Allmänt

(1)Utskottet har hört sakkunniga om tre teman: bastrafikledshållning, kollektivtrafik som en del av den gröna omställningen och cybersäkerhet. Utskottet fokuserar i sitt utlåtande på dessa teman. 

Bastrafikledshållning

(2)Bastrafikledshållningen har en central betydelse med tanke på näringslivets konkurrenskraft, den ekonomiska tillväxten och bland annat uppnåendet av utsläppsmålen. Vägnätets skick spelar en stor roll särskilt för bränsleförbrukningen och utsläppen från den tunga trafiken. Genom satsningar på bastrafikledshållningen kan man stödja ekonomins livskraft och också främja ökningen av arbetsplatserna. Utskottet anser att målet bör vara ett balanserat underhåll och utveckling av trafikledsnätet i hela landet. 

(3)Av finansieringen av bastrafikledshållningen riktas cirka hälften till tryggande av den dagliga trafiken på nätet och cirka hälften till reparation och förbättring av näten. Anslagen för bastrafikledshållningen uppgår i propositionen till cirka 1 369,0 miljoner euro, vilket inbegriper en nivåhöjning på 300 miljoner euro från och med 2020 i enlighet med den parlamentariska arbetsgruppens förslag. Det är ytterst viktigt att satsa på bastrafikledshållningen, menar utskottet. 

Eftersatt underhåll

(4)Det eftersatta underhållet består av det sammanlagda beloppet av reparationskostnaderna för trafikledsegendom i dåligt skick som är i behov av reparationer. Vid ingången av 2021 uppgick statens eftersatta underhåll för trafikledsegendom till 2,85 miljarder euro. Enligt erhållen utredning kommer det eftersatta underhållet för väg- och bannätet att öka ännu under de närmaste åren. En särskild utmaning är de ökande behoven av grundläggande renovering av broar och bannät samt försämringen av det omfattande lågtrafikerade vägnätets skick. På bannätet riktas en betydande ökning av behovet av grundläggande renoveringar också till huvudlederna på grund av att bannätet åldras. 

(5)I överensstämmelse med budgeten strävar man efter att dämpa ökningen av det eftersatta underhållet och tryggar trafikledernas skick med beaktande av i synnerhet näringslivets behov.Utskottet ser dock med oro på det eftersatta underhållet och anser att man i första hand bör försöka stoppa ökningen av eftersatt underhåll och på lång sikt minska det. 

Det sekundära vägnätet

(6)Enligt erhållen utredning står vägnätet för cirka 1,5 miljarder euro av det eftersatta underhållet av infrastrukturen. Uppskattningsvis cirka 80 procent av detta eftersatta underhåll finns på andra vägar än huvudvägarna. Huvudledernas skick och servicenivå prioriteras i enlighet med huvudledsförordningen, och det övriga vägnätets skick försämras ytterligare. Utskottet uttrycker bekymmer över läget för det sekundära vägnätet och anser att tyngdpunkten i bastrafikledshållningen bör läggas på det sekundära vägnätet. 

Kollektivtrafiken som en del av den gröna omställningen

(7)Med anslagen för kollektivtrafiken stöds genomförandet av klimatpolitiken. Enligt den utredning som fåtts är det viktigt att trygga anslagen för kollektivtrafiken och öka dem för viss tid, eftersom kollektivtrafikens attraktionskraft baserar sig på ett gott serviceutbud. Den gröna omställningen inom kollektivtrafiken främjas således exempelvis av investeringar i järnvägsinfrastruktur som prioriteras på basis av antalet resor och snabbare restider. 

(8)En åtgärd i färdplanen för den fossila trafiken är att fördubbla nivån på statsunderstödet för stadsregionernas kollektivtrafik åren 2022—2024. Enligt den utredning som fåtts förverkligas detta mål delvis i budgetpropositionen för 2022, eftersom anslagen har utökats med 2,5 miljoner euro för stora stadsregioner och med 0,5 miljoner euro för medelstora stadsregioner som en åtgärd i färdplanen för fossilfria transporter. Det är viktigt att färdplanen för fossilfria transporter genomförs i sin helhet med tanke på utvecklandet och upprätthållandet av kollektivtrafiktjänsterna. Utskottet fäster också uppmärksamhet vid betydelsen av kollektivtrafiken i kranskommunerna bland annat när det gäller att främja en grön omställning inom arbetsresetrafiken. 

(9)Enligt sakkunnighörandet är det stöd (20 miljoner euro) för klimatbaserade åtgärder inom kollektivtrafiken som ingår i budgetpropositionen ytterst viktigt bland annat för att främja ren materiel och ren drivkraft. Kollektivtrafikmyndigheternas upphandlingar har ålagts nya lagstadgade skyldigheter i och med den så kallade lagen om rena fordon (740/2021). När det gäller busstrafiken förändras drivkraften fortsatt starkt i stadstrafiken genom ökad användning av elbussar. Ungefär hälften av alla nya registreringar av bussar är enligt den erhållna utredningen elbussar. Denna utveckling stöder starkt en halvering av koldioxidutsläppen och därmed målet om koldioxidneutral och fossilfri trafik. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att anslaget i fråga innehåller det klimatbaserade stöd i enlighet med regeringsprogrammet som redan nämndes ovan. 

(10)I fråga om den trafik som staten skaffar verkar närings-, trafik- och miljöcentralernas anslag i sig vara stabila. Enligt den utredning som fåtts har NTM-centralernas köpkraft dock försämrats. Därför har det vid sakkunnighörandet noterats att man bör fästa uppmärksamhet vid beredningen av en nivåhöjning av investeringsnatur i anslagen och i synnerhet vid en strukturell ökning av närings-, trafik- och miljöcentralernas stödfinansiering för trafiken, i synnerhet för att kompensera för förlorade biljettinkomster. Dessutom anser utskottet att det nuvarande stödsystemet för kollektivtrafiken bör utvecklas för att stödsystemet bättre ska stödja harmoniseringen av biljettsystemen. 

Cybersäkerhet

(11)Cybersäkerhet är ett centralt element i samhällets beredskap. Därför godkände statsrådet år 2019 statsrådets principbeslut om en strategi för cybersäkerheten i Finland och år 2021 statsrådets principbeslut om ett utvecklingsprogram för cybersäkerheten. 

(12)Samtidigt med programmet för utveckling av cybersäkerheten utfärdade statsrådet också statsrådets principbeslut om förbättrande av informationssäkerheten och dataskyddet inom de kritiska sektorerna i samhället. 

Utvecklingsprogrammet för cybersäkerhet

(13)Utvecklingen av cybersäkerheten är ett långsiktigt arbete som också förutsätter långfristig finansiering för att olika aktörer ska kunna förbinda sig till utvecklingsåtgärder. Enligt den utredning som utskottet fått förutsätter genomförandet av utvecklingsprogrammet finansiering på 5,9 miljoner euro per år för perioden 2022—2025, där en miljon euro per år av EU:s stimulanspaketet kommer att fås för övningsverksamhet inom cybersäkerhet som ingår i utvecklingsprogrammet. Dessutom finansieras den nationella forskningen om cybersäkerhet med hjälp av stimulanspaketet. 

(14)För 2022 föreslog kommunikationsministeriet tilläggsfinansiering på 2,7 miljoner euro för utvecklingsprogrammet utöver den finansiering som redan tidigare beviljats. Enligt den information som utskottet fått kan utvecklingsprogrammet för närvarande inte genomföras med den finansiering som står till förfogande i fråga om de åtgärder som skulle ha främjat den nationella cybersjälvförsörjningsgraden, främjat finländska företags tillträde till den internationella marknaden och ökat det internationella förtroendet för de finländska säkerhetsmyndigheterna. 

Statsrådets principbeslut om förbättrande av informationssäkerheten och dataskyddet inom de kritiska sektorerna i samhället

(15)Avsikten är att med hjälp av principbeslutet om förbättrande av informationssäkerheten och dataskyddet inom samhällets kritiska sektorer öka myndigheternas kompetens, förmåga och resurser så att de klarar av sina lagstadgade uppgifter och kan se till att till exempel händelser som läckaget hos Vastaamo inte längre kan upprepas. 

(16)För genomförandet av de åtgärder som föreslås i principbeslutet möjliggör den tilläggsfinansiering på 1,6 miljoner euro som föreslås i budgeten ännu inte att åtgärderna genomförs fullt ut. 

Nationellt centrum för samordning av cybersäkerheten

(17)När riksdagen godkänner regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 § i lagen om Transport- och kommunikationsverket och 304 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (RP 157/2021 rd) blir Cybersäkerhetscentret också nationell samordningscentral för cybersäkerhet. 

(18)Skötseln av de uppgifter som grundar sig på EU-förordningen förutsätter tilläggsresurser, vilket enligt den utredning som utskottet fått inte har reserverats för Cybersäkerhetscentret i budgetpropositionen. 

(18b)I sitt betänkande FvUB 22/2021 rd — RP 157/2021 rd har utskottet ansett det vara ytterst viktigt att också den finansiering på EU-nivå som står till förfogande för uppgiften kan maximeras vid framtida ansökningar om finansiering. Enligt den utredning som fåtts beror också den finansiering som fås på EU-nivå dock på den nationella finansieringens belopp. 

Behovet av tilläggsfinansiering för cybersäkerhetsarbetet

(19)Utskottet fäster finansutskottets uppmärksamhet vid cybersäkerhetens betydelse för tryggandet av samhällets kritiska funktioner. Därför föreslår utskottet för finansutskottet att anslagen ökas för att målen i programmet för utveckling av cybersäkerheten och i principbeslutet om förbättring av informationssäkerheten och dataskyddet inom samhällets kritiska sektorer ska kunna nås och för att verksamheten vid det nationella centret för samordning av cybersäkerheten ska kunna tryggas. 

Övrigt

Dieselolja för yrkestrafik och vinjetter

(20)I sitt betänkande KoUB 19/2021 rd — RP 115/2021 rd om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om driftskompatibilitet för elektroniska vägtullsystem har utskottet behandlat dieselolja för yrkestrafik och vinjetter. Utskottet fäster finansutskottets uppmärksamhet vid att det är ytterst viktigt och brådskande att införa vinjetter, som är centrala för den tunga trafikens konkurrenskraft, och en dieselolja för yrkestrafik som kompenserar den. Kommunikationsutskottet anser att statsrådet på det snaraste bör bereda lagstiftning som syftar till införande av vinjetter. 

Nät för distribution och laddning av alternativa bränslen

(21)Vid sakkunnighörandet har man också fäst uppmärksamhet vid infrastrukturen för distribution och laddning av alternativa bränslen. Enligt den utredning som fåtts förutsätter uppfyllandet av kraven i lagstiftningen om rena fordon att kommunerna har en omfattande laddningsinfrastruktur, som det är viktigt att staten stöder. I utskottet har man också fäst uppmärksamhet vid att distributions- och laddningsinfrastrukturen inte fördelas jämnt i hela landet. 

Budget för gång- och cykeltrafik

(22)Vid utfrågningen av sakkunniga har det ansetts ytterst beklagligt att budgetpropositionen anvisar endast 4 miljoner euro till investeringsprogrammet för gång och cykling. Anslagen minskar således med omkring 25 miljoner euro jämfört med 2021. I färdplanen för fossilfria transporter har det fastställts att 30 miljoner euro per år anvisas för investeringsprogrammet 2022—2024. Enligt den utredning som fåtts är det viktigt att finansieringen höjs till denna nivå för att man ska få kontinuitet och genomslag i genomförandet av investeringsprogrammet för gång och cykling.