Den ekonomiska handlingsramen.
Budgeten har utarbetats under förhållanden där de ekonomiska utsikterna i Finland och Europa överlag klart har försämrats av Rysslands angreppskrig mot Ukraina och den energikris som följde på det, den tilltagande inflationen och den stigande räntenivån. Även coronapandemin upprätthåller osäkerheten på marknaden. Dessutom finns det oro för minskad export och strukturellt hållbarhetsunderskott när den sysselsatta befolkningen i arbetsför ålder minskar i absoluta tal och i förhållande till antalet personer utanför arbetskraften. I ett kritiskt ekonomiskt läge är det viktigt att försöka se till att det finns förutsättningar för tillväxt och tillräckliga satsningar särskilt på FoUI-verksamhet och kompetens.
Ekonomiutskottet tar ställning till budgetpropositionen utifrån sitt eget ansvarsområde och koncentrerar sig på de teman som accentuerades vid utfrågningen av sakkunniga.
Balansen i de offentliga finanserna och skuldsättningsutvecklingen
Regeringen föreslår att anslagen i 2023 års budget är 80,5 miljarder euro, alltså 15,6 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten 2022. Budgetförslaget visar ett underskott om 8,1 miljarder euro. Underskottet täcks med ny skuld. Bakom de senaste årens budgetunderskott ligger i stor utsträckning de åtgärder som coronapandemin och kriget i Ukraina kräver, men också strukturella frågor, såsom det ökande hållbarhetsunderskottet på grund av befolkningens åldrande. Det är värt att notera att den accelererande inflationen ökar statens ränteutgifter. Budgeten upptar därför medel för ökade ränteutgifter på sammanlagt cirka 1,5 miljarder euro, vilket är cirka en miljard euro mer än i den ordinarie budgeten för 2022. Ekonomiutskottet är oroat över att det uppstår så kallad ränta på ränta, varvid det ekonomiska handlingsutrymmet försvagas ytterligare.
Under sakkunnigutfrågningen framfördes olika åsikter om den rätta dimensioneringen av budgeten. Å ena sidan konstaterades det att budgetpropositionen är onödigt stimulerande om prognosen i den ekonomiska översikten blir verklighet. Om riskerna för en klart svagare tillväxt däremot realiseras, kan budgeten vara rätt dimensionerad. Under sakkunnigutfrågningen betonades det dock starkt att underskottet i ekonomin har blivit eller håller på att bli kroniskt och att en långsiktig plan och strukturella reformer behövs för att bryta denna utveckling och balansera de offentliga finanserna.
Ekonomiutskottet instämmer i de sakkunnigas farhågor över ett bestående strukturellt underskott i de offentliga finanserna och för att det varken i budgeten eller som bilaga till den finns någon strategisk plan för att stärka de offentliga finanserna i överensstämmelse med hållbarhetsmålen. Ekonomiutskottet fäster dessutom uppmärksamhet vid det som konstaterats vid utfrågningen av sakkunniga, således att till skillnad från till exempel de övriga nordiska länderna är också överskottet inom den privata sektorn relativt litet i Finland, och det kan inte kompensera underskottet i de offentliga finanserna. En åtstramning av beskattningen för att balansera upp de offentliga finanserna eller en ökning av utgifterna kommer därför sannolikt att minska den privata konsumtionen och de privata investeringarna. Utskottet anser att detta är ytterst oroväckande med tanke på den ekonomiska tillväxten och betonar att Finland oberoende av det ekonomiska läget allt mer måste satsa på att investeringsmiljön är attraktiv och konkurrenskraftig för både finländska och utländska företag och privata investeringar.
FoUI-satsningar och ekonomisk tillväxt
Regeringsprogrammet ställer upp ett långsiktigt mål om att statens FoU-finansiering ska fås att växa och genomför åtgärder med hjälp av vilka Finlands BNP-andel av FoUI-investeringarna, alltså FoUI-intensiteten, stiger till 4 procent fram till 2030. Enligt budgetpropositionen för 2023 minskar statens FoUI-finansiering dock med uppskattningsvis cirka 110 miljoner euro, det vill säga 4 procent jämfört med nivån 2022. Enligt budgeten för 2023 beräknas finansieringen sjunka till cirka 0,85 procent av BNP, vilket är cirka 400 miljoner euro under målnivån. Detta främjar inte regeringsprogrammets mål att öka FoUI-finansieringen.
Ekonomiutskottet anser att det nationella målet att höja FoUI-satsningarna i enlighet med regeringsprogrammet är viktigt och uttrycker sin djupa oro över minskningarna för 2023. Ekonomiutskottet betonar att gallringen av FoUI-finansieringen inte får bli en bestående trend. Ekonomiutskottet föreslår att man i de kommande budgetarna ännu tydligare beskriver FoUI-finansieringen som helhet och dessutom ger en mer detaljerad bedömning av om den permanenta FoUI-finansieringen är tillräcklig i förhållande till det nationella målet att höja FoUI-utgifterna till fyra procent av BNP.
Ekonomiutskottet fäster allvarlig uppmärksamhet vid att minskningen av FoUI-finansieringen främst gäller finansiering som delas ut via Business Finland, vilket främst beror på att EU:s återhämtningsfinansiering och annan tidsbunden finansiering enligt regeringsprogrammet upphör. Business Finlands kärnuppgifter är särskilt att främja företagens export och internationalisering och tillväxt, således åtgärder som kraftigt stärker de privata investeringarna, den ekonomiska tillväxten och Finlands konkurrenskraft. Ekonomiutskottet påpekar att den sjunkande trenden i Business Finlands finansiering och de kortvariga temporära finansiella satsningarna försvagar förutsägbarheten i innovationsmiljön. En svårförutsebar omvärld uppmuntrar å sin sida inte företagen till investeringar och långsiktigt FoUI-samarbete.
Ekonomiutskottet välkomnar regeringens strävan att göra statens FoUI-finansiering mer förutsägbar och långsiktig genom lagen om FoUI-finansiering, där det föreskrivs om en årlig ökning av de fullmakter och anslag för forsknings- och utvecklingsverksamhet som tas in i statsbudgeten 2024—2030 så att målet i det nuvarande regeringsprogrammet uppnås. Utskottet välkomnar också förslaget att det i lagen också ska föreskrivas om utarbetande av en långsiktig plan för användningen av statlig finansiering för forskning och utveckling. En regeringsproposition om detta lämnades till riksdagen den 13 oktober 2022 och utskottet tar närmare ställning till innehållet i förslagen när den propositionen lämnas till utskottet för behandling. Dessutom föreslår regeringen ett särskilt FoUI-skatteavdrag. Utskottet ställer sig i princip positivt till detta, men betonar att offentliga satsningar bör ha en så kallad stimulanseffekt; de bör således uttryckligen riktas till sådana projekt som inte kan genomföras utan offentligt stöd.
Ekonomiutskottet betonar ytterligare att FoUI-finansieringen måste vara bättre tillgänglig också för mindre företag och uppstartsföretag. Dessutom ska finansieringen särskilt möjliggöra att innovationer kan skalas upp och tas i kommersiellt bruk. Endast på så sätt bidrar FoUI-satsningarna effektivt till ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft och främjar den gröna och digitala omställningen.
Energi
Regeringar runtom i Europa har svarat på den tillgångskris och de stigande energipriser som den minskade energiimporten från Ryssland har lett till genom olika skattelättnader och inkomstöverföringar i samband med energiförbrukningen. Syftet med dem är att lindra effekterna av stigande energipriser på hushållens konsumtionsmöjligheter och företagens kassaflöde.
I Finland strävar man efter att lindra effekterna av de stigande energipriserna genom tre åtgärder eller åtgärdshelheter: direkta stöd till låginkomsttagare, partiell avdragsrätt för elkostnader som inkluderas i hushållsavdraget vid beskattningen och sänkning av mervärdesskatten på el. De åtgärder som valts ut är sådana som snabbt har kunnat tas i bruk. De är tidsbundna och upphör senast i april 2023. Storleksklassen är måttlig jämfört med de åtgärder som beslutats i flera andra EU-länder.
I flera sakkunnigyttranden konstateras det att även om åtgärdspaketet som gäller energipriser i sig är förståeligt, är det strukturellt sett inte den bästa tänkbara lösningen. Direkta stöd till hushåll med låga inkomster tjänar enligt sakkunnigyttranden sitt syfte bäst. En del av de åtgärder som stöder medborgarnas köpkraft är indexhöjningar som bland annat är bundna till folkpensionsindex och justeringar av uppvärmningsnormerna för bostadsbidraget samt åtgärder som stöder barnfamiljernas köpkraft. Däremot ansågs stöd som beviljas i form av hushållsavdrag och i synnerhet i form av sänkningar av mervärdesskatten vara problematiska, eftersom de inte motiverar till att spara el, även om energisparande och efterfrågeflexibilitet allmänt har ansetts vara de effektivaste sätten att påverka prisnivån och pristoppar på el.
Ekonomiutskottet instämmer i dessa synpunkter och konstaterar att särskilt sänkningen av mervärdesskatten bidrar till att öka efterfrågan på el i hushåll där det skattefria priset på el är fast. Detta förvärrar också prisproblemet vid förbrukningstoppar. Utskottet anser att uttryckligen incitament för att spara el bör främjas. Å andra sidan upphör de förmånliga visstidsavtalen så småningom för alla och högre elpriser än vad som är brukligt motiverar i vilket fall som helst till besparingar. I september minskade elförbrukningen i Finland med 7 procent jämfört med året innan.
Utskottet konstaterar att stödet till hushållen är motiverat i den exceptionella situationen och att det är viktigt att stöden är tidsbundna. El är en basvara och kraftigt stigande kostnader kan också inverka på samhällsfreden när situationen drar ut på tiden.
Ekonomiutskottet konstaterar att det snabbt behövs mer kapacitet för produktion av ren energi. Bevillningsfullmakten för energistöd har utökats avsevärt under de senaste åren och det har exempelvis föreslagits tilläggsfullmakter för 2023 i synnerhet för väteprojekt, batteriprojekt och andra stora demonstrationsprojekt för ny energiteknik. Ett betydande anslag på 135 406 000 euro har också reserverats för produktionsstödet för förnybar energi och dessutom beviljas energiintensiv industri 150 000 000 euro i elektrifieringsstöd. Elektrifieringsstödet ersätter de indirekta kostnader som handeln med utsläppsrätter orsakar elpriset, men minst 50 procent av det stöd som beviljas bör riktas till utvecklingsåtgärder som främjar att verksamheten blir mer koldioxidneutral.
Också tillståndsförfarandet måste göras smidigare för att man genom nya investeringar effektivt ska kunna svara på den ökande efterfrågan på el och påskynda den gröna omställningen. Ekonomiutskottet betonar i sammanhanget att också totalreformen av kärnenergilagen spelar en viktig roll. Utskottet anser det väsentligt att RP 128/2022 rd sätts i kraft snabbt för att påskynda projekten för den gröna omställningen inom tillståndsförvaltningen. Utskottet anser också att man inom en nära framtid bör bedöma hur modellen för prissättning av el fungerar i samarbete med Sverige och Norge och göra behövliga ändringar om bedömningen ger anledning till det.
Kompetens och tillgång på kompetent arbetskraft
Enligt budgeten har regeringen som mål att höja sysselsättningsgraden till 75 procent före mitten av decenniet. Mätt både med sysselsättningsgraden och antalet sysselsatta har sysselsättningen ökat kraftigt i år och i fjol. Dessutom är efterfrågan på arbetskraft stor på basis av antalet lediga jobb. En central orsak till detta är att befolkningen åldras. När sysselsättningsläget förbättras kvarstår å andra sidan bland de arbetslösa allt mer svårsysselsatta personer. Det finns många orsaker till detta så kallade matchningsproblem, som varierar både branschvis och beroende på anställningsförhållandenas art. Bristen på arbetskraft leder oundvikligen till minskad ekonomisk produktivitet och fördröjer genomförandet av investeringar. Dessutom kan det inom vissa sektorer leda till betydligt högre lönenivåer än inom andra sektorer, vilket ytterligare förstärks av den stigande inflationen.
Utskottet håller med de sakkunniga om att det allmänna särskilt bör satsa på arbetskraftens rörlighet, kompetens och att avveckla bidragsfällor. Dessutom bör man öka incitamenten för att få kompetent arbetskraft från utlandet till Finland. Ekonomiutskottet konstaterar att situationen till denna del är krävande också därför att det råder brist på kompetent arbetskraft också i andra länder och länderna konkurrerar om kompetent arbetskraft och investeringar.
Sammanfattande synpunkter
Ekonomiutskottet delar de sakkunnigas oro över det permanenta strukturella underskottet i de offentliga finanserna. Utskottet ser det som nödvändigt att det utarbetas en strategisk långsiktig plan för att stärka och balansera de offentliga finanserna.
Ekonomiutskottet konstaterar att penningpolitiken och finanspolitiken bör fungera tillsammans så att de främjar de eftersträvade målen. När penningpolitiken bestäms av Europeiska centralbanken får den nationella finanspolitiken inte försvaga den inflationsdämpning som eftersträvas med ECB:s penningpolitik. Finlands finanspolitiska beslut har ingen stor inverkan på inflationen i euroområdet, men de påverkar Finlands konkurrenskraft inom euroområdet. Utskottet påpekar att exempelvis EU-ländernas direkta stöd till företag och hushåll för att kompensera de stigande energipriserna påskyndar inflationen i euroområdet, men ingriper inte i den bakomliggande orsaken till prisstegringen, således det minskade energiutbudet. Å andra sidan är det fråga om ett centralt grundläggande behov och i Finland är stöden både till sin varaktighet och storleksklass mycket måttliga jämfört med de åtgärder som beslutats i flera andra EU-länder.
Ekonomisk tillväxt och balansering av de offentliga finanserna kräver bättre produktivitet. Ekonomiutskottet fäster allvarlig uppmärksamhet vid att produktivitetsutvecklingen i Finland för närvarande i hög grad baserar sig på måttlig löneutveckling och är klart svagare än till exempel i de övriga nordiska länderna. Vid sakkunnighörandet hänvisades det till produktivitetsnämndens färska rapport, enligt vilken en central svaghet i Finlands samhällsekonomi är att resurserna riktas till objekt med låg produktivitet, exempelvis byggnader.
Ekonomiutskottet betonar att det i nuläget är viktigt att satsa särskilt på sådana innovativa företag som kan producera mycket mervärde genom kapital och arbete, där alltså totalproduktiviteten är hög. Finlands produktivitetsmöjligheter baserar sig till stor del på kompetens och därför måste resurser i allt högre grad riktas uttryckligen till kompetensutveckling och FoUI-verksamhet. Utgångspunkten för FoUI-finansieringen bör vara strävan efter teknikneutralitet och kostnadseffektivitet samt att skala upp innovationer och ta dem i kommersiellt bruk. På så sätt blir det också möjligt att föra den gröna och digitala omställningen framåt på ett sätt som stärker Finlands konkurrenskraft.