1.1  Bakgrund

Lagen om Tullens organisation (960/2012) trädde i kraft den 1 januari 2013 och genom den upphävdes lagen om tullverket (228/1991). Genom denna ändring bildades inom finansministeriets förvaltningsområde en myndighet under namnet Tullen, vars verksamhetsområde omfattar hela landet. Tullen bildades av Tullstyrelsen, dess underlydande fem tulldistrikt och tullaboratoriet. Avsikten med reformen var att göra det möjligt att organisera Tullens uppgifter så att de sköts av rikstäckande enheter. I den tidigare strukturen i två steg svarade Tullstyrelsen som en centralförvaltning för den strategiska planeringen av Tullens verksamhet och styrningen av den operativa verksamheten i tulldistrikten. Tulldistrikten svarade för sin del som självständiga myndigheter inom sina geografiska områden för alla Tullens uppgifter och således för den operativa verksamheten.  

Enligt lagen om Tullens organisation är Tullens enheter, som kallas för avdelningar, självständiga. Avdelningscheferna utövar beslutanderätt och svarar för avdelningarnas uppgifter och resultat. Bestämmelser om Tullens uppgifter finns i 2 § i lagen om Tullens organisation och i flera andra lagar. Uppgifterna har ändrats under den tid som lagen om Tullens organisation har varit i kraft. Betydelsen av ändringarna har bland annat bedömts i beredningsprocessen för Tullens strategi (2025–2029). Tullens uppgifter i anslutning till punkt- och bilbeskattning samt den personal som ansvarade för uppgifterna överfördes till Skatteförvaltningen den 1 januari 2017 (RP 159/2016 rd). Dessutom överfördes uppbörden av mervärdesskatt på import från Tullen till Skatteförvaltningen den 1 januari 2018. I samband med att betydelsen av och antalet uppgifter i anslutning till beskattningen har minskat har betydelsen av Tullens övervaknings-, beredskaps- och brottsbekämpningsuppgifter ökat till följd av förändringar i omvärlden och det tätare PTG-samarbetet mellan polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet. I Tullens strategiarbete har det identifierats ett behov av att organisera Tullens uppgifter så att samordningen av funktionerna och samarbetet mellan avdelningarna sker flexibelt och att resultatmålen i hela organisationen uppnås mer effektivt. Detta förutsätter också att förändringarna i omvärlden identifieras och beaktas bättre. 

Den föreslagna revideringen bidrar till att förverkliga den allmänna riktlinjen i statsminister Petteri Orpos regeringsprogram (”Ett starkt och engagerat Finland”, statsrådets publikationer 2023:59, publicerad den 20 juni 2023) om att lätta på förvaltningsstrukturerna och stärka statsförvaltningens strategiska ledarskap genom att öka samordningen av uppgifter och flexibiliteten.  

De ändringar som föreslås i propositionen förtydligar ämbetsverkets ledningssystem och en framgångsrik skötsel av Tullens uppgifter. Samtidigt förbättras Tullens möjligheter att ytterligare utveckla samarbetet inom beredskap samt PTG-samarbetet mellan polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet för att stärka brottsbekämpningen. Revideringen bidrar till att förtydliga skötseln av verksamhetsförutsättningar och befogenheter. 

Lagen om Tullens organisation ska även i fortsättningen fungera som en organisationslag som styr Tullens verksamhet och i vilken Tullens namn, huvudsakliga uppgifter, verksamhetsområde och huvuddragen för organisationen fastställs. Närmare bestämmelser om Tullens uppgifter ingår i stor utsträckning i annan lagstiftning som styr Tullens verksamhet samt direkt i EU-lagstiftningen. Tullen hör till finansministeriets förvaltningsområde. 

1.2  Beredning

Lagförslaget har beretts vid finansministeriet i samarbete med Tullen. Lagberedningen föregicks av en strategiprocess vid Tullen, som bereddes i brett samarbete med Tullens personal och i samråd med intressentgrupperna. Tullens strategi har publicerats på Tullens webbplats.  

Tullens personal informerades om lagberedningen den 16 juni 2025. Med personalorganisationerna organiserades ett diskussionsmöte den 17 juni 2025.  

Tullförbundet rf och Tullivirkamiesliitto – Tulltjänstemannaförbundet r.y. gav sina utlåtanden om utkastet till denna proposition under remissbehandlingen mellan den 11 juli 2025 och den 29 augusti 2025. Remissvaren beskrivs närmare i avsnitt 6 i denna proposition. 

1.3  Tullens uppgifter och verksamhetsmiljö

Tullens verksamhetsidé är att trygga Finland och EU, bära samhällsansvar, skydda människor mot varor som är skadliga för hälsan och miljön mot farliga ämnen, möjliggöra en smidig utrikeshandel samt trygga jämlika konkurrensförutsättningar för företag och erbjuda tjänster för skötsel av tullärenden. Tullen tryggar inflödet av skatteinkomster genom att främja en positiv inställning till skattebetalning, genom att ge förutseende handledning och genom att utföra trovärdig skattekontroll.  

Enligt 2 § i lagen om Tullens organisation ska Tullen sköta tullklareringen och tullbeskattningen, tullövervakningen av varor som importeras och exporteras och av utlandstrafiken, förhindra och avslöja tullbrott samt sköta andra tullåtgärder och enligt vad som föreskrivs särskilt verkställa punktbeskattning, mervärdesbeskattning och annan beskattning och utföra skattekontroll och förundersökning av tullbrott. Tullen ska också sköta den i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/956 om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen avsedda behöriga myndighetens uppgifter. 

Dessutom sköter Tullen statistikföringen av utrikeshandeln, annan statistikföring inom sitt verksamhetsområde och laboratorieundersökningar som behövs i Tullens uppgifter. Tullen kan även ha andra särskilt föreskrivna eller fastställda uppgifter. Finansministeriet kan ge Tullen utrednings-, försöks-, kontroll- och planeringsuppgifter samt andra motsvarande uppgifter.  

Tullens verksamhetsmiljö är både nationellt och internationellt sett omfattande och dess uppgifter omfattar flera ministeriers förvaltningsområden. Internationellt påverkas uppgifterna av kommissionens avgöranden om utveckling av EU-tullorganisationernas verksamhet, om nya uppgifter och om andra frågor som gäller den inre marknadens verksamhet och utrikeshandel.  

Som säkerhetsmyndighet ska Tullen också kunna svara på utmaningarna i den föränderliga säkerhetsmiljön.  

Tullens viktiga myndighetssamarbetspartner är Skatteförvaltningen, Livsmedelsverket, utrikesministeriet samt inom PTG-samarbetet polisen i Finland och Gränsbevakningsväsendet. Som en aktör inom utrikeshandeln samarbetar Tullen internationellt mest med Europeiska unionen och kommissionen, Världstullorganisationen (WCO), de nordiska länderna och länderna vid Östersjön samt med olika internationella organisationer, såsom nätverket av sambandsmän mellan de nordiska ländernas tullar och polismyndigheter. 

2.1  Tullens organisation, ledningssystem och utnämning till de högsta tjänsterna vid Tullen

Bestämmelser om Tullens organisation finns i lagen om Tullens organisation. Enligt den finns det för tullverksamheten Tullen som är underställd finansministeriet och har hela landet som sitt verksamhetsområde. Tullen leds av en generaldirektör. Statsrådet utnämner generaldirektören. Bestämmelser om Tullens uppgifter finns i 2 § och i flera andra lagar (se bland annat de anknytande lagarna i RP 145/2012 rd).  

Enligt lagens 3 § i finns det inom Tullen enheter vars namn, verksamhetsområden och huvudsakliga uppgifter fastställs genom förordning av statsrådet. Dessa kan ha stödenheter och andra verksamhetsenheter. I 1 § i statsrådets förordning om Tullens organisation (1061/2012) föreskrivs att Tullens enheter är utrikeshandels- och beskattningsavdelningen, bevakningsavdelningen, förvaltningsavdelningen, avdelningen för tullkontor och tullaboratoriet. Övriga enheter vid Tullen är staben, bevakning av statens intresse och rätt samt intern revision. I Tullens arbetsordning (75/2024) har till förvaltningsavdelningen centraliserats sådana uppgifter inom ekonomi- och personalförvaltning och allmän förvaltning som betjänar andra avdelningar och funktioner.  

Enligt 4 § i lagen kan Tullens organisation och enheternas uppgifter utformas utifrån en funktionsindelning eller regionalt. Enligt statsrådets förordning om Tullens organisation har Tullens enheter hela landet som sitt verksamhetsområde. Tullen har ett tullkontor i landskapet Åland. Bestämmelser om tullkontoren vid rikets landgräns utfärdas genom förordning av statsrådet. Tullen beslutar om de övriga tullkontoren.  

Enligt 5 § i lagen har Tullen en arbetsordning i vilken det med de begränsningar som lagen och förordningen ställer meddelas närmare bestämmelser om Tullens organisation, enheter och uppgifter samt om organiseringen av dem. Tullens arbetsordning publiceras i författningssamlingen. I Tullens arbetsordning fastställs Tullens organisation till största del på samma sätt som i förordningen, men på noggrannare nivå. 

I 6 § i lagen finns bestämmelser om generaldirektörens uppgifter och beslutanderätt. Enligt 1 mom. i paragrafen beslutar generaldirektören om utfärdandet av sådana allmänna föreskrifter som faller under Tullens behörighet. Beslut fattas efter föredragning av en behörig tjänsteman. Föredragningen av föreskrifter ska avskiljas från fattandet av sådana förvaltningsbeslut som har samband med tillämpningen av föreskrifterna. Enligt 2 mom. fastställer generaldirektören Tullens arbetsordning. Enligt 3 mom. kan generaldirektören förbehålla sig rätten att avgöra ett enskilt ärende i anslutning till Tullens interna förvaltning som ska avgöras av en enhet inom Tullen. Enligt paragrafens 4 mom. kan närmare bestämmelser om generaldirektörens uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Enligt 7 § i lagen leds varje enhet inom Tullen av chefen för enheten. Chefen avgör ärenden som tillhör enheten, om chefen inte delegerat ärendet till någon annan tjänsteman vid enheten genom en arbetsordning som chefen själv fastställt. Enheternas huvudsakliga uppgifter fastställs i 1 § i statsrådets förordning om Tullens organisation, och närmare bestämmelser om enhetschefernas uppgifter finns i 8 § i förordningen. Generaldirektören kan förbehålla sig rätten att avgöra ett enskilt ärende i anslutning till Tullens interna förvaltning som ska avgöras av en enhet inom Tullen, till exempel ett enskilt utnämnings- eller disciplinärende. 

Enligt 10 § i lagen utfärdas bestämmelser om Tullens personal, tillsättande av tjänster och förordnande av ställföreträdare för generaldirektören genom förordning av statsrådet. I 3 § i förordningen finns bestämmelser om tillsättande av tjänster, i 4 § om särskilda behörighetsvillkor och i 5 § om behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper. 

2.2  Bedömning

Tullens nuvarande organisation grundar sig i princip på fyra starka och självständiga avdelningar som i lagen och förordningen kallas för enheter. Varje avdelning leds av en tjänsteman som ansvarar för respektive uppgiftsområde. Avdelningarna och deras uppgiftsområden har fastställts genom statsrådets förordning. Bestämmelserna om enhetschefernas befogenheter finns i lagen och förordningen om Tullens organisation.  

I Tullens strategiprocess (strategi 2025–2029) identifierades ett behov av en samordning av uppgifter och ett kollektivt ledarskap på ämbetsverksnivå särskilt när processerna inom Tullens breda uppgiftsområde överskrider de administrativa organisationsgränserna. Den nuvarande interna organisationsstrukturen stöder inte i tillräcklig mån samordningen av uppgifter och ledarskapet därvid. Behovet av samordning som överskrider avdelningsgränserna uppstår till exempel av beredskapsskyldigheter eller i situationer där den föränderliga verksamhetsomgivningen förutsätter snabba och övergripande reaktioner av ämbetsverket.  

Avsaknaden av strukturer som stöder ledarskapet och samordningen av verksamheten har ställvis setts leda till överlappande verksamhet och ökad administrativ börda och därigenom till ekonomisk ineffektivitet. 

Den nuvarande ledningsstrukturen har möjliggjort deloptimering av verksamheten och försvagat effektiviteten och verkningsfullheten av Tullens verksamhet. Organisationsstrukturen enligt gällande lagstiftning styr inte avdelningarna till en omfattande helhetsbedömning med tanke på verkställande av Tullens alla uppgifter. 

Det har ansetts behövligt att stärka Tullens verksamhet och verkningsfullhet bland annat genom att öka generaldirektörens beslutanderätt och således göra det möjligt att främja samarbetet i en omfattande organisation samt samordning av beredningsarbetet och beslutsfattandet vid de i nuläget självständiga enheterna (avdelningarna). Detta förutsätter översyn av 6 § i den gällande lagen, som gäller generaldirektörens beslutanderätt och uppgifter, och av 7 §, som gäller enhetschefernas uppgifter och beslutanderätt, så att generaldirektörens beslutanderätt utvidgas och enhetschefernas beslutanderätt ändras på motsvarande sätt. Bestämmelserna om ärenden som hör till generaldirektörens beslutanderätt koncentreras till 6 §, med undantag för förvaltningsklagan. Bestämmelser om behandling och avgörande av förvaltningsklagan ska också i fortsättningen finnas i 9 §.  

I 6 § i lagen föreskrivs det att generaldirektören fastställer Tullens arbetsordning. Bestämmelser om arbetsordningen finns i 5 §. Det att bestämmelser om Tullens interna organisation och organiseringen av uppgifter i fortsättningen ska utfärdas genom arbetsordningen avviker från riktlinjen i den regeringsproposition som ledde till stiftandet av Tullens förvaltningslag (RP 145/2012 rd, s. 22), enligt vilken bestämmelser om Tullens interna organisation utfärdas genom förordning av statsrådet, eftersom Tullen är en myndighet som utövar betydande offentlig makt.  

Enligt 119 § 2 mom. i grundlagen ska de allmänna grunderna för statsförvaltningens organ regleras genom lag, om deras uppgifter omfattar utövning av offentlig makt. Enligt regeringens proposition om grundlagen (RP 1/1998 rd) avses med de allmänna grunderna främst enhetens namn, bransch och huvudsakliga uppgifter samt dess behörighet. Enligt förarbetena till grundlagen är det fråga om utövning av offentlig makt till exempel när en enhet kan fatta beslut om enskilda individers rättigheter, skyldigheter och förmåner, använda maktmedel samt på andra sätt ingripa i de grundläggande fri- och rättigheterna.  

I samband med sina uppgifter kan tulltjänstemän bli tvungna att ingripa i bland annat en persons fysiska självbestämmanderätt eller självbestämmanderätt i fråga om information, skydd för egendom och privatlivet, frihet eller andra frihetsrättigheter. Därtill fattar de förvaltningsbeslut som gäller medborgare och företag och som har en betydande inverkan på dessas rättsställning. 

Efter att lagen om Tullens organisation trädde i kraft har Tullens uppgifter ändrats och därför har tyngdpunkten i uppgiftsområdet förändrats. Tullens uppgifter i anslutning till punkt- och bilbeskattning samt den personal som ansvarade för uppgifterna överfördes till Skatteförvaltningen den 1 januari 2017 (RP 159/2016 rd). Dessutom överfördes uppbörden av mervärdesskatt på import från Tullen till Skatteförvaltningen den 1 januari 2018. I samband med att betydelsen av och antalet uppgifter i anslutning till beskattningen har minskat har betydelsen av Tullens övervaknings-, beredskaps- och brottsbekämpningsuppgifter ökat till följd av förändringar i omvärlden och det tätare PTG-samarbetet mellan polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet.  

Utövningen av offentlig makt i anslutning till Tullens tjänster har beaktats i gällande rätt genom att bestämmelser om uppgifter och befogenheter i anslutning till Tullens tjänster finns i lag, till exempel i tullagen (304/2016), gränsbevakningslagen (578/2005), lagen om brottsbekämpning inom Tullen (623/2015), polislagen (872/2011), tvångsmedelslagen (806/2011) och lagen om stämningsmän (505/1986).  

I samband med en bedömning som gjordes i Tullens strategiprocess har det ansetts att praxis för utnämning av tjänstemän vid Tullen ska vara enhetlig inom Tullens organisation. Det föreslås att bestämmelsen om förfarandet vid utnämning till tjänst och anställning av personal lyfts upp på lagnivå och att det samtidigt föreskrivs om särskilda behörighetsvillkor för chefstjänster. Bestämmelser om behörighetsvillkoren finns i 8 § 2 mom. i statstjänstemannalagen (750/1994). Dessa bestämmelser ska i fortsättningen ingå i 7 § i lagen. Eftersom bestämmelsen om särskilda behörighetsvillkor är ny ska det föreskrivas särskilt om dess ikraftträdande.  

Också i fortsättningen finns bestämmelser om Tullens organisation i 4 § i lagen om Tullens organisation och bestämmelser om Tullens uppgifter i 2 § i lagen om Tullens organisation och i flera andra lagar. Bestämmelser om Tullens personal, behörighetsvillkor för vissa tjänster och förordnande av ställföreträdare för generaldirektören utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om generaldirektörens uppgifter får också i fortsättningen utfärdas genom förordning av statsrådet. I arbetsordningen bestäms om det praktiska arbetet, såsom Tullens interna organisation, dess indelning i avdelningar och enheter som står utanför avdelningarna, organisering av uppgifterna, behandling av förvaltningsklagan och om beslutsfattande.  

I 6 § i den gällande lagen finns bestämmelser om Tullens behörighet att utfärda allmänna föreskrifter, och avsikten är inte att ändra detta.  

Under beredningen har det ansetts att på de grunder som anges ovan uppfylls både de grundlagsenliga skyldigheterna att utfärda bestämmelser i lag och grunderna för att statsrådet utfärdar förordningar om vittsyftande och principiellt viktiga ärenden samt om sådana andra ärenden vars betydelse kräver det, och bestämmelser om den interna organiseringen kan utfärdas genom arbetsordningen. Eftersom det i propositionen föreslås en ändring i fråga om vad det i fortsättningen utfärdas eller får utfärdas bestämmelser om genom förordning av statsrådet och vad som bestäms i arbetsordningen, föreslås det att det för tydlighetens skull föreskrivs sammanfattat om detta i 10 §. 

Med beaktande av detta har man vid beredningen av ärendet kunnat iaktta finansministeriets rekommendation om principer för ordnandet av statsförvaltningens funktioner (Finansministeriets rekommendation om ämbetsverk, VN/11537/2021, den 1 december 2021, s. 34–35), enligt vilken utgångspunkten är att närmare bestämmelser om ämbetsverkets ledningssystem ska utfärdas i arbetsordningen. Ämbetsverkets interna organisation bestäms genom ämbetsverkets arbetsordning, som fastställs av ämbetsverkets chef (i modellen med chefsstyrt ämbetsverk). Bestämmelser om ämbetsverkets interna organisation bör endast i undantagsfall utfärdas genom lag eller förordning. 

4.1  De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås att det i lagen om Tullens organisation föreskrivs att Tullens organisation består av avdelningar och enheter som står utanför avdelningarna. Enligt förslaget föreskrivs det dessutom att det bestäms närmare om Tullens interna organisation, dess indelning i avdelningar och enheter som står utanför avdelningarna, organisering av uppgifterna, behandling av förvaltningsklagan och om beslutsfattande i Tullens arbetsordning. Närmare bestämmelser om förordnande av ställföreträdare för generaldirektören, Tullens personal och behörighetsvillkor för vissa tjänster utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om generaldirektörens uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.  

I lagen om Tullens organisation föreslås mer omfattande bestämmelser än tidigare om Tullens generaldirektörs beslutanderätt. Generaldirektören föreslås i fortsättningen avgöra de ärenden som hör till ämbetsverket och som inte enligt vad som föreskrivs eller vad som bestäms i arbetsordningen ska avgöras av någon annan tjänsteman. Om avgörande av ärenden efter föredragning föreskrivs i arbetsordningen, om det inte föreskrivits om det i lagen. I fortsättningen föreslås alla ärenden som faller under Tullens behörighet ha en beslutsfattare som antingen föreskrivs i lag eller förordning eller fastställs i arbetsordningen. Om ingen beslutsfattare har föreskrivits för ett ärende och generaldirektören inte har delegerat befogenheten till någon annan inom ämbetsverket, ska ärendet avgöras av generaldirektören. Generaldirektören fastställer Tullens arbetsordning och fattar beslut om utfärdandet av sådana allmänna föreskrifter som faller under Tullens behörighet. Dylika föreskrifter är föreskrifter som Tullen enligt lag ska utfärda, exempelvis i ärenden av teknisk natur som hänför sig till verkställande av beskattning samt möjligheten att med stöd av tullagen bestämma om förfaranden enligt Europeiska unionens tullagstiftning, om inget annat föreskrivs om dessa.  

Bestämmelsen om behandling av förvaltningsklagan i lagen ska ses över så att den motsvarar de ändringar som föreslås i beslutanderätten.  

I propositionen föreslås också att det i fortsättningen föreskrivs i lag om utnämning till tjänster och anställning av personal samt om särskilda behörighetsvillkor för tjänster. För närvarande finns bestämmelser om dessa i statsrådets förordning om Tullens organisation. 

I Tullens uppgifter eller tullkontor föreslås inga ändringar. 

Den föreslagna ändringen möjliggör samordning av Tullens uppgifter, vilket stöder det ledarskap och samarbete som förutsätts för att reagera på förändringarna i Tullens verksamhetsmiljö. Samtidigt utvecklas den interna organisationen genom att överlappningar och den onödiga administrativa börda som dessa orsakar elimineras. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

6.1  Allmänt

Begäran om utlåtande publicerades i tjänsten utlåtande.fi den 11 juli 2025. Remisstiden gick ut den 29 augusti 2025. Det kom in sammanlagt 16 utlåtanden. Remissvaren kan läsas på finansministeriets webbplats på adressen https://vm.fi/sv/projekt?tunnus=VM078:00/2025 .  

Utlåtande begärdes separat av följande aktörer: kommunikationsministeriet, Justitiekanslersämbetet, undervisnings- och kulturministeriet, Polisstyrelsen, försvarsministeriet, Gränsbevakningsväsendet, Livsmedelsverket, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Statens ämbetsverk på Åland, Tullen, arbets- och näringsministeriet, utrikesministeriet, statsrådets kansli, finansministeriet, Skatteförvaltningen, miljöministeriet och Ålands landskapsregering.  

Utlåtande lämnades av biträdande justitiekanslern, Ålands landskapsregering, Polisstyrelsen, justitieministeriet, Tullivirkamiesliitto – Tulltjänstemannaförbundet r.y., arbets- och näringsministeriet, Skatteförvaltningen, Tullen och Tullförbundet rf.  

Miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, inrikesministeriet, kommunikationsministeriet, statsrådets kansli och försvarsministeriet har meddelat att de inte har något att yttra.  

6.2  Biträdande justitiekanslern

I biträdande justitiekanslerns utlåtande fästs uppmärksamhet vid motstridigheten mellan första och andra meningen i 9 § 1 mom. om beslutanderätt. Utkastets ordalydelse gör det inte möjligt att i arbetsordningen förordna att någon annan än generaldirektören ska avgöra klagan.  

6.3  Justitieministeriet

Justitieministeriet anser att det i propositionen bör motiveras närmare varför bestämmelser om Tullens interna organisation i fortsättningen finns i arbetsordningen och inte i statsrådets förordning. Ministeriet hänvisar till den etablerade tolkningen av 80 § i grundlagen. Utgångspunkten är att statsrådet utfärdar förordningar om vittsyftande och principiellt viktiga ärenden samt om sådana övriga ärenden vars betydelse kräver det. Ministeriet anser att propositionen bör innehålla en motiverad bedömning av att förslaget med beaktande av Tullens lagstadgade uppgifter inte står i strid med tolkningsdoktrinen för 80 § i grundlagen. Enligt ministeriet är det värt att notera att i motiveringen till lagstiftningsordning i regeringens proposition till den gällande lagen (RP 145/2012 rd, s. 22) motiveras utfärdandet av närmare bestämmelser om Tullens organisation genom förordning av statsrådet med att Tullen är en myndighet som utövar betydande offentlig makt.  

I utlåtandet anses dessutom att det är nödvändigt att bestämmelserna om generaldirektörens rätt att förbehålla sig rätten att avgöra ärenden motiveras mer detaljerat och att de tas i beaktande i propositionens avsnitt om förhållande till grundlagen och lagstiftningsordning.  

Vidare konstaterar justitieministeriet att enligt det föreslagna 7 § 1 mom. utnämner generaldirektören tjänstemän som är direkt underställda generaldirektören. I motiveringen till bestämmelsen bör det finnas uppgifter om vilka tjänster som ska anses vara direkt underställda generaldirektören. Ministeriet konstaterar ytterligare att bemyndigandena att utfärda förordning i 6 och 10 § i lagen överlappar varandra, och ministeriet förutsätter att innehållet i dem ses över under den fortsatta beredningen så att de stämmer överens med varandra. 

6.4  Tullen

Tullen hänvisar i sitt utlåtande till utmaningarna i verksamhetsmiljön och konstaterar att de föreslagna ändringarna gör det möjligt att genomföra Tullens nya strategi, effektivt utveckla verksamheten och bemöta utmaningarna i den föränderliga verksamhetsmiljön. Tullen för också fram att de föreslagna ändringarna beaktar finansministeriets rekommendation om principer för ordnandet av statsförvaltningens funktioner (VN/11537/2021).  

6.5  Tullförbundet rf

Tullförbundet rf konstaterar i sitt utlåtande att den är Tullens största personalorganisation. Tullförbundet understöder de föreslagna ändringarna, vilka förbättrar möjligheterna att agera snabbare vid förändringar i säkerhetsmiljön. Föreningen konstaterar dessutom att Tullens ledningsgrupp och beredarna av propositionen har beaktat personalorganisationerna väl i beredningen och att dialogen i ärendet har varit smidig. 

6.6  Tullivirkamiesliitto – Tulltjänstemannaförbundet r.y.

Tullivirkamiesliitto – Tulltjänstemannaförbundet r.y. understöder de föreslagna ändringarna och konstaterar att beredningen av propositionen, inklusive förslaget om att bestämmelser om Tullens interna organisation utfärdas i Tullens arbetsordning, har behandlats vid Tullen i ett samarbetsförfarande med personalorganisationerna. 

6.7  Polisstyrelsen

Staben för Polisstyrelsen konstaterar att syftet med den föreslagna reformen delvis är att förbättra Tullens möjligheter att vidareutveckla samarbetet inom beredskap samt PTG-samarbetet mellan polisen, Tullen, och Gränsbevakningsväsendet för att stärka brottsbekämpningen. Målet med propositionen är också att stärka brottsbekämpningen genom att vidareutveckla PTG-samarbetet och sörja för verksamhetsförutsättningarna och befogenheterna. Polisstyrelsen understöder förslaget.  

Den fortsatta beredningen av lagen har gjorts i samarbete mellan finansministeriet och Tullen. Vid den fortsatta beredningen har de föreslagna ändringarna i 5–7, 9 och 10 § setts över. I motiveringen till lagstiftningsordningen har det tagits in motivering i fråga om de centrala ändringarna och tillämpningen av 80 § och 119 § 2 mom. i grundlagen. I fortsättningen ska bestämmelser om Tullens interna organisation utfärdas genom arbetsordningen i stället för genom förordning av statsrådet. Detta motiveras med att Tullens uppgifter i anslutning till punkt- och bilbeskattningen överfördes till Skatteförvaltningen den 1 januari 2017 (RP 159/2016 rd) och uppbörden av mervärdesskatt på import överfördes från Tullen till Skatteförvaltningen den 1 januari 2018. Bestämmelser om Tullens uppgifter och utövning av offentlig makt i anslutning till Tullens uppgifter finns i flera lagar. Det har ansetts att den offentliga makt som Tullen utövar i sina uppgifter bättre kan beaktas genom att utnämningsförfarandet i fortsättningen är enhetligt på lagnivå.  

Det föreslås inga ändringar i bestämmelsen i 6 § i lagen om utfärdande av allmänna föreskrifter. Bestämmelserna om generaldirektörens beslutanderätt och s.k. övertagningsrätt ses över. Bestämmelserna om behandling av klagan i 9 § i ses över.  

Remissinstanserna framförde också vissa andra anmärkningar och ändringsförslag av teknisk karaktär, vilka i den mån det är möjligt har beaktats vid den slutliga bearbetningen av propositionen.  

8.1  Statsrådets förordning om Tullens organisation

Till regeringens proposition fogas ett utkast till ett förslag till statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om Tullens organisation.  

I 1 § i den gällande förordningen finns bestämmelser om Tullens enheter. Det föreslås att paragrafen upphävs. Bestämmelserna i 2 § i den gällande förordningen gäller tullkontor vid rikets landgräns. Det föreslås inga ändringar i tullkontoren, men i fortsättningen finns det ingen avdelning för tullkontor vid Tullen. Därför föreslås det att 2 § i förordningen ändras på motsvarande sätt.  

Det föreslås att rubriken för 3 § i förordningen ska ändras. I paragrafen föreskrivs i fortsättningen om ställföreträdare för generaldirektören. Eftersom det i fortsättningen föreskrivs om utnämning till tjänst och anställning av personal i lagen om Tullens organisation, föreslås det att paragrafens 2 och 3 mom. upphävs.  

Enligt förslaget ska 4 § 1 och 2 mom. i förordningen upphävas, eftersom de gäller särskilda behörighetsvillkor för tjänster. Bestämmelser om dessa finns i fortsättningen i lagen. Om särskilda behörighetsvillkor för förundersökningsledare och för den som tjänstgör som chef för tullbrottsbekämpningen ska det även i fortsättningen föreskrivas på förordningsnivå. Bestämmelser om detta finns i 4 § 3 mom. i den gällande förordningen.  

8.2  Tullens arbetsordning

Enligt förslaget ska i Tullens arbetsordning ges närmare bestämmelser om indelningen av Tullens organisation i avdelningar och enheter som står utanför avdelningarna, fördelningen av uppgifter, uppgifterna och ansvaren för direktörerna och cheferna för avdelningar och enheter som står utanför avdelningarna samt om den interna organisationen och samarbete och beslutsfattande i anslutning till beredning av ärenden.  

Innan arbetsordningen utfärdas ska Tullen höra personalen i enlighet med lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (1233/2013).