1.1  Bakgrund

Den 13 juni 2023 lade kommissionen fram ett lagstiftningsförslag om transparens och integritet i klassificeringsverksamhet avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-betyg) Termen ESG syftar på hållbarhetens olika dimensioner: miljö (E – environmental), samhälle (S – social) och bolagsstyrning (G – governance). (COM(2023) 314 final). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3005 om transparens och integritet i betygsättningsverksamhet avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning ( ESG-betyg ), och om ändring av förordningarna (EU) 2019/2088 och (EU) 2023/2859, nedan förordningen om ESG-betygsättningsverksamhet eller EU-förordningen , antogs den 27 november 2024.  

Syftet med förordningen om ESG-betygsättningsverksamhet är att öka ESG-betygsättningsverksamhetens integritet, transparens, jämförbarhet när detta är möjligt, ansvar, tillförlitlighet, goda förvaltning och oberoende och samtidigt bidra till ESG-betygens transparens och kvalitet. Syftet med EU-förordningen är också att främja den inre marknadens funktion och samtidigt uppnå ett högklassigt konsument- och investerarskydd samt att minska möjligheterna till grönmålning på marknaden. 

Trots att förordningen på EU-nivå är direkt tillämplig lagstiftning, förutsätter tillämpningen av dess bestämmelser ändringar i den nationella lagstiftningen. Leverantörerna av ESG-betyg övervakas i enlighet med förordningen av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ( Esma ). Esma kan dock vid behov överföra befogenheter till en nationell behörig myndighet. Därför ska det nationellt föreskrivas om den behöriga myndigheten. Propositionens förslag till lagändringar gäller Finansinspektionen.  

1.2  Beredning

Beredning av EU-rättsakten

Kommissionens lagstiftningsförslag behandlades i rådets arbetsgrupp för finansiella tjänster i undergruppen för hållbar finansiering. I december 2023 erhöll rådet ett förhandlingsmandat för trepartsförhandlingar, varefter förhandlingar inleddes. Preliminär politisk enighet med Europaparlamentet nåddes i februari 2024 och den slutliga förordningen om ESG-betygsättningsverksamhet antogs den 27 november 2024. EU-förordningen publicerades i Europeiska unionens officiella tidning den 12 december 2024 och trädde i kraft den 20 december 2024. Tillämpningen av EU-förordningen inleds den 2 juli 2026. Enligt EU-förordningen ska en nationell behörig myndighet dock utses senast den 2 april 2026. 

Finlands ståndpunkt om EU-förhandlingarna bildades utifrån kommissionens lagstiftningsförslag genom statsrådets skrivelse (U 34/2023 rd). Ett centralt drag i Finlands förhandlingsmål var att för dem som bedriver ESG-betygsättningsverksamhet säkerställa en proportionerlig ram som beaktar olika aktörer av olika storlek samt främjar utvecklandet av konsument- och investerarskyddet och marknaden och samtidigt främjar den finansiella stabiliteten. Finlands förhandlingsmål i fråga om förordningen om ESG-betygsättningsverksamhet uppnåddes i huvudsak. 

Beredningen av regeringens proposition

Regeringens proposition har beretts som tjänsteuppdrag vid finansministeriet under våren 2025. I samband med beredningen har finansministeriet hört Finansinspektionen särskilt i fråga om förslag till ändringar av mer teknisk natur i lagen om Finansinspektionen. Vid beredningen har intressentgrupper hörts under remissbehandlingen 18.6–12.8.2025. Begäran om yttrande, yttrandena och ett sammandrag av dem finns på finansministeriets projektsida www.vm.fi/hankkeet och har projektnummer VM055:00/2025 .  

Ändringarna i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017) har beretts vid finansministeriet som tjänsteuppdrag hösten 2025. Under beredningen hördes Finlands Advokater, Juristiliitto – Juristförbundet ry och Regionförvaltningsverket i Södra Finland. 

3.1  Allmänt

Förordningen om ESG-betygsättningsverksamhet är direkt tillämplig lagstiftning i Finland. De leverantörer av ESG-betyg som omfattas av EU-förordningens tillämpningsområde är sålunda skyldiga att följa bestämmelserna i EU-förordningen utan särskild nationell lagstiftning. Trots den direkta tillämpligheten kräver genomförandet av EU-förordningen dock vissa specifika ändringar i den nationella lagstiftningen. En sådan är utseende av den behöriga myndigheten. När det gäller förhållandet mellan Esma och den behöriga myndigheten ska också behovet av att ändra den nationella lagstiftningen bedömas.  

3.2  Finansinspektionen och de som står under direkt tillsyn av Esma

I enlighet med EU-förordningen står leverantörerna av ESG-betyg under direkt tillsyn av Esma. Sålunda ska den nationella tillsynsmyndigheten, i Finlands fall Finansinspektionen, inte ha självständiga befogenheter att handla eller utöva tillsyn över leverantörer av ESG-betyg. Enligt bestämmelserna i artikel 30 i EU-förordningen ska medlemsstaterna utse en nationell behörig myndighet. Även om Esma ansvarar för tillsynen över leverantörer av ESG-betyg kan Esma efter eget övervägande delegera vissa befogenheter till en nationell behörig myndighet (artikel 43). Esma kan i enlighet med artikel 32 i EU-förordningen delegera befogenheter att begära information av den övervakade till den behöriga myndigheten samt i enlighet med artiklarna 33 och 34 befogenheter att utreda och på plats utföra inspektioner. Delegering av uppgifter till den behöriga myndigheten ska dock inte påverka Esmas ansvar eller begränsa Esmas möjligheter att genomföra och övervaka den delegerade uppgiften. Esma får inte heller delegera tillsynsuppgifter till den behöriga myndigheten, såsom beslut om auktorisation, slutliga bedömningar eller uppföljningsbeslut avseende överträdelser.  

Leverantörerna av ESG-betyg är inte de enda aktörer som står under direkt tillsyn av Esma. I enlighet med EU-lagstiftningen utövar Esma direkt tillsyn över kreditvärderingsinstitut Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut , transaktionsregister Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/791om ändring av förordning (EU) nr 600/2014 vad gäller att öka datatransparensen, undanröja hinder för framkomsten av konsoliderad handelsinformation, optimera handelsskyldigheterna och förbjuda mottagande av betalning för orderflöde , vissa administratörer av referensvärden Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/1011 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 , tredjeländers centrala motparter Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister , vissa leverantörer av datarapporteringstjänster Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 , värdepapperiseringsregister Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012 , externa granskare av europeiska gröna obligationer Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2631 om europeiska gröna obligationer och frivilligt upplysningslämnande för obligationer som marknadsförs som miljömässigt hållbara och för hållbarhetslänkade obligationer och tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 . I lagen om Finansinspektionen (878/2008) specificeras vissa aktörer som står under direkta tillsyn av Esma. Sådana aktörer har inkluderats i lagens 5 § där andra finansmarknadsaktörer definieras. Paragrafens bestämmelser omfattar kreditvärderingsinstitut, transaktionsregister, administratörer av kritiska referensvärden och vissa administratörer av referensvärden från tredjeländer. Andra aktörer som står under direkt tillsyn av Esma nämns inte i bestämmel  

sen i fråga.  

Figur 1. Aktörer som står under direkt tillsyn av Esma. 

Definitionen av andra finansmarknadsaktörer i 5 § i lagen om Finansinspektionen har också koppling till de andra bestämmelser i lagen där det föreskrivs om Finansinspektionens befogenheter. Exempelvis i 33 § i lagen om Finansinspektionen föreskrivs det bland annat om Finansinspektionens möjlighet att förelägga andra finansmarknadsaktörer verkställighetsförbud samt om möjligheten att ålägga andra finansmarknadsaktörer att vidta korrigerande åtgärder. På motsvarande sätt föreskrivs det i 33 a § i lagen om Finansinspektionen om Finansinspektionens möjlighet att i vissa situationer också förelägga andra finansmarknadsaktörer vite. I lagen om Finansinspektionen finns också andra hänvisningar till andra finansmarknadsaktörer. Med stöd av den gällande lagstiftningen har Finansinspektionen sålunda vissa direkta tillsynsbefogenheter och behörigheter i fråga om vissa aktörer som står under direkt tillsyn av Esma.  

Till den del definitionen av annan finansmarknadsaktör i 5 § i lagen om Finansinspektionen också omfattar aktörer som står under direkt tillsyn av Esma är den nationella lagstiftningen inkonsekvent med hänsyn till vissa direkt tillämpliga EU-förordningar. Med stöd av dessa EU-rättsakter får Finansinspektionen ur EU-regleringens perspektiv inte ha självständiga befogenheter när det gäller aktörer som står under direkt tillsyn av Esma, utan Esma ansvarar uteslutande för tillsynen över dessa aktörer och utövandet av behörigheter. Om vissa villkor uppfylls, kan Esma dock efter egen prövning delegera vissa uppgifter till Finansinspektionen, men till exempel uppgifter som gäller sanktioner har i flera EU-förordningar lämnats utanför Esmas prövningsrätt i fråga om delegering. Beslutet om delegering av uppgifter är också beroende av enbart Esmas prövning, och den behöriga myndigheten har inte med stöd av dessa EU-förordningar självständig rätt att vidta tillsynsåtgärder. Finansinspektionens behörigheter i förhållande till dem som står under direkt tillsyn av Esma går sålunda längre än vad de tillämpliga förordningarna i EU-lagstiftningen möjliggör. Därför finns det skäl att bedöma behovet av att förenhetliga den nationella lagstiftningen så att den inte står i strid med EU-lagstiftningen.  

3.3  Utseende av Finansinspektionen till behörig myndighet

I 6 kap. i lagen om Finansinspektionen finns bestämmelser om bland annat tillsynen över iakttagande av EU-rättsakter. Lagens 50 a–50 z § innehåller bestämmelser där det bland annat föreskrivs om Finansinspektionens roll som behörig myndighet enligt vissa EU-förordningar och EU-direktiv. En del av bestämmelserna om Finansinspektionen har tagits in både i sektorlagstiftningen och i lagen om Finansinspektionen. Å andra sidan finns det bestämmelser om definitionen av behörig myndighet enligt vissa EU-förordningar och EU-direktiv endast i lagen om Finansinspektionen. Bestämmelser av detta slag finns till exempel i lagens 50 f §, i enlighet med vilken Finansinspektionen är behörig myndighet enligt vissa EU-rättsakter om fonder.  

Utöver bestämmelser om utseende av behörig myndighet innehåller 50 a–50 z § vissa andra bestämmelser. I vissa paragrafer föreskrivs det om Finansinspektionens roll som kontaktpunkt eller den myndighet som ansvarar för samordningen av samarbetet. Sådana paragrafer är 50 d, 50 j, 50 m, 50 u och 50 x § i lagen om Finansinspektionen.  

I enskilda paragrafer finns dessutom också andra bestämmelser om Finansinspektionen. Enligt 50 d § i lagen om Finansinspektionen är Finansinspektionen den myndighet som avses i artikel 10.5 i Emir-förordningen, det vill säga Finansinspektionen svarar för fullgörandet av vissa skyldigheter som ålagts icke-finansiella motparter. På motsvarande sätt är Finansinspektionen enligt 50 p § 1 mom. den myndighet som avses i artikel 26.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554 om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 909/2014 och (EU) 2016/1011, nedan Dora-förordningen , det vill säga Finansinspektionen ansvarar för uppgifter som rör hotbildsstyrd penetrationstestning på nationell nivå. I 50 n § 2 mom. i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om vissa skyldigheter för Finansinspektionen i enlighet med betalningstjänstdirektivet. Bestämmelserna i 50 b § i den lagen är inte kopplade till någon enskild eller särskilt namngiven EU-rättsakt, utan i den föreskrivs det mer allmänt om hänskjutande av tvister till en europeisk tillsynsmyndighet. Dessutom finns i 50 z § i lagen om Finansinspektionen bestämmelser om uppgiften som insamlingsorgan enligt Esap-förordningen.  

Under årens lopp har det vid beredningen av 6 kap. 50 a–50 z § i lagen om Finansinspektionen valts lösningar av olika slag. Genom bestämmelserna har dels EU-förordningar, dels EU-direktiv genomförts nationellt. En del av bestämmelserna är av informativ karaktär och stöder sektorlagstiftningens bestämmelser om utseende av behörig myndighet. Vissa bestämmelser om Finansinspektionen har endast tagits in i lagen om Finansinspektionen, även om det annars föreskrivs om verksamheten i sektorlagstiftningen. Å andra sidan har det i fråga om vissa EU-rättsakter ansetts att enbart sektorlagstiftningens bestämmelse om Finansinspektionens verksamhet som behörig myndighet enligt EU-rättsakten är tillräcklig. Sådana bestämmelser är bland annat skyldigheten enligt artikel 97 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) Det så kallade fondföretagsdirektivet. att utse en behörig myndighet. Artikeln har genomförts nationellt enbart i 1 kap. 5 § i lagen om placeringsfonder (213/2019).  

Bestämmelserna i 50 a–50 z § i lagen om Finansinspektionen innehåller ett betydande antal upprepningar och de kan delvis vara tunglästa. Det tidigare valda sättet att föreskriva om enskilda eller några EU-rättsakter i en paragraf har med tiden visat sig vara tungrott och lett till att 6 kap. i lagen om Finansinspektionen har vuxit så att det har blivit ganska långt och följaktligen svårare att läsa. Eventuella nya bestämmelser på EU-nivå om utseende av en behörig myndighet kan bli svåra att genomföra nationellt i enlighet med det nuvarande regleringssättet i 6 kap. i lagen om Finansinspektionen när alla bokstäver i alfabetet har använts. Alternativt kan användningen av bokstavsparagrafer fortsätta med början i 51 §, som tidigare har upphävts. I lagen om Finansinspektionen är dock 52 § i kraft och gäller utbyte av information, vilket betyder att den utgör en gräns för bokstavsparagraferna. Kommissionen förväntas i framtiden anta nya EU-rättsakter i fråga om vilka det ska föreskrivas om den behöriga myndigheten. Sålunda är det nödvändigt att granska alternativa och konsekventare sätt att fullgöra sådana nationella genomförandeskyldigheter som för närvarande framgår av bestämmelserna i 50 a–50 z § i lagen om Finansinspektionen. I samband med regeringspropositionen finns det dessutom skäl att i lagen granska hänvisningar till kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, nedan auktioneringsförordningen , eftersom auktioneringsförordningen har upphävts.  

4.1  De viktigaste förslagen

De viktigaste lagändringarna gäller lagen om Finansinspektionen, i vilken det föreslås nödvändiga ändringar till följd av genomförandet av EU:s förordning om ESG-betygsättningsverksamhet. I och med de föreslagna ändringarna blir Finansinspektionen den behöriga myndighet som avses i EU:s förordning om ESG-betygsättningsverksamhet.  

I propositionen föreslås dessutom att de aktörer som står under direkt tillsyn av Esma stryks ur 5 § i lagen om Finansinspektionen. Detta korrigerar inkonsekvensen mellan lagen om Finansinspektionen och EU-förordningarna när det gäller vilka behörigheter Finansinspektionen med stöd av lagen om Finansinspektionen har gentemot de myndigheter som står under direkt tillsyn av Esma. I praktiken får myndigheter i enlighet med principen om ändamålsbundenhet i 6 § i förvaltningslagen (434/2003) använda sin behörighet enbart för syften som är godtagbara enligt lag. Dessutom följer det av EU:s författningshierarki att en förordning enligt EU-lagstiftningen åsidosätter en bestämmelse som strider mot den, vilket innebär att inkonsekvens kan lösas i praktiska situationer. För tydlighetens skull är det motiverat att ändra lagen om Finansinspektionen till denna del. Enligt förslaget kan Esma även i fortsättningen delegera uppgifter till Finansinspektionen i enlighet med den EU-rättsakt som tillämpas vid respektive tidpunkt. EU-förordningar är direkt tillämplig rätt och därför behöver det inte nationellt föreskrivas särskilt om delegering av Esmas uppgifter. I en situation där Esma delegerar vissa uppgifter till Finansinspektionen kan Finansinspektionen sålunda utöva sina befogenheter med stöd av bestämmelserna i den direkt tillämpliga EU-förordningen.  

Aktörer som står under direkt tillsyn av Esma och som stryks ur 5 § i lagen om Finansinspektionen är de kreditvärderingsinstitut som det föreskrivs om i 5 § 19 punkten, och de transaktionsregister som nämns i 21 punkten. Till 5 § 33 punkten fogas en hänvisning till sådana i artikel 20.1 a och c i förordningen om referensvärden avsedda administratörer av kritiska referensvärden samt till sådana i artikel 32 i den förordningen avsedda administratörer av referensvärden som står under direkt tillsyn av Esma. På motsvarande sätt fogas till 5 § 35 punkten en hänvisning till transaktionsregister registrerade enligt artikel 5 i förordningen om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt av transaktionsregister godkända enligt artikel 19 i den förordningen. Det bedöms att ändringarna inte har några praktiska konsekvenser, utan att det är fråga om att harmonisera den nationella lagstiftningen med direkt tillämpliga EU-förordningar.  

I regeringspropositionen föreslås också att 6 kap. i lagen om Finansinspektionen förtydligas när det gäller 50 a–50 z §. Enligt förslaget ska bestämmelser om utseende av Finansinspektionen till behörig myndighet enligt en viss EU-rättsakt i fortsättningen finnas i 50 a § i lagen om Finansinspektionen. I den föreslagna 50 a § föreskrivs det att Finansinspektionen är behörig myndighet. EU-rättsakterna ingår i momentet i form av en förteckning. Även verksamhet som behörig myndighet enligt förordningen om ESG-betygsättningsverksamhet ingår som 31 punkt, som är den sista punkten i förteckningen, i förslaget till ändring av 50 a §. I fortsättningen kan nya EU-rättsakter fogas till förteckningen på motsvarande sätt och antalet kommande EU-rättsakter medför inga lagstiftningstekniska utmaningar.  

Enligt förslaget ska bestämmelser om Finansinspektionens verksamhet som kontaktpunkt eller samordnare av samarbete enligt vissa EU-bestämmelser finnas i lagens 50 b §. I lagens 50 c § föreskrivs om Finansinspektionens verksamhet som särskild myndighet enligt EU-rättsakter i vissa situationer. I lagens 50 d § föreskrivs om Finansinspektionens roll som insamlingsorgan enligt Esap-förordningen. I lagens 50 e § föreskrivs om de åtgärder som Finansinspektionen ska vidta med anledning av erhållen incidentrapportering. Det föreslås att det i stället för den upphävda 51 § i den gällande lagen ska tas in en ny 51 §, i vilken det i enlighet med den gällande 50 b § föreskrivs att tvister ska hänskjutas till en europeisk tillsynsmyndighet för behandling. Samtidigt korrigeras hänvisningarna till 50 b och 50 d § i lagen om Finansinspektionen i vissa andra lagar. Sådana hänvisningar finns i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014), lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet (348/2017) och lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004). I propositionen föreslås det dessutom att hänvisningarna till auktioneringsförordningen i lagen om Finansinspektionen stryks, eftersom förordningen i fråga har upphävts.  

Dessutom föreslås som ett separat ärende i förhållande till den övriga propositionen att bestämmelserna om administrativa påföljder för advokater i 8 kap. i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ändras så att de motsvarar den ändring av tillämpningsområdet för lagen som trädde i kraft den 1 april 2025. I nuläget omfattar tillämpningsområdet uttryckligen advokater som är näringsidkare och advokatbolag. Syftet med de föreslagna ändringarna är att påföljderna i fortsättningen ska vara riktade mot dessa aktörer, inte enskilda advokater eller deras biträden personligen. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

Regeringspropositionens lagförslag 1–4 får bara konsekvenser för Finansinspektionen. EU-förordningen får konsekvenser för leverantörer av ESG-betyg, aktörer verksamma på finansmarknaden och Esma. Nedan beskrivs de viktigaste konsekvenserna av EU-förordningen och under rubriken Konsekvenser för myndigheter beskrivs propositionens konsekvenser för Finansinspektionen. Lagförslag 5, som gäller förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, har konsekvenser för advokater. 

5.1  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

Inga andra genomförandealternativ har bedömts i fråga om det nationella genomförandet av EU-förordningen. Det föreslås att endast nödvändiga ändringar görs i nationell lag med anledning av genomförandet av EU-förordningen. EU-förordningen är till sin karaktär maximalt harmoniserande och innehåller varken medlemsstatsoptioner eller annat nationellt handlingsutrymme. Genomförandet av förordningen förutsätter endast att en behörig myndighet utses. I praktiken finns det inget naturligt alternativ till Finansinspektionen.  

I regeringspropositionen föreslås att systematiken i 50 a–50 z § i lagen om Finansinspektionen ändras. Syftet med förslaget är att skapa en enklare och tydligare vy över Finansinspektionens verksamhet som helhet. Denna åtgärd som syftar till att göra lagen om Finansinspektionen tydligare kan också genomföras på andra sätt. Alternativt kan man låta bli att vidta dessa åtgärder.  

I 50 a–50 z § i lagen om Finansinspektionen finns bestämmelser som delvis är sinsemellan motsägelsefulla. Det skulle vara möjligt att Finansinspektionen i lagen om Finansinspektionen utses till behörig myndighet endast i situationer där det inte finns någon adekvat sektorlagstiftning. Alternativt kan allt utseende av Finansinspektionen göras med stöd av lagen om Finansinspektionen trots att bestämmelser om viss verksamhet enligt EU-rättsakter också finns i sektorlagar.  

Systematiken behöver inte heller ändras i samband med denna regeringsproposition. Då kvarstår den utmaning som orsakas av att alla bokstäver i alfabetet har använts när 50 ö § har använts. I det fallet kan det vara möjligt att utnyttja den upphävda 51 § och börja använda alfabetet från början. Detta alternativ innebär dock ett betydande antal onödiga upprepningar i lagen om Finansinspektionen. Om bokstavsparagraferna fortsätter på ett liknande sätt efter lagens 51 §, kan man i framtiden hamna i en situation där det i 6 kap. i lagen om Finansinspektionen finns nästan 60 bokstavsparagrafer där Finansinspektionen utses till behörig myndighet. För att undvika onödig upprepning har man i denna regeringsproposition stannat för att föreslå att 50 a–50 z § förenhetligas på det sätt som beskrivs nedan. Dessutom föreslås det att 51 § tas i bruk, varvid det inte längre är möjligt att använda den på det sätt som beskrivs ovan.  

5.2  Handlingsmodeller som planeras eller används i andra medlemsstater

Det har inte ansetts behövligt att bedöma alternativ som andra medlemsstater planerar eller genomfört, eftersom EU-förordningen inte innehåller någon medlemsstatsoption eller något annat nationellt handlingsutrymme. 

7.1  Lagen om Finansinspektionen

5 §. Andra finansmarknadsaktörer. Det föreslås att 19 punkten i paragrafen upphävs och att 21, 33 och 35 punkten i paragrafen ändras. Syftet med ändringen är att ur definitionen av andra finansmarknadsaktörer endast stryka de aktörer som står under direkt tillsyn av Esma.  

I sin gällande ordalydelse innehåller paragrafen en definition av andra finansmarknadsaktörer. Finansinspektionen har behörigheter gentemot dessa till exempel med stöd av 33 §, 33 a § och 39 § i lagen om Finansinspektionen. Genom ändringsförslaget säkerställs det att Finansinspektionen inte gentemot aktörer som står under direkt tillsyn av Esma har befogenheter som strider mot EU-lagstiftningen. 

Det föreslås att 19 punkten om kreditvärderingsinstitut ska upphävas. Kreditvärderingsinstituten står under direkt tillsyn av Esma och Esma kan som en del av sitt tillsynsarbete efter egen prövning delegera vissa utrednings- och utredningsbefogenheter till Finansinspektionen. Finansinspektionen har dock inte någon självständig tillsynsrätt gentemot kreditvärderingsinstituten. På motsvarande sätt tillåter förordningen om kreditvärderingsinstitut inte heller att Finansinspektionen utfärdar sanktioner mot kreditvärderingsinstituten. Esma kan dock även i fortsättningen delegera vissa uppgifter som nämns i artikel 30.1 i förordningen om kreditvärdering till Finansinspektionen i enlighet med artikel 30 i den förordningen. På så sätt har Finansinspektionen även i fortsättningen befogenheter enligt artikel 23d i förordningen om kreditvärderingsinstitut.  

Det föreslås att 21 punkten i paragrafen ändras så att omnämnandet av transaktionsregister enligt artikel 2.2 i Emir-förordningen stryks. Transaktionsregistren står under direkt tillsyn av Esma och Finansinspektionens befogenheter begränsas till situationer där Esma delegerar sina befogenheter till Finansinspektionen. Sålunda har Finansinspektionen inte självständiga befogenheter att handla eller utöva tillsyn över transaktionsregistren. Esma kan dock i enlighet med artikel 74 i Emir-förordningen även i fortsättningen delegera vissa uppgifter till Finansinspektionen och Finansinspektionen har sålunda då till sitt förfogande befogenheter enligt artikel 63.6 i den förordningen.  

Det föreslås att 22 punkten i paragrafen upphävs. Punkten i fråga har grundat sig på auktioneringsförordningen, som upphävdes 2023.  

Det föreslås att 33 punkten i paragrafen ändras så att de administratörer av kritiska gränsvärden som avses i artikel 20.1 a och c i förordningen om referensvärden och de administratörer av referensvärden som avses i artikel 32 i den förordningen lämnas utanför tillämpningsområdet för bestämmelsen. Dessa aktörer står under direkt tillsyn av Esma. Esma kan dock även i fortsättningen delegera uppgifter till Finansinspektionen i enlighet med artikel 48m i förordningen om referensvärden. Finansinspektionen kan i sådana situationer utöva sina befogenheter enligt artikel 48d.7 i den förordningen.  

Det föreslås att 35 punkten i paragrafen ändras på så sätt att till undantagen fogas transaktionsregister registrerade enligt artikel 5 i förordningen om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt transaktionsregister godkända enligt artikel 19 i den förordningen. Dessa aktörer står under direkt tillsyn av Esma.  

38 §. Ordningsavgift. Det föreslås att 1 mom. 5 punkten upphävs. Punkten i fråga har grundat sig på auktioneringsförordningen, som upphävdes 2023.  

40 §. Påföljdsavgift. Det föreslås att 2 mom. 3 punkten upphävs. Punkten i fråga har grundat sig på auktioneringsförordningen, som upphävdes 2023.  

50 a §. Behörig myndighet. Det föreslås att paragrafen helt omarbetas. Enligt förslaget ska paragrafen innehålla de gällande bestämmelserna i 50 a och 50 c–50 y § om utseende av Finansinspektionen till behörig myndighet enligt vissa EU-rättsakter. Det föreslås inga ändringar i sakinnehållet i de gällande 50 a och 50 c–50 y §, utan det är fråga om en helt teknisk överföring. Enligt förslaget ska rubriken för paragrafen ändras så att den bättre motsvarar de föreslagna ändringarna.  

I paragrafen ska 1 punkte n motsvara gällande 50 a §.  

I paragrafen ska 2 punkten motsvara gällande 50 c §.  

I paragrafen ska 3 punkten motsvara gällande 50 d § när det gäller den behöriga myndigheten. Bestämmelser om Finansinspektionens verksamhet som myndighet enligt artikel 10.5 i Emir-förordningen föreslås nedan i 50 c §. Bestämmelser om Finansinspektionens skyldighet att svara för det samarbete mellan myndigheter och den samordning av informationsutbyte som avses i artiklarna 23, 23a 24, 83 och 84 i den förordningen föreslås nedan i 50 b §.  

I paragrafen ska 4 punkten motsvarar det gällande 50 f § 1 mom.  

I paragrafen ska 5 punkten motsvarar det gällande 50 f § 2 mom.  

I paragrafen ska 6 punkten motsvarar det gällande 50 f § 3 mom.  

I paragrafen ska 7 punkten motsvarar det gällande 50 f § 4 mom.  

I paragrafen ska 8 punkten motsvarar det gällande 50 f § 5 mom.  

I paragrafen ska 9 punkten motsvara den gällande lagens 50 g §.  

I paragrafen ska 10 punkten motsvara den gällande lagens 50 h §.  

I paragrafen ska 11 punkten motsvara den gällande lagens 50 i §.  

I paragrafen ska 12 punkten motsvara den gällande lagens 50 j § när det gäller utseende av den behöriga myndigheten. Bestämmelser om Finansinspektionens verksamhet som kontaktpunkt enligt artikel 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner, nedan betalkontodirektivet , föreslås nedan i 50 b §.  

I paragrafen ska 13 punkten motsvara den gällande lagens 50 k §.  

I paragrafen ska 14 punkten motsvara den gällande lagens 50 l §.  

I paragrafen ska 15 punkten motsvara den gällande lagens 50 m § när det gäller utseende av den behöriga myndigheten. Bestämmelser om Finansinspektionens verksamhet som sådan myndighet enligt artikel 11.1 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012, nedan förordningen om värdepapperscentraler , som svarar för samarbetskoordineringen föreslås nedan i 50 b §.  

I paragrafen ska 16 punkten motsvara den gällande lagens 50 n § 1 mom. Bestämmelser om skyldigheten enligt den paragrafens 2 mom. föreslås i 50 e § nedan.  

I paragrafen ska 17 punkten motsvara den gällande lagens 50 o § 1 mom. Bestämmelser om skyldigheter enligt den gällande lagens 50 o § 2 mom. föreslås i 50 b § nedan.  

I paragrafen ska 18 punkten motsvara den gällande lagens 50 p § 1 mom. Bestämmelser om Finansinspektionens verksamhet i egenskap av myndighet enligt artikel 26.9 i Dora-förordningen föreslås nedan i 50 c §.  

I paragrafen ska 19 punkten motsvara den gällande lagens 50 p § 2 mom.  

I paragrafen ska 20 punkten motsvara den gällande lagens 50 p § 3 mom.  

I paragrafen ska 21 punkten motsvara den gällande lagens 50 q §.  

I paragrafen ska 22 punkten motsvara den gällande lagens 50 r §.  

I paragrafen ska 23 punkten motsvara den gällande lagens 50 s §.  

I paragrafen ska 24 punkten motsvara den gällande lagens 50 t § när det gäller förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar.  

I paragrafen ska 25 punkten motsvara den gällande lagens 50 t § när det gäller taxonomiförordningen.  

I paragrafen ska 26 punkten motsvara den gällande lagens 50 u § när det gäller utseende av den behöriga myndigheten. Bestämmelser om Finansinspektionens verksamhet som kontaktpunkt för gränsöverskridande administrativt samarbete mellan behöriga myndigheter samt med Esma föreslås i 50 b § nedan.  

I paragrafen ska 27 punkten motsvara den gällande lagens 50 v §.  

I paragrafen ska 28 punkten motsvara den gällande lagens 50 w §.  

I paragrafen ska 29 punkten motsvara den gällande lagens 50 x § när det gäller utseende av den behöriga myndigheten. Bestämmelser om Finansinspektionens verksamhet som kontaktpunkt för gränsöverskridande administrativt samarbete mellan behöriga myndigheter samt med Europeiska bankmyndigheten och Esma föreslås i 50 b § nedan.  

I paragrafen ska 30 punkten motsvara den gällande lagens 50 y §.  

Enligt 31 punkten i paragrafen är Finansinspektionen behörig myndighet enligt förordningen om ESG-betygsättningsverksamhet. Finansinspektionen ska ha tillräckligt stor och kunnig personal för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt den förordningen. Genom förslaget genomförs artikel 30 i förordningen om ESG-betygsättningsverksamhet nationellt.  

50 b §. Samordning av samarbetet samt verksamhet som kontaktpunkt. Det föreslås att paragrafen helt omarbetas. Enligt förslaget ska bestämmelserna om Finansinspektionens verksamhet som kontaktpunkt och om samordning av samarbete i den gällande lagens 50 d, 50 j, 50 m, 50 o, 50 u och 50 x § ingå i paragrafen. Det föreslås inga ändringar i paragrafernas sakinnehåll, utan det är fråga om en teknisk ändring. Enligt förslaget ska rubriken för paragrafen ändras så att den bättre motsvarar de föreslagna ändringarna.  

I paragrafen ska 1 punkten motsvara bestämmelsen om kontaktpunkt i den gällande lagens 50 j §.  

I paragrafen ska 2 punkten motsvara bestämmelsen om Finansinspektionens skyldighet i den gällande lagens 50 m att vara en sådan myndighet enligt artikel 11.1 andra stycket i EU:s förordning om värdepapperscentraler som svarar för samarbetskoordineringen.  

I paragrafen ska 3 punkten motsvara bestämmelsen om Finansinspektionens skyldighet enligt det gällande 50 o § 2 mom. att vara kontaktpunkt.  

I paragrafen ska 4 punkten motsvara den gällande lagens 50 u § och innehålla bestämmelser om Finansinspektionens skyldighet att vara enda kontaktpunkt för gränsöverskridande administrativt samarbete mellan behöriga myndigheter samt med Esma enligt artikel 29.2 i EU:s gräsrotsfinansieringsförordning.  

I paragrafen ska 5 punkten motsvara den gällande lagens 50 x § och innehålla bestämmelser om en sådan gemensam kontaktpunkt för gränsöverskridande administrativt samarbete mellan behöriga myndigheter samt med Europeiska bankmyndigheten och Esma som avses i artikel 93.2 i EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar.  

50 c §. Finansinspektionens verksamhet som myndighet i vissa situationer. Det föreslås att paragrafen helt omarbetas. Enligt förslaget ska paragrafen innehålla den gällande lagens bestämmelser i 50 p och 50 d § om Finansinspektionens verksamhet som annan myndighet enligt vissa EU-rättsakter. Enligt förslaget ska rubriken för paragrafen ändras så att den bättre motsvarar de föreslagna ändringarna.  

50 d §. Uppgiften som insamlingsorgan enligt Esap-förordningen. Det föreslås att paragrafen helt omarbetas. Enligt förslaget ska paragrafen innehålla bestämmelser enligt den gällande 50 z § om Finansinspektionens uppgift som kontaktpunkt enligt Esap-förordningen. Enligt förslaget ska rubriken för paragrafen ändras så att den bättre motsvarar de föreslagna ändringarna.  

50 e §. Finansinspektionens åtgärder med stöd av incidentrapporteringen. Det föreslås att paragrafen helt omarbetas. Enligt förslaget ska paragrafen innehålla bestämmelser enligt den gällande 50 n § om Finansinspektionens åtgärder med stöd av incidentrapportering som Finansinspektionen erhållit. Enligt förslaget ska rubriken för paragrafen ändras så att den bättre motsvarar de föreslagna ändringarna.  

51 §. Hänskjutande av tvister till en europeisk tillsynsmyndighet. Paragrafen är ny och ska enligt förslaget innehålla bestämmelser om hänskjutande av tvister till en europeisk tillsynsmyndighet i enlighet med den gällande 50 b §.  

7.2  Lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder

21 kap. Bestämmelser som gäller Finansinspektionen 

12 §. Tvistlösning hos Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten. Det föreslås en teknisk ändring i paragrafen. Hänvisningen till 50 b § i lagen om Finansinspektionen ska ersättas med en hänvisning till den lagens 51 §.  

7.3  Lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet

2 kap. En värdepapperscentrals verksamhetstillstånd, ägare, förvaltning och verksamhet samt centrala motparter 

23 § . Verksamhetstillstånd för och tillsyn över centrala motparter. Det föreslås en teknisk ändring i paragrafen. Hänvisningen till 50 d § i lagen om Finansinspektionen ska ersättas med en hänvisning till den lagens 50 a § 3 punkt.  

7.4  Lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat

35 § . Tillhörighet till finans- och försäkringskonglomerat i tredjeland. Det föreslås en teknisk ändring i paragrafen. Hänvisningen till 50 b § i lagen om Finansinspektionen ska ersättas med en hänvisning till den lagens 51 §.  

7.5  Lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism

8 kap. Administrativa påföljder 

1 §.Ordningsavgift , 2 §.Offentlig varning , 3 §. Påföljdsavgift , 10 §.Framställning från advokatföreningen till Tillstånds- och tillsynsverket om meddelande av administrativa påföljder. 

Tillämpningsområdet för lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism har genom ändringslagen 84/2025 ändrats i fråga om advokater. Ändringen trädde i kraft den 1 april 2025. Då ändrades tillämpningsområdet för lagen till att uttryckligen gälla advokater som är näringsidkare samt advokatbolag, om advokatverksamheten bedrivs i bolagsform. Tidigare omfattade tillämpningsområdet advokater och deras biträden personligen. Ändringen av tillämpningsområdet beskrivs närmare i specialmotiveringen till 1 kap. 2 § 1 mom. 12 punkten i lagförslag 4 i regeringens proposition med förslag till lagstiftning som kompletterar EU:s förordning om omedelbara betalningar (RP 215/2024 rd). 

Till följd av ändringen av tillämpningsområdet föreslås det att motsvarande tekniska ändringar ska göras i bestämmelserna om påföljder i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Det föreslås att lagens 8 kap. 1 § 6 mom., 2 § 3 mom., 3 § 4 mom. och 10 § 1 mom. ändras så att bestämmelserna motsvarar tillämpningsområdet. I de ovannämnda bestämmelserna stryks omnämnandena av advokaternas biträden, och påföljderna enligt bestämmelserna kan riktas mot de advokater som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 12 punkten, det vill säga advokater som är näringsidkare samt advokatbolag i det fall att advokatverksamheten bedrivs i bolagsform. Ändringen är nödvändig för att dessa aktörer, som redan är rapporteringsskyldiga enligt lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, vid behov ska kunna påföras påföljder.  

10.1  Samband med andra propositioner

Riksdagen behandlar propositionen RP 46/2025 rd, i vilken det föreslås att en ny 50 å § ska tas in i lagen om Finansinspektionen. I paragrafen föreskrivs att Finansinspektionen är den marknadskontrollmyndighet som avses i artikel 74.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 om harmoniserade regler för artificiell intelligens och om ändring av förordningarna (EG) nr 300/2008, (EU) nr 167/2013, (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1139 och (EU) 2019/2144 samt direktiven 2014/90/EU, (EU) 2016/797 och (EU) 2020/1828. Dessutom innehåller den föreslagna paragrafen ett informativt omnämnande av att det finns bestämmelser om marknadskontroll för system för artificiell intelligens i lagen om tillsyn över vissa system för artificiell intelligens. Om propositionen RP 46/2025 rd godkänns i riksdagen, ska den nya 50 å § i den propositionen samordnas med denna proposition. Paragrafen i fråga ska då upphävas i lagen om Finansinspektionen och dess bestämmelse fogas till den lag som nu föreslås.