenheter för behandlingsändamål enligt 1 § 1 mom. 4 punkten och närings-, trafik- och miljöcentralerna, utrikesministeriet och beskickningar för behandlingsändamål enligt 1 § 1 mom. 1 punkten rätt att trots sekretessbestämmelserna avgiftsfritt för skötseln av uppgifter enligt utlänningslagen, medborgarskapslagen, säsongarbetslagen, ICT-lagen, forskar- och studerandelagen, mottagningslagen, förvarslagen och integrationslagen få nödvändiga uppgifter om fysiska och juridiska personer av de aktörer som anges i 4 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt av privata tjänsteproducenter och av företrädare som förordnats för barn utan vårdnadshavare. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Åtgärder och tjänster som främjar integration ordnas som en del av den kommunala basservicen, arbetskraftsmyndighetens tjänster, de social- och hälsovårdstjänster som välfärdsområdet har organiseringsansvaret för samt i form av andra åtgärder som främjar integration. 

Kommunen, arbetskraftsmyndigheten och andra myndigheter ska ge invandrare lämplig vägledning och rådgivning om integrationsfrämjande åtgärder och tjänster samt om arbetslivet. 

Arbetskraftsmyndigheten ska inleda den inledande kartläggningen för en invandrare som är arbetslös arbetssökande enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Kommunen ska inleda den inledande kartläggningen för en invandrare som annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997). Arbetskraftsmyndigheten eller kommunen kan inleda en inledande kartläggning även för en annan invandrare, om han eller hon begär det och anses vara i behov av det. Den inledande kartläggningen ska påbörjas inom två månader från det att klientrelationen inleddes eller begäran om inledande kartläggning lämnades. 

På arbetskraftsmyndighetens eller kommunens begäran kan välfärdsområdet delta i en i 1 mom. avsedd inledande kartläggning, om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av i 6 § avsedda tjänster som hör till arbetskraftsmyndighetens, kommunens eller välfärdsområdets organiseringsansvar. 

Åtgärder som ingår i den inledande kartläggningen kan ordnas i stället för de kompletterande samtal om jobbsökning som avses i 32 § 1 mom. 1 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Den arbetskraftsmyndighet eller kommun som har ordnat den inledande kartläggningen ska vid behov hänvisa invandraren till tjänster som ordnas av någon annan myndighet eller anordnare av tjänster. Hänvisande ska ske i samarbete med den som anordnar tjänsterna. 

Utifrån den inledande kartläggningen bedömer arbetskraftsmyndigheten eller kommunen om invandraren behöver en sådan integrationsplan som avses i 11 §. Vid bedömningen av behovet av integrationsplan ska uppmärksamhet fästas vid om invandraren behöver integrationsutbildning, frivilliga studier eller andra åtgärder som avses i detta kapitel till stöd för sin integration. 

En invandrare har rätt till integrationsplan, om han eller hon är arbetslös arbetssökande enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice eller annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd. En integrationsplan kan utarbetas även för en annan invandrare, om han eller hon med stöd av den inledande kartläggningen bedöms vara i behov av en plan för att integrationen ska främjas. 

Kommunen och arbetskraftsmyndigheten gör upp en integrationsplan tillsammans med invandraren. Av grundad anledning får kommunen och invandraren eller arbetskraftsmyndigheten och invandraren dock göra upp planen sinsemellan. 

På arbetskraftsmyndighetens eller kommunens begäran kan välfärdsområdet delta i utarbetandet av en i 1 mom. avsedd integrationsplan, om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av i 6 § avsedda tjänster som hör till arbetskraftsmyndighetens eller kommunens och välfärdsområdets organiseringsansvar. 

Kommunen eller arbetskraftsmyndigheten inleder utifrån den inledande kartläggningen utarbetandet av integrationsplanen inom två veckor från det att den inledande kartläggningen har gjorts. 

På en integrationsplan i vars utarbetande arbetskraftsmyndigheten deltar tillämpas dessutom 33 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. 

Arbetskraftsmyndigheten ska i integrationsplanen tillsammans med invandraren komma överens om utbildning, jobbsökning och dess mål samt om åtgärder och tjänster som stöder jobbsökningen och främjar sysselsättningen. I integrationsplanen ska ingå en sådan jobbsökningsskyldighet som avses i 5 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice, om inte något annat följer av 48 § i den lagen. 

Den kommun, den arbetskraftsmyndighet eller det välfärdsområde som tillsammans med invandraren utarbetar en integrationsplan ska skriftligen, och på invandrarens begäran muntligen, redogöra för vilka rättigheter och skyldigheter som följer av planen och de anknytande åtgärderna. Redogörelsen ska ges så att invandraren förstår vilka rättigheter och skyldigheter han eller hon har. 

Den kommun, den arbetskraftsmyndighet eller det välfärdsområde som utarbetat integrationsplanen ska aktivt tillhandahålla invandraren de åtgärder och tjänster som ingår i invandrarens integrationsplan inom ramen för anvisade anslag. 

Invandraren är skyldig att delta i utarbetandet och revideringen av integrationsplanen, fullfölja den plan som utarbetats tillsammans med honom eller henne samt söka sig till och regelbundet delta i den undervisning i finska eller svenska som ingår i planen och i andra åtgärder och tjänster som överenskommits i planen. Invandraren är också skyldig att inom den tidsfrist och på det sätt som överenskommits i planen underrätta de myndigheter som deltagit i utarbetandet av planen om hur han eller hon har genomfört den. Invandraren ska förvara de utredningar som gäller fullgörandet av den jobbsökningsskyldighet som avses i 5 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice och visa upp dem för arbetskraftsmyndigheten på begäran. 

Kommunen och arbetskraftsmyndigheten, och i de situationer som avses i 13 § 2 mom. också välfärdsområdet, ska följa genomförandet av integrationsplanen. 

Kommunen ska se över integrationsplanen enligt invandrarens behov av tjänster eller minst en gång om året. Arbetskraftsmyndigheten ska se över integrationsplanen på det sätt som föreskrivs i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Planen kan även ses över om parterna begär detta särskilt. Välfärdsområdet kan delta i översynen av planen, om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av i 6 § avsedda tjänster som hör till kommunens eller arbetskraftsmyndighetens och till välfärdsområdets organiseringsansvar. 

Integrationsutbildningen genomförs i regel som arbetskraftsutbildning enligt vad som föreskrivs i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Integrationsutbildning kan också ordnas i form av frivilliga studier. 

Arbetskraftsmyndigheten svarar inom sitt verksamhetsområde för arrangemangen för integrationsutbildning som genomförs som arbetskraftsutbildning. 

Arbetskraftsmyndigheten ska anvisa invandraren till integrationsutbildning som ordnas som arbetskraftsutbildning eller att söka sig till frivilliga studier. 

Bestämmelser om rätten till kostnadsersättning under tiden för studierna finns i 103—107 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. 

På överenskommelse om frivilliga studier, stödtiden, invandrarens skyldigheter, uppföljning av och avbrott i studier samt invandrarens och utbildningsproducentens informationsskyldighet tillämpas 75—80 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. 

De lokala myndigheterna ska utveckla integrationen som ett sektorsövergripande samarbete. I samarbetet deltar kommunen, arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet, Folkpensionsanstalten och polisen samt organisationer, föreningar och sammanslutningar som anordnar integrationsfrämjande åtgärder och tjänster. 

Kommunen, arbetskraftsmyndigheten och välfärdsområdet svarar tillsammans för anordnandet av integrationsfrämjande och stödjande åtgärder och tjänster, anvisandet till dessa samt uppföljningen av dessa. De kan dessutom göra upp lokala eller regionala samarbetsavtal om anordnandet av åtgärder och tjänster inom sitt område. 

Närings-, trafik- och miljöcentralen, arbetskraftsmyndigheten, Folkpensionsanstalten och övriga myndigheter på kommunens område ska inom sitt eget ansvarsområde på kommunens initiativ delta i utarbetandet och genomförandet av programmet och i uppföljningen av dess verkställighet. Lokala invandrar-, frivillig-, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och religiösa samfund kan i behövlig omfattning delta i utarbetandet och genomförandet av programmet samt i uppföljningen av dess verkställighet. 

Närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter (utvecklings- och förvaltningscentret) ersätter inom ramen för statsbudgeten kommunen för kostnaderna för anordnandet av de åtgärder som avses i denna lag enligt vad som föreskrivs i detta kapitel. 

Bestämmelser om sökande av ändring i beslut som arbetskraftsmyndigheter meddelat enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice finns i 17 kap. i den lagen. 

Arbetskraftsmyndigheten ska se till att en försäkring enligt 3 § 1 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) samt en gruppansvarsförsäkring tecknas för den som får arbetslöshetsförmån och deltar i sådana integrationsfrämjande frivilliga studier för invandrare som avses i 22 § och för den som får arbetsmarknadsstöd och deltar i andra individuellt överenskomna åtgärder för personer som får sådant stöd. Med avvikelse från 58 och 59 § i den lagen är dagpenningen 1/360 av årsarbetsinkomsten. 

Arbets- och näringsministeriet, regionförvaltningsverk, närings-, trafik- och miljöcentraler, utvecklings- och förvaltningscentret, arbetskraftsmyndigheter, kommunala myndigheter, Folkpensionsanstalten och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har trots sekretessbestämmelserna rätt att av varandra, Migrationsverket, förläggningar och flyktingslussar, dem som tillhandahåller åtgärder och tjänster som stöder integration och företrädare som förordnats för barn utan vårdnadshavare avgiftsfritt få den information som är nödvändig för att utföra uppgifterna enligt 2, 5 och 6 kap. 

Den som tillhandahåller åtgärder och tjänster som stöder integration och som en invandrare hänvisas till som kund har trots sekretessbestämmelserna rätt att av arbetskraftsmyndigheter och kommunala myndigheter avgiftsfritt få den information som är nödvändig för att ordna åtgärder och tjänster enligt 2 kap. i denna lag. 

En företrädare som förordnats för ett barn utan vårdnadshavare har trots sekretessbestämmelserna rätt att av arbetskraftsmyndigheter, kommunala myndigheter, Folkpensionsanstalten, Migrationsverket och förläggningar och flyktingslussar avgiftsfritt få den information som är nödvändig för att sköta uppgifterna enligt 57 §. 

Kommunen, arbetskraftsmyndigheten och välfärdsområdet har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av varandra få de uppgifter om en invandrare för vilken en inledande kartläggning, integrationsplan eller integrationsplan för familjen utarbetas genom sektorsövergripande samarbete och som är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avses i 10 § 2 mom., 13 § 2 mom., 14 § 3 mom., 16 § 3 mom., 17 § 1 och 2 mom. samt 18 §. 

Utvecklings- och förvaltningscentret har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av välfärdsområdet få sådana uppgifter om en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. eller        51—53 § som är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avses i 54 § 1 mom. eller 55 §. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

De statsunderstöd som beviljas för utvecklande av företagsverksamhet är understöd för utvecklande av företag, understöd för utvecklande av verksamhetsmiljön och understöd för utvecklingstjänster för företag. 

Denna lag tillämpas när understöd för utvecklande av företag, understöd för utvecklande av verksamhetsmiljön och understöd för utvecklingstjänster för företag beviljas någon annanstans i Finland än i landskapet Åland. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

På behandlingen av ärenden som gäller utvecklingstjänster för företag och som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Utbetalningar som gäller utvecklingstjänster för företag sköts dock av närings-, trafik- och miljöcentralen. 

Kundinformationssystemet för företagstjänster är arbets- och näringsministeriets datasystem i vilket myndigheter som tillhandahåller företagstjänster, arbetskraftsmyndigheter, statens specialfinansieringsbolag, Business Finland Ab, de förmedlande organ som avses i 4 § 13 punkten i lagen om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik och de stödmyndigheter som avses i 2 § 3 punkten i lagen om allmänna förutsättningar för stöd som beviljas för ekonomisk verksamhet registrerar kunduppgifter för att utnyttjas gemensamt och för de ändamål som avses i 5 § i denna lag. Dessutom kan andra myndigheter registrera offentliga kunduppgifter i kundinformationssystemet och behandla dem. 

Utöver vad som föreskrivs i 7 § är den stödmyndighet som avses i 2 § 3 punkten i lagen om allmänna förutsättningar för stöd som beviljas för ekonomisk verksamhet och arbetskraftsmyndigheterna skyldiga att i kundinformationssystemet registrera uppgifter om beviljande och betalning av sådant stöd som uppfyller de förutsättningar för statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Registreringsskyldigheten gäller dock inte uppgifter om sådana skattestöd som skyldigheten att offentliggöra uppgifter och att iaktta öppenhet inte gäller, och inte heller uppgifter om stöd för primärproduktion inom jord- och skogsbruket eller fiskerinäring. 

I 7 § 2 och 3 mom. avsedda uppgifter som är behövliga för tillhandahållande av företagstjänster, dock inte de uppgifter som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, får oberoende av sekretessbestämmelserna och andra bestämmelser om användningen av uppgifter lämnas ut till arbets- och näringsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, utrikesministeriet, beskickningar som hör till Finlands utrikesrepresentation, närings-, trafik- och miljöcentraler, Innovationsfinansieringsverket Business Finland, Business Finland Ab, statens specialfinansieringsbolag, Livsmedelsverket och i enlighet med 28 § i lagen om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik till sådana förmedlande organ som avses i 4 § 13 punkten i den lagen. 

Uppgifter som avses i 7 a § och som är behövliga med tanke på ett ändamål enligt 5 § 4 mom. får oberoende av sekretessbestämmelserna och andra bestämmelser om användningen av uppgifter lämnas ut till de stödmyndigheter som avses i 2 § 3 punkten i lagen om allmänna förutsättningar för stöd som beviljas för ekonomisk verksamhet och till arbetskraftsmyndigheter. Utöver det som föreskrivs i 14 och 15 § i statistiklagen (280/2004) får uppgifter som avses i 7 a § i denna lag och som är nödvändiga för upprättandet av statistik lämnas ut till Statistikcentralen oberoende av sekretessbestämmelserna och andra bestämmelser om användningen av uppgifter. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Arbets- och näringsministeriet styr verkställigheten av lagen samt svarar för lönegarantisystemets utveckling. Närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter (utvecklings- och förvaltningscentret) fattar beslut i lönegarantiärenden samt sköter andra uppgifter som gäller verkställigheten av lagen. 

Ansökan ska inlämnas till utvecklings- och förvaltningscentret eller till den myndighet vid kommunen eller samkommunen som ansvarar för att ordna offentlig arbetskraftsservice. En lönegarantiansökan som gäller arbete utomlands kan utomlands också inlämnas till en finsk beskickning. 

Konkursboets boförvaltare ska utan dröjsmål efter det att konkursen har inletts göra upp en förteckning över obetalda fordringar som grundar sig på ett arbetsavtalsförhållande. Boförvaltaren ska i samarbete med utvecklings- och förvaltningscentret reda ut vilka av fordringarna som kan betalas enligt lönegarantin. Boförvaltaren ska ge arbetstagarna eller deras företrädare möjlighet att uttala sig om de fordringar som upptagits i förteckningen. 

Av den betalning enligt lönegarantin som erläggs till arbetstagaren får utvecklings- och förvaltningscentret för kvittning av statens motfordran som avses i denna lag använda högst den del som enligt lag får utmätas av arbetstagarens lön. 

Arbets- och näringsministeriet och, till ett belopp som bestäms genom förordning, utvecklings- och förvaltningscentret kan av orsaker som är viktiga med tanke på tryggandet av sysselsättningen eller av därmed jämförbara skäl, eller om indrivningen är oskälig med beaktande av den betalningsskyldiges ekonomiska ställning, bevilja uppskov med betalningen eller helt eller delvis befria arbetsgivaren eller någon annan betalningsskyldig från betalningsskyldigheten. 

Ändring i arbets- och näringsministeriets och utvecklings- och förvaltningscentrets beslut i ett ärende som gäller betalningslättnad får inte sökas genom besvär. 

Utvecklings- och förvaltningscentret har rätt att framställa anmärkning mot en sådan i en konkurs bevakad fordran som kan komma att betalas enligt lönegarantin. 

I ett lönegarantibeslut genom vilket en fordran har ogillats på andra grunder än de som nämns i 21 och 22 § eller avvisats utan prövning får arbetstagaren söka ändring hos besvärsnämnden för social trygghet genom skriftliga besvär. Besvären ska sändas till utvecklings- och förvaltningscentret inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Utvecklings- och förvaltningscentret ska utan dröjsmål sända besvärsskriften, sitt utlåtande och handlingarna i ärendet till besvärsnämnden för social trygghet. 

Utvecklings- och förvaltningscentret har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få uppgifter som är nödvändiga för verkställigheten av denna lag av skattemyndigheterna, utsökningsmyndigheterna, arbetarskyddsmyndigheterna, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, pensionsanstalterna, arbetslöshetskassorna, arbetskraftsmyndigheterna och kommunerna samt av Migrationsverket uppgifter som är nödvändiga för att utreda rätten att arbeta för den som ansöker om lönegaranti.  

Utvecklings- och förvaltningscentret har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att av den som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten på en gemensam bygg- eller varvsarbetsplats eller av någon annan huvudgenomförare samt av räkenskapsbyrån för arbetsgivaren för den som ansöker om betalning enligt lönegarantin få de uppgifter som är nödvändiga för att avgöra ett lönegarantiärende. Arbetsgivarens räkenskapsbyrå har rätt att av utvecklings- och förvaltningscentret få en skälig ersättning för kostnaderna för fullgörandet av skyldigheten att lämna uppgifter inom ramen för det anslag som står till förfogande.  

Utvecklings- och förvaltningscentret har rätt att inhämta uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av lönegarantiärenden också av en myndighet eller ett samfund som sköter lönegarantiärenden i en annan medlemsstat i Europeiska unionen.  

Utvecklings- och förvaltningscentret har trots sekretessbestämmelserna rätt att till en myndighet eller ett samfund som sköter lönegarantiärenden i en annan medlemsstat i Europeiska unionen lämna ut uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av lönegarantiärenden som har inletts där.  

Denna lag träder i kraft den 20. 

Arbets- och näringsministeriet styr verkställigheten av lagen samt ansvarar för utvecklandet av lönegarantisystemet. Närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter (utvecklings- och förvaltningscentret) fattar beslut i lönegarantiärenden samt sköter andra uppgifter i anslutning till verkställigheten av lagen. 

Ansökan ska inlämnas till utvecklings- och förvaltningscentret eller till den myndighet vid kommunen eller samkommunen som ansvarar för att ordna offentlig arbetskraftsservice. En ansökan kan utomlands också inlämnas till en finsk beskickning. 

Om arbetsgivaren inte äger fartyget där det arbete har utförts på vilket de fordringar i fråga om vilka ansökts om betalning enligt lönegarantin grundar sig, ska ansökan också delges fartygets ägare, om utvecklings- och förvaltningscentret känner till ägaren och delgivningen kan ske utan svårighet. 

Konkursboets boförvaltare ska utan dröjsmål efter det att konkursen har inletts göra upp en förteckning över obetalda fordringar som grundar sig på ett arbetsavtalsförhållande. Boförvaltaren ska i samarbete med utvecklings- och förvaltningscentret reda ut vilka av fordringarna som kan betalas enligt lönegarantin. Boförvaltaren ska ge arbetstagarna eller deras företrädare möjlighet att uttala sig om de fordringar som upptagits i förteckningen. 

Av den betalning enligt lönegarantin som erläggs till arbetstagaren får utvecklings- och förvaltningscentret för kvittning av statens motfordran som avses i denna lag eller i lönegarantilagen (866/1998) använda högst den del som enligt lag får utmätas av arbetstagarens lön. 

Arbets- och näringsministeriet och, till ett belopp som bestäms genom förordning av statsrådet, utvecklings- och förvaltningscentret kan av orsaker som är viktiga med tanke på tryggandet av sysselsättningen eller av andra därmed jämförbara skäl, eller om indrivningen är oskälig med beaktande av den betalningsskyldiges ekonomiska ställning, bevilja uppskov med betalningen eller helt eller delvis befria arbetsgivaren eller någon annan betalningsskyldig från betalningsskyldigheten. 

Ändring i ministeriets och utvecklings- och förvaltningscentrets beslut i ett ärende som gäller betalningslättnad får inte sökas genom besvär. 

Utvecklings- och förvaltningscentret har rätt att framställa anmärkning mot en sådan i en konkurs eller vid en exekutiv auktion på fartyg bevakad fordran som kan komma att betalas enligt lönegarantin. 

I ett lönegarantibeslut genom vilket en fordran har ogillats på andra grunder än de som nämns i 19 och 20 § eller avvisats utan prövning får arbetstagaren söka ändring hos besvärsnämnden för social trygghet genom skriftliga besvär. Besvären ska sändas till utvecklings- och förvaltningscentret inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Utvecklings- och förvaltningscentret ska utan dröjsmål sända besvärsskriften, sitt utlåtande och handlingarna i ärendet till besvärsnämnden för social trygghet. 

Utvecklings- och förvaltningscentret har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få uppgifter som är nödvändiga för verkställigheten av denna lag av skattemyndigheterna, utsökningsmyndigheterna, arbetarskyddsmyndigheterna, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, pensionsanstalterna, arbetslöshetskassorna och arbetskraftsmyndigheterna samt av Migrationsverket uppgifter som är nödvändiga för att utreda rätten att arbeta för den som ansöker om lönegaranti.  

Utvecklings- och förvaltningscentret har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att av räkenskapsbyrån för arbetsgivaren för den som ansöker om betalning enligt lönegarantin få de uppgifter som är nödvändiga för att avgöra ett lönegarantiärende. Arbetsgivarens räkenskapsbyrå har rätt att av utvecklings- och förvaltningscentret få en skälig ersättning för kostnaderna för fullgörandet av skyldigheten att lämna uppgifter inom ramen för det anslag som står till förfogande.  

Utvecklings- och förvaltningscentret har rätt att inhämta uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av lönegarantiärenden också av en myndighet eller ett samfund som sköter lönegarantiärenden i en annan medlemsstat i Europeiska unionen.  

Utvecklings- och förvaltningscentret har trots sekretessbestämmelserna rätt att till en myndighet eller ett samfund som sköter lönegarantiärenden i en annan medlemsstat i Europeiska unionen lämna ut uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av lönegarantiärenden som har inletts där.  

Denna lag träder i kraft den 20. 

Jobbkanalen Ab sysselsätter endast arbetssökande som arbetskraftsmyndigheten har hänvisat till bolaget för anställning där. Arbetskraftsmyndigheten ska, till ett antal som motsvarar antalet lediga jobb, hänvisa sådana arbetslösa arbetssökande till bolaget som avses i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (/) och vilkas möjligheter att få ett lämpligt arbete har minskat väsentligt på grund av en sjukdom eller en funktionsnedsättning. Dessutom förutsätts det att personerna vill få arbete, men att de inte har lyckats med det trots hjälp av de tjänster som förbättrar förutsättningarna för sysselsättning eller att det annars vid tidpunkten för bedömningen är uppenbart att personens möjligheter att få arbete inte kan förbättras väsentligt med hjälp av dessa tjänster och att det inte är sannolikt att personen får arbete hos en annan arbetsgivare. Sjukdomen eller funktionsnedsättningen kan påvisas genom läkarintyg eller annat medicinskt utlåtande av vilket det ska framgå dels hur sjukdomen eller funktionsnedsättningen påverkar utförandet av arbetsuppgifterna, dels andra omständigheter som anknyter till hälsotillståndet och som påvisar personens arbets- och funktionsförmåga samt sjukdomens eller funktionsnedsättningens varaktighet. Vid bedömningen av huruvida Jobbkanalen Ab är det enda återstående alternativet kan personens utbildning, arbetshistoria och annan tidigare verksamhet, ålder, boningsort och andra motsvarande omständigheter som påverkar personens möjligheter att bli sysselsatt beaktas. 

Hela personalen hos Jobbkanalen Ab är anställd i arbetsavtalsförhållande. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Anordnartillståndet innehåller bestämmelser om rätten att ordna examina och utbildning som avses i 1 och 2 mom. som arbetskraftsutbildning. Ett anordnartillstånd kan också avgränsas till att enbart gälla arbetskraftsutbildning. Undervisnings- och kulturministeriet ska höra arbets- och näringsministeriet innan beslut fattas om sådan rätt som avses i detta moment. Utbildningsanordnaren och arbetskraftsmyndigheten ska avtala om ordnandet av arbetskraftsutbildning. 

Med avvikelse från det som anges i detta kapitel fattas beslut om val av studerande till arbetskraftsutbildning av den arbetskraftsmyndighet med vilken utbildningsanordnaren har avtalat om anordnande av arbetskraftsutbildning, i samarbete med utbildningsanordnaren. Vid ansökan om att bli antagen som studerande och vid antagning som studerande tillämpas det som föreskrivs i 63 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice och i bestämmelser som utfärdats med stöd av den paragrafen samt i 38, 40 och 41 § i denna lag. Bestämmelser om sökande av ändring i arbetskraftsmyndighetens beslut finns i 17 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Om ett beslut som gäller antagning som studerande grundar sig på de förutsättningar som fastställs i 38, 40 eller 41 §, tillämpas på sökande av ändring dock 12 kap. i denna lag. 

Arbetsgivaren eller någon annan företrädare för arbetsplatsen deltar i utarbetandet och uppdateringen av den personliga utvecklingsplanen för kunnandet, om utbildningen ordnas som läroavtalsutbildning eller som utbildning som grundar sig på utbildningsavtal eller om kunnandet ska visas på arbetsplatsen. Om det i arbetskraftsutbildning ingår att förvärva kunnande på en arbetsplats, kan också en företrädare för arbetskraftsmyndigheten delta i utarbetandet av planen. 

En studerande ska i enlighet med den personliga utvecklingsplanen för kunnandet delta i undervisning och yrkesprov samt visa sitt kunnande på andra sätt, om det inte finns grundad anledning till hans eller hennes frånvaro. Inom arbetskraftsutbildning tillämpas dessutom det som i 64 § 2 mom. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice föreskrivs om en studerandes skyldighet att delta i undervisningen och göra framsteg i sina studier. 

Bestämmelserna i 96 § 1 mom. om när studierätten börjar och i 3 mom. om studerandens rätt att tillfälligt avbryta sina studier tillämpas inte inom arbetskraftsutbildning. Inom arbetskraftsutbildning börjar och upphör studierätten vid en tidpunkt som utbildningsanordnaren och arbetskraftsmyndigheten kommer överens om. På studierättens upphörande inom arbetskraftsutbildning tillämpas dessutom 65 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. 

Arbetskraftsmyndigheten har oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar av rätten att få uppgifter rätt att avgiftsfritt av en utbildningsanordnare som ordnar arbetskraftsutbildning få de uppgifter som är nödvändiga för genomförande av arbetskraftsutbildning. 

En utbildningsanordnare som ordnar arbetskraftsutbildning har oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar av rätten att få uppgifter rätt att avgiftsfritt av arbetskraftsmyndigheten få de uppgifter om studerande som är nödvändiga för ordnande av utbildningen. 

När utbudet av arbetskraftsutbildning planeras ska utbildningsanordnarna samarbeta med arbetskraftsmyndigheterna. En utbildningsanordnare som ordnar arbetskraftsutbildning i enlighet med sitt anordnartillstånd ska på inbjudan av arbetskraftsmyndigheten delta i diskussioner som gäller planering av utbudet av arbetskraftsutbildning. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

I denna lag föreskrivs det om åtgärder med vilka förutsättningarna att få arbete på den öppna arbetsmarknaden och möjligheterna att delta i utbildning samt att få offentlig arbetskraftsservice som tillhandahålls av arbetskraftsmyndigheten förbättras för den som får arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd på grund av långvarig arbetslöshet. I lagen föreskrivs också om rättigheter och skyldigheter för den som deltar i åtgärderna. 

Denna lag tillämpas dessutom på utarbetandet av en aktiveringsplan och på anordnandet av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte för en arbetslös som har fyllt 25 år och som har rätt till arbetsmarknadsstöd eller som får utkomststöd och för vilken det tidigare har utarbetats en sysselsättningsplan enligt 38 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice och 

Denna lag tillämpas på anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte för personer som avses i 1 och 2 mom. och som på det sätt som anges i lagen om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen (/) har hänvisats till samarbetsmodellen för sektorsövergripande stöd och tillsammans med vilka det utarbetas en sektorsövergripande sysselsättningsplan enligt 4 § i den lagen. Den sektorsövergripande sysselsättningsplanen ersätter aktiveringsplanen enligt denna lag. 

Utöver vad som i denna lag föreskrivs om utarbetandet av en aktiveringsplan och anordnandet av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ska lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), socialvårdslagen (710/1982) och lagen om ordnande av arbetskraftsservice också tillämpas. 

Arbetskraftsmyndigheten och välfärdsområdet ska utarbeta en aktiveringsplan i samarbete med en person som avses i 3 §. Aktiveringsplanen ska revideras till dess att personen i fråga uppfyller arbetsvillkoret i 5 kap. 3 eller 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 

Arbetskraftsmyndigheten ska utan dröjsmål efter meddelande från Folkpensionsanstalten vidta åtgärder för utarbetande av en aktiveringsplan för den som uppfyller villkoren i 3 § 1 mom. 1 eller 2 punkten eller 2 mom. 1 eller 2 punkten. 

Innan arbetskraftsmyndigheten vidtar åtgärder ska den försäkra sig om att en sysselsättningsplan enligt 38 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice har utarbetats tillsammans med personen i fråga. Innan välfärdsområdet vidtar åtgärder ska det försäkra sig om att arbetskraftsmyndigheten tillsammans med personen i fråga har utarbetat en sysselsättningsplan enligt 38 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice eller att arbetskraftsmyndigheten har gett den som avses i 3 § 1 mom. 3 punkten i denna lag tillfälle att delta i ett samtal om jobbsökning enligt 32 § 1 mom. 2 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Om det inte har varit möjligt att utarbeta en sysselsättningsplan eller bereda personen i fråga tillfälle att delta i ett samtal om jobbsökning på grund av att hans eller hennes jobbsökning inte är i kraft, ska välfärdsområdet vidta åtgärder för att utarbeta en aktiveringsplan. 

Välfärdsområdet, arbetskraftsmyndigheten och personen i fråga kommer överens om aktiveringsplanens varaktighet, ändringar som gäller planen och återupptagandet av en avbruten plan. Kunden har möjlighet att få assistans av en stödperson för att utarbeta och revidera aktiveringsplanen. 

Arbetskraftsmyndigheten eller välfärdsområdet beslutar om huruvida planen ska anses avbruten. Planen kan anses avbruten en månad från det att personen i fråga har fått sysselsättning i arbete eller företagsverksamhet eller inlett studier på heltid som leder till ett yrke eller en examen. Arbetskraftsmyndigheten eller välfärdsområdet ska höra personen i fråga innan den fattar beslut om avbrott. 

Den arbetskraftsmyndighet inom vars verksamhetsområde personen i fråga har sin hemkommun eller den arbetskraftsmyndighet hos vilken personen är kund på basis av 17 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice ska delta i utarbetandet av en aktiveringsplan. 

Om arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och personen tillsammans bedömer att personen till följd av begränsningar i arbets- och funktionsförmågan inte kan delta i offentlig arbetskraftsservice eller arbete, ska arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller i enlighet med speciallagar sådan socialservice, samt sådana hälso- och sjukvårdstjänster och rehabiliteringstjänster som förbättrar personens arbets- och funktionsförmåga ingå i aktiveringsplanen. 

Aktiveringsplanen ska undertecknas av arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och personen i fråga. 

Innan planen undertecknas ska arbetskraftsmyndigheten och välfärdsområdet informera personen i fråga om de förmåner och ersättningar som betalas för deltagande i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. 

Aktiveringsplanen ska revideras vid behov. Arbetskraftsmyndigheten ska dock se till att aktiveringsplanen revideras minst var tredje månad. 

Den som uppfyller villkoren i 3 § är skyldig att delta i utarbetandet av en aktiveringsplan tillsammans med arbetskraftsmyndigheten och välfärdsområdet. 

Personen i fråga har rätt till den social-, hälsovårds-, rehabiliterings- och utbildningsservice samt de åtgärder som ingår i aktiveringsplanen enligt vad som särskilt föreskrivs i de lagar som gäller dem. Bestämmelser om rätten till offentlig arbetskraftsservice finns i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. 

De som i enlighet med 5 § 1 mom. deltar i utarbetandet av en aktiveringsplan har trots sekretessbestämmelserna rätt att av varandra få och till varandra lämna ut sådana uppgifter om personen i fråga som är nödvändiga för utarbetandet av planen. Aktiveringsplanen registreras i socialvårdens personregister i välfärdsområdet och i den nationella informationsresurs för arbetskraftsservice som avses i 120 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. 

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ska ordnas inom personens 10 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice avsedda pendlingsområde. Med personens samtycke kan arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ordnas också utanför pendlingsområdet. 

För den som har rätt till arbetsmarknadsstöd eller vars huvudsakliga inkomst består av utkomststöd på grund av arbetslöshet eller som får arbetslöshetsdagpenning kan på begäran ordnas arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte före de tider som anges i 3 § 1 och 2 mom., om välfärdsområdet och arbetskraftsmyndigheten, efter att ha gett personen i fråga tillfälle att bli hörd, bedömer att arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte bäst stöder personens livskompetens och sysselsättningsförutsättningar. Innan verksamheten ordnas ska en aktiveringsplan om arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte utarbetas så som anges i 3 kap. eller en sektorsövergripande sysselsättningsplan utarbetas enligt vad som föreskrivs i lagen om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen. Personen i fråga ska framställa begäran om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte hos arbetskraftsmyndigheten eller välfärdsområdet. 

Till den som får utkomststöd och deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte betalas för varje dag som personen deltar i verksamheten en sysselsättningspenning som är lika stor som kostnadsersättningen enligt 104 § 1 mom. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Sysselsättningspenning betalas dock inte för de dagar för vilka personen får kostnadsersättning enligt 10 kap. 6 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 

Statlig ersättning enligt 24 § betalas av social- och hälsovårdsministeriets anslag. 

Folkpensionsanstalten ska lämna arbetskraftsmyndigheten uppgifter om personer som i fråga om de dagar för vilka arbetsmarknadsstöd och arbetslöshetsdagpenning har betalats uppfyller de i 3 § 1 mom. 1 eller 2 punkten eller 2 mom. 1 eller 2 punkten fastställda villkoren för utarbetande av en aktiveringsplan. Uppgifterna ska lämnas före utgången av kalendermånaden efter den då villkoren uppfyllts. 

I ett beslut om statlig ersättning som avses i 24 § får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003). Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 

I fråga om den jobbsökningsskyldighet som ska tas in i aktiveringsplanen tillämpas vad som i 147 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice föreskrivs om förbud mot att begära omprövning och anföra besvär. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Arbetsgivaren ska med den alterneringslediga ingå ett skriftligt alterneringsavtal i vilket arbetsgivaren förbinder sig att anställa en vikarie. Alterneringsavtalet ska lämnas till arbetskraftsmyndigheten innan alterneringsledigheten börjar. Dessutom ska ett arbetsavtal eller någon annan tillförlitlig utredning om att en vikarie har anställts för tiden för alterneringsledigheten lämnas till arbetskraftsmyndigheten innan alterneringsledigheten börjar eller utan dröjsmål efter det att alterneringsledigheten har börjat. En motsvarande behövlig utredning ska lämnas till arbetskraftsmyndigheten då alterneringsledigheten periodiseras eller förlängs på det sätt som avses i 7 § 1 och 2 mom. 

Som vikarie ska en sådan person anställas som under de 14 månader som föregått alterneringsledigheten har varit arbetslös arbetssökande vid en arbetskraftsmyndighet i minst 90 kalenderdagar antingen utan avbrott eller periodvis. Den som anställs som vikarie ska vara arbetslös arbetssökande omedelbart före alterneringsledighetens början. 

Oberoende av 1 mom. kan som vikarie anställas en arbetslös arbetssökande vid en arbetskraftsmyndighet, om arbetssökanden inte fyllt 30 år och högst ett år har förflutit sedan denne avlagt yrkes- eller högskoleexamen, eller en arbetslös arbetssökande som antingen är under 25 år eller över 55 år när alterneringsledigheten börjar. 

Arbetstiden för vikarien ska vara minst lika lång som den ordinarie arbetstiden för den alterneringslediga. Om en deltidsanställd hos arbetsgivaren är arbetslös arbetssökande vid en arbetskraftsmyndighet och söker heltidsarbete, och om denna person anställs för det arbete som blivit ledigt på grund av alterneringsledigheten, kan alterneringsledigheten trots 2 kap. 5 § i arbetsavtalslagen ordnas så att en arbetslös arbetssökande som anmält sig hos arbetskraftsmyndigheten anställs för det arbete som på detta sätt blir ledigt. Ökningen av den sammantagna arbetstiden för dessa anställda ska då vara minst lika lång som den ordinarie arbetstiden för den alterneringslediga. 

Arbetskraftsmyndigheten lämnar ett för Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassan bindande utlåtande om de förutsättningar för alterneringsersättning som avses i 5—9 § samt om de förutsättningar för återkrav som avses i 19 § 1 mom. Utlåtande om de förutsättningar för alterneringsersättning som avses i 14 § 1 mom. 5 punkten lämnas av närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter. 

Arbetsgivaren ska utan dröjsmål underrätta arbetskraftsmyndigheten om anställandet av en vikarie för den tid alterneringsledigheten varar samt om väsentliga ändringar i dennas anställning. 

De kostnader som alterneringsersättningen orsakar arbetslöshetskassorna och Folkpensionsanstalten finansieras med iakttagande av vad som i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) och 14 kap. 3 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreskrivs om arbetslöshetsdagpenning, med undantag för de bestämmelser som gäller kommunens finansieringsandel av utgifterna för arbetslöshetsförmåner. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Arbetskraftsmyndigheten sköter de ärenden anhängiga vid arbets- och näringsbyråerna vid ikraftträdandet av denna lag som gäller arbetskraftspolitiska utlåtanden som avses i första meningen i 17 § 1 mom. samt de åtgärder som följer av ändringssökande. 

Närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter sköter de ärenden anhängiga vid arbets- och näringsbyråerna vid ikraftträdandet av denna lag som gäller arbetskraftspolitiska utlåtanden som avses i andra meningen i 17 § 1 mom. samt de åtgärder som följer av ändringssökande. 

I grundförordningens artikel 1 q led iii avsedda behöriga institutioner i Finland som utses av den behöriga myndigheten är de i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (/) avsedda myndigheter vid kommuner eller samkommuner som ansvarar för att ordna offentlig arbetskraftsservice, när artikel 55.4 i tillämpningsförordningen och artikel 64.1 led a i grundförordningen tillämpas. 

I Finland är de i lagen om ordnande av arbetskraftsservice avsedda myndigheter vid kommuner eller samkommuner som ansvarar för att ordna arbetskraftsservice samt närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter de arbetsförmedlingar som avses i grundförordningen och tillämpningsförordningen. 

Denna lag träder i kraft den20. 

Denna lag träder i kraft den20. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

En tjänsteinnehavare kan anställas för viss tid utan en sådan grund som anges i 3 § 2 mom. och trots vad som föreskrivs i 3 § 3 mom., om personen enligt uppgift från arbetskraftsmyndigheten har varit arbetslös arbetssökande utan avbrott under de senaste 12 månaderna. Ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande på högst två veckor utgör emellertid inget avbrott i arbetslösheten. 

Med arbetslös arbetssökande avses en i 3 § 1 mom. 4 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (/) avsedd person vars jobbsökning är giltig på det sätt som föreskrivs i 27 och 28 § i den lagen. 

Den maximala längden för ett tjänsteförhållande för viss tid är ett år. Personen kan anställas i högst två nya tjänsteförhållanden för viss tid inom ett år från det att det första tjänsteförhållandet för viss tid började. Den sammanräknade totala längden för tjänsteförhållandena får inte överskrida ett år. 

Tjänsteinnehavare har samma rätt till sysselsättningsledighet som arbetstagare har enligt arbetsavtalslagen. 

Arbetsgivares skyldighet att meddela arbetskraftsmyndigheten om uppsägning av tjänsteinnehavare av ekonomiska orsaker och av produktionsorsaker samt deras skyldighet att informera tjänsteinnehavare om rätt till sysselsättningsplan, utbildning inom omställningsskyddet och omställningspenning bestäms enligt arbetsavtalslagen. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

I de situationer som avses i 1 och 2 mom. får tjänsten överföras utan det samtycke från tjänstemannen som avses i 5 §, om tjänsten överförs inom eller till tjänstemannens pendlingsområde. Med pendlingsområde avses ett område enligt 10 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (/). 

Utnämning till ett tjänsteförhållande för viss tid på högst ett år förutsätter inte ett sådant skäl som avses i 9 § 1 mom., om den som utnämns till tjänsteförhållandet enligt uppgift från arbetskraftsmyndigheten har varit arbetslös arbetssökande utan avbrott under de senaste 12 månaderna. Ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande på högst två veckor utgör emellertid inget avbrott i arbetslösheten. 

En person kan utnämnas till högst två nya tjänsteförhållanden för viss tid inom ett år från det att det första tjänsteförhållandet för viss tid började. Den sammanräknade totala längden för tjänsteförhållandena för viss tid får dock inte överskrida ett år. 

Med arbetslös arbetssökande avses en i 3 § 1 mom. 4 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice avsedd person vars jobbsökning är giltig på det sätt som föreskrivs i 27 och 28 § i den lagen. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

En förhandlingsframställning som gäller ärenden som avses i 2 mom. ska ges in även till arbetskraftsmyndigheten senast när omställningsförhandlingarna inleds. 

Vid beredningen av handlingsplanen ska arbetsgivaren i ett så tidigt skede som möjligt tillsammans med arbetskraftsmyndigheten utreda den i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (/) avsedda offentliga arbetskraftsservice med hjälp av vilken uppsagda arbetstagares sysselsättning stöds. 

Om arbetsgivaren överväger att säga upp färre än tio arbetstagare, ska arbetsgivaren när omställningsförhandlingarna inleds föreslå handlingsprinciper för hur arbetstagarna under uppsägningstiden stöds i att på eget initiativ söka sig till annat arbete eller utbildning och för deltagandet i sysselsättningsfrämjande service enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice. 

Arbetsgivarnas och arbetstagarnas riksomfattande föreningar får genom avtal avvika från vad som föreskrivs i 2 och 3 kap. Genom avtal får avvikelse dock inte göras från vad som föreskrivs i 19 § 2 och 4 mom. om de uppgifter som ska ingå i förhandlingsframställningen eller om anmälningsskyldigheten till arbetskraftsmyndigheten, till den del bestämmelserna gäller uppsägning av minst tio arbetstagare. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Då arbetsgivaren föreslår samarbetsförhandlingar om åtgärder som kan leda till att en arbetstagare sägs upp, permitteras eller överförs till anställning på deltid, ska en i 7 § 1 mom. avsedd förhandlingsframställning eller de uppgifter som framgår av den också meddelas skriftligen till arbetskraftsmyndigheten senast när samarbetsförhandlingarna inleds, om inte uppgifterna har meddelats arbetskraftsmyndigheten tidigare i något annat sammanhang. 

Efter att ha gjort en förhandlingsframställning om sin avsikt att säga upp minst tio arbetstagare av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker ska arbetsgivaren när samarbetsförhandlingarna inleds lämna företrädarna för personalen ett förslag till en sysselsättningsfrämjande handlingsplan. Vid beredningen av planen ska arbetsgivaren utan dröjsmål tillsammans med arbetskraftsmyndigheterna utreda den offentliga arbetskraftsservice som främjar möjligheterna att få arbete. 

Av handlingsplanen, som ska utarbetas med beaktande av vad som föreskrivs eller vad som avtalats genom arbets- och tjänstekollektivavtal i fråga om minskande av arbetskraften, ska framgå den planerade tidtabellen för samarbetsförhandlingarna, förfarandet vid förhandlingarna och de planerade handlingsprinciper som under uppsägningstiden kommer att iakttas vid användningen av service enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice (/) och vid främjande av arbetssökande och utbildning. 

Om de uppsägningar som övervägs av arbetsgivaren gäller färre än tio arbetstagare, ska arbetsgivaren när samarbetsförhandlingarna inleds föreslå handlingsprinciper dels för att under uppsägningstiden stödja arbetstagarna i att på eget initiativ söka sig till annat arbete eller utbildning, dels för att främja arbetstagarnas sysselsättning genom den service som avses i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Om arbetsgivaren föreslår att åtgärder som kan leda till att tjänstemän sägs upp, permitteras eller överförs till anställning på deltid ska behandlas vid samarbetsförhandlingar, ska den förhandlingsframställning som avses i 21 § eller den information som framgår av framställningen skriftligen lämnas till arbetskraftsmyndigheten senast då samarbetsförhandlingarna inleds, om de inte har lämnats till arbetskraftsmyndigheten tidigare i något annat sammanhang. 

Efter att ha gjort en förhandlingsframställning beträffande sin avsikt att säga upp minst tio tjänstemän av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker ska arbetsgivaren när samarbetsförhandlingarna inleds ge företrädarna för personalen ett förslag till en sysselsättningsfrämjande handlingsplan. Vid beredningen av planen ska arbetsgivaren utan dröjsmål tillsammans med arbetskraftsmyndigheterna utreda den offentliga arbetskraftsservice som främjar möjligheterna att få arbete. 

Handlingsplanen ska utarbetas med beaktande av vad som föreskrivs eller genom tjänste- och arbetskollektivavtal avtalas om minskning av arbetskraften. Av planen ska också framgå den planerade tidtabellen för samarbetsförhandlingarna, förfarandet vid förhandlingarna och de planerade handlingsprinciper som under uppsägningstiden ska iakttas vid anlitandet av tjänster enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice (/) samt vid främjande av arbetssökande och utbildning. 

Om arbetsgivaren överväger uppsägningar som gäller färre än tio tjänstemän, ska arbetsgivaren när samarbetsförhandlingarna inleds föreslå handlingsprinciper dels för att under uppsägningstiden stödja arbetstagarna i att på eget initiativ söka sig till annat arbete eller utbildning, dels för att främja arbetstagarnas sysselsättning genom sådana tjänster som avses i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Folkpensionsanstalten, arbetslöshetskassor, Sysselsättningsfonden, närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter samt arbetskraftsmyndigheter är skyldiga att avgiftsfritt sända besvärsnämnden handlingar i den form som besvärsnämnden kräver. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Om den som ansöker om utkomststöd inte anmäler sig som arbetssökande vid arbetskraftsmyndigheten, kan utkomststödets grunddel sänkas med iakttagande av bestämmelserna i 10 §. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Om en sådan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994), en socialkurator eller en anställd hos socialväsendet, undervisningsväsendet, idrottsväsendet, barndagvården, räddningsverket, Nödcentralsverket, Tullen, polisen, Brottspåföljdsmyndigheten, arbetskraftsmyndigheten, Folkpensionsanstalten eller utsökningsmyndigheten i sitt arbete har fått kännedom om en person vars behov av socialvård är uppenbart, ska han eller hon styra personen till att söka socialservice eller om personen samtycker till det kontakta den myndighet som ansvarar för välfärdsområdets socialvård, så att stödbehovet kan bedömas. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Sökanden jämställs med personer som avses i 27 § 3 mom. 1 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (/). 

Sökanden har rätt att arbeta och bedriva företagsverksamhet. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Arbetsgivaren ska kräva att en person visar upp ett straffregisterutdrag enligt 6 § 2 mom. i straffregisterlagen (770/1993) när personen första gången anställs i eller utnämns till ett anställnings- eller tjänsteförhållande som omfattar uppgifter som avses i 2 § eller första gången tilldelas sådana uppgifter. Med arbetsgivare avses i denna lag även civiltjänstcentralen enligt 7 § i civiltjänstlagen och en arbetskraftsmyndighet som ingår avtal om arbetsprövning. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

De uppgifter som avses i 1 mom. 5 a-punkten lämnas ut om avgöranden som avses i 83 § 3 mom. 4 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice, de uppgifter som avses i 6 punkten lämnas ut om avgöranden som avses i 7 § 2 mom. och 22 § 2 mom. i statsunderstödslagen och de uppgifter som avses i 8 punkten lämnas ut om avgöranden som avses i 6 § 2 mom. 3 punkten i lagen om ett försök med rekryteringsstöd. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

De uppgifter som avses i 1 mom. 5 a-punkten lämnas ut om avgöranden som avses i 83 § 3 mom. 4 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice och de uppgifter som avses i 6 punkten lämnas ut om avgöranden som avses i 7 § 2 mom. och 22 § 2 mom. i statsunderstödslagen. 

Denna lag träder i kraft den 20.