Planen för de offentliga finanserna 2024—2027
Utskottet konstaterar att utgångspunkten för planen för de offentliga finanserna är en obalans mellan de permanenta strukturella utgifterna och inkomsterna i de offentliga finanserna och att en förutsättning för att stoppa skuldsättningsutvecklingen är att de offentliga finanserna stärks med sammanlagt 9 miljarder euro under två valperioder. Det ekonomiska läget försämras av att priserna och räntenivån stiger i början av regeringsperioden, men hushållens stärkta köpkraft och de stora investeringar som hänför sig till hållbar tillväxt antas påskynda tillväxten från och med 2024. Utskottet konstaterar att den totala anslagsnivån för budgetekonomin under miljöministeriets huvudtitel stiger från 241 miljoner euro i början av ramperioden till 244 miljoner euro 2027.
Statsminister Petteri Orpos regeringsprogram riktar från och med 2025 till miljöministeriets huvudtitel en omkostnadsbesparing, en årlig besparing på 2 miljoner euro för boenderådgivning och en årlig besparing på 5 miljoner euro för reparationsunderstöd. Dessutom minskas de årliga utgifterna med 2,8 miljoner euro genom att kommunernas skyldighet att utarbeta klimatplaner slopas. I ramperioden ingår också 2024 en besparing på 27 miljoner euro och därefter en besparing på 47 miljoner euro per år i det investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov som beviljas ur Statens bostadsfond. Från Statens bostadsfond görs 2024—2026 en extra intäktsföring till regeringsprogrammets investeringsprogram, sammanlagt 800 miljoner euro.
Utskottet betonar vikten av målen för att stävja klimatförändringen och stoppa förlusten av den biologiska mångfalden. Enligt regeringsprogrammet förbinder sig Finland till målen i klimatlagen. Regeringens mål är att säkerställa att Finland når klimatneutralitet senast 2035 och därefter tar steg mot negativa koldioxidutsläpp så att den inte genom egna beslut eller politikåtgärder ökar finländarnas vardagliga utgifter eller försämrar näringslivets konkurrenskraft. Förlusten av biologisk mångfald hejdas som ett led i en hållbar ekonomisk politik. Utskottet anser att dessa riktlinjer är viktiga och att man i samband med beredningen av budgetpropositionen har identifierat anslag i budgetpropositionen som främjar klimatneutralitet och omställningen till ren energi.
För att klimatmålen ska nås krävs det enligt klimatårsberättelsen (B 17/2023 rd) betydande ytterligare åtgärder inom markanvändningssektorn. Utskottet betonar att de åtgärder som behövs för att stävja klimatförändringen och förebygga förlusten av biologisk mångfald bör identifieras genomgående inom alla förvaltningsområden. Under ramperioden krävs således långsiktigt samarbete mellan alla förvaltningsområden och sektorer för att klimatmålen ska nås, olägenheterna för naturen minskas, oundvikliga olägenheter kompenseras och naturtillståndet förbättras. Målen kan inte nås enbart genom åtgärder inom miljöministeriets förvaltningsområde.
I budgetpropositionen för 2024 främjas målen om koldioxidneutralitet med sammanlagt cirka 2,3 miljarder euro. Detta är omkring 20 miljoner mindre än vad som 2023 har föreslagits för motsvarande åtgärder i budgeten inklusive den andra tilläggsbudgetpropositionen. Anslagsnivån sänks av de anpassningsåtgärder inom den offentliga ekonomin som ingår i regeringsprogrammet. I slutet av 2023 upphör dessutom den föregående regeringens åtgärder av engångsnatur, såsom understöd för avstående från oljeuppvärmning, energiunderstöd och återvinning av näringsämnen som en del av försörjningsberedskapen.
Utskottet konstaterar att finansieringen av planen för återhämtning och resiliens på ett exceptionellt sätt kan främja omställningen till ren energi. Inom miljöministeriets förvaltningsområde riktas finansiering till snabbare miljötillstånd samt till forskningsprojekt inom stödsystemet för kunskapsbaserat beslutsfattande. Finansieringen av återhämtnings- och resiliensplanen, av vilken 50 procent används för att främja omställning till ren energi, höjer också 2024 nivån på anslagen för att främja koldioxidneutralitet. Till förfogande står ett belopp av 127 miljoner euro. I synnerhet finansieringen av energistödet i återhämtnings- och resiliensplanen höjer anslagsnivån från och med 2023. Regeringen har beslutat att rikta RepowerEU-medlen till 1) att påskynda miljötillstånden på ett sätt som är förenligt med statens regionförvaltningsreform, 2) FoU-finansiering och pilotprojekt som gäller ren energi och materialflöden samt 3) investeringar i omställningen till ren energi. När det gäller helheten förnybar energi och energieffektivitet ökar anslagen med 362 miljoner euro till följd av att energistöden och produktionsstöden för förnybar energi ökar. Sett till hela ramperioden innebär detta samtidigt att nivån på anslagen för att främja klimatneutralitet och omställning till ren energi sjunker från 2,3 miljarder euro 2024 till 1,6 miljarder euro 2027.
Inom miljöministeriets förvaltningsområde omfattar denna helhet smidigare tillståndsprocesser och övergång till ett rent energisystem. När det gäller smidigare tillståndsprocesser är målet att utveckla principen om ett enda serviceställe samt att digitalisera och att utveckla lagstiftningen. Med omställning till ren energi avses en omfattande projektportfölj där avsikten är att skapa en syn på lösningsmetoder för ren energi, konsekvenser samt utmaningar och möjligheter. Projektet genomförs i ett konsortium som leds av Finlands miljöcentral. Totalt uppgår finansieringen till 14 miljoner euro åren 2024—2026.
Utskottet konstaterar att övergången till ett klimatneutralt samhälle påskyndas effektivast genom investeringar i förnybara energikällor, främjande av energieffektivitet och cirkulär ekonomi samt satsningar på koldioxidsnålhet i industriprocesserna. När det gäller att nå målen har resultaten av forskning, utveckling och innovationer en central betydelse. En attraktiv och förutsägbar investeringsmiljö är centrala faktorer för att locka nya företag inom ren teknik till Finland och på så sätt långsiktigt stödja också ekonomisk tillväxt, välfärd och sysselsättning.
Propositionen med förslag till statsbudget för 2024
Vattenskydd och övrigt naturskydd
När det gäller skyddet av Östersjön och vattnen fortsätter budgetpropositionen genomförandet av planerna för vatten- och havsvården (2022—2027) och satsar särskilt på att förbättra Skärgårdshavets tillstånd. Programmet för effektiverat vattenskydd och Skärgårdshavsprogrammet fortsätter. För åtgärderna föreslås sammanlagt omkring 11,8 miljoner euro, vilket omfattar en anslagsökning på 6 miljoner euro i enlighet med regeringsprogrammet. Under ramperioden 2025—2027 anvisas en tilläggsfinansiering på sammanlagt 24 miljoner euro (moment 35.10.23 och 35.10.61) för Skärgårdshavsprogrammet och för vattenskyddet och därefter permanent 10 miljoner euro per år.
Målet med Skärgårdshavsprogrammet är att kunna stryka området från Östersjöns skyddskommissions HELCOM:s hot spot-lista över de värsta källorna till näringsbelastningen. Utskottet anser att prioriteringen är viktig och betonar samtidigt att vattenskyddet i andra områden inte får glömmas bort. Inom vattenvården är det också viktigt med långsiktigt arbete, eftersom skyddsåtgärdernas konsekvenser syns först på lång sikt. Klimatförändringen försvårar situationen när de ökande vinterregnen innan tjälen gått i jorden ökar erosionen och därmed belastningen på vattendragen. Arbetet inom effektiviseringsprogrammet för vattenvården är betydande, eftersom det har mobiliserat aktörer, verksamhetsmodeller och privat finansiering som har ökat verksamhetens genomslag. Självfinansieringsandelarna har varit cirka 30—50 procent av projektens totala budgetar och således inneburit betydande satsningar på den regionala vattenvården. Utskottet konstaterar att det i motiveringen till moment 35.10.61 (stöd till vatten- och miljövård) särskilt konstateras att samarbetet, nätverken och partnerskapen mellan den offentliga och den privata sektorn samt organisationsfältet stärks. När investeringsstöden för att förbättra självförsörjningen i fråga om näringsämnen och energi upphör görs det dock en nedskärning på nästan 40 miljoner euro under momentet jämfört med 2023.
Utskottet konstaterar att det med tanke på utvecklandet av skyddet av vattnen också är av väsentlig betydelse att utveckla informationssystemet för vatten- och havsvård Pisara till en heltäckande informationskälla för vattenvården och havsvården som betjänar alla.
Utskottet betonar att vattenskyddet i praktiken i stor utsträckning bygger på verkningsfulla åtgärder i avrinningsområdet och genomförs på många olika sätt. Regeringsprogrammet innehåller mångsidiga skrivningar om att minska näringsbelastningen i vattendragen genom att man beaktar åkermarkens struktur och förbättrar vattenhanteringen i avrinningsområdena och skapar incitament för god agroekologi och välmående mark till exempel genom rätt slags växtföljd och betesrotation och genom ett ökat växttäcke. Ett mål är också att göra utnyttjandet av jordförbättringsmedel mångsidigare, såsom behandlingar med gips, fiber och strukturkalk, så att jordbrukarna har alternativ och kan välja de lösningar som passar dem bäst. Sådana lösningar i jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel är till exempel metoderna för EU:s gemensamma system för jordbruksstöd, biogas- och gödselhantering, investeringar i återvinning av näringsämnen och kolbindning samt stöd för näringskretslopp. Också anslaget under moment 30.10.40 (Start- och investeringsbidrag till jordbruket) för betalning av investeringar i biogas, gödselhantering, återvinning av näringsämnen och kolbindning är ett led i genomförandet av Skärgårdshavsprogrammet.
Utskottet anser det vara viktigt att programmet för återhämtning av vandringsfiskbestånden (Nousu) fortsätter och att det för programmet föreslås 2,8 miljoner euro under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel (30.40.31). Projektvattendragen och stödobjekten varierar från undanröjandet av hinder i små älvar till vandringslösningar i stora, utbyggda älvar. Under moment 30.40.31 föreslås dessutom 0,450 miljoner euro som utredningsfinansiering av engångsnatur för planering av rivningen av dammarna vid forsarna i Palokki.
Vid sidan av att vattenvårdsåtgärderna fortsätter är det viktigt att fortsätta programmet för skydd av mångfalden i skogarna i södra Finland, dvs. Metso-programmet och livsmiljöprogrammet Helmi. Regeringsprogrammets mål att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden fram till 2030 ska nås genom att genomföra en ny strategi och ett nytt handlingsprogram för skydd och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden, genomföra Helmi och Metso och effektivisera andra åtgärder för att skydda arter och naturtyper. Enligt budgetpropositionen fortsätter åtgärderna för att hejda förlusten av biologisk mångfald. Utskottet konstaterar att anslagen för biologisk mångfald samt vatten- och miljövårdsanslagen som helhet minskar med 67 miljoner euro jämfört med anslagen för 2023, vilket beror på att de temporära åtgärderna upphör vid utgången av 2023. Programmen Metso och Helmi fortsätter således genom att återgå till nivån för tidigare basfinansiering. För Helmi-programmet anvisas 2024 sammanlagt minst 23,3 miljoner euro och för ersättningar enligt Metso-programmet reserveras något över 20 miljoner euro.
Metso genomförs i samarbete mellan jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet. I budgetpropositionen för 2024 föreslås under moment 30.40.45 (främjande av vården av skogsnatur) sammanlagt 9,3 miljoner euro för genomförandet av Metso, varav cirka 7,8 miljoner euro anvisas för miljöstöd och cirka 1,5 miljoner euro för naturvårdsprojekt. I anslaget för Metso beaktas den tilläggsfinansiering på 3 miljoner euro som det fattades beslut om vid regeringens budgetmangling. Trots ökningen är anslaget för programmet dock 6,5 miljoner euro mindre än i år (15,8 miljoner euro 2023), eftersom det anvisades ett tillägg av engångsnatur för 2023.
Också Helmi genomförs i samarbete mellan jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet. Programmets huvudsakliga mål är att stärka den biologiska mångfalden i Finland och förbättra livsmiljöernas tillstånd. Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar bland annat för skydd och restaurering av myrar, iståndsättning och skötsel av fågelvatten och fågelvåtmarker, iståndsättning och skötsel av vårdbiotoper och livsmiljöer med skog samt iståndsättning av småvatten och strandnatur.
Största delen av den statliga budgetfinansiering som Forststyrelsens naturtjänster får finns under miljöministeriets moment 35.10.52 (Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter). Under momentet finansieras skötseln av nationalparker, andra naturskyddsområden, områden som reserverats för naturskydd, ödemarksområden och kulturarvsobjekt samt skyddet av hotade arter och naturtyper. I budgetpropositionen anvisas Forststyrelsens naturtjänster tilläggsfinansiering på 4 miljoner euro, vilket gör det möjligt att fortsätta Helmi-programmet. Enligt utredning till utskottet förutsätter uppnåendet av Helmi-programmets mål för 2030 dock en årlig tilläggsfinansiering på minst 10 miljoner euro, så det är viktigt att följa upp hur finansieringen räcker till och utreda möjligheterna att höja den.
Enligt regeringsprogrammet är ett av målen att främja friluftsliv och turism i naturen och miljöfostran i Finland och att satsa särskilt på möjligheterna för barn och unga att röra sig i naturen. Utskottet lyfter fram att också uppnåendet av målen i den nationella strategin för användning av naturen för rekreation 2030 förutsätter att också Forststyrelsens naturtjänster ökar satsningarna. Genom att förbättra tillgängligheten, värna om hållbarheten och göra tjänsterna mångsidigare får en allt större användargrupp del av fördelarna med att röra sig i naturen.
Utskottet anser att det också med tanke på en hållbar användning av skogarna är viktigt att säkerställa att styrmedlen för att trygga mångfalden samt begränsa klimatförändringen och anpassa sig till den är så effektiva och kostnadseffektiva som möjligt. Man bör också fästa uppmärksamhet vid nya fenomen, såsom en omfattande förändring i markanvändningen, som med tanke på energiproduktionen är nödvändig för byggandet av förnybar energiproduktion, såsom vind- och solkraft. Styrmedel för att bygga ny infrastruktur bör skapas för att hantera avskogning eller andra naturskador.
Utskottet välkomnar också skrivningarna i regeringsprogrammet om utveckling av kolbindningsmarknaden i syfte att få igång privat finansiering för att genomföra mångsidigt fördelaktiga klimat- och naturåtgärder. Budgetpropositionen innehåller dock åtminstone ingen uttrycklig finansiering för att främja dessa mål med undantag av momentet om investeringsstöd för jordbruket. Enligt skrivningarna utreder regeringen marknadsbaserade och kostnadseffektiva lösningar genom vilka mark- eller skogsägare kan få ersättning till exempel för askgödsling av skog eller klimatåtgärder på jordbruksmark utan att livsmedelsproduktionen äventyras. Ett annat mål är att utveckla marknaden för kolbindning och öka den täta skogsgödslingen på torvmarker samt att göra det möjligt för den frivilliga marknaden för kolminskning och kolbindning att fungera på ett sporrande och transparent sätt.
Utskottet betonar i fråga om främjande av mångfald och naturvård vikten av att främja frivilligt skydd och andra mångfaldsåtgärder. För att främja mångfalden behövs det också forskning och öppen naturinformation. Därför är det viktigt att finansiera tillgången till forskning och information.
Utskottet välkomnar att finansieringen av forsknings- och utvecklingsverksamhet under arbets- och näringsministeriets huvudtitel ökar med cirka 280 miljoner euro. Utskottet betonar behovet av forskningsresurser för att den kunskapsbas som omställningen till ren energi och den övergripande hållbarhetsomställningen kräver ska kunna stärkas och styras till både statsförvaltningen och de aktörer som skapar lösningar. Å andra sidan läggs statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) ned. Med hjälp av VN-TEAS-finansieringen har ministeriernas forsknings- och utredningsprojekt finansierats med cirka 9 miljoner euro per år och på så sätt har man kunnat stödja särskilt förvaltningsövergripande aktuella utredningsbehov. Utskottet anser det vara viktigt att behövliga forsknings- och utredningsarbeten kan genomföras till stöd för beredningen av besluten också i fortsättningen.
Utskottet fäster uppmärksamhet vid vikten av understödsanslag för organisationer och miljövård. Anslaget används till allmänna understöd till riksomfattande naturskydds- och miljöorganisationer och till riksomfattande organisationer inom bostads- och byggnadsbranschen för deras basverksamhet. Med anslaget stöds också miljövården i skärgården, avfallshanteringen i skärgårds- och fjällområden samt bekämpningen av miljöskador. Med anslaget stöds dessutom sådana nationellt och regionalt betydande projekt som främjar en hållbar utveckling, värnar om kulturmiljön och främjar annan miljöfostran och miljöupplysning. Utskottet anser att anslaget är litet men viktigt för att stödja civilsamhällets roll och organisationernas betydelsefulla arbete på praktisk nivå.
Uppfyllande av klimatmålen och smidigare tillståndsprocesser för omställningen till ren energi
För att Finlands klimatmål och klimatneutralitetsmål ska nås krävs målmedvetna och konsekventa åtgärder inom alla samhällssektorer. Utskottet granskar finansieringen av klimatpolitiken i budgetpropositionen i första hand med tanke på klimatplanen på medellång sikt (KAISU 2022) och de åtgärder för minskning av utsläppen som anges i den. De mål och åtgärder som ställts upp i KAISU gäller särskilt ansvarsfördelningssektorns utsläppsminskningsmål på 50 procent för 2030 och klimatneutralitetsmålet för 2035. Genomförandet av KAISU pågår fortfarande och det har ännu inte avsatts tillräckliga medel för alla de åtgärder som anges i programmet. Ansvarsfördelningssektorn omfattas av den i EU ålagda skyldigheten att minska utsläppen utifrån årliga kvoter under perioden 2021—2030.
Transportsektorns andel av hela ansvarsfördelningssektorns utsläppsvolym är nästan 40 procent, vilket innebär att utvecklingen av utsläppen från trafiken är av stor betydelse med tanke på uppnåendet av de övergripande målen. I KAISU ingår i fråga om transportsektorn en mängd olika åtgärder som i stor utsträckning baserar sig på åtgärder enligt färdplanen för fossilfria transporter och på modeller av den skärpta distributionsskyldigheten och av konsekvenserna av EU:s nya utsläppshandel. Den nya utsläppshandeln inleds dock först 2027 och i synnerhet distributionsskyldigheten håller på att utvecklas på ett annat sätt än vad som antogs inom KAISU när regeringen lämnade propositionen (RP 53/2023 rd) om den. Utskottet konstaterar att utsläppsutvecklingen inom transportsektorn för närvarande inte bara beror på utvecklingen av distributionsskyldigheten utan också i synnerhet på elektrifieringshastigheten och förnyelsen av bilbeståndet. En positiv utveckling är dock att elbilarnas andel av de nya bilar som säljs har ökat snabbt. EU:s strängare utsläppsnormer för både personbilstrafiken och den tunga trafiken kommer också att påskynda utvecklingen. Också utvecklingen av trafikprestationen är en väsentlig faktor med tanke på utsläppen.
Budgetpropositionen innehåller inga nya anslag för anskaffningsstöd, stöd för byggande av laddningsinfrastruktur eller finansiering av skrotningskampanjer. Stöd för anskaffning av el- eller gasdrivna paket- eller lastbilar kan sökas fram till utgången av 2024; av stödet har nu cirka 35 procent använts. EU:s förordning om distributionsinfrastruktur ställer upp bindande mål för uppbyggnaden av distributionsinfrastrukturen, och till denna del är stöden för den offentliga distributionsinfrastrukturen inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde väsentliga (10 miljoner euro under moment 32.20.47). Regeringen föreslår i årets andra tilläggsbudget (RP 15/2023 rd) ett tillägg på 9,5 miljoner euro i stöd för laddningsinfrastruktur för bostadshus. Av detta beräknas cirka 6 miljoner euro räcka till för nya ansökningar för projekt som omfattar cirka 400 sökande.
Kollektivtrafikstödet i stora och medelstora stadsregioner motsvarar nivån för tidigare år, men det klimatbaserade stödet för kollektivtrafiken upphör. Den finansiering på 3 miljoner euro för främjande av gång och cykling som föreslås i budgeten motsvarar utgångsnivån för tidigare år, men 2025—2027 föreslås det i ramen i enlighet med regeringsprogrammet en nedskärning på 8 miljoner euro under kommunikationsministeriets huvudtitel under det moment som också innefattar finansiering för enskilda vägar. Utskottet konstaterar att besluten om allokering således är väsentliga med tanke på stödnivån för gång och cykling i budgetbeslutet 2025.
Enligt klimatårsberättelsen 2023 (B 17/2023 rd) ligger takten för utsläppsminskningen i linje med klimatlagens mål för minskade utsläpp för 2030. Utan betydande ytterligare åtgärder inom markanvändningssektorn är det dock sannolikt att Finland inte kommer att fullgöra skyldigheterna enligt EU:s LULUCF-förordning utan att köpa utsläppsenheter från andra medlemsstater. Också uppnåendet av det nationella målet för klimatneutralitet förutsätter ytterligare åtgärder inom markanvändningssektorn och andra sektorer. Utskottet betonar att man bör utveckla åtgärder för att minska nettoutsläppen från markanvändningssektorn så att man i fortsättningen inte tvingas köpa utsläppsenheter till ett eventuellt dyrt pris. Utskottet anser det vara viktigt att regeringen utreder effektiva metoder för att åstadkomma behövliga utsläppsminskningar och möjligheten att vid behov återinföra stödet för våtmarksodling och stödet för beskogning av impediment.
För att markanvändningssektorns EU-förpliktelser ska kunna uppfyllas behövs det enligt regeringsprogrammet verkningsfulla åtgärder som är ekonomiskt förnuftiga och som inte försämrar verksamhetsförutsättningarna för den inhemska skogsbranschen. Målet är att åtgärder som förbättrar skogens tillväxt och hälsa samt gallring i rätt tid och rätt proportion ska främjas genom att även eftersläpande plantskogsvård och förstagallring blir utförd. Regeringen stärker skogarnas tillväxt genom ett åtgärdspaket och genomför den nationella skogsstrategin. Utskottet välkomnar också målen att uppdatera skogsvårdsrekommendationerna så att de stöder tillväxten i skogarna och kolsänkorna, måttliga förlängningar av omloppstiderna, ingripande i alltför kraftiga gallringsavverkningar, effektivisering av tillsynen över skogslagen och förbättring av skogsförnyelsehastigheten bland annat genom ökad skogsplantering och vård av plantbestånd.
Enligt regeringsprogrammet ska kommunernas skyldighet att utarbeta en klimatplan upphävas genom en lagändring. I anslutning till detta föreslås det att understöden för stödjande av kommunernas klimatplaner (35.10.31) slopas. Utskottet konstaterade i sitt betänkande om ändring av klimatlagen (MiUB 15/2022 rd — RP 239/2022 rd), genom vilket planeringsskyldigheten fogades till lagen, att skyldigheten att utarbeta en klimatplan stöder kommunens klimatpolitiska beslutsfattande och ökar förutsägbarheten i beslutsfattandet. Kommunernas klimatplaner kompletterar det lagenliga planeringssystemet. Utskottet betonade också skillnaderna mellan kommunerna och ansåg att det inte var möjligt att fastställa gemensamma jämförelseår och målår, eftersom målen i kommunerna är mycket olika. Utskottet konstaterar att när skyldigheten att utarbeta en plan slopas är det viktigt att på annat frivilligt sätt sträva efter att stärka kommuninvånarnas deltagande och engagemang i det långsiktiga klimatarbetet. I arbetet kan man utnyttja miljöministeriets handbokMiljöministeriets publikationer 2023:17 om beredningen av klimatplaner.
Enligt 16 § i klimatlagen ska statsrådet följa hur klimatplanerna, såsom KAISU, genomförs och vid behov fatta beslut om ytterligare åtgärder. Utskottet noterar att enligt klimatårsberättelsen är det förenat med utmaningar att uppnå målen för minskning av utsläppen både inom markanvändnings- och transportsektorn och att det sannolikt behövs tilläggsåtgärder. Statsrådet bör således följa utvecklingen i fråga om utsläppsminskningen och vid behov föreslå ytterligare åtgärder och finansiering för dem för att nå klimatlagens mål.
Regeringsprogrammets mål är att göra tillståndsprocesserna snabbare och smidigare, vilket är väsentligt för att påskynda omställningen till ren energi. Av Repower-medlen anvisas 2,9 miljoner euro för utveckling av miljörelaterade förfaranden och service på ett enda serviceställe. I detta ingår bland annat utredningar som behövs för omställningen och utveckling av lagstiftningen samt digitala och automatiska förfaranden. Medlen används till kostnaderna för beredningen och verkställigheten av tillstånds-, styrnings- och tillsynsverket för miljöansvarsområdet, som bereds som en del av regionförvaltningsreformen. Enligt regeringsprogrammet ska statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter koncentreras till ett nytt sektorsövergripande ämbetsverk som omfattar de ändamålsenliga uppgifterna för Valvira, regionförvaltningsverken och närings-, trafik- och miljöcentralernas ansvarsområde för miljön. Ett lagstiftningsprojekt med ett enda serviceställe genomför för sin del en reform av statens regionförvaltning och utvecklar tillståndsförfaranden och andra förfaranden i anslutning till miljön. Det nya ämbetsverket ska inleda sin verksamhet och lagstiftningen om ett enda serviceställe ska gälla från och med den 1 januari 2026.
Utskottet anser att målen för smidigare tillståndsprocesser är viktiga för att påskynda produktionsinvesteringar som främjar energiomställningen. Tillståndsprocesserna ska göras smidigare och snabbare utan att man prutar på en hög miljöskyddsnivå, vilket förutsätter tillräckliga resurser för myndighetsuppgifter i anslutning till tillståndsgivningen. Utskottet anser det vara viktigt att säkerställa att tillståndsmyndigheterna har tillräckligt med kompetens, lokal förståelse samt personal och andra resurser för tillståndsprocessen.
Miljöministeriet genomför i samarbete med de övriga ministerierna ett strategiskt program för cirkulär ekonomi. Målet är att cirkulär ekonomi ska utgöra den nya grunden för ekonomin. Budgetpropositionens mål är att åtgärderna för en övergång till cirkulär ekonomi ska fortsätta bland annat genom att man genomför åtgärderna i programmet för cirkulär ekonomi, färdplanen för plast och den riksomfattande avfallsplanen, utvecklar lagstiftningen och frivilliga avtal, utnyttjar och utvecklar elektroniska plattformar och informationssystem samt genom försöksverksamhet. Målet är att minska förbrukningen av icke förnybara naturresurser, fördubbla resursproduktiviteten och fördubbla graden av cirkulär ekonomi för material fram till 2035.
Finansieringen för genomförandet av programmet för cirkulär ekonomi fortsätter på nuvarande nivå (920 000 euro) och för utvecklandet av avfallsdatasystemet (JTT) finns finansiering (sammanlagt 3 miljoner euro) fram till 2025. Betydande innovations- och investeringsstöd för cirkulär ekonomi finns inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Utskottet betonar betydelsen av den systemiska förändring som den cirkulära ekonomin medför och som gör det möjligt att minska växthusgasutsläppen och upprätthålla den biologiska mångfalden samtidigt som den förbättrar självförsörjningsgraden och ökar sysselsättningen och den ekonomiska aktiviteten. Centrala åtgärder i programmet för cirkulär ekonomi har varit inrättandet av kompetensnätverket för cirkulär ekonomi i Finland (KiSu) och beredningen av Green Deal inom cirkulär ekonomi. Av den allmänna motiveringen till budgetpropositionen framgår att det föreslås 1 miljon euro för genomförandet av det riksomfattande programmet för främjande av cirkulär ekonomi (sida A 55). Utskottet anser att förslaget behövs och fyller sitt syfte som komplement till det ovan nämnda anslaget. Främjandet av cirkulär ekonomi är också en utmaning som gäller alla förvaltningsområden och för vars del det är svårt att få en helhetsbild av finansieringen, eftersom allokeringen av helheterna är splittrad inom olika förvaltningsområden.
Samhällen, byggande och boende
Det föreslås i budgetpropositionen att fullmakterna för det räntestöd för statligt understödd social bostadsproduktion som beviljas med medel ur Statens bostadsfond (VAR) ska uppgå till 1,5 miljoner euro. Dessutom föreslås borgenslånefullmakter till ett belopp av 285 miljoner euro och fullmakter för statsborgen för bostadsaktiebolags ombyggnadslån till ett belopp av 100 miljoner euro. Största delen av den statligt understödda bostadsproduktionen riktas till de stora stadsregionerna. VAR är en fond utanför statsbudgeten och dess medel utgörs av tidigare beviljade aravalån, ränteintäkter och borgensavgifter. Medlen är avsedda för beviljande av lån och annat stödjande av bostadsfinansieringen. Fondens balansräkning uppgick enligt bokslutet för 2022 till 5,6 miljarder euro och kassans storlek till cirka 3 miljarder euro. Fondens medel kommer att förbrukas klart mer än tidigare för det räntestöd som betalas för räntestödslånestocken på 20,5 miljarder euro. År 2022 betalades endast 1,8 miljoner euro i räntestöd, men 2024 uppskattningsvis 180 miljoner euro. I enlighet med regeringsprogrammet överförs de understöd som beviljas ur VAR till ramsystemet för statsfinanserna. Ett undantag är också den extra intäktsföring som görs 2024—2026 från VAR till regeringsprogrammets investeringsprogram, sammanlagt 800 miljoner euro.
Fullmakterna att bevilja räntestödslån och borgenslån för statsunderstödd bostadsproduktion dimensioneras enligt regeringsprogrammet bättre än tidigare så att de återspeglar det övriga konjunkturläget inom byggbranschen. Det innebär att fullmakterna ökas vid lågkonjunkturer och minskas vid högkonjunkturer eller konjunkturuppgångar. Kostnaderna för ARA-produktionen beaktas bättre än tidigare för att ARA-hyrorna ska hållas på en skälig nivå. Ett mål är också att i det långfristiga räntestödet ska valet av hyresgäster bygga på samma inkomstgränser som för bostäder med kortfristigt räntestöd. Bostäder med långfristigt räntestöd ska med större precision styras till låginkomsttagare, dock med beaktande av segregationen mellan bostadsområden, som ska motarbetas.
Utskottet noterar att den ekonomiska konjunkturbilden är exceptionell med tanke på byggandet. Enligt volymindexet för nybyggnad har minskningen varit nästan 20 procent i fråga om bostadsbyggnader 2023; från sin högsta nivå 2022 har bostadsbyggandet redan sjunkit med 40 procent. De stigande byggkostnaderna och räntenivån minskade klart påbörjade ARA-produktioner till överkomligt pris 2022. ARA har tvingats avslå eller skjuta upp behandlingen av ansökningar om lån i synnerhet med kort räntestöd, eftersom hyror för objekten på nuvarande räntenivå kommer att ligga på minst samma nivå som marknadshyrorna och ofta klart över. Räntestödslån beviljades för byggande av 5 619 bostäder, vilket var 37 procent mindre än år 2021. Av de påbörjade bostäderna var omkring 33 000 fritt finansierade, dvs. 15 procent färre än år 2021. ARA-produktionens andel av nyproduktionen var 15 procent, vilket är den lägsta andelen sedan år 2007. Byggnadskostnaderna för ARA-produktionen sjunker dock redan enligt utredning till utskottet, så det finns goda förutsättningar för en kontracyklisk ökning av den statsunderstödda produktionen. Fullmakten att bevilja räntestödslån på 1,95 miljarder euro 2023 gör det möjligt att ännu under hösten öka bevillningsbesluten, medan ARA uppskattar att lånebeslutet i år kan fås för byggande av upp till 8 000 nya ARA-bostäder. Utskottet anser att bevillningsfullmakten på 1,5 miljarder euro är på en god nivå.
Konjunkturgruppen för byggbranschen (RAKSU) uppskattar att antalet påbörjade bostadsbyggen uppgår till 23 000 bostäder 2023, medan antalet var rekordhögt 2021, dvs. 48 000. Enligt RAKSU-rapporten får byggande som stöds med offentliga medel inte äventyra anpassningen av bostadsmarknaden, där den potentiella efterfrågan på bostäder kommer att finnas kvar och realiseras när kostnadsökningen stabiliseras och köpkraften återställs. Genom att bygga ARA-bostäder och ställa upp flexiblare villkor kan man upprätthålla produktionen, förutse stora variationer på marknaden och inrikta produktionen på annat än de delområden där det för närvarande finns ett alltför stort utbud.
En förlängning av avtalen om markanvändning, boende och trafik (MBT) har skrivits in i regeringsprogrammet. Utskottet betonar MBT-avtalens betydelse som ett sätt att främja ett långvarigare genuint partnerskap mellan staten och stadsregionerna och öka bostads- och tomtutbudet samt främja uppbyggnaden av en hållbar samhällsstruktur och ett hållbart transportsystem. Staten bistår de stadsregioner som avses i avtalen med högst 50 procent av de godtagbara kostnaderna i fråga om de utvecklingsåtgärder för transportservice som överenskommits i MBT-avtalen.
Enligt regeringsprogrammet slopas stödet för nya bostadsrättsbostäder. Utskottet betonade i sitt betänkande om en reform av bostadsrättslagen (MiUB 1/2021 rd—RP 189/2020 rd) bostadsrättssystemets betydelse som en del av ett mångsidigt utbud av bostadspolitiska medel som ska säkerställa tillgången till boende till rimligt pris och svara på de utmaningar som är förknippade med segregation. Utskottet identifierade också de utmaningar som systemet står inför, varav en av de viktigaste är att lånen är retroaktiva, lånen amorteras regressivt, först i det skede då husen redan behöver renoveringslån. Trots kritiken har det dock funnits en kontinuerlig efterfrågan på bostadsrättsbostäder. Utskottet välkomnar att långivningen enligt besluten vid budgetförhandlingarna dock fortsätter till utgången av 2024. Det är viktigt att långivningen för de bostadsrättsprojekt som nu anhängiggörs kan tryggas när man 2024 granskar om fullmakten att bevilja räntestödslån är tillräcklig. Bostadsrättsbostäder har ansetts vara en viktig mellanform och en boendeform som minskar segregationen, och på grund av att nyproduktionen slopas är det därför skäl att utreda om det finns behov av ytterligare åtgärder för att förebygga segregation.
För investeringsunderstöd för boende för grupper med särskilda behov, dvs. studerande, personer med funktionsnedsättning och äldre, föreslås 63 miljoner euro för 2024 och 43 miljoner euro per år i planen för de offentliga finanserna från och med 2025. Utskottet fäster uppmärksamhet vid nedskärningens storlek, när det i år finns 120 miljoner euro i understöd till förfogande då ramnivån varit 90 miljoner euro. Det har funnits efterfrågan på understöd, och ARA behandlar redan ansökningar till ett belopp av cirka 200 miljoner euro för vilka det har utfärdats ett så kallat villkorligt förbehållsbeslut. Till 2024 överförs redan gjorda reserver till ett belopp av drygt 120 miljoner euro. Nya ansökningar om investeringsunderstöd uppgår dessutom redan till cirka 75 miljoner euro. Fullmakten räcker således inte till för efterfrågan.
Enligt regeringsprogrammet halveras anslaget för boenderådgivningsunderstödet och riktas bättre. I budgetpropositionen föreslås därför 2 miljoner euro för boenderådgivning. Utskottet konstaterar att bestämmelser om boenderådgivning 2022 har utfärdats genom en temporär lag (MiUB 11/2022 rd—RP 129/2022 rd). Avsikten med lagen om stöd för boenderådgivning till kommunerna 2023—2027 är att förbättra tillgången till boenderådgivning. Organiseringsansvaret för boenderådgivning ålades inte någon myndighet, utan för tryggande och utvidgning av rådgivningen styrs statliga resurser både som understöd och som stöd för ARA kommunvis och i form av gemensam utbildning och material. Genom boenderådgivning förebyggs boendeproblem som kan leda till förlust av bostaden, och det är därför ett väsentligt sätt att uppnå målet att eliminera bostadslösheten. Utskottet ansåg i sitt betänkande att det är aktuellt att utvidga boenderådgivningen, eftersom de utmaningar som beror på energikrisen och de stigande levnadskostnaderna utsätter en allt större grupp för risk för bostadslöshet.
Utskottet konstaterade i sitt betänkande också att det långsiktiga målet med tanke på likabehandlingen av medborgarna och att göra tjänsterna tydligare bör vara att göra boenderådgivningen lagstadgad. Avsikten är att man genom en separat utredning ska bedöma hur den temporära lagen fungerar. Utskottet ansåg i sitt betänkande att man utifrån fem års erfarenhet kan se hur servicehelheten har utformats dels för välfärdsområdena, dels för kommunerna och på så sätt kan man bedöma förutsättningarna för att utveckla boenderådgivningen. Den senaste tidens stigande boendekostnader och hyreshöjningar samt sänkta bostadsbidrag kan öka behovet av boenderådgivning för att förebygga vräkning. Välfärdsområdenas verksamhet har nyligen inletts och i synnerhet när det gäller boende för grupper med särskilda behov är helhetsbilden således under förändring och utveckling. Utskottet anser det vara viktigt att situationen följs upp och att man vid behov snabbt vidtar åtgärder för att stödja rådgivningen och rikta den bättre i enlighet med regeringsprogrammet. Ett annat mål med regeringsprogrammet är att göra det lättare att ingripa i störningssituationer i husbolag och att ta bostäderna i besittning.
Enligt regeringsprogrammet ska det inrättas en utredningsgrupp över ministeriegränserna för att lösa de utmaningar som regiondifferentieringen medför för boendet i hela Finland. Ett annat mål är att underlätta en kontrollerad nedläggning av husbolag. Utskottet konstaterar att den polariserade bostadsmarknaden kräver att särskild uppmärksamhet fästs vid å ena sidan det begränsade utbudet och de höga priserna på tillväxtorter och å andra sidan problemen med bostäder som står tomma på orter där befolkningen minskar. Utskottet välkomnar att det i budgetpropositionens bevillningsfullmakter anvisas 6 miljoner euro för rivningsackord för aravahus. Ett aravahyreshus kan rivas om det är i så dåligt skick att en ombyggnad eller reparation inte är ändamålsenlig. Tillstånd för rivning kan också beviljas om största delen av bostäderna i ett hus har stått tomma länge och antas förbli tomma och om det med hänsyn till bostadsmarknadssituationen i området är motiverat med rivning. Statskontoret kan då inom ramen för det maximibelopp som årligen fastställs i statsbudgeten och på ansökan av låntagaren, besluta att staten svarar för högst 70 procent av det återstående statliga bostadslånet eller aravalånet medan resten återbetalas. Ett exceptionellt ackord på högst 90 procent kan dessutom bli aktuellt till exempel när låntagaren är verksam på ett område som genomgått en kraftig strukturomvandling med avfolkning och sådana omvärldsförändringar som inverkat på låntagarens ekonomiska situation. Förändringarna måste antas vara bestående på ett sådant sätt att det inte bedöms vara möjligt att sanera samfundets ekonomi med andra medel. Om man kan anta att samfundet under alla omständigheter står inför en konkurs finns det ingen anledning att bevilja ackord (MiUB 15/2018 rd—RP 208/2018 rd).
Utskottet konstaterar att den finansiering av budgetekonomin som riktas till kapitlet Samhällen, byggande och boende på grund av det ekonomiska läget minskar med cirka 61 miljoner euro, dvs. 70 procent jämfört med 2023, när nivån på 86,9 miljoner euro sjunker till 26,2 miljoner euro. Utöver av besparingar enligt regeringsprogrammet föranleds minskningen av anslaget i synnerhet av att sådana tillägg har upphört som avsetts vara tidsbegränsade, exempelvis det understöd för att avstå från olje- och gasuppvärmning av bostadshus som beviljats hushållen. Slopade understöd är till exempel understöd för laddningsinfrastruktur för elbilar, understöd för slopande av oljeuppvärmning, understöd för byggande som stöder omställningen till ren energi samt programmet Hållbara städer och programmet för träbyggande.
Att understöden för slopande av oljeuppvärmning utgår gäller både bostadsbyggnader och kommunägda byggnader med oljeuppvärmning. För energiunderstöd för bostadsbyggnader beviljas inget nytt anslag, men hushållsavdraget står fortfarande till förfogande för detta ändamål. Anslagen för att slopa olje- och gasuppvärmningen finns fortfarande tillgängliga. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan bevilja småhusägare understöd fram till hösten 2025. Av anslaget återstår fortfarande cirka 42 miljoner euro. Hittills har nästan 31 000 småhusägare ansökt om understöd, och understöd har beviljats cirka 25 000 personer som bytt ut oljeuppvärmning och cirka 1 000 personer som bytt ut naturgasuppvärmning. Understöd har redan betalats ut till ett belopp av cirka 88 miljoner euro, vilket innebär att renovering har genomförts i över 22 300 småhus.
Det energiunderstöd för bostadsbyggnader som erbjuds husbolag, ARA-sammanslutningar och enskilda kunder uppgår till cirka 6 miljoner euro, vilket räcker till för att förbättra energiprestandan för cirka 1 300 bostäder. Understödet beräknas räcka till utgången av oktober. Det understöd som var tillgängligt vid ingången av 2020 har redan beviljats till ett belopp av över 225 miljoner euro. Mest stöd har riktats till installation av värmepumpar, värmeåtervinningssystem och solenergianläggningar, slopande av oljeuppvärmning samt reparation av fönster och dörrar.
Utskottet konstaterar slutligen att man i regeringsprogrammet betonar åtgärder för att utveckla träbyggandet och att i synnerhet träbyggande är en betydande del av kolbindande byggande med lång livstid. Utskottet noterar att när programmet för träbyggande ändå upphör är det nödvändigt att bevaka om det i fortsättningen behövs andra motsvarande styrmedel för att effektivt främja målen. Utskottet anser att stödet till reparationsbyggande och undanröjandet av hindren för träbyggande ger många fördelar både genom att främja klimatneutralitet och förbättra sysselsättningen.