1
Bakgrund och beredning
1.1
Bakgrund
I denna proposition föreslås det att regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om välfärdsområden (RP 189/2025 rd, den ursprungliga propositionen) kompletteras. Regeringen lämnade den 11 december 2025 en proposition till riksdagen om att bestämmelserna om täckande av underskott ska ändras temporärt så att finansministeriet under vissa förutsättningar på ansökan av välfärdsområdet kan bevilja de välfärdsområden för vilka det är nödvändigt för att kunna följa lagstiftningen möjlighet att före utgången av 2027 eller 2028 täcka ackumulerade underskott.
I de kalkyler över utgiftstrycket på finansieringen som uppdaterades i februari 2026 förutspås det en betydligt lägre nivå på den statliga finansieringen för 2027 än i kalkylen över utgiftstrycket i december 2025. Detta beror framför allt på ett bättre ekonomiskt utfall 2025 än vad välfärdsområdenas prognoser visar. I välfärdsområdenas bokslutsprognoser för 2025 beräknas välfärdsområdenas sammanlagda överskott uppgå till cirka 650 miljoner euro, medan det enligt välfärdsområdenas bokslutsprognoser som utgjorde grund för den tidigare kalkylen var cirka 230 miljoner euro. Ändringen leder till att justeringen av finansieringen i efterhand minskar mer än väntat i slutet av 2025. Den slutliga justeringen i efterhand baserar sig på välfärdsområdenas slutliga bokslut och det sammanlagda överskottet för 2025 kan således fortfarande förändras.
Sänkningen av finansieringsnivån särskilt år 2027 skärper i en del välfärdsområden behovet av anpassning ytterligare, vilket avsevärt försvårar möjligheterna att täcka de ackumulerade underskotten före utgången av 2028. Å andra sidan har det ackumulerade underskottet i en stor del av välfärdsområdena minskat i förhållande till den tidigare prognosen till följd av det förbättrade resultatet 2025. Effekten av de minskade underskotten kompenserar dock inte den lägre finansieringsnivån annat än i ett fåtal välfärdsområden. Detta beror på att en betydande del av välfärdsområdenas resultatförbättring uppstod i välfärdsområden som inte har ett ackumulerat underskott att täcka eller som med stor sannolikhet kan täcka det i enlighet med gällande lagstiftning före utgången av 2026. Den minskning av justeringen i efterhand som motsvarar resultatförbättringen försvårar för sin del anpassningsmålet för andra välfärdsområden.
Det skärpta anpassningsbehovet beskrivs i tabell 1, där man simulerat den förändring i nettokostnaderna som krävs för ett välfärdsområde 2026, 2027 och 2028 för att det ackumulerade över -/underskottet ska vara noll vid utgången av 2028 i två olika scenarier.
Situationen i september 2025 ( halvårsrapporteringens bokslutsprognos för välfärdsområdena 2025 och motsvarande kalkyl över utgiftstrycket i finansieringen).
Situationen i februari 2026 (bokslutsprognosen för välfärdsområdena 2025 och motsvarande kalkyl över utgiftstrycket i finansieringen) samt skillnaden mellan dessa två.
Tabellen är i stigande ordning enligt läget i februari 2026 (kolumn 3).
Tabell 1. Den ändring av nettokostnaderna som krävs åren 2026, 2027 och 2028 så att välfärdsområdes över -/underskott är noll, i två olika situationer och skillnaden mellan dem
Välfärdsområde | 1) September 2025 läge Den årliga ändring som krävs 2026–2028 för att det ackumulerade över -/underskottet 2028 = 0 | 2) Februari 2026 läge Den årliga ändring som krävs 2026–2028 för att det ackumulerade över -/underskottet 2028 = 0 | Skillnad (procentenheter) |
Mellersta Finland | -4,1 % | -4,5 % | -0,4 % |
Södra Karelen | -1,5 % | -2,4 % | -0,9 % |
Östra Nyland | -1,4 % | -2,1 % | -0,7 % |
Kymmenedalen | -1,2 % | -1,8 % | -0,7 % |
Lappland | 0,0 % | -0,5 % | -0,5 % |
Mellersta Nyland | -1,2 % | 0,3 % | 1,4 % |
Södra Österbotten | 0,2 % | 0,3 % | 0,1 % |
Södra Savolax | 1,3 % | 1,0 % | -0,3 % |
Norra Savolax | 1,7 % | 1,1 % | -0,6 % |
Päijänne-Tavastland | 1,9 % | 1,7 % | -0,2 % |
Kajanaland | 2,0 % | 1,7 % | -0,3 % |
Satakunta | 2,7 % | 1,9 % | -0,8 % |
Österbotten | 2,4 % | 1,9 % | -0,5 % |
Egentliga Tavastland | 3,2 % | 2,6 % | -0,6 % |
Mellersta Österbotten | 3,5 % | 2,8 % | -0,7 % |
Norra Karelen | 3,6 % | 3,6 % | 0,0 % |
Norra Österbotten | 4,3 % | 3,9 % | -0,4 % |
Birkaland | 5,3 % | 4,8 % | -0,5 % |
Egentliga Finland | 5,7 % | 5,5 % | -0,2 % |
Västra Nyland | 7,7 % | 7,3 % | -0,3 % |
Vanda och Kervo | 8,1 % | 8,8 % | 0,7 % |
Helsingfors | 8,2 % | 8,9 % | 0,7 % |
Av tabellen framgår att anpassningsbanan har skärpts i alla välfärdsområden utom fyra. Helsingfors stad anses stå utanför tillämpningsområdet för de föreslagna bestämmelserna, eftersom inget ackumulerat underskott uppkommit i staden 2023 och 2024.
Av tabellen framgår att den ökning av nettokostnaderna som i och med den uppdaterade situationen krävs för att underskotten ska kunna täckas senast 2028 blir mycket snäv (tillväxtprocent över 0 och under 1,5 procent) för fyra välfärdsområden och i praktiken orealistisk (under 0 procent) för fem välfärdsområden, av vilka tre för närvarande är föremål för ett utvärderingsförfarande i välfärdsområdet.
Justitiekanslern i statsrådet har i sitt avgörande den 23 april 2025 konstaterat att ändringar i lagstiftningen behövs ur grundlagens perspektiv när lagstiftningen på grund av utvecklingen av förhållandena och på grund av andra omständigheter inte längre i tillräcklig utsträckning kan skapa en grund för att på ändamålsenligt sätt ordna de tjänster som välfärdsområdet har organiseringsansvar för och för att genomföra finansieringsprincipen i anslutning till tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna (s. 21, avgörandet finns enbart på finska) Justitiekanslern konstaterar att genomförandet av finansieringsprincipen förutsätter att ministeriernas uppföljning av välfärdsområdenas situation är tillräckligt aktuell och att de vidtar nödvändiga lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder (s. 22). En ändring av lagstiftningen är ett behövligt och även nödvändigt medel för att skapa balans mellan finansieringen och de lagstadgade skyldigheterna i fråga om sådana systemiska problem, det vill säga problem som i stor utsträckning berör flera eller de flesta av välfärdsområdena, som hänför sig till genomförandet av finansieringsprincipen för välfärdsområdena och till tillräcklig finansiering för de social- och hälsovårdstjänster som lagstiftningen förutsätter (s. 22). Med beaktande av ändringarna i kalkylen över utgiftstrycket i välfärdsområdenas finansiering, som uppdaterades i februari 2026, och konsekvenserna för välfärdsområdenas finansiering kan kompletteringen av den ursprungliga regeringspropositionen också anses vara konstitutionellt motiverad.
1.2
Beredning
Regeringens proposition bereddes som tjänsteuppdrag vid finansministeriet.
Ett diskussionsmöte om utkastet ordnades den 12 mars 2026. Till diskussionsmötet kallades välfärdsområdena, Helsingfors stad, HUS-sammanslutningen, social- och hälsovårdsministeriet, inrikesministeriet och Välfärdsområdetsbolaget Hyvil Ab. I samband med diskussionsmötet var det möjligt att ge ett skriftligt utlåtande i ärendet. Finansministeriet fick sammanlagt 17 utlåtanden.
Beredningsunderlagen till propositionen, såsom utlåtandena, finns i den offentliga tjänsten på adressen https://valtioneuvosto.fi/sv/projekt och har projektnummer VM026:00/2026https://vm.fi/sv/projekt?tunnus=VM026:00/2026.
2
Förslagen och deras konsekvenser
Det föreslås att den bestämmelse som i den ursprungliga regeringspropositionen föreslogs om förlängning av tidsfristen för täckande av underskott. på ansökan av välfärdsområdet genom finansministeriets beslut, kompletteras i fråga om den maximala tidsfristen för täckande av underskott.
115 a §.Förlängning av tidsfristen för täckande av underskott. Det föreslås att 1 mom. ändras jämfört med den ursprungliga regeringspropositionen så att finansministeriet på ansökan av välfärdsområdet kan besluta om förlängning av tidsfristen till inte bara 2027 eller 2028 utan också utgången av 2029 beroende på det ekonomiska läget i välfärdsområdet. Längden på förlängningen av tidsfristen beror också på inom vilken tid det utifrån välfärdsområdets ekonomiska situation och en i 2 mom. avsedd plan som välfärdsområdesfullmäktige godkänt objektivt sett är möjligt att täcka underskottet. I övrigt hänvisas det till specialmotiveringen till den ursprungliga regeringspropositionen.
I 3 mom. föreslås en teknisk ändring så att det i bestämmelsen i stället för ”välfärdsområdesstyrelsen har godkänt” konstateras att ”välfärdsområdesstyrelsen har upprättat” bokslutet. Formuleringen motsvarar den terminologi som används i 117 § i lagen om välfärdsområden.
Konsekvenser för välfärdsområdenas ekonomi
Propositionen kan anses underlätta planeringen av ekonomin i de välfärdsområden som omfattas av de föreslagna bestämmelserna. Syftet med den också efter en kompletterande regeringsproposition relativt snäva tidsfristen för täckande av underskott är att upprätthålla tillräckliga incitament för välfärdsområdena att fortsätta balansera sin ekonomi och bromsa kostnadsökningen.
Den årliga nominella förändring av nettokostnaderna som krävs, med två olika fastställda år (2028 och 2029), beskrivs i tabell 2. Tabellen är i stigande ordning enligt kolumn 3 (mål 2028)
Tabell 2. Den årliga kostnadsförändring som krävs med två olika fastställda år enligt de ekonomiska uppgifterna februari 2026
Välfärdsområde | Årlig förändring av kostnaderna 2023–2025, i genomsnitt | Den årliga ändring som krävs 2026–2028 för att det ackumulerade över -/underskottet 2028 = 0 | Den årliga ändring som krävs 2026–2029 för att det ackumulerade över -/underskottet 2029 = 0 |
Mellersta Finland | 2,8 % | -4,5 % | -2,2 % |
Södra Karelen | 2,9 % | -2,4 % | -1,1 % |
Östra Nyland | 3,4 % | -2,1 % | -0,1 % |
Kymmenedalen | 4,1 % | -1,8 % | -0,8 % |
Lappland | 2,7 % | -0,5 % | 0,9 % |
Mellersta Nyland | 1,3 % | 0,3 % | 1,4 % |
Södra Österbotten | 3,2 % | 0,3 % | 1,2 % |
Södra Savolax | 1,2 % | 1,0 % | 1,4 % |
Norra Savolax | 1,9 % | 1,1 % | 1,7 % |
Päijänne-Tavastland | 3,1 % | 1,7 % | 2,4 % |
Kajanaland | 1,9 % | 1,7 % | 1,9 % |
Satakunta | 0,5 % | 1,9 % | 2,0 % |
Österbotten | 1,7 % | 1,9 % | 2,3 % |
Egentliga Tavastland | 0,3 % | 2,6 % | 2,9 % |
Mellersta Österbotten | 0,4 % | 2,8 % | 3,2 % |
Norra Karelen | 3,3 % | 3,6 % | 3,8 % |
Norra Österbotten | 3,4 % | 3,9 % | 3,9 % |
Birkaland | 1,8 % | 4,8 % | 4,7 % |
Egentliga Finland | 1,9 % | 5,5 % | 5,4 % |
Västra Nyland | 1,3 % | 7,3 % | 6,6 % |
Vanda och Kervo | 0,1 % | 8,8 % | 8,1 % |
Helsingfors | 4,1 % | 8,9 % | 7,6 % |
I finansministeriets simulering är antagandet att det fastställda året för täckande av underskott (2027, 2028 eller 2029) i enskilda välfärdsområden leder till en klart måttligare kostnadsökning än kostnadsökningen i hela landet under de senaste två åren (i genomsnitt 2,1 procent 2023–2025) vilket fortfarande kräver att välfärdsområdena ställvis tillämpar en mycket stram anpassning av ekonomin. Eftersom ansökan ska basera sig på en plan för täckande av underskott som välfärdsområdets välfärdsområdesfullmäktige har fattat beslut om, kvarstår dock beslutanderätten om enskilda anpassningsåtgärder enbart hos välfärdsområdet, till skillnad från vid ett utvärderingsförfarande i ett välfärdsområde. Simuleringarna innehåller inte de ändringar i lagen om välfärdsområdenas finansiering som för närvarande bereds och som kan öka spartrycket i enskilda välfärdsområden. Konsekvenserna bedöms dock i genomsnitt vara måttliga.
På grund av välfärdsområdenas självstyrelse och beslutanderätt är det svårt att på förhand bedöma de slutliga ekonomiska konsekvenserna för ekonomin i ett enskilt välfärdsområde. Simulerade specifika kostnadsbanor i välfärdsområdena är dock riktgivande för vilken kostnadsbana välfärdsområdet bör sträva efter för att ur ekonomins perspektiv uppnå sitt mål. Simuleringen visar att i fråga om fem välfärdsområden krävs en nominell kostnadsminskning under flera år för att till utgången av 2028 täcka underskotten. Det kan bedömas att dessa fem välfärdsområden inte år 2029 kan täcka sina underskott. Tre av välfärdsområdena är för närvarande föremål för ett utvärderingsförfarande där åtgärderna i praktiken sträcker sig över en längre tidsperiod än de föreslagna bestämmelserna. Av fyra välfärdsområden krävs det å andra sidan en mycket låg tillväxt, vilket kräver mycket omfattande anpassningsåtgärder av välfärdsområdet. Situationen i dessa fyra välfärdsområden skulle dock förbättras om tidsfristen förlängdes till 2029 (en förbättring med i genomsnitt 0,8 procentenheter), men kostnadsbanan skulle förbli mycket snäv (en årlig tillväxt på mellan 1,2 procent och 1,7 procent fyra år i rad).
Kompletteringen av bestämmelserna kan således öka incitamenten för de fyra välfärdsområdena att anpassa sig på eget initiativ jämfört med utvärderingsförfarandet och å andra sidan minska incitamenten att ansöka om tilläggsfinansiering. Andra välfärdsområden som kan följa lagstiftningen om täckande av underskott ska fortfarande ges en tidsfrist som garanterar tillräckliga incitament (2027 eller 2028) på de grunder som beskrivs i den ursprungliga regeringspropositionen (se särskilt specialmotiveringen s. 12–15).
Den faktiska anpassningsförmågan i varje välfärdsområde påverkas dock av flera olika faktorer som gäller välfärdsområdens verksamhet och som inte har bedömts i simuleringarna, men som vid behov kommer att bedömas som en del av den övergripande bedömningen av välfärdsområdets ansökan. Dessutom är simuleringarna förenade med betydande osäkerhetsfaktorer bland annat i fråga om det slutliga utfallet av kostnaderna 2025 och särskilt den framtida nivån på välfärdsområdenas finansiering och fördelningen av finansieringen i välfärdsområdet. Välfärdsområdenas finansieringskalkyler för 2027 uppdateras under våren med nya uppgifter om behovskoefficienterna och befolkningsstrukturen. Fördelningen kan ha betydande konsekvenser välfärdsområdesvis. Även under beredningen av planen för de offentliga finanserna kan bedömningen av finansieringsnivån ännu uppdateras. Finansministeriets förslag till rambeslut för statsfinanserna 2027–2030 kan läsas på finska på webbplatsen: .https://vm.fi/documents/10623/307577/Valtiovarainministeri%C3%B6n%20ehdotus%20valtiontalouden%20kehysp%C3%A4%C3%A4t%C3%B6kseksi%20vuosille%202027-2030.pdf/0bde4730-10cc-6001-a93c-5951cb97d7ae?t=1772097692546 De uppdaterade välfärdsområdesspecifika kalkylerna över utgiftstrycket publiceras i slutet av april 2026 i samband med planen för de offentliga finanserna och välfärdsområdena ska använda dem vid utarbetandet av ansökan.
Konsekvenser för statsfinanserna
Konsekvenserna för statsfinanserna av både den ursprungliga och den kompletterande propositionen beror på de konsekvenser för välfärdsområdenas beteende som lagändringen leder till. Det centrala är hur en sådan riktad förlängning av tidsfristen för täckande av underskott som lagändringen möjliggör kommer att påverka planeringen och utfallet av välfärdsområdenas ekonomi 2026–2029. En viktig verkningsmekanism med tanke på statsfinanserna är den justering i efterhand av finansieringen som görs med stöd av finansieringslagen, dvs. hur välfärdsområdenas kostnader i verkligheten utvecklas i förhållande till den finansiering som riktas till välfärdsområdena.
Utifrån den bedömning som beskrivs ovan kan en förlängning av tidsfristen från 2028 till 2029 gälla cirka fyra välfärdsområden där det i princip inte längre kan anses realistiskt att täcka underskotten 2028. Den realistiska tiden för täckande av underskotten i dessa välfärdsområden sträcker sig längre än till utgången av 2028. En tidsfrist som är ett år längre kan ge välfärdsområdena bättre incitament än i den ursprungliga propositionen att fortsätta anpassningen av ekonomin och verksamheten på egen hand. Om lagändringen sålunda genomförs som planerat, anses den inte i någon betydande grad ändra välfärdsområdenas ekonomiska beteende. Tillräckliga ekonomiska incitament för de välfärdsområden där det är möjligt att täcka underskotten inom tidsfristen för den gällande lagstiftningen eller de temporära bestämmelserna kommer att kvarstå. Fördelningen grundar sig alltid på en välfärdsområdesspecifik bedömning. Förlängningen av den maximala tidsfristen till 2029 anses således inte ha några konsekvenser för statens finansiering av välfärdsområdena i förhållande till den ursprungliga regeringspropositionen.
Konsekvenser för välfärdsområdenas självstyrelse
En riktad förlängning av tidsfristen med stöd av lagstiftningen är ett alternativ som ur välfärdsområdenas synvinkel begränsar självstyrelsen mindre än inledandet av ett utvärderingsförfarande i välfärdsområdet. Det är alltid förenat med en i 124 § i lagen om välfärdsområden avsedd begränsning av behörigheten. Propositionen kan bedömas minska antalet utvärderingsförfaranden som inleds, eftersom välfärdsområdena kan balansera sin ekonomi inom ramen för en förlängd tidsfrist.
Det kan bedömas att cirka fem välfärdsområden inte ens år 2029 kan täcka sina underskott. Tre av välfärdsområdena är för närvarande föremål för utvärderingsförfarande. Situationen i cirka fyra välfärdsområden förbättras om den maximala tidsfristen förlängs till 2029, vilket stöder förverkligandet av dessa områdens självstyrelse.
4
Remissvar
Vid diskussionsmötet om utkastet till proposition och i de skriftliga utlåtanden som gavs i samband med det understödde välfärdsområdena, Helsingfors stad, HUS-sammanslutningen, social- och hälsovårdsministeriet, inrikesministeriet och Välfärdsområdesbolaget Hyvil Ab en komplettering av regeringspropositionen. En del av de hörda parterna understödde en ännu längre maximal tidsfrist för täckande av underskott än den föreslagna och beviljande av en sådan tidsfrist för välfärdsområden som har vänt kostnadsutvecklingen så att den är lägre än den nationella nivån. I avsnitt 3 Alternativa handlingsvägar har man granskat en förlängning av tidsfristen för täckande av underskott till utgången av 2030. En tidsfrist som sträcker sig ännu längre än detta anses inte heller vara motiverad med tanke på en långvarig differentiering av ekonomin och verksamheten.
Trots att det i den kompletterande regeringspropositionen inte föreslås några ändringar i bestämmelserna om välfärdsområdenas plan på täckande av ackumulerade underskott enligt den ursprungliga propositionen, föreslogs det i remissvaren att välfärdsområdesstyrelsen i stället för välfärdsområdesfullmäktige ska kunna behandla och godkänna planen. Med beaktande av hur betydande den lagenliga tidsfristen för täckande av underskott är och hur exceptionellt ansökningsförfarandet enligt den temporära regleringen är anses det dock motiverat att planen behandlas av välfärdsområdesfullmäktige. Finansministeriet kommer att styra verkställigheten av lagen för att säkerställa smidighet inom ramen för en relativt snäv tidtabell med tanke på välfärdsområdenas ekonomiplanering.