Basunderhåll av transportinfrastrukturen
(1)Fokus för basunderhållet av transportinfrastrukturen ligger på att prioritera åtgärder med vilka man säkerställer den dagliga framkomligheten i trafiknätet, kvaliteten på högtrafikerade och för näringslivet viktiga delar av trafiknätet och trafiksäkerheten samt de möjligheter som digitaliseringen medför. Utskottet välkomnar att man i alla åtgärder strävar efter att beakta de mål som ställts upp i den parlamentariskt fastställda trafiksystemplanen, det vill säga tillgänglighet, effektivitet och hållbarhet inklusive motverkande av klimatförändringen. Utskottet framhåller trafiknätets betydelse, inte bara för att främja goda levnadsförhållanden för medborgarna och förbättra näringslivets verksamhetsförutsättningar, utan också för att trygga försörjningsberedskapen.
(2)Utskottet noterar med oro att finansieringen av basunderhållet av transportinfrastrukturen enligt uppgift är otillräcklig trots tilläggsfinansieringen. Byggkostnaderna har stigit och köpkraften har försämrats betydligt under det gångna året. Jordbyggnadsindexet, som allmänt beskriver kostnaderna, steg med cirka 15 procent mellan augusti 2021 och augusti 2022. Indexhöjningen är en följd av att bland annat motorbränsle, bitumen och metallprodukter har blivit dyrare.
(3)Vid budgetförhandlingarna höjde regeringen ramnivån på 1,2 miljarder euro för 2023 med cirka 50 miljoner euro på grund av de stigande kostnaderna. Merparten av den tilläggsfinansiering på 50 miljoner euro som lagts till för att kompensera den stigande kostnadsnivån används för att öka beläggningsprogrammet för vägnätet i syfte att kontrollera kvaliteten på vägnätet och hantera det eftersatta underhållet. Utskottet påpekar att man också bör överväga att binda anslagsnivån för basunderhållet av transportinfrastrukturen vid kostnadsindex.
Eftersatt underhåll.
(4)Det eftersatta underhållet består av det sammanlagda beloppet av reparationskostnaderna för trafikledsegendom i dåligt skick som är i behov av reparationer. Vid ingången av 2022 låg statens eftersatta underhåll för trafikledsegendom på lite mindre än 2,9 miljarder euro. Av det eftersatta underhållet riktades lite mindre än 1,6 miljarder euro till landsvägar och något under 1,3 miljarder euro till järnvägar och 35 miljoner euro till farleder. I slutet av 2022 beräknas det eftersatta underhållet vara uppe i cirka 3 miljarder euro.
(5)Enligt erhållen utredning ökar det eftersatta underhållet för väg- och bannätet år 2023 och under de inkommande åren, både på grund av ökade reparationskostnader och på grund av otillräcklig finansiering i förhållande till nätet som ska underhållas. Enligt en grov uppskattning uppgår det eftersatta underhållet i slutet av 2023 till 3,1 miljarder euro utan indexjustering. Köpkraften har försvagats till följd av att jordbyggnadsindexet och tillhörande delindex har stigit, vilket också ökar reparationskostnaderna. På bannätet finns det till följd av att konstruktionerna föråldras ett stort behov av grundliga reparationer av huvudlederna. En särskild utmaning i fråga om kvalitet utgör det omfattande lågtrafikerade vägnätet och privata vägar samt de ökande behoven av grundliga reparationer som riktas till broar och järnvägar. Utskottet oroar sig särskilt för att det sekundära vägnätet blir sämre och anser med beaktande av dess betydelse för försörjningsberedskapen att det är viktigt att tillräckliga anslag anvisas för att trygga det sekundära vägnätets skick.
(6)Möjligheten att få det eftersatta underhållet att börja minska bör bedömas under nästa regeringsperiod med hänsyn till de finansieringsnivåer för basunderhåll av transportinfrastruktur som anges i den riksomfattande trafiksystemplanen (Trafik 12). Det är viktigt att indexjusteringen av jordbyggnadskostnaderna beaktas i finansieringen.
Kollektivtrafik inklusive flygtrafik
(7)Kollektivtrafiken har under denna regeringsperiod tilldelats betydande finansiering i syfte att trygga basservicen. I fråga om bussbranschen är det viktigaste målet fortfarande att trygga finansieringen på lång sikt.
(8)Utskottet betonar att det fortfarande behöver bedömas vilken finansieringsnivå som är hållbar för kollektivtrafiken för att man ska kunna trygga basservicen och främja kollektivtrafiken och därmed även de klimatpolitiska målen. Trafiken som avtog på grund av epidemin håller på att återhämta sig men den förväntas inte snabbt återgå till den tidigare nivån, bland annat på grund av distansarbete. De höjda priserna, särskilt bränslepriserna, har också realiserats inom branschen i form av en inflation på cirka 10 procent per år. Utskottet har gjorts uppmärksamt på att dessa faktorer medför att anslagen för kollektivtrafik i den aktuella budgetpropositionen leder till ett serviceutbud som minskar avsevärt i förhållande till målen för servicenivån.
(9)Utskottet lyfter fram kollektivtrafikens mångfald och de investeringar och understöd som olika trafikformer behöver. I stadsregionerna utgör lokaltrafiken bestående av buss- och spårtrafik en central del av kollektivtrafiken. Tågtrafiken utgör enligt erhållen utredning stommen för ett koldioxidneutralt kollektivtrafiknät och miljövänliga transporter inom näringslivet i hela landet och till den är också andra trafikformer och regionala trafiksystem kopplade. Utskottet fäster också uppmärksamhet vid tillgänglighetsmålet på tre timmar enligt den riksomfattande trafiksystemplanen (Trafik 12) samt vid flygtrafikens betydelse som en del av kollektivtrafiken och för uppnåendet av målet. Kollektivtrafiken och kollektivtrafiknätet kompletteras av gång och cykling jämte vägar för gång-, cykel- och mopedtrafik och av privatbilism, parkeringsplatser för anslutningstrafik samt taxitrafik.
(9a)Utskottet välkomnar att Transport- och kommunikationsverket har beslutat ålägga en allmän trafikplikt på fem förbindelsesträckor där flygtrafiken inte bedrivs på marknadsvillkor. Flygtrafiken och flygplatsnätet spelar en stor roll för näringslivet i regionerna och flygtrafiken är viktig för regionernas livskraft, sociala utveckling och tillgänglighet. Det är dock önskvärt att flygtrafiken bedrivs på marknadsvillkor också på dessa orter, så att det nuvarande flygplatsnätet kan tryggas och flygtrafiken kan utvecklas med utsläppssnåla, och möjligtvis även eldrivna och till storleken mindre, flygplan.
(10)Vid utfrågningen av sakkunniga föreslogs en totalreform av upphandlingen av kollektivtrafik inom hela den offentliga sektorn, där man delvis bör utgå från att effektivare än för närvarande genomföra klimatpolitiken.
Beskattningen.
(11)Vid utfrågningen av sakkunniga understöddes särskilt den temporära ändringen av mervärdesskattelagen som gäller en temporär nollskattesats för persontransporttjänster. Skatteändringar som är positiva med tanke på konsumentpriserna inom branschen och särskilt inom kollektivtrafiken får en allt större betydelse efter de utmaningar som följde av epidemin och på grund av de avsevärt ökade bränslekostnaderna. Lagförslaget har visserligen kritiserats på grund av att de administrativa kostnaderna ökar, men det är fråga om en både effektiv och rättvis politisk metod, eftersom den omfattar alla företag som är verksamma i branschen. Vid sidan av nollskattesatsen är företagens rätt till momsavdrag för inköp en central del av denna skattelösning.
(12)Vid utfrågningen av sakkunniga har det ansetts nödvändigt att se över beskattningen och prissättningen av trafiken i sin helhet för att styra utvecklingen i den riktning som önskas i framtiden och för att trygga finansieringen av trafiksystemet. Regleringen bör stödja ändringar i färdsätt och utsläppsminskningar samt minska andra olägenheter som trafiken medför för miljön, säkerheten och trafiksystemets funktionsduglighet.
Cybersäkerhet
(13)Förändringarna i Finlands säkerhetspolitiska miljö framhäver cybersäkerhetens betydelse i samhället. Flera cybersäkerhetsrelaterade uppgifter vid Transport- och kommunikationsverket och Cybersäkerhetscentret som hör till verket kan inte längre med de resurser som finns till förfogande skötas med en kapacitet som motsvarar den nuvarande kravnivån för dessa uppgifter. Utskottet välkomnar att dessa utmaningar har beaktats i den aktuella budgetpropositionen.
(14)Sakkunniga har påpekat att det eftersatta underhållet av landets cybersäkerhet kvarstår också efter den föreslagna tilläggsfinansieringen. Därtill kommer det fortfarande att behövas tilläggsfinansieringen för de ökade cybersäkerhetsuppgifterna och andra uppgifter som ett eventuellt Nato-medlemskap medför för Transport- och kommunikationsverket och Cybersäkerhetscentret. Således framhåller utskottet att det också med tanke på försörjningsberedskapen är nödvändigt att se till att det finns tillräckliga anslag för skötseln av kommande uppgifter och avvärjande av eventuella hot.
(15)Utskottet föreslår därför att finansutskottet föreslår ett uttalande om uppföljning av de anslag som krävs för att trygga cybersäkerheten och om tryggande av tillräcklig finansiering.
Riksdagen förutsätter att statsrådet följer upp de anslag som krävs för att trygga cybersäkerheten och vidtar åtgärder för att säkerställa tillräckliga anslag.