I regeringens plan för de offentliga finanserna bedöms den ekonomiska tillväxten vara måttlig, omkring 1–1,2 procent. Även högre tillväxtprognoser har presenterats. Den strukturomvandling inom ekonomin och befolkningsstrukturen som redan pågått flera år påverkar även de ekonomiska utsikterna på längre sikt. Enligt prognosen för försörjningskvoten finns det 59 barn och äldre per 100 personer i arbetsför ålder år 2016 och 96 barn och äldre per 100 personer i arbetsför ålder år 2030.
Exportdriven tillväxt har påskyndat bnp-tillväxten
Under året har den ekonomiska tillväxten i Finland tagit fart. Den snabbare tillväxten beror framför allt på ökad export. Återhämtningen för investeringar i Europa har medfört beställningar till bland annat maskin- och anläggningsindustrin i Finland. Produktionen har ökat också inom bil- och varvsindustrin och inom turismen. Trots att sysselsättningen har förbättrats behövs det i fortsättningen mera sysselsättningsanslag och i synnerhet insatser för att minska långtidsarbetslösheten.
Regeringen borde ha satsat mer på den nya tidens nationella närings- och industripolitik, där staten intar en stark roll när det gäller att uppställa strategiska mål och nå dem. Utgångspunkten bör vara ny tillväxt, en bredare exportbas och framgångsrik export. Statsmakten måste visa större målmedvetenhet och ledarskap när det gäller att skapa tillväxt och sysselsättning.
Exporten måste breddas inom industribranscherna, men också i ett vidare perspektiv genom satsningar på tjänsteexport och kreativa affärsmodeller. Vi måste utreda förutsättningarna för att bilda ett nytt statligt specialbolag eller någon annan organisation med uppgift att stärka exporten. Bolagets främsta uppgift skulle kunna vara att hjälpa små och medelstora tillväxtorienterade företag med exportfunktionerna på dagens föränderliga marknad. Det nya bolaget skulle utgöra en plattform som samlar exportföretag inom olika branscher och därigenom gör det möjligt att erbjuda omfattande projektpaket i stället för endast enskilda produkter. Bolaget skulle kunna samordna de olika offentliga finansieringsinstrumenten och hjälpa exportföretagen utnyttja dem bättre än i dag.
Kompetensen och innovationsbasen måste stärkas
Finland behöver en stark och regionalt bred tillväxt för näringslivet och sysselsättning för att de ekonomiska utmaningarna på kort och lång sikt ska kunna tacklas på ett hållbart sätt. Det behövs fler aktiva arbetskraftspolitiska åtgärder. Närings- och kompetensstrukturen i vårt land har varit och kommer att vara starkt kompetens- och innovationsbaserad. I fortsättningen bygger tillväxten för vårt land i allt högre grad på förnyelse, där forskning, kompetensutveckling och innovationer är av central betydelse. Här borde regeringen ha gått in för modigare lösningar i planen för de offentliga finanserna.
Av vår FUI-finansiering kommer mer än två tredjedelar från företagen och återstoden från staten. Under de senaste åren har statens andel minskat tydligt, och vi har blivit betydligt efter jämförelseekonomiernas satsningar. Delvis på grund av detta har också företagens FUI-satsningar krympt. Regeringen ökar visserligen Tekes finansiering men finansieringen är trots det 100 miljoner euro mindre än 2015 och 200 miljoner mindre än 2011. Målet måste vara att Finland når en stark position som innovationspolitisk föregångare. Nivåhöjningarna för Tekes FUI-anslag bör göras större och permanenta. Anslag för en nivåhöjning kan fås från reformen av företagsstöden.
Regeringens beslut att kapitalisera Finlands Akademi och Tekes med 60 miljoner euro måste snabbt omprövas, eftersom nya projekt för tillväxtmotorer inte kan finansieras i planerad omfattning i form av rekapitalisering.
Ny prövning av företagsstöden
Små och medelstora företagssektorn svarar i tilltagande grad för innovationer och nya arbetstillfällen i Finland. Samhället måste erbjuda små och medelstora företag jämlika konkurrensförhållanden samt en stabil och förutsägbar inhemsk affärsmiljö som plattform för deras väg ut på den globala marknaden.
De statliga företagsstöden måste ha klara mål, och stöden måste planeras så att de främjar målen. De viktigaste grunderna för företagsstöden måste vara att avhjälpa marknadsstörningar och negativa externa effekter.
Målet är effektiva marknader inom alla de sektorer i näringslivet där det finns förutsättningar för konkurrens på marknadsmässiga villkor. När företagsstöden analyseras måste Finland ha som mål att på sikt gallra i antalet företagsstöd och att förenkla systemet med företagsstöd och skattesystemet. I fortsättningen bör företagsstöden i regel vara tidsbestämda både för enskilda företag och för olika sektorer. En fungerande marknad behöver i princip inga stöd.
Stödsystemet måste fokusera på forskning och utveckling samt verksamhetsförutsättningarna för små och medelstora företag och för exportindustrin. I fortsättningen gäller det att se till att kostnaderna för framför allt den exportbaserade industrin och tjänsterna inte höjs genom politiska beslut. Tillräckliga lönesubventioner måste säkerställas, även om lönesubventionerat arbete inte alltid leder till mer permanent sysselsättning. Lönesubvention kan förhindra utslagning och förbättra människornas utsikter att kunna återvända till arbetsmarknaden.
I ljuset av de färskaste utredningarna står de finländska företagsstöden för närvarande delvis i strid med principerna om goda stödmekanismer, och därför måste vi ompröva systemet med företagsstöd utgående från följande sju teser:
Tyngdpunkten förskjuts till FUI-stöd.
Nya företagare uppmuntras och tillväxt för små och medelstora företag stöds.
Internationalisering för medelstora företag stöds.
Ineffektiva stöd slopas och tyngdpunkten förskjuts stegvis från direkta stöd till lån.
Stödsystemet och förfarandena för ansökan om stöd förtydligas.
Stödsystemen för jordbruket effektiviseras och görs mer motiverande.
Det gallras i de överlappande energipolitiska styrmedlen.
Vid sidan av reformen av företagsstöden bör regeringen satsa på exportdriven tillväxt och stärka den. Den nationella närings- och industripolitiska strategin måste basera sig på en förutsägbar och stabil ekonomisk politik som stöder tillväxten. Mitt i svårigheterna gäller det att hålla fast vid våra styrkor, och de politiska och ekonomiska aktörerna måste samverka för att främja sysselsättning och välfärd.
Planen för de offentliga finanserna borde ha innehållit modigare initiativ och satsningar på branscher som är viktiga för framtiden. Tjänster och turism samt cirkulär ekonomi och delningsekonomi borde ha lyfts fram som spetsprojekt. Under Finlands ordförandeskap i Arktiska rådet gäller det att betydligt starkare satsa på att främja möjligheterna för Arktis.
Utöver det som sägs ovan omfattar vi styckena 1, 2, 3, 4, 6, 8 och 9 i övervägandena i utskottets utlåtande.