2.1
Uppgifterna för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet
2.1.1
Allmänt
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet är ett statligt ämbetsverk som hör till miljöministeriets förvaltningsområde och som ansvarar för att verkställa statens bostadspolitik. Den huvudsakliga uppgiften för centralen är att bevilja bidrag, stöd och borgen för boende och bostadsbyggande.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet har sina rötter i det aravasystem som infördes efter kriget i slutet av 1940-talet för att bosätta personer från Karelen. År 1966 överfördes uppgifterna för arava till det nya centralämbetsverket, bostadsstyrelsen. Fonden för utvecklande av bostadsförhållandena inrättades för finansiering av åtgärder för utvecklande av bostadsförhållandena som en fond utanför statsbudgeten genom en lag som trädde i kraft vid ingången av 1990. När bostadsstyrelsen upphörde i slutet av 1993 inrättades i anslutning till fonden ett ämbetsverk som fick uppgifter i anslutning till verkställigheten av stöd för boendet. Det gemensamma namnet för både den ursprungliga fonden och ämbetsverket blev Statens bostadsfond. Vid ingången av 2008 grundades Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, som tog över uppgifterna för Statens bostadsfond.
Bestämmelser om Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet finns i lagen om Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (71/2007). Enligt lagens 1 § finns för att utveckla boendet Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet. Enligt samma paragraf har centralen till uppgift att 1) ha hand om genomförandet av det statliga stöd som beviljas för byggande, förvärv och ombyggnad av bostäder samt av statliga bidrag och borgen i anslutning till boendet, 2) styra och övervaka användningen av det bostadsbestånd för vilket arava- och räntestödslån har beviljats och i samråd med Statskontoret ha hand om statens riskhantering i anslutning till bostads- och lånebeståndet, 3) utföra sakkunniguppgifter och informationstjänster som gäller boendet och bostadsmarknaden samt göra utredningar som anknyter till dem, och 4) utföra tillsynsuppgifter i anslutning till förfarandet för energicertifikat för byggnader samt informationstjänstuppgifter. I 2 § föreskrivs det om centralens administrativa ställning, och enligt paragrafen ankommer styrningen och övervakningen av centralen på miljöministeriet. Enligt 3 § har centralen en direktion, som är den i lagen om statens bostadsfond (1144/1989) avsedda direktionen. Enligt 4 § kan centralen för sina tjänster och övriga prestationer ta ut avgifter så som föreskrivs i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). I 5 § föreskrivs det att bestämmelser om personalen, tillsättandet av tjänster och behörighetsvillkoren samt om avgörandet av ärenden vid centralen utfärdas genom förordning av statsrådet och att det i fråga om den interna ledningen och om andra ärenden som faller inom den interna förvaltningen vid centralen bestäms i arbetsordningen.
Bestämmelser om verksamheten vid Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet finns också i statsrådets förordning om Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (285/2007). I förordningen föreskrivs det om centralens uppgifter på ett sätt som kompletterar lagen om Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet. Utöver vad som föreskrivs i lagen om Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, har centralen enligt 1 § i förordningen till uppgift att 1) utveckla den av staten understödda byggnads- och reparationsverksamheten i fråga om bostäder, 2) främja ett planmässigt ägande och en planmässig användning och skötsel av bostadsfastigheter, 3) stödja förbättrandet av bostadsområden och livsmiljöns kvalitet, och 4) främja utvecklingsverksamheten i anslutning till boendet. I förordningen föreskrivs dessutom om direktionens uppgifter (2 §), överdirektör och direktör och behörighetsvillkoren för dem (3 och 5 §), beslutanderätt (4 §), tillsättning av tjänster (6 §) och förande av talan (7 §).
Ämbetsverket svarar självständigt för ordnandet av funktioner som stöder dess uppgifter. Som räkenskapsverk svarar den för den interna redovisningen och uppföljningen av verksamhetsanslagen samt för personaladministration, personalutveckling, utbildning och ärenden som gäller dokumentförvaltning, resor och lokaler. Ämbetsverket har också skött uppgifterna i anslutning till utbetalningen av de understöd verket har beviljat och skött uppföljning och återkrav av understöden. För skötseln av ärenden och verkställigheten av uppgifterna använder ämbetsverket flera separata informationssystem och svarar för förvaltningen och utvecklingen av systemen. I synnerhet den digitala kundservicen har utvecklats under de senaste åren och anslutande verktyg och verksamhetssätt har tagits i användning. I anslutning till utvecklingen av kommunikationen har kundservicen och kommunikationen om anvisningar till kunderna betonats.
2.1.2
Beviljande av stöd för bostadsbyggande, ombyggnad och förvärv
En central uppgift för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet är att sköta uppgifter i anslutning till räntestödslån för bostadsbyggande, statsborgen och understöd. Centralen beviljar statligt stöd för byggande, förvärv och ombyggnad av hyresbostäder i enlighet med lagarna om räntestöd och borgen för bostadsbyggande. Dessa är lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/200) och lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus (574/2016), lagen om statsborgen för byggnadslån för hyresbostäder (856/2008) och lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag (941/2014). Vidare beviljar centralen understöd enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov (1281/2004). Vid centralen behandlas ansökningar om räntestödslån, borgenslån och understöd vid enheten för finansiering. Vidare svarar enheten för utveckling och informationstjänster i boendefrågor för styrningen i anslutning till planer och kostnader, för utlåtanden om dem samt för beslut som gäller tomtpriser.
Enligt 10 a § i lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån kan Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet på ansökan meddela ett förhandsavgörande om den storlek på skäliga kostnader för tomtanskaffning som den godkänner som en del av de godkända byggnadskostnaderna. Ett ärende som gäller förhandsavgörande ska behandlas skyndsamt hos centralen. År 2023 meddelades 80 förhandsavgöranden som gällde tomter. Centralen fastställer skäligheten för tomtpriserna tillsammans med städerna och kommunerna i området för byggnadsobjektet. För de största stadsregionerna har man i samarbete med kommunerna fastställt områdesvisa maximipriser för tomter.
Ansökningsprocessen för beviljande av räntestöds- och borgenslån är indelad i fyra faser: 1) villkorlig reservering, 2) godkännande av planer och kostnader, 3) beslut om räntestödslån, och 4) justeringsbeslut. Stödansökningarna fylls i och behandlas elektroniskt i den e-tjänst som Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet har, via vilken också den kommun där projektet finns ger sitt utlåtande. Ansökningarna behandlas i den ordning som de kommer in.
I skedet för villkorlig reservering bedömer Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet projektet utifrån behovet, bostadsmarknaden i området och sökandens förmåga att sköta lånet samt utreder preliminärt kostnads- och hyresnivån för projektet. Behovsbedömningen för projekt för grupper med särskilda behov görs utifrån välfärdsområdenas utlåtanden. Målet är att sökanden i ett så tidigt skede som möjligt ska få information om huruvida det lönar sig att fortsätta planeringen av projektet.
Efter beslutet om villkorlig reservering får sökanden experthandledning för att man genom planeringslösningarna ska kunna få bostäder med skäliga boendekostnader. I fråga om projekt för grupper med särskilda behov fokuseras styrningen på objektets tillgänglighet och lämplighet för den berörda boendegruppen.
Innan beslutet om räntestödslån fattas godkänner Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet projektets planer och kostnader. Planeringen av byggprojekt bedöms i enlighet med de mål och kriterier som ställs i lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån och lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus, i dispositionsplanen och i resultatavtalet. Centralen bedömer bland annat projektets kvalitet, livscykelkostnader, tomt-, byggnads- och boendekostnader samt sättet att genomföra entreprenaden. Till stöd för behandlingen av finansieringen utarbetas i regel ett internt utlåtande om projektplanerna och kostnaderna utifrån dem. Handböcker om byggledning och projektplanering har publicerats och vid behov ges handledning som en del av behandlingen av projekten. I fråga om projekt för grupper med särskilda behov utreds objektets lämplighet för målgruppen och bedöms beloppet av det investeringsunderstöd som beviljas projektet. Understödsbeloppet påverkas bland annat av objektets boendegrupp, stödbehovet, utrustningslösningar, den kostnadsbaserade hyran för objektet och den tillgängliga fullmakten att bevilja investeringsunderstöd.
Genom lånebeslutet fastställs beloppet av objektets finansiering och självfinansieringens andel, låne- och säkerhetsvillkoren samt i fråga om projekt som gäller kortvarigt räntestöd den bindande initialhyran. Räntestödslån ska konkurrensutsättas. För beslutet om räntestödslån behövs en låneförbindelse från det finansinstitut som vunnit konkurrensutsättningen. I det sista skedet av finansieringsprocessen kontrollerar Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet att objektet har färdigställts och att stödet har riktats korrekt. Genom justeringsbeslutet fastställer centralen de faktiska kostnaderna och finansieringen för det färdiga objektet.
Som en del av räntestödslåneprocessen bedömer Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet soliditeten för den som ansöker om lån. Sökanden ska vara tillräckligt solvent och fullgöra sina samhälleliga och andra betalningsskyldigheter. Soliditeten bedöms utifrån bokslutsuppgifterna och de årsuppgifter som ska lämnas till centralen samt med hjälp av kommersiella kreditvärdighetsklassificeringar. Dessutom har centralen ett nära samarbete med Statskontoret i fråga om riskhanteringen av den statligt stödda bostads- och lånebeståndet.
Vid enheten för finansiering vid Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet fattades 253 beslut om räntestödslån 2023 och 1 934 miljoner euro godkändes som räntestödslån. År 2022 fattades 166 beslut om räntestödslån som godkändes till ett belopp av 1 194 miljoner euro.
Vid enheten för finansiering vid Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet fattades 2023 sammanlagt 1 603 beslut i anslutning till räntestödslån och 55 beslut om investeringsunderstöd. År 2022 fattades 1 199 beslut i anslutning till räntestödslån och 44 beslut om investeringsunderstöd. I besluten om räntestöd ingår beslut om villkorlig reservering, om godkännande av planer och kostnader, lånebeslut, justeringsbeslut, beslut om rättelse och om avslag. Åren 2022 och 2023 fattades vid enheten för finansiering utöver beslut om investeringsunderstöd också ett betydande antal beslut om startbidrag, energiunderstöd, understöd till äldre och infrastrukturunderstöd.
Utöver projekt för nyproduktion och ombyggnad hör till behörigheten för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet även beslut om ändring av lånevillkoren för kortvarigt räntestöd och borgenslån. Antalet ändringsbeslut har ökat under 2024 när antalet projekt för kortvarigt räntestöd har ökat och åtta år har förflutit sedan de första besluten fattades.
Genomförandet av projekt för nyproduktion från planering till färdigt hus tar i allmänhet minst två år, i fråga om objekt för grupper med särskilda behov ofta betydligt längre. Ett projekt finns med sammanlagt i cirka två år i de olika faserna i finansieringsprocessen vid Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet. Behandlingstiderna för ett beslut varierar från en vecka till flera månader. Aktörerna behöver ofta handledning i planeringen, genomförandet och ifyllandet av ansökningar för att projektet ska kunna godkännas och för att den information som behövs för beslutsfattandet ska finnas att tillgå. Samarbete mellan olika myndigheter, kommunen där objektet finns och välfärdsområdet kan också behövas i betydande utsträckning för att främja projektet.
2.1.3
Styrning och övervakning
Utöver att bevilja stöd har Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet som uppgift att övervaka användnings- och överlåtelsebegränsningarna i anslutning till statligt stödda bostäder. Centralen styr och övervakar allmännyttiga bostadssamfunds verksamhet, övervakar fastställandet av hyrorna och samförvaltningen för ara-hyresbostäder samt styr valet av boende. Centralen har till uppgift att övervaka valet av boende, boendeförvaltningen och bruksvederlagen i fråga om statligt stödda bostadsrättsbostäder. Den för ett register över ordningsnummer för bostadsrättsbostäder. Centralen fastställer betalningen av den godtagbara avkastningen för samfund som äger ara-bostäder. Centralen behandlar ansökningar om utnämnande till allmännyttigt samfund och om återkallande av detta samt behandlar klagomål som gäller den verksamhet som är föremål för övervakning av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet. Den behandlar dessutom ansökningar om överlåtelse av bostäder som omfattas av begränsningar samt ansökningar om befrielse från begränsningar, rivningstillstånd och understöd för rivning.
I den årliga tillsynsplanen för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet fastställs de prioriterade områdena för styrnings- och övervakningsåtgärderna. Syftet med tillsynsåtgärderna och kontrollerna är att säkerställa att användningen av offentliga medel är lagenlig och att förebygga risker för missbruk.
Vid behov gör Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet styrnings- och inspektionsbesök hos ara-samfund, antingen på plats eller på distans. Inspektioner utförs också på basis av handlingar. Centralen har också anvisningar om förvaltningen av ara-bostäder på en separat webbplats. Centralen hade 2023 sammanlagt 47 styrningsmöten eller inspektioner hos ara-samfund samt 11 särskilda granskningar av statsunderstöd. Under 2023 höll företrädare för centralen sammanlagt 28 anföranden om styrningen och övervakningen vid utbildningar eller seminarier.
2.1.4
Övervakning av hyror, bruksvederlag och betalning av avkastning
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet övervakar att självkostnadsprincipen för hyror för ara-hyresbostäder och för bruksvederlag för bostadsrättsbostäder samt andra bestämmelser som hänför sig till den, såsom skyldigheten att konkurrensutsätta och lämna uppgifter, iakttas. Vid övervakningen av självkostnadsprincipen utnyttjas som en väsentlig del fastighetsägarnas årliga efterkalkyler. Ett samfund som av centralen utsetts till allmännyttigt samfund får till sin ägare betala högst en skälig avkastning på de medel som ägaren placerat i objektet. Centralen fastställer årligen beräkningsgrunden för samfundens avkastning och storleken på den godtagbara avkastningen.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet har dessutom till uppgift att övervaka att bolagen iakttar bestämmelserna om betalning av avkastning och bestämmande av hyra i lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus. Centralen fastställer årligen beloppet av varje bolags godtagbara avkastning och kontrollerar hyrans skälighet utifrån de kalkyler som bolagen har fastställt och de bokslutsuppgifter som bolagen har rapporterat.
2.1.5
Centralens e-tjänster och register över ordningsnummer
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet förvaltar och utvecklar centralens e-tjänster, det vill säga ett informationssystem där ara-samfund kan ansöka om räntestödslån eller uträtta ärenden och lämna in rapporteringsuppgifter i anslutning till styrningen och övervakningen. Tjänsten fungerar också som ett register över bostadsbeståndet.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet har ett informationssystem för hantering av kundkontakter. Via systemet togs det sammanlagt 4 212 kontakter från september 2023 till augusti 2024. Kontakter sköts också per e-post. I telefontjänsten för registret över ordningsnummer för bostadsrättsbostäder har 764 samtal besvarats. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet för ett register över ordningsnummer där man kan skaffa det ordningsnummer som behövs för ansökan om bostadsrättsbostad. I registret har ansökts om 53 000 ordningsnummer för bostadsrätt. Registret över ordningsnummer används också för tillsyn enligt lagen om bostadsrättsbostäder (393/2021).
2.1.6
Tillsyn över allmännyttiga samfund
Som räntestödslån kan godkännas lån vars mottagare är ett samfund som Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet har utsett till allmännyttigt samfund och som uppfyller förutsättningarna för allmännyttighet. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet behandlar samfundens ansökan om att bli utsett till allmännyttigt samfund och om återkallande av utseendet. Cirka 10–15 ansökningar om utseende eller återkallande av utseende behandlas årligen. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet har utsett cirka 525 samfund till allmännyttiga samfund och dessutom finns det flera hundra hyreshussamfund med kommunal anknytning samt dotterbolag till koncerner. Sammanlagt närmare 2 000 samfund som äger bostadsbestånd som omfattas av begränsningar är föremål för tillsyn av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.
Samfund som utsetts till allmännyttiga samfund ska årligen lämna in en rapport med årsuppgifter om verksamheten och ekonomin i centralens e-tjänst. Utifrån årsuppgifterna skapar e-tjänsten de ekonomiska nyckeltalen för samfundet samt bokslutskategorin och soliditetskategorin, som utnyttjas i statens riskhantering.
Samfund som utsetts till allmännyttiga samfund ska på förhand underrätta Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet om omständigheter som kan inverka på uppfyllandet av förutsättningarna för allmännyttighet. Denna anmälan kallas anmälan om allmännyttighet. År 2023 behandlade centralen nio anmälningar om allmännyttighet. Centralen ger dessutom samfunden uppmaningar, befallningar och beslut om förbud.
2.1.7
Val av boende och boendedemokrati
Till uppgifterna för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet hör den allmänna styrningen av valet av boende till arava- och räntestödshyresbostäder. Målet med styrningen är att ägarna ska tillämpa de kriterier för val av boende som anges i bestämmelserna så enhetligt som möjligt och att de statligt stödda bostäderna i enlighet med bestämmelserna ska anvisas de personer som behöver dem mest. Valet av boende i hyresbostäder övervakas av de kommuner där bostäderna finns och av välfärdsområdena. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet övervakar valet av boende i bostadsrättsbostäder. I egenskap av statsbidragsmyndighet övervakar centralen också användningen av statsunderstödda objekt som fått investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov. År 2023 deltog över 400 personer i utbildningar och infomöten om valet av boende.
Från och med 2024 har Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet övervakat samförvaltningen, det vill säga genomförandet av boendedemokratin. Centralen kontaktas av en stor kundkrets i hela landet i frågor som gäller boendedemokratin.
2.1.8
Behandling av ansökningar som gäller bostadsbeståndet
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet behandlar ansökningar om överlåtelse av ara-objekt som omfattas av begränsningar och fastställer den maximala överlåtelseersättningen eller inlösningspriset för den boende för ara-objekt som omfattas av begränsningar och som finansieras med aravalån eller långfristiga räntestödslån. År 2023 fattades sammanlagt 44 beslut om överlåtelse och besluten gällde sammanlagt 652 bostäder, vilket är mindre än hälften av genomsnittet för de föregående åren.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet kan på ansökan helt eller delvis bevilja befrielse från begränsningarna för ara-hyresbostäder, om detta gör att bostadsmarknaden i området fungerar bättre eller förhindrar att bostäder står tomma och förebygger de ekonomiska förluster det orsakar, eller av någon annan särskild anledning. År 2023 behandlades sammanlagt 152 ansökningar om befrielse från användnings- och överlåtelsebegränsningar. Totalt 2 287 bostäder befriades från begränsningar.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet kan på ansökan bevilja tillstånd till rivning av ara-bostäder. År 2023 behandlades sammanlagt 32 ansökningar om understöd för rivning. Centralen kan bevilja understöd för att täcka kostnaderna för rivning av ett ara-hus till högst 70 procent av rivningskostnaderna. Under de senaste åren har fullmakten att bevilja understöd uppgått till cirka fem miljoner euro. År 2023 beviljades understöd för rivning till ett belopp av sammanlagt nästan tre miljoner euro.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet kan på ansökan bevilja tillstånd att tillfälligt ändra användningsändamålet för ara-hyresbostäder och bostadsrättsbostäder, varvid bostäder kan användas för annat ändamål än boende, till exempel som klubblokaler för de boende eller daghemslokaler. År 2023 fattades vid centralen 32 beslut om ändring av användningsändamålet till något annat ändamål än boende. För objekt som fått investeringsunderstöd kan man hos centralen också ansöka om ändring av användargruppen eller användningsändamålet för objekt som fått investeringsunderstöd.
Som tillsynsmyndighet tar Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet emot och behandlar förvaltningsklagan om verksamhet som hör till dess tillsynsuppgifter. Vid centralen behandlades under 2023 tio förvaltningsklagan. Antalet väntas öka 2024, eftersom centralens tillsynsuppgift har utvidgats i tillsynen över bostadsrättsärenden och lagen om samförvaltning.
2.1.9
Tillsyn över energicertifikat och förvaltning av registret över energicertifikat
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet svarar för tillsynen över förfarandet med energicertifikat och sköter förvaltningen av informationssystemet för energicertifikat. Bestämmelser om centralens uppgifter i anslutning till energicertifikat finns i lagen om energicertifikat för byggnader (50/2013) och bestämmelser om registret över energicertifikat i lagen om informationssystemet för byggnaders energicertifikat (147/2015).
Enligt 18 § i lagen om energicertifikat för byggnader utövar Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet tillsyn över att lagen och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den följs. Enligt samma paragraf ska en bestämd andel av de energicertifikat som upprättas årligen kontrolleras. Kontrollen ska inriktas på att certifikatens utgångsvärden, bestämningarna av energimängderna samt rekommendationerna för energisparande är korrekta. År 2023 kontrollerades 508 energicertifikat. Dessutom utövar Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet tillsyn över användningen av energicertifikat bland annat i anslutning till handeln med byggnader. Vid tillsynen gavs 281 uppmaningar att upprätta energicertifikat och 90 varningar och förelades 9 viten. Tillsynsprocesserna har många faser eftersom de kan innehålla begäranden om information, uppmaningar och varningar.
Enligt 1 § i lagen om informationssystemet för byggnaders energicertifikat förvaltar Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet som registeransvarig ett informationssystem för byggnaders energicertifikat. Informationssystemet används 1) för att upprätta energicertifikat som avses i lagen om energicertifikat för byggnader, 2) för tillsynen över upprättandet av energicertifikat, 3) för tillsynen över energicertifikat och användning av de uppgifter som finns i dem, 4) för tillsynen över upprättarna av energicertifikat och 5) för informationstjänsten. Upprättare av energicertifikat som har avlagt officiell behörighet ska registrera sig i centralens register över energicertifikat och elektroniskt signera de certifikat som de har upprättat i registret. Registret över energicertifikat innehåller 279 000 certifikat och 1 236 upprättare av energicertifikat (9/2024). Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet svarar för verksamheten, underhållet och utvecklingen avseende registrets tjänster. Förvaltningen och utvecklingen av registret finansieras med avgifter som tas ut för registrering av energicertifikat. Ämbetsverket budgeterar och tar ut avgifterna för registreringen.
Registret över energicertifikat är förenat med gränssnittstjänster genom vilka bland annat finansinstitut och forskningsorganisationer kan få tillgång till uppgifterna i registret. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet svarar för de beslut om dataanvändningstillstånd och avtal som hänför sig till uppgifterna i registret. Dessutom utarbetas en årsrapport över energicertifikaten och uppgifter lämnas ut i anslutning till separata begäranden om information.
2.1.10
Reparationsunderstöd
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ansvarar för beviljande av reparationsunderstöd i enlighet med lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (1087/2016), nedan
lagen om reparationsunderstöd
. Reparationsunderstöd beviljas för det första för reparation av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Dessutom beviljas reparationsunderstöd också sammanslutningar för installation av hiss i efterhand i befintliga flervåningshus och understöd för undanröjande av hinder för tillgänglighet. I lagen om reparationsunderstöd föreskrivs det också om understöd för kostnader för undersökningar av bostadsbyggnaders eller bostäders skick och för kostnader för planering av ombyggnad.
Det anslag som beviljats för reparationsunderstöd har åren 2017–2023 varit 24–28 miljoner euro. Det har årligen fattats cirka 2 000 beslut. Det beviljade anslaget för understödet var 9,55 miljoner euro 2024 och 7,55 miljoner euro 2025. Det beviljade anslaget för understödet riktades 2024 och 2025 till reparation av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning, installation av hissar i efterhand och undanröjande av hinder för tillgänglighet.
Det kommer årligen in cirka 550 ansökningar om reparationsunderstöd för bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning, installation av hissar i efterhand och tillgänglighetsunderstöd, varav 350 för reparation av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning, 25 för installation av hissar i efterhand och 175 om tillgänglighetsunderstöd. Fram till september 2024 hade under året fattats 560 beslut om reparationsunderstöd vid Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet. Besluten fattas av biträdande direktören efter föredragning.
Ansökningarna behandlas i den ordning som de kommer in. Reparationernas understödsberättigande bedöms enligt ändamålsenligheten i enlighet med lagen om reparationsunderstöd. Dessutom görs behovsprövning i fråga om reparationsunderstöd för bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning utifrån hushållets inkomster och förmögenhet.
Dessutom svarar Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet för uppgifter i anslutning till verkställigheten av understöd som beviljas kommunernas fastigheter för slopande av oljeuppvärmning. År 2023 fattades sammanlagt 48 understödsbeslut om slopande av oljeuppvärmning.
2.1.11
Utveckling och arbetet mot bostadslöshet
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet beviljar utvecklingsfinansiering ur bostadsfonden för utvecklingsverksamhet som gäller boende och byggande i enlighet med en av miljöministeriet årligen godkänd dispositionsplan. Utvecklingsprioriteringarna har fastställts tillsammans med miljöministeriet och de har stött målen för ämbetsverkets verksamhet. Utvecklingsfinansieringen har årligen uppgått till 700 000 euro och med den har cirka 20 projekt finansierats årligen. I dispositionsplanen godkända projekthelheter har varit 1. Hållbar ara-byggnad, 2. Boende för grupper med särskilda behov, 3. Planering och framsyn avseende boendet i kommunerna, och 4. Informationstjänster, digitalisering och kommunikation. I utvecklingsprojekten har ämbetsverket i stor utsträckning samarbetat med kommuner, byggherrar för ara-bostäder, universitet och forskningsinstitut samt med företag. Centralen har ansvarat för projektförvaltningen och har styrt genomförandet av projekten. Resultaten av projekten har offentliggjorts bland annat i ämbetsverkets webbtjänst.
Från ingången av 2023 har lagen om stöd för boenderådgivning till kommunerna 2023–2027 varit i kraft. Med stöd av den lagen har kommunerna hos Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ansökt om understöd för utveckling och utvidgning av boenderådgivningen och ekonomisk rådgivning i anslutning till den. Syftet med lagen är att göra boenderådgivningen tillgänglig för alla kommuninvånare oberoende av boendeform, det vill säga också för dem som bor i privata hyresbostäder och ägarbostäder. Målet är att minska hyresskulder, störningar i boendet och vräkning samt att trygga fortsatt boende.
År 2023 fattades 31 understödsbeslut för utvidgande av boenderådgivningen. En förutsättning för att få understöd är det samråd mellan Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet och kommunen som anges i lagen. Kommunen ansvarar för ordnandet av tjänsten, men tjänsten kan också produceras av andra aktörer inom kommunens område.
Utöver att bevilja understödet svarar Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet för den riksomfattande utvecklingen av boenderådgivningen. Centralen har skapat ett eget nätverk för boenderådgivare och främjar det riksomfattande och lokala nätverksarbetet inom boenderådgivningen. Centralen ordnar utbildningar inom området för boenderådgivning, utbildar nya boenderådgivare samt samlar in och delar ut material om boenderådgivning.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet har varit aktiv i internationella nätverk för arbete mot bostadslöshet. Bland annat är den medlem i den europeiska takorganisationen för aktörer mot bostadslöshet FEANTSA och i Housing First Europe Hub. Centralen hör också till Nordic Homelessness Alliance, som utvecklar det nordiska arbetet mot bostadslöshet i samarbete med de övriga nordiska länderna.
2.1.12
Informationstjänster
Ämbetsverket är informationsproducent i anslutning till ara-byggande, ara-bostadsbeståndet, ara-bostadsmarknaden och bostadslösheten. Årligen publiceras cirka fem utredningar och rapporter i anslutning till dem. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet publicerar på sin webbplats uppgifter i realtid om det aktuella läget inom ara-produktionen och objektspecifika uppgifter om byggpriserna för de projekt som ämbetsverket godkänt.
Centralen samlar årligen in uppgifter om bostadsmarknaden från samfund som äger vanliga ara-hyresbostäder (cirka 350 samfund). Uppgifterna slås samman med hyres- och befolkningsuppgifter, analyseras och publiceras i centralens översikt över bostadsmarknaden. Översikten innehåller kommunspecifik information om efterfrågan på och utbudet av ara-bostäder. För varje kommun bildas ett ara-index som beskriver marknadsläget och som används som stöd för finansieringsbeslut av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet vid bedömningen av behovet av nya ara-hyresbostäder. En översikt över bostadsmarknaden för bostadsrättsbostäder publiceras en gång om året. Uppgifterna fås ur det register för ordningsnummer för ansökan om bostadsrättsbostad som förs av centralen. Översikten innehåller uppgifter om marknadsläget för bostadsrättsbostäder, bruksvederlag samt ett index för bostadsrättsbostäder som mäter marknadsläget i kommunerna. Centralen svarar för det praktiska genomförandet av statistiken över bostadslöshet och av utvecklingen och informationstjänsterna i anslutning till statistiken. Årsuppgifterna om ara-bostadsbeståndet publiceras en gång om året på centralens webbplats. Närmare uppgifter om ara-bostäder och befolkningsdata finns tillgängliga i Finlands miljöcentrals informationstjänst Liiteri.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet svarar för nättjänsten Bostadspriser, som innehåller uppgifter om genomförda bostadsköp enligt objekt, medelhyror för fritt finansierade bostäder och ara-bostäder enligt kommun och postnummer och uppgifter om bruksvederlag för bostadsrättsbostäder enligt objekt. Centralen ska sköta uppgifter som gäller material, avtal och underhållet och utvecklingen av tjänsten. Under 2024 gjordes i tjänsten Bostadspriser 35 000–40 000 ansökningar per månad.
Ämbetsverket svarar för myndighetsrapporteringen om dess beviljade statliga stöd till skatteförvaltningen, arbets- och näringsministeriets register över företagsstöd, Statskontorets system för statsunderstöd och miljöministeriet. I ämbetsverkets bokslut rapporteras det om verksamheten i sin helhet. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet svarar också för bokslutet för Statens bostadsfond.
Centralen svarar för de informationssystem, register och datainnehållet i dem som hänför sig till informationstjänsterna och har genomfört de rapporteringslösningar som hänför sig till dem. Rapporteringen har genomförts separat utanför systemen för själva verksamheten.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet behandlar årligen cirka 250 begäranden om information som gäller ara-produktionen, ara-bostadsbeståndet, situationen på bostadsmarknaden eller bostadslösheten. Begäranden om information kommer årligen från bland annat ministeriet och riksdagen, Statskontoret, Statistikcentralen, välfärdsområden, samfund för ara-hyresbostäder eller bostadsrättsbostäder, forskningsinstitut, byggföretag och medier. Utöver begäranden om statistisk information svarar centralen på cirka 50 begäranden om information som gäller tjänsten Bostadspriser.
2.2
Miljöministeriets organisation och uppgifter
Enligt 68 § i grundlagen svarar varje ministerium inom sitt ansvarsområde för beredningen av de ärenden som hör till statsrådet och för att förvaltningen fungerar som sig bör. Ministerierna har en minister som chef. I 15 § i lagen om statsrådet (175/2003) anges att den minister till vars ansvarsområde ett ärende hör avgör det samt leder ministeriets verksamhet enligt arbetsfördelningen. Enligt 16 § kan ministern förbehålla sig beslutanderätten i ett ärende som har uppdragits åt en tjänsteman för avgörande.
Enligt 11 § i reglementet för statsrådet (262/2003) ska ministerierna behandla till det egna ansvarsområdet hörande ärenden som gäller verksamhets- och ekonomiplanering, resultatstyrning, lagberedning, informationssamhället, förvaltning, kommunikation, dataadministration, forskning, utveckling och övervakning, internationella frågor och ägarfrågor som gäller sådan statlig egendom som är i det egna ansvarsområdets besittning samt andra sådana ärenden som ska anses höra till skötseln av de uppgifter som hör till det egna ansvarsområdet. Enligt 24 § i reglementet för statsrådet hör till miljöministeriets ansvarsområde bland annat byggande och boende.
Bestämmelser om miljöministeriets organisation och uppgifter finns i statsrådets förordning om miljöministeriet. Den gällande förordningen om miljöministeriet trädde i kraft 2015. Förordningen har därefter ändrats genom förordningarna 751/2016, 1015/2019, 1176/2020, 1035/2021 och 881/2022.
Vid miljöministeriet finns enligt den gällande förordningen naturmiljöavdelningen, avdelningen för den byggda miljön, klimat- och miljöskyddsavdelningen samt avdelningen för koncernstyrning och internationella ärenden samt resultatområdet för kommunikation och kanslichefens stab.
Enligt 2 § 15 punkten i den förordningen har miljöministeriet till uppgift att bland annat utveckla bostadsförhållandena. I fråga om avdelningarnas och resultatområdets uppgifter samt om hur verksamheten i övrigt ska ordnas föreskrivs närmare i miljöministeriets arbetsordning.