Utlåtande
EkUU
12
2017 rd
Ekonomiutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till revidering av bestämmelserna om nyttjanderätt i vattenlagstiftningen
Till miljöutskottet
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till revidering av bestämmelserna om nyttjanderätt i vattenlagstiftningen (RP 262/2016 rd): Ärendet har remitterats till ekonomiutskottet för utlåtande till miljöutskottet. 
Sakkunniga
Utskottet har hört 
lagstiftningsråd
Jari
Salila
justitieministeriet
lagstiftningsråd
Erja
Werdi
miljöministeriet
miljöråd
Martti
Häikiö
Regionförvaltningsverket i Östra Finland
överinspektör
Perttu
Ottelin
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
arbets- och näringsministeriet
​Finlands Kommunförbund
Finsk Energiindustri rf
Infra rf.
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Mål och utgångspunkter för bestämmelserna
Propositionens syfte är att få vattenlagens bestämmelser om nyttjanderätt att överensstämma med grundlagens bestämmelser om inskränkning i de grundläggande fri- och rättigheterna. Enligt propositionen revideras bestämmelserna om inlösen av och upplåtande av nyttjanderätt till fast egendom i samband med genomförande av ett vattenhushållningsprojekt. En begränsning av de projekt som är tillståndspliktiga enligt vattenlagen föreslås så att det inte längre i alla situationer ska krävas tillstånd för att anlägga en ledning under en kungsådra. Tillståndsplikten bestäms i framtiden enligt projektets konsekvenser.  
Ekonomiutskottet har bedömt propositionen utifrån sitt ansvarsområde och särskilt med tanke på konsekvenserna för företagen och den administrativa bördan. Utskottet anser att det är viktigt att uppdatera bestämmelserna så att de grundläggande fri- och rättigheterna tryggas samtidigt som bestämmelserna och de administrativa förfarandena lättas upp i situationer där konsekvenserna är obetydliga. Utskottet anser att propositionen behövs och fyller sitt syfte.  
En lättare tillståndsreglering
Ekonomiutskottet understöder de föreslagna ändringarna som möjliggör placering av ledningar på annans vattenområde direkt med stöd av lagen. Det ska inte längre krävas tillstånd för att anlägga en ledning, men en anmälan ska göras till den tillsynsmyndighet som anges i vattenlagen. Ändringen gäller placering av vatten-, avlopps- och kraftledningar och andra ledningar med motsvarande verkan i älv- och bäckområden. Utskottet anser att det är viktigt att lätta upp tillståndsbestämmelserna i situationer där konstruktionernas miljökonsekvenser och nyttjandebegränsningarna för dem som äger områdena är små.  
Vid sakkunnigutfrågningen i utskottet granskades särskilt frågan om i vilken utsträckning tillståndsplikten för anläggande av ledningar under vattendrag skulle slopas. Också en del synpunkter på anmälningsförfarandet togs upp. En bedömning var att tillståndsplikten borde slopas i högre grad än vad som nu föreslås, så att rätten att direkt med stöd av lagen anlägga en ledning skulle gälla också andra vattenområden utöver älvar och bäckar. Enligt utredning till utskottet bedömdes frågan under beredningen av propositionen. För den föreslagna regleringen och avgränsningen till klara och tydliga fall talar det att man inte inom ramen för vattenlagen har några tidigare erfarenheter av konsekvenserna av den här typen av bestämmelser. Dessutom är det mer sannolikt att det allmänna kriteriet för tillståndsplikt bestämmer behovet av tillstånd för att anlägga ledningar under vattendrag. Ekonomiutskottet anser ändå att det längre fram när man har fått erfarenheter av hur bestämmelserna fungerar kan vara motiverat att överväga en utvidgning av tillämpningen av anmälningsplikten. 
Vid sakkunnigutfrågningen i ekonomiutskottet granskades också de tidsfrister som gäller anmälningsförfarandet. Den föreslagna tiden på 30 dagar ansågs av en del vara kort med tanke på utredningen av ärendet. Utskottet menar att det är viktigt att myndigheterna har tillräckligt med tid för att utreda ett ärende. Enligt utskottet är det uttryckliga syftet med förslaget ändå att skapa lättare och smidigare administrativa förfaranden för små vattenhushållningsprojekt som har obetydliga konsekvenser för miljön. Detta bör även synas i handläggningstiderna för de ärenden som omfattas av anmälningsplikten. Utskottet anser därför att den föreslagna tiden på 30 dagar ska anses vara tillräcklig. Myndigheterna bör ordna sina interna förfaranden så att syftet med övergången till anmälningsförfarandet uppnås och regleringen blir lättare. 
Projekt som påkallas av ett allmänt behov
I fråga om projekt som är påkallade av ett allmänt behov kan enligt propositionen rätt till annans område eller till inlösen av annans område beviljas bara om projektet främjar ett betydande allmänt intresse. I en bedömning som utskottet har fått sägs det att den föreslagna regleringen kommer att leda till att kriterierna blir alltför stränga och att någon sådan intressejämförelse som förutsätts i bestämmelsen inte behövs, eftersom det i fråga om tillståndspliktiga projekt enligt vattenlagen görs en jämförelse redan i samband med tillståndsprövningen. Utskottet anser ändå att man vid en vattenrättslig intressejämförelse inte formellt tar ställning till om det finns ett allmänt behov, vilket enligt grundlagen är en förutsättning för inlösen av egendom. Utskottet anser att den avvägning av divergerande samhälleliga intressen som görs när ett allmänt behov bedöms är en viktig del av inlösningsförfarandet. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Ekonomiutskottet föreslår
att miljöutskottet beaktar det som sägs ovan, 
Helsingfors 10.3.2017 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Kaj
Turunen
saf
vice ordförande
Harri
Jaskari
saml
medlem
Harry
Harkimo
saml
medlem
Petri
Honkonen
cent
medlem
Hannu
Hoskonen
cent
medlem
Lauri
Ihalainen
sd
medlem
Katri
Kulmuni
cent
medlem
Eero
Lehti
saml
medlem
Rami
Lehto
saf
medlem
Markus
Lohi
cent
medlem
Hanna
Sarkkinen
vänst
medlem
Antero
Vartia
gröna.
Sekreterare var
utskottsråd
Lauri
Tenhunen.
Senast publicerat 7.5.2018 11:00