3.1  Inrättande av en internationell organisation och en fransk förening i övergångsfasen

Arbetsgruppen som bereder EDIC for Agri-Food inledde sin verksamhet i november 2023 under ledning av Frankrike. Frankrike lämnade in en förhandsanmälan om inrättandet av EDIC for Agri-Food till kommissionen den 13 juni 2024. Frankrike, Belgien, Kroatien, Italien och Rumänien undertecknade förhandsanmälan med avsikt att bli medlemmar. Österrike, Tyskland, Spanien, Lettland, Nederländerna och Slovenien meddelade sin avsikt att bli observatörer. Finland har deltagit i arbetsgruppens arbete sedan den 9 februari 2024. Finländska experter från jord- och skogsbruksministeriet och Naturresursinstitutet har deltagit sedan våren 2025.  

Utöver att definiera strategin och målen för EDIC for Agri-Food har beredningsgruppen under sin verksamhetstid arbetat med EDICs grundstadga, finansiering och administration samt planerat dess uppgifter. Jord- och skogsbruksministeriet har uttryckt sitt intresse för ordföranden av att delta i EDIC for Agri-Food antingen som konstituerande medlem, ordinarie medlem eller observatör (2.7.2025). Jord- och skogsbruksministeriet har senare även uttryckt sin avsikt att inleda de förfaranden som förutsätts i 96 § 2 mom. i grundlagen för att riksdagen ska kunna fatta beslut om att Finland ska ansluta sig som konstituerande medlem i EDIC for Agri-Food (29.8.2025). 

Frankrikes jordbruks- och livsmedelsministerium har lämnat in ett utkast till ansökan om inrättande av EDIC for Agri-Food till kommissionen den 10 september 2025. Europeiska kommissionen kan förväntas godkänna inrättandet av EDIC for Agri-Food antingen under det sista kvartalet 2025 eller under det första kvartalet 2026. Efter godkännandet förväntas inrättandet av EDIC for Agri-Food som en internationell organisation pågå i upp till 18 månader på grund av att den nationella processen i Frankrike kan bli väldigt lång. Länderna som deltar i beredningen har beaktat detta och avsikten är att under mellanperioden grunda en fransk förening vars syfte är att inrätta EDIC for Agri-Food och inleda dess verksamhet. Föreningens stadgar är desamma som för EDIC for Agri-Food och dess säte är Frankrike, vilket innebär att den lyder under fransk lag. Finland ansluter sig också som medlem i denna förening för att kunna vara konstituerande medlem i EDIC for Agri-Food och dra nytta av EU-projektansökningar som finansierar digitala konsortier i det inledande skedet. 

3.2  EDIC for Agri-Foods uppgifter

De syften som fastställs i grundstadgorna för EDIC for Agri-Food är för det första att identifiera, planera och genomföra strategiska åtgärder för att minimera den administrativa bördan med hjälp av digital teknik och datateknik. Det andra syftet är att påskynda införandet av hållbar teknik och praxis som stärker det europeiska jordbrukets konkurrensfördelar globalt och sparar in på resurserna. Det tredje syftet att främja delning av data mellan företag (B2B), mellan företag och konsumenter (B2C) samt mellan företag och myndigheter (B2G) samt möjliggöra strategiskt samarbete mellan medlemsländerna, vilket främjar innovationer och effektivitet inom jordbruks- och livsmedelssektorn. 

I det inledande skedet 2026–2027 är målet att inrätta EDIC for Agri-Food som en internationell organisation med säte i Frankrike och inleda dess operativa verksamhet. Före det officiella inrättandet inleds den operativa verksamheten av den franska förening som nämns i kapitel 3.2. I början strävar EDIC for Agri-Food också efter att bredda sin medlemsbas och anpassa sin verksamhet till de nationella digitala strategierna. I inledningsskedet ingår också multinationella utvecklingsåtgärder i form av de första projekten som inleds. I dem ingår ett gemensamt digitalt gårds-ID och skifteskortsystem, samt testning av AI-baserade lösningar för riskhantering och utnyttjande av information inom jordbruket. 

I det andra skedet (2028–2030) ska verksamheten inom EDIC for Agri-Food etableras och breddas. Målet är att göra det möjligt att fullt ut ta i bruk ett digitalt gårds-ID och skifteskortsystem i alla medlemsstater som deltar, och att i stor utsträckning tillhandahålla infrastruktur och tillhörande tjänster inom hela EU och främja inledandet av nya ibruktagningsprojekt i medlemsländerna. Dessutom inleds nya multinationella utvecklingsprojekt som utnyttjar data från det digitala gårds-ID som skapats, i synnerhet i AI-baserade lösningar inom exempelvis riskhantering, optimering av produktionen och anpassning till klimatförändringen.  

EDIC for Agri-Food stärker partnerskapen med medlemsstaterna, industrin och forskningsorganisationerna och utvecklar en långsiktig verksamhetsmodell som säkerställer konsortiets ekonomiska och operativa stabilitet. Dessutom deltar EDIC for Agri-Food i ibruktagandet av ett gemensamt europeiskt dataområde för jordbruket (CEADS) till exempel som tjänsteleverantör eller användare.  

3.3  Första projektet: AgriFood Data Infrastructure and Services (AFDIS)

AgriFood Data Infrastructure and Services (AFDIS) är ett multinationellt projekt (Multi-country-project, MPC), vars mål är att utveckla och upprätthålla en gemensam europeisk digital infrastruktur och datainfrastruktur för jordbruks- och livsmedelssektorn. Partnerskapsorganisationer för EDIC for Agri-Foods kommande konstituerande medlemmar fungerar som sökande i projektet och dess mål överensstämmer med målen för EDIC for Agri-Food. Projektansökan lämnades in i oktober. 

Den första åtgärden i projektet är att utveckla och införa ett gemensamt digitalt gårds-ID (digital Farm ID) samt ett åkerskiftespass (digital parcel passport). Det är meningen att det digitala gårds-ID:t ska planeras så att det förenar de nationella identifieringskoderna och möjliggör smidig användning av information mellan olika tjänster och länder. I projektet beaktas enskilda medlemsstaters erfarenheter och nationella gårds-ID:n, EU:s initiativ för digital identifiering och en digital plånbok (European Business Wallets) samt utvecklingsåtgärder i anslutning till jordbruksstatistiken. AFDIS-projektet utgör grunden för mer omfattande digitalisering, utnyttjande av AI-lösningar och gränsöverskridande informationsutbyte.  

Det inledande skedet av det multinationella projektet finansieras av EU:s program för ett digitalt Europa (DEP), som stöder utvecklingen av digital infrastruktur och gränsöverskridande tjänster. EDIC for Agri-Food tar senare över kontrollen av AFDIS-projektet. När Finland ansluter sig till EDIC for Agri-Food fungerar Naturresursinstitutet som partnerskapsorganisation för AFDIS. 

3.4  Konstituerande medlemmar, medlemmar och observatörer samt deras rättigheter och skyldigheter

Finland ansluter sig till varje konsortium som stat. Som medlemsstat i konsortiet representeras Finland av ett ministerium. Representant i EDIC for Agri-Food är jord- och skogsbruksministeriet, som utövar medlemsstatens rättigheter och fullgör skyldigheterna i anslutning till konsortiets verksamhet.  

Europeiska unionens medlemsstater och länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan ansluta sig till EDIC for Agri-Food antingen som röstberättigade medlemmar eller observatörer. De rättigheter och skyldigheter länder har som medlem och observatör beskrivs i grundstadgorna för EDIC for Agri-Food. Med konstituerande medlem avses medlemmar som anslutit sig när EDIC for Agri-Food inrättades och som även har varit med och utformat konsortiets regler. En konstituerande medlem skiljer sig också från en medlem genom att endast de konstituerande medlemmarna hinner delta i AFDIS-projektet som beskrivs i punkt 3.3, där man utformar ramarna för ett gemensamt europeiskt digitalt gårds-ID och skiftespass och drar nytta av finansieringen för det. 

Medlemmarna har rätt att delta i medlemsförsamlingen och rösta enligt principen ”ett land, en röst”. Medlemmarna får utnyttja och använda resultaten från EDIC for Agri-Food, inklusive immateriella rättigheter i den omfattning som beskrivs i stadgan. Dessutom har medlemmarna rätt att delta i evenemang som ordnas av EDIC for Agri-Food, såsom workshoppar, konferenser och utbildningar, samt att stödja EDIC for Agri-Food i utvecklingen av relevanta system, processer och tjänster. Medlemmarna har även rätt att representera EDIC for Agri-Food vid externa evenemang i enlighet med anvisningarna samt att få stöd för att inrätta eller införa digital infrastruktur inom jordbruks- och livsmedelssektorn. 

Observatörerna är inte ordinarie medlemmar i EDIC for Agri-Food, men de har rätt att närvara i medlemsförsamlingen och göra yttranden, dock saknar de rösträtt. EDIC for Agri-Food kan dock besluta att begränsa deltagandet i vissa medlemsförsamlingar eller delar av dem till att endast gälla medlemmar. Observatörerna har rätt att samarbeta med EDIC for Agri-Food för att dela information och erfarenheter samt utveckla regleringslösningar i den omfattning som konsortiet fastställer. Dessutom kan observatörerna delta i EDIC for Agri-Foods evenemang, såsom workshoppar, konferenser och utbildningar, samt annan verksamhet som konsortiet fastställt. De har även rätt att få tillgång till EDIC for Agri-Foods gemensamma datalager i den mån det är nödvändigt för att delta i medlemsförsamlingen. Tillgång till de tekniska delarna kan beviljas i undantagsfall, på motiverade grunder och från fall till fall, med stöd av godkännande från EDIC for Agri-Food. Observatörerna får inte ansöka om finansiering självständigt eller stödja andra konsortier om det är fråga en finansieringsansökan som EDIC for Agri-Food redan deltar i. Förbudet gäller särskilt ansökningsomgångarna inom Digital Europe Programme (DEP), till exempel ansökan om AFDIS-projektet. 

Varje medlem stöder årligen EDIC for Agri-Foods verksamhet ekonomiskt eller i form av en naturaprestation på det sätt som grundstadgan förutsätter. En observatör har ingen sådan skyldighet, men måste främja EDIC for Agri-Foods arbete i övrigt. 

Det är inte möjligt att lämna EDIC for Agri-Food under de första fyra åren efter att konsortiet inrättats, om inte medlemskapet ursprungligen har ingåtts för en kortare period. Tidsfristen på fyra år har att göra med den DEP-finansiering som söks för AFDIS-projektet och som kan beviljas för 48 månader. Efter fyra år kan en medlem utträda i slutet av räkenskapsperioden under förutsättning att en begäran om det har lämnats in 12 månader i förväg. Observatörerna får när som helst lämna konsortiet genom att skriftligen underrätta medlemsförsamlingens ordförande om detta. 

3.5  Förvaltning och beslutsfattande

EDIC for Agri-Food inrättas som en internationell organisation med säte i Frankrike. Se toimii monitasoisella hallintomallilla, jossa roolit, vastuut ja päätöksentekoprosessit on määritelty perussäännössä. De centrala beslutande organen utgörs av medlemsförsamlingen, ledningsgruppen för den strategiska riktningen, intressentgruppernas styrgrupp och det övervakande förvaltningsorganet. En direktör (Director) ansvarar för den dagliga ledningen och operativa verksamheten. Direktören utses av medlemsförsamlingen för en treårsperiod som kan förnyas. 

Medlemsförsamlingen (Assembly of Members) är det högsta beslutande organet. Den består av två representanter från varje deltagande medlemsstat, men varje medlem har bara en röst. Medlemsförsamlingen ordnas två gånger om året och godkänner de strategiska riktlinjerna, ekonomiplanerna, nya medlemmar och deras betalningsandelar. Medlemsförsamlingen utser medlemmarna i det övervakande förvaltningsorganet och utser en ordförande och en vice ordförande för en tvåårsperiod. 

Ledningsgruppen för den strategiska riktningen (Strategic Orientation Board) stöder långsiktig planering, identifierar stigande trender och ger strategiska och politiska rekommendationer. Till ledningsgruppens uppgifter hör bland annat att stödja direktören i beredningen av arbetsprogrammen och budgeten för EDIC for Agri-Food samt att främja växelverkan mellan medlemsstaterna, observatörerna och intressentgrupperna. Rådets riktlinjer fastställs i medlemsförsamlingen. 

Styrgruppen för intressentgrupper (Board of Stakeholders) är ett rådgivande organ som består av representanter för industrin, forskarsamhället, slutanvändargrupperna och andra viktiga intressenter. Den erbjuder synpunkter på digital innovation, behov och strategisk riktning och främjar EDIC for Agri-Foods synlighet och genomslagskraft bland intressentgrupperna. 

Det övervakande förvaltningsorganet (Supervisory Board) ansvarar för övervakningen av genomförandet av EDIC for Agri-Foods åtgärder och säkerställer att verksamheten är förenlig med målen och EU-politiken. Dessutom granskar organet ekonomin. I det övervakande förvaltningsorganet ingår medlemmar och utomstående experter, varav de senare utgör majoriteten. 

3.6  Finansiering och resurser

EDIC for Agri-Foods verksamhet finansieras med medlemmarnas finansieringsandelar och genom att ansöka om finansiering från EU:s olika finansieringsinstrument. Medlemmarnas finansieringsandelar ska fastställas i enlighet med de principer som anges i grundstadgan och bilaga III till den. I anslutning till medlemsavgiften kan finansieringsandelarna bestå av kontantbetalningar och naturaprestationer. Om Finland ansluter sig till EDIC for Agri-Food som ordinarie medlem skulle kostnaderna för Finlands del bestå av medlemsavgiften enligt grundstadgan, som enligt nuvarande uppskattning skulle uppgå till minst 30 000 euro per år.  

Varje ordinarie medlem förväntas påvisa minst 0,6 årsverken per år i verksamhet i anslutning till EDIC for Agri-Food inom sin egen förvaltning eller i deltagande organisationer. Dessa är jord- och skogsbruksministeriet och Naturresursinstitutet. Arbetsinsatsen kan till exempel riktas till följande: Samordning av EDIC for Agri-Foods och nationella digitala projekt, upprätthållande av nationella arbetsgrupper, beredning av kommande projekt inom EDIC for Agri-Food på nationell nivå, deltagande i förvaltningsmöten och representation vid evenemang i anslutning till EDIC for Agri-Food. Arbetet utförs som tjänstearbete vid jord- och skogsbruksministeriet och av anställda vid Naturresursinstitutet. Lönekostnaderna uppskattas uppgå till sammanlagt 48 000 euro per år. 

Kostnaderna i anslutning till medlemskapet uppgår till sammanlagt cirka 78 000 euro per år. Därmed skulle kostnaderna för en medlemsperiod på fyra år uppgå till cirka 312 000 euro. Medlemsavgiften betalas från moment 30.01.66 (Internationella åtaganden) i statsbudgeten och lönekostnaderna betalas från jord- och skogsbruksministeriets omkostnader (mom. 30.01.01) och Naturresursinstitutets omkostnader (mom. 30.01.05) inom ramen för anslagen i planerna för de offentliga finanserna och i statsbudgeten under dessa moment, vid behov genom interna allokeringar inom förvaltningsområdet.  

Projektfinansiering har redan ansökts för EDIC for Agri-Foods verksamhet, vilket beskrivs i punkt 3.2. Av denna finansiering har cirka 560 000 euro reserverats för Naturresursinstitutets utvecklingsarbete i anslutning till projektet. När EDICs verksamhet har inletts är avsikten att delta i projektansökningar som erbjuder finansiering enligt dess mål, till exempel via policyprogrammet för det digitala decenniet 2030, från EU:s finansieringsprogram, såsom Horisont Europa, Digital Europa, Innovationsfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden, som kan stödja beredningen av EDIC och dess verksamhet. EDIC for Agri-Food kan också delta i nationella ansökningar i medlemsländerna. 

Efter fyra år kan finansieringen av EDIC for Agri-Food fortsätta via nya EU-program, ytterligare satsningar från medlemsstaterna och eventuellt även med hjälp av finansiering från privata aktörer, beroende på konsortiets verksamhet och efterfrågan på de tjänster som det producerar. 

Enligt grundstadgan för EDIC for Agri-Food är konsortiet och dess medlemmar befriade från mervärdesskatt och accis. Mervärdesskattebefrielserna begränsas till att gälla upphandlingar som EDIC for Agri-Food och dess medlemmar gör för konsortiets officiella och exklusiva användning. En förutsättning för befrielse är att en sådan upphandling har gjorts endast för icke-vinstdrivande verksamhet i enlighet med EDIC for Agri-Foods verksamhetsprinciper. Befrielse från mervärdesskatt ska begränsas till upphandlingar vars värde överstiger 300 euro. Accisbefrielserna begränsas till att gälla upphandlingar som EDIC for Agri-Food och dess medlemmar gör för konsortiets officiella och exklusiva användning. En förutsättning för befrielse är att en sådan upphandling har gjorts endast för icke-vinstdrivande verksamhet i enlighet med EDIC for Agri-Foods verksamhetsprinciper och att dess värde överstiger 300 euro. 

5.1  Konsekvenser för teknik och forskning

EDIC for Agri-Food eftersträvar betydande teknisk och digital utveckling inom jordbruks- och livsmedelssektorn. Genom att delta i EDIC for Agri-Food är det möjligt att utnyttja det utvecklingsarbete som genomförs inom ramen för konsortiet för att skapa innovationer och tjänster. En gemensam infrastruktur och förvaltningsmodell gör det möjligt att uppnå centrala mål som det är omöjligt, svårt eller dyrt för medlemsländerna att uppnå ensamma. 

Målet med EDIC for Agri-Food är att förbättra det digitala ekosystemet inom den europeiska jordbruks- och livsmedelsindustrin genom att utveckla och genomföra kompatibla lösningar som omfattar hela EU och som grundar sig på konkreta fall och strävar efter att ta dem i bruk i stor skala. I lösningarna utnyttjas digital integration som främjar teknisk förnyelse och utnyttjande av data inom hela sektorn. Ett konkret uttryck för denna utveckling är utvecklingen av ett gemensamt europeiskt dataområde för jordbruket, CEADS. 

Det gemensamma digitala gårds-ID som utvecklas i samband med EDIC for Agri-Foods första projekt bidrar till automatisering av myndighetsärenden och minskade rapporteringsskyldigheter. Detta stöder EU:s mål för det digitala decenniet 2030, enligt vilket 100 procent av de centrala offentliga tjänsterna ska vara digitalt tillgängliga före 2030. Infrastrukturen som utvecklas med hjälp av EDIC for Agri-Food underlättar informationsutbytet mellan myndigheterna och förbättrar tjänsternas tillgänglighet i synnerhet på landsbygden. 

Finlands deltagande i EDIC for Agri-Food erbjuder direkt tillgång till arbetet med att utveckla den gemensamma europeiska jordbruks- och livsmedelsekonomins infrastruktur samt till att definiera, testa och ta i bruk ny teknik. Detta skulle också ge en viktig konkurrensfördel med tanke på Finlands internationella konkurrenskraft, eftersom tidigt deltagande i projekt som skalas upp till EU-nivå gör det möjligt att utveckla dem i en riktning som är gynnsam för Finland. 

EDIC for Agri-Food erbjuder möjligheter att utveckla ny teknik och nya metoder i samarbete med företag, forskningsinstitut och myndigheter. Det främjar internationellt forskningsarbete och förbättrar möjligheterna att delta i finansieringsansökningar på EU-nivå. Konsortiet ökar tillgången till data från den europeiska jordbruks- och livsmedelsekonomin, även för forskningsbehov. Medlemmarna och observatörerna i EDIC for Agri-Food har rätt att delta i evenemang och workshoppar som ordnas inom ramen för konsortiet och de kan stärka den europeiska kompetensen och nätverksbildningen.  

5.2  Samhälleliga konsekvenser

EDIC for Agri-Food stöder EU:s bredare samhälleliga mål, i synnerhet när det gäller digital suveränitet, hållbar utveckling och territoriell sammanhållning. 

Genom att delta kan man stärka jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan genom att minska beroendet av olika aktörers system och förbättra hanteringen av deras egna uppgifter. En viktig möjlighet med EDIC for Agri-Food är det europeiska ägandet och användningen av europeiska användardata. Detta stöder EU:s mål att främja digital delaktighet och säkerställa att alla medborgare och företag kan dra nytta av den digitala omställningen.  

Målet med EDIC for Agri-Food är att möjliggöra gränsöverskridande informationsutbyte och utveckling av gemensamma tjänster för europeiska jordbrukare och aktörer inom livsmedelskedjan, vilket stöder EU:s strävan att stärka den regionala sammanhållningen och minska den digitala ojämlikheten mellan medlemsstaterna. 

Lösningarna som ingår i EDIC for Agri-Food, såsom ett digitalt gård-ID och digitala produktpass, förbättrar livsmedlens spårbarhet och transparensen i hela produktionskedjan. Detta stöder målen som ingår i den europeiska gröna given, i synnerhet riktlinjerna för livsmedelssäkerhet, hållbarhet och konsumentskydd. Digital spårbarhet ökar förtroendet för den inhemska och internationella livsmedelsproduktionen. 

EDIC for Agri-Food kan få en ledande roll när det gäller att fastställa agendan för ett digitaliserat jordbruk och skapa system på EU-nivå, stödja politiska strategier och främja införandet av gemensamma verksamhetssätt och standarder och därigenom öka medlemmarnas möjligheter att påverka när de gemensamma riktlinjerna skapas. 

5.3  Ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser

Medlemmarnas ekonomiska förpliktelser beskrivs i kapitel 3.6. Utöver det har medlemskapet betydande ekonomiska och operativa konsekvenser. Som konstituerande medlem är det möjligt att bli en del av AFDIS-projektansökan, som gäller finansiering från programmet för ett digitalt Europa (DEP). AFDIS-projektet beskrivs mer ingående i punkt 3.3. Den aktuella ansökningsomgången från DEP har i synnerhet planerats för att stödja den tidiga genomförandefasen för de nya EDIC-konsortierna. DEP skulle erbjuda ett bidrag på 15 miljoner euro med en samfinansieringsandel på 100 procent och en finansieringsperiod på 48 månader. Detta belopp skulle fördelas mellan medlemsländerna i EDIC for Agri-Food i förhållande till deras deltagande och arbetsinsats. 

Om projektet förverkligas är Finlands projektpartner Naturresursinstitutet, och cirka 560 000 euro har reserverats för finansieringen av de uppgiftshelheter som institutet ska ansvara för. Den planerade arbetsmängden är 50 månadsverken och Naturresursinstitutets huvudansvar skulle gälla styrning av utvecklingen av förvaltnings- och affärsmodellen AFDIS, kapacitetsskapande och överföring av kompetens till intressegrupper samt kommunikation. Den största arbetsmängden vid Naturresursinstitutet skulle ha att göra med utvecklingen av ett digitalt gårds-ID och utveckling och testning av bland annat användningsfall som grundar sig på det och utnyttjar artificiell intelligens, samt med att engagera intressentgrupperna. 

Ett gemensamt system med gårdssignum skulle göra det möjligt att koppla samman signumet med den digitala plånboken. Detta är också målet i kommissionens förslag till förordning om EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) för kommande period. Det digitala gårds-ID:t genomförs så att de nationella lägenhetssignumen bevaras och det digitala gårds-ID:t ger möjlighet att kombinera nationella lägenhetssignum inom hela Europeiska unionen. Nationellt sett skulle Finland ha intresse av att säkerställa att det finländska lägenhetssignumet och EU:s digitala gårds-ID kan integreras så effektivt som möjligt och utan att det orsakar betydande kostnader för det nationella systemet med lägenhetssignum. Målet med åkerskiftespasset är ett system där man kan samla information om åkerskiften som behövs för att förenkla förvaltningen och till exempel för att verifiera koldioxidbindning, samt uppgifter som i framtiden kommer att behövas i större omfattning. 

Europeiska unionen gör avsevärda satsningar på digital utveckling och detta har även beaktats i budgeten. Den totala budgeten för programmet för ett digitalt Europa som ingår i den fleråriga budgetramen för 2021–2027 är 8,1 miljarder euro. Dessutom kan Europeiska unionen finansiera digital utveckling inom jordbruks- och livsmedelssektorn via programmet Horisont Europa, Innovationsfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden. EDIC for Agri-Foods verksamhet samordnas också med andra europeiska initiativ, såsom det gemensamma europeiska dataområdet för jordbruket (CEADS), test- och experimentanläggningar för AI (TEF) och europeiska digitala innovationshubbar (EDIH).