Tillståndet för de offentliga finanserna

Den kommunala ekonomin

Utsikterna för den kommunala ekonomin har stärkts sedan hösten bland annat på grund av att utfallet av samfundsskatten har ökat mer än beräknat och på grund av de coronastöd som staten beviljat kommunerna. Avhjälpandet av det välfärdsunderskott och inlärningsunderskott som beror på covidtiden orsakar å andra sidan också ett ekonomiskt tryck ur undervisnings- och kulturväsendets synvinkel. 

Osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen har dock enligt ett sakkunnigyttrande ökat och utgör en risk också för den kommunala ekonomin. I kommunerna uppstår utgiftstryck bland annat genom digitalisering av tjänster, beredning av och anvisningar om social- och hälsovårdsreformen och arbets- och näringsservicereformen, arbetslöshetsansvaret, energiinvesteringar samt andra finansieringsansvar och finansieringsinvesteringar som krävs för hållbar tillväxt. Kostnadstrycket är mycket högt på vissa orter också på grund av de multiplikatoreffekter som Rysslands anfallskrig har. 

År 2023 stärks den kommunala ekonomin temporärt när kostnaderna för social- och hälsovårdsuppgifterna försvinner, men kommunerna ännu får in skatter för tidigare skatteår enligt de högre skattesatser och andelar som gäller före social- och hälsovårdsreformen. På längre sikt finns det dock en strukturell obalans mellan inkomster och utgifter i den kommunala ekonomin. Statsbidragen till kommunerna uppgår 2023 till 5,4 miljarder euro, varav statsandelen för basservice utgör 2,7 miljarder euro. Som en del av de omfördelningar på 370 miljoner euro som regeringen kommit överens om sänks nivån på kommunernas statsandelar med 24 miljoner euro (enligt beslut våren 2022), medan nivån på sammanslagningsunderstöden sänks med 9 miljoner euro från och med 2023. Det anvisas inget anslag för digitaliseringsincitamentet 2023 och statsandelen för basservice minskas på motsvarande sätt. Omfördelningarna minskar statsandelarna för basservice med 43 miljoner euro 2023 och med 33 miljoner euro från och med 2024. 

Hjälp till flyktingar från Ukraina

Utskottet anser det vara ytterst nödvändigt att regeringen förbinder sig att ersätta kommunerna för de kostnader som tjänsterna för flyktingar orsakar. Tills vidare ordnas tjänsterna på de förläggningars ansvar som lyder under Migri och produceras flexibelt genom samarbete mellan kommunerna och förläggningarna. Till de tjänster som ersätts hör utöver inkvartering också bland annat social- och hälsovårdstjänster, sysselsättningstjänster samt tjänster för att hjälpa flyktingbarn och trygga förutsättningarna för lärande så att barnens rättigheter tillgodoses. 

För att hjälpa flyktingar från Ukraina reserveras 60 miljoner euro 2023 för ersättning av kommunernas kostnader för småbarnspedagogik samt 120 miljoner euro år 2023 och 48 miljoner euro år 2024 för förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen. Dessutom reserveras 2,5 miljoner euro per år för utbildning i finska och svenska under ramperioden och 5 miljoner euro för integrationsutbildning 2023, 4 miljoner euro 2024 och 3 miljoner euro 2025. Utgifterna för att hjälpa de ukrainska flyktingarna är förknippade med stor osäkerhet. Behovet av anslag beror bland annat på hur många ukrainare som anländer samt på deras ålder och servicebehov. Anslagen preciseras under budgetprocessen. 

Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde

Allmänt

Anslagsnivån för undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel uppgår under ramperioden till cirka 7,3 miljarder euro per år. Planen för de offentliga finanserna innehåller betydande ändringar och reformer med anslagseffekt inom ministeriets ansvarsområde. Utöver de finansieringsbeslut som beror på Ukrainakrisen gäller de viktigaste besluten anordnande av penningspelsverksamhet och stödmottagarnas finansieringsnivå, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt satsningar på yrkesutbildning. 

Som ett led i återhämtnings- och resiliensplanen anvisas under undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel 2023—2026 finansiering enligt Finlands program för hållbar tillväxt för följande ändamål: lokal och nationell infrastruktur inom Finlands Akademis forskningsfullmakt, FoU-verksamhet som stöder den gröna omställningen, påskyndande av nyckelsektorer och stärkande av kompetens, förnyelse av kontinuerligt lärande och genomförande av programmet för digitalisering av kontinuerligt lärande samt strukturstöd till kultur- och konstbranscherna. 

Avkastning från penningspelsverksamhet

Utskottet anser det vara utmärkt att utgifterna för de allmännyttiga verksamheter som finansieras med avkastningen av penningspel tas in i ramen redan från och med 2023. Enligt den parlamentariska arbetsgruppens riktlinjer för finansieringsnivån uppgår det totala anslaget för understödsverksamheten 2024 till 990 miljoner euro, baserat på medeltalet för statsunderstödsfinansieringen under tioårsperioden 2013—2022. I planen för de offentliga finanserna motsvarar anslagsnivån för 2023 den nivå som finansieringen enligt riktlinjerna ska vara på 2024. För att nå anslagsnivån på 990 miljoner euro höjs anslagen med cirka 38 miljoner euro jämfört med den föregående planen för de offentliga finanserna. 

Propositionen om reformen av finansieringsmodellen lämnas enligt planerna till riksdagen under hösten 2022. Verksamheten enligt den nya finansieringsmodellen inleds den 1 januari 2024. 

Förskolepedagogik och grundläggande utbildning

I planen för de offentliga finanserna anvisas årligen i enlighet med tidigare beslut 15 miljoner euro för stödmodellen för småbarnspedagogik. Det är ett behövligt stöd för genomförandet av lagreformen om stöd till barn. 

Utskottet anser också att det anslag som reserverats för verksamhetsmodellen för engagerande arbete i skolgemenskapen inom den grundläggande utbildningen (8 miljoner euro från och med 2023) är viktigt. Medlen utbetalas som en del av statsandelarna för kommunal basservice. Genom verksamhetsmodellen för engagerande arbete i skolgemenskapen styrs mer resurser och stöd till förebyggande av elevernas frånvaro och till tidigt ingripande. Målet är att förbättra utbildningsanordnarnas färdigheter att stödja elevernas psykiska hälsa och socioemotionella färdigheter samt att bygga upp en inkluderande verksamhetskultur i skolan. 

Utskottet noterar att erfarenheterna av projekten för utbildningsmässig jämlikhet visar att det är nödvändigt att i god tid dra upp riktlinjer för fortsatta åtgärder. Till exempel försöket med tvåårig förskoleundervisning, som ingår i utvecklingsprogrammet Utbildning för alla, fortsätter till maj 2024. 

Stöd för genomförandet av läropliktsreformen

För att stödja höjningen av läropliktsåldern och genomförandet av avgiftsfri utbildning på andra stadiet reserveras 102 miljoner euro 2023 och 129 miljoner euro från och med 2024 i enlighet med tidigare beslut. 

Utskottet anser att det föreslagna anslaget behövs. Vid genomförandet av läropliktsreformen är det viktigt att noga följa upp vilka kostnader reformen medför för utbildningsanordnarna och hur statsandelsfinansieringen räcker till och se till att finansieringen är tillräcklig. 

Gymnasieutbildning

Sakkunniga har uttryckt oro över den otillräckliga finansieringen av gymnasieutbildningen. Planen för de offentliga finanserna åtgärdar inte detta. Inom gymnasieutbildningen har anslagsbehovet enligt ett sakkunnigyttrande ökat på grund av ökade kostnader samt nya och utökade skyldigheter. 

Staten riktar varje år en nedskärning på cirka hundra miljoner euro till gymnasieutbildningen, vilket äventyrar kvaliteten på och tillgängligheten till gymnasieutbildningen och särbehandlar både studerande och anordnare av gymnasieutbildning. Utskottet hänvisar till sitt tidigare utlåtande (KuUU 7/2020 rd) och sitt betänkande (KuUB 6/2019 rd) och betonar att de statsandelsgrundande priserna per enhet bör vara på en sådan nivå att de garanterar en tillräcklig basfinansiering och den vägen en stabil och högkvalitativ gymnasieutbildning. 

Yrkesutbildning

Enligt planen för de offentliga finanserna ska finansieringsbasen för yrkesutbildningen permanent stärkas med 50 miljoner euro från och med 2023. Med hjälp av tilläggsanslaget kan utbildningsanordnarna åren 2020—2022 fortsätta anställningsförhållandena för den personal som de anställt med tidsbundna tilläggsanslag för undervisning och handledning och därigenom även i fortsättningen trygga en tillräcklig nivå på undervisningen och handledningen för alla studerande inom yrkesutbildningen. Anslaget läggs till som en del av det normala finansieringssystemet för yrkesutbildning, varvid det skapar stabilitet och förutsägbarhet för utbildningsanordnarna när det gäller nivån på den årliga finansieringen. 

Utskottet anser att ökningen stärker förutsättningarna för anordnare av yrkesutbildning att planera undervisningen på lång sikt och gör det lättare att rekrytera kunnig personal och göra den mer permanent. Utskottet är dock medvetet om oron över huruvida det reserverade anslaget på 50 miljoner euro kommer att räcka till, bland annat med tanke på att anslaget är 30 miljoner euro mindre än den tilläggsfinansiering som tidigare anvisats som en tidsbunden framtidsinvestering och att en lyckad utvidgning av läroplikten förutsätter tillräckliga ekonomiska resurser. Det bör noggrant bevakas hur anslagen räcker till. 

Stöd för elevers och studerandes psykiska hälsa

Elev- och studerandevårdstjänsterna inom den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet stärks i planen för de offentliga finanserna med 29 miljoner euro år 2023. Enligt kommunekonomiprogrammet beaktas i statsandelarna som nya lagstadgade uppgifter även regionala samarbetsgrupper för studerandevården som består av kommuner och välfärdsområden samt kommunernas skyldighet att göra upp elevhälsoplaner. 

Utskottet anser att de ekonomiska resurserna för elevhälsan behövs med hänvisning till ställningstagandet i betänkandet om den utbildningspolitiska redogörelsen (KuUB 19/2021 rd, punkt 17 i ställningstagandet), där det förutsätts att regeringen säkerställer samarbetet mellan utbildningsväsendet och social- och hälsovården för att trygga tillgången till elev- och studerandevård i rätt tid. 

Elevhälsan genomförs i första hand som förebyggande elevvård som stöder hela skolgemenskapen. Dessutom har barn och unga lagstadgad rätt till individuellt inriktad elevhälsa. Det ska så väl som möjligt tillses att tjänsterna för elevernas och studerandenas välbefinnande fungerar smidigt och högklassigt efter inrättandet av välfärdsområdena. Det är viktigt att följa upp hur dimensioneringen av kuratorer och psykologer inom elevhälsan genomförs och om tjänsterna de facto räcker till. 

Utskottet betonar mentalvårdstjänsternas betydelse för att upprätthålla studieförmågan och förebygga mentala utmaningar. Multiprofessionellt samarbete och stöd på flera plan spelar en stor roll för att upprätthålla och åtgärda psykisk ohälsa. För att stödet ska lyckas i alla åldersgrupper krävs tillräckliga resurser på alla utbildningsstadier. 

Studiestöd

I fråga om studiepenningen ska studerandenas egna inkomstgränser höjas med 50 procent från och med 2023, vilket ökar anslagsnivån med 23,9 miljoner euro fram till 2026. Dessutom leder ökningen av antalet nybörjarplatser på högskolestadiet till ett ökat behov av anslag för studiepenning. 

Utskottet välkomnar en höjning av inkomstgränsen för studerande. Den föreslagna höjningen förbättrar de studerandes möjligheter att arbeta under studierna och minskar både de studerandes och FPA:s arbetsbörda i och med att begäranden om utredning och återkrav minskar. 

Med hänvisning till sakkunnigutfrågningen noterar utskottet behovet av att stärka studiestödet i större utsträckning än vad som nu föreslås och hänvisar till ställningstagandet (punkt 13) i sitt betänkande om den utbildningspolitiska redogörelsen (KuUB 19/2021 rd), där utskottet bland annat har förutsatt att regeringen inleder en totalreform av lagstiftningen om studiestöd med syfte att ge de studerande tillräcklig utkomst under studietiden och att göra det möjligt för dem att framskrida målmedvetet i studierna. 

Högskolorna samt vetenskapen och forskningen

Som en del av statens samlade forsknings- och utvecklingsinsatser höjs Finlands Akademis fullmakt för forskningsprojekt med 146,5 miljoner euro från och med 2023. Dessutom anvisas för 2023 en fullmakt av engångsnatur på 10 miljoner euro för den nationella medfinansieringen av EuroHPC-verksamheten. Bevillningsfullmakten för strategisk forskning höjs med 25 miljoner euro jämfört med den föregående ramen. För stärkande av yrkeshögskolornas FoU-verksamhet anvisas ett tillägg på 5 miljoner euro från och med 2023. 

Med hänvisning till ett sakkunnigyttrande anser utskottet att förslagen är mycket positiva och att de harmonierar med FoUI-målet på 4 procent. För att målet ska nås krävs det dock ytterligare satsningar. Som en fortsättning på det arbete som utfördes av den parlamentariska arbetsgruppen för forskning, utveckling och innovationer har man börjat bereda en proposition med förslag till lag om finansiering av forsknings- och utvecklingsutgifter. Avsikten är att propositionen ska lämnas till riksdagen senast i september 2022. 

Utskottet betonar att tryggandet av högskolornas verksamhetsförutsättningar förutsätter tillräcklig och stabil finansiering som också beaktar bland annat målet att höja antalet högskoleutbildade till minst 50 procent av åldersklassen 25—34 år. 

Fritt bildningsarbete

Utskottet välkomnar att undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med de riktlinjer som drogs upp i samband med planen för de offentliga finanserna 2021—2024 har börjat bereda en ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete så att den minskade verksamhetens volym och kostnader till följd av covidepidemin inte sänker finansieringsnivån och fördelningen under de kommande åren. 

Liksom de sakkunniga anser utskottet det vara viktigt att kompetensen inom det fria bildningsarbetet och beredskapen att svara på utbildnings- och bildningsbehoven hos flyktingar från Ukraina utnyttjas så väl som möjligt. 

Kultur och konst

Enligt den plan för återhämtning och resiliens som ingår i Finlands program för hållbar tillväxt ska kultursektorn stärkas med finansiering från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens med sammanlagt 12 miljoner euro 2023—2024. 

Denna anslagsökning för kultursektorn är ytterst behövlig. Bland alla näringsgrenar är det konst- och kulturbranschen som drabbats hårdast av covidpandemin. Pandemin har samtidigt lyft fram hela den kreativa sektorns betydelse för medborgarnas välfärd och ekonomi. Konstens och kulturens betydelse för att knyta band mellan länder och människor visade sig tydligt i och med kriget i Ukraina. Utskottet betonar behovet av en återhämtning inom och stärkning av kultur- och konstsektorn, vilket planen för de offentliga finanserna inte svarar tillräckligt på. Det är viktigt att man i finansieringsmodellen för allmännyttiga funktioner beaktar att verksamhetsförutsättningarna för aktörer inom konst och kultur tryggas så bra som möjligt. 

Utskottet välkomnar att kompensationen för kopiering för enskilt bruk bibehålls på den etablerade nivån, 11 miljoner euro. För dem som utför kreativt arbete är ersättningen viktig med tanke på försörjningen och möjligheterna att utöva sitt yrke eller bedriva näringsverksamhet. 

Förslaget att reservera ett årligt anslag på 1 miljon euro för ersättningar för utlåning av e-böcker och e-talböcker för 2023—2026 behövs. Beslutet är i linje med riksdagens uttalande i december 2021, där det förutsattes att e-böcker och e-ljudböcker så snart som möjligt ska omfattas av ersättning för utlåning utan att verksamheten på den kommersiella marknaden för e-material äventyras. Samtidigt förutsattes det att anslaget för utlåningsersättning höjs så att det motsvarar den nordiska ersättningsnivån. 

Idrott och ungdomsarbete

Genomförandet av den idrottspolitiska redogörelsen fortsätter i enlighet med det föregående rambeslutet. För åtgärderna har det årligen reserverats ett särskilt anslag på 4,5 miljoner euro. Den årliga anslagsnivån för idrottsväsendet sjunker under ramperioden med cirka 3 miljoner euro jämfört med nivån 2022, huvudsakligen på grund av den otillräckliga kompensationen för minskad avkastning av penningspel. Den sänkta anslagsnivån för ungdomsarbete jämfört med 2022 beror huvudsakligen på att tilläggsfinansieringen av engångsnatur på 4,5 miljoner euro för uppsökande ungdomsarbete upphör. 

Utskottet anser det vara viktigt att de identifierade hälso- och välfärdseffekterna av motion och idrott också i fortsättningen beaktas så att tillräcklig och långsiktig finansiering anvisas för detta. Likaså är det av största vikt att finansieringen av ungdomssektorn fortsatt ligger på en stabil och tillräckligt hög nivå. Verksamheten ger genomslag endast genom långsiktigt och målinriktat arbete. 

Avslutningsvis

Utskottet konstaterar att utbildningsanordnarna, huvudmännen och högskolorna i Finland har varit hårt ansatta på grund av coronakrisen. Deras verksamhet påverkas också av Rysslands angreppskrig mot Ukraina. Utöver dessa effekter har också reformtakten inom utbildningsväsendet varit forcerad. Tillsammans har dessa faktorer försvårat planeringen av verksamheten och ökat belastningen för elever och studerande. Med tanke på de lagstadgade uppgifterna och de utmaningar sektorn ställs inför är det viktigt att säkerställa en tillräcklig och långsiktig finansiering. Det måste reserveras tillräckligt med tid för förändringar i utbildningssystemet, samtidigt som det gäller att undvika att det ständigt görs förändringar. Utbildningen är en central del av Finlands försörjningsberedskap och vi måste värna om den. 

Utskottet hänvisar till sitt ställningstagande i betänkandet KuUB 19/2021 rd (punkt 16) och konstaterar att finansieringen av utbildningspolitiken ska vara långsiktig och basfinansieringen tillräcklig i stället för att utgöras av projektfinansiering. Det är svårt att genom en finansiering baserad på statsunderstöd få till stånd verksamhet av permanent natur. 

I statsunderstöden till kommunerna ska självstyrelsen, legalitetsprincipen och den kommunala finansieringsprincipen beaktas. Det är viktigt att statsunderstödsverksamheten utvecklas så att den blir enhetlig och att förvaltningen av statsunderstöd samlas i en gemensam tjänst. Syftet med statsunderstödsverksamheten är att öka växelverkan och samarbetet mellan aktörerna. Olika kommuner, lokala förhållanden och understödsbehov behöver beaktas bland annat genom ökat fokus på de resultat och effekter som understödsverksamheten ger.