Samlingspartiets utskottsgrupp anser att budgetpropositionen innehåller flera brister, av vilka de mest centrala gäller finansieringsnivån för trafikledsnätet, farledsavgifterna för sjötrafiken, Rundradions finansiering och dieselolja för yrkestrafik. Bristerna i budgetpropositionen måste åtgärdas för att budgeten ska styra trafikplaneringen, basunderhållet av transportinfrastrukturen och utvecklingen av trafikledsnätet samt samhällsekonomins konkurrenskraft i en hållbarare och mer konkurrenskraftig riktning samtidigt som statens skuldsättning, som trappats upp till en ohållbar nivå, stoppas. 

Den 12-åriga trafiksystemplanen, finansieringsnivåerna för basunderhållet av transportinfrastrukturen och utvecklingen av trafikledsnätet

Riksdagen har under den pågående valperioden fattat beslut om en historisk strategisk trafiksystemplan (Trafik 12), som bland annat behandlar finansieringen av trafikleder. I planen har man kommit överens om finansieringsnivåer fram till 2032 i fråga om såväl basunderhållet av transportinfrastrukturen som utvecklingen av trafikledsnätet. Tanken är bland annat att det eftersatta underhållet av trafikledsnätet, som är uppe i tre miljarder euro, ska kunna minskas långsiktigt på ett systematiskt sätt. 

Samlingspartiets utskottsgrupp ser det som problematiskt att det varken i de årliga budgetförhandlingarna eller i planen för de offentliga finanserna har reserverats tillräckliga anslag för basunderhållet av transportinfrastrukturen och utvecklingen av trafikledsnätet. Anslagen har alltid behövts korrigeras under budgetprocessen. Med tanke på parlamentarismens trovärdighet är det problematiskt att den överenskommelse som nåtts i riksdagen inte har kunnat följas i praktiken. 

Därför kräver Samlingspartiets utskottsgrupp att statsrådet och ministerierna såväl i sitt budgetarbete som i planeringen av de offentliga finanserna på längre sikt utgår från den finansieringsnivå som bestämts för basunderhållet av transportinfrastrukturen och utvecklingen av trafikledsnätet i den parlamentariskt fastställda 12-åriga trafiksystemplanen. 

Farledsavgifter

I regeringens budget beräknas farledsavgiften vara halverad till ett belopp av 45 miljoner euro under 2023. Farledsavgiften har tagits ut halverad sedan 2015, och detta fortsätter åtminstone till utgången av 2023. 

Finland är en exportdriven samhällsekonomi där välfärden är uppbyggd på konkurrenskraftig exportindustri och utrikeshandel. Sett ur ett kontinentaleuropeiskt perspektiv är Finland logistiskt sett en avlägsen och marginell ekonomi med begränsade tillfartsleder. Det är således livsviktigt att vår exportdrivna ekonomi inte själv inför lagstiftning som blir en belastning för exporten. Fartygstrafiken är en central del av vår försörjningsberedskap och en ovärderlig hörnsten i vår konkurrenskraft. 

Samlingspartiets utskottsgrupp anser att slopandet av farledsavgifterna på ett betydande sätt bidrar till att förbättra landets konkurrenskraft och understöder därför att lagen om farledsavgift upphävs. 

Finansieringen av Rundradion

Staten överför årligen hundratals miljoner euro till statens televisions- och radiofond. Med denna överföring finansieras kostnaderna för de allmännyttiga tjänster som Rundradion Ab producerar. Anslagen under moment 31.20.60 höjs årligen enligt index. Det här har efter flera år lett till att Rundradion Ab:s årliga finansieringsnivå har stigit till nästan 600 miljoner euro. Grunden för höjningen är ett index som till en tredjedel består av levnadskostnadsindexet och till två tredjedelar av förtjänstnivåindexet. 

Vi anser att den ständigt ökande anslagsnivån, som inte beaktar till exempel de konjunkturväxlingar och marknadstryck som de kommersiella medierna utsätts för, har lett till en situation där Rundradions storlek i förhållande till det kommersiella mediefältet har blivit orimligt stor. Anslagsnivån är immun mot konjunkturväxlingar i en situation där statens skuldsättning ligger på en ohållbar nivå. 

Samlingspartiets utskottsgrupp anser att Rundradion inte får stå utanför anpassningsåtgärderna inom den offentliga ekonomin. Därför bör dess finansieringsnivå justeras nedåt och all lagstiftning som skyddar Rundradions finansieringsnivå bör upphävas. 

Dieselolja för yrkestrafik

Regeringen beslutade i våras att stödja beredningen av ett så kallat skattestöd för dieselolja för yrkestrafik för att hjälpa utsatta företag inom logistikbranschen. Samlingspartiet godkänner inte att propositionen ännu inte har lämnats. För närvarande är det oklart om regeringen alls ämnar bereda och lämna en proposition om dieselolja för yrkestrafik till riksdagen, för att inte tala om huruvida finansieringen av den har beaktats i budgeten. Samlingspartiet kräver att stödet för dieselolja för yrkestrafik påskyndas och beaktas redan i den nu aktuella budgeten för 2023. 

Underskottet kommer att öka igen från och med nästa år då den ekonomiska tillväxten avtar. Även under de närmaste åren kommer de offentliga finanserna att uppvisa ett klart underskott. På grund av den strukturella obalansen mellan den offentliga sektorns inkomster och utgifter är hållbarhetsgapet i de offentliga finanserna stort. De ekonomiska utsikterna har försämrats ytterligare sedan våren. Osäkerheten ökar också till följd av Rysslands fortsatta anfallskrig mot Ukraina. Samtidigt påskyndas även energiomställningen, vilket medför kostnader åtminstone på kort sikt. Trots det utmanande ekonomiska läget fortsätter regeringen envist med samma linje som tidigare, det vill säga driver den fortfarande en överdriven klimatpolitik som kommer att bli dyr både för basindustrin och för medborgarnas boende, leverne och rörlighet. Inte heller jord- och skogsbrukssektorn blir lämnad utanför regeringens politik. 

Sannfinländarnas riksdagsgrupp vill satsa på Finland och finländarna genom att erbjuda vårt land en ny, bättre och mer rättvis riktning, inte bara för nästa år utan också för en tid som sträcker sig över valperioderna. Det krävs omstrukturering och nytänk för att de nuvarande olägenheterna i vårt samhälle ska kunna åtgärdas och den polariserande ojämlikhetsutvecklingen kunna stoppas, i synnerhet i fråga om en överdriven klimatpolitik och gröna krav som är rent ideologiska. 

Till skillnad från regeringen är kärnan i Sannfinländarnas riksdagsgrupps politik och utgångspunkten för den alltid finländarnas nationella intresse. Ingen ska lämnas åt sitt öde. Alla finländare ska garanteras goda förutsättningar för framgång genom arbete och företagsamhet. Vi försvarar också konkurrenskraften och försörjningsberedskapen hos företagen i vårt land. 

Vår utskottsgrupp är mycket betänksam över att man i så gott som alla budgetåtgärder har beaktat deras klimatpåverkan i enlighet med en alltför stram klimatpolitik. I regeringsprogrammet sägs att målen för minskning av utsläppen inom energi- och klimatpolitiken ska motsvara det nationella målet för klimatneutralitet, enligt vilket Finland 2035 ska vara klimatneutralt. Det kräver omfattande åtgärder, och av det lider som det ovan konstateras både det finska folket och vårt näringsliv, för vilket regeringens åtgärder orsakar direkt förfång för konkurrenskraften. 

Därför föreslår både vår utskottsgrupp och vår riksdagsgrupp att farledsavgifterna slopas helt och hållet. Det skulle hjälpa i synnerhet sjöfarten och lindra de ekonomiska belastningar som näringslivet i fråga utsätts eller kommer att utsättas för. Det skulle inte helt lösa vårt problem med konkurrenskraften, men det skulle betydligt förbättra de finländska företagens ställning i ett svårt konkurrensläge. Det gäller i synnerhet nu när priset på el är dyrt och bränsleskatterna och höjningarna av dem i vårt land redan medför betydande merkostnader för de inhemska företagen. Dessutom medför slopandet av farledsavgiften den behövliga extra flexibilitet som aktörerna behöver i det nuvarande försvårade ekonomiska läget. Gesten skulle också stödja kontinuiteten i sjötransporterna till vårt land. 

Vi är också oroade över att konsekvenserna av Rysslands aggressionskrig drabbar vårt lands export mer än andra länder och att störningarna i logistikkedjorna i världen får större konsekvenser för Finland. Till exempel belastar det nordliga klimatet vår trafikinfrastruktur. 

Finland måste satsa mer på smidig trafik än andra länder, eftersom det eftersatta underhållet enligt olika sakkunnigprognoser kommer att öka ytterligare de inkommande åren. Det eftersatta underhållet börjar minska om de överenskomna nivåhöjningarna görs i finansieringen av basunderhållet av transportinfrastrukturen och finansieringen blir indexbunden i enlighet med den parlamentariska gruppens förslag. I nuläget är det inte så. 

Vår utskottsgrupp föreslår därför att följande riksdag förbinder sig till att upprätthålla och utveckla transportnätet på lång sikt (inklusive skogsvägsnätet). 

Vi vill också påminna om att uppskattningsvis cirka 85 procent av godstonnaget transporteras på landsvägarna. Likaså har många sakkunniga lyft fram behovet av att med hjälp av dieselolja för yrkestrafik kompensera yrkestrafiken för skattehöjningarna under de senaste åren, vilket också förbättrar näringslivets konkurrenskraft. På detta sätt föreslår vi som grupp skattestöd för dieselolja för yrkestrafik till transportföretagare. Denna fråga, som Sannfinländarna driver, kommer uppenbarligen nu att tas med i utskottets handlingar. 

Dessutom vill vår utskottsgrupp fortfarande rikta kritik mot att man med snabb tidtabell återgår till en allt strängare distributionsskyldighet för biodrivmedel. Nivån på distributionsskyldigheten sänktes temporärt i år och den sänkta nivån kvarstår ännu nästa år. För att detta ska kunna utnyttjas fullt ut föreslår vi att distributionsskyldigheten slopas helt och hållet. Vi anser därför att det är beklagligt att distributionsskyldigheten för biodrivmedel höjs till 34 procent fram till 2030. 

Avslutningsvis konstaterar vi både som utskottsgrupp och som riksdagsgrupp att det nu handlar om prioriteringar. För närvarande är elen så dyr att den också påverkar gröna investeringar. Eftersom energipriset påverkar allt, kan vi inte så att säga ”plocka russinen ur kakan”, utan vi måste se till helheten och det som nu behövs är en blåvit omställning.