Inledning

Utrikesministeriets huvudtitel 24 föreslås få sammanlagt 1,318 miljarder euro i anslag för 2023. Jämfört med budgeten för 2022 innebär det en minskning med 3 miljoner euro. Av anslagen under huvudtiteln utgör utrikesförvaltningens andel 21 procent, krishanteringens andel 5 procent, andelen för internationellt utvecklingssamarbete 65 procent och andelen för övriga utgifter 9 procent. 

I budgetpropositionens motiv räknas följande upp som samhälleliga effektmål för förvaltningsområdet: i) främjande av Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd, ii) främjande av genomförandet av Agenda 2030 och åtgärder för att bekämpa klimatförändringen, iii) främjande av ett regelbaserat internationellt system, iv) främjande av mänskliga rättigheter, jämlikhet, demokrati och rättsstatsutveckling samt v) främjande av öppna ekonomiska relationer som stöder Finlands tillväxt och stödjande av finländska företags deltagande i internationell handel och internationella värdekedjor. 

Utrikesförvaltningen

För utrikesministeriets omkostnader föreslås ett anslag på 256 miljoner euro 2023. Det är 6,3 miljoner euro mindre än i 2022 års budgetproposition. Minskningen beror på att regeringens framtidsinvesteringar av engångsnatur upphör samt på att finansieringen för EU:s återhämtningsinstrument (RRF) minskar. Av finansieringen är 1,0 miljoner euro RRF-inkomster från serviceplattformen Virtual Finland. 

När det gäller beskickningarna betonar utrikesutskottet vikten av ett täckande och fungerande nätverk som på bred front främjar Finlands och finländarnas intressen inom olika sektorer av statsförvaltningen och samhället. Beskickningarnas betydelse är central både i verkställandet av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och för skötseln av de politiska uppgifterna och myndighetsuppgifterna i allmänhet. I dagens instabila internationella politiska omvärld accentueras betydelsen av detta uppgiftsområde ytterligare. 

Beskickningsnätverket har under de senaste åren utvidgats och stärkts i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Marins regering. År 2023 kommer det finska beskickningsnätet att täcka 93 verksamhetsställen, inklusive de nya beskickningar i Islamabad och Mumbai som öppnades i september 2022. De sakkunniga betonade att efter utvidgningarna bör tyngdpunkten i utvecklingen av beskickningsnätet ligga på att stärka beskickningarnas personalresurser. Enligt utredning har de små beskickningarnas verksamhet blivit mer sårbar i och med covid-19-pandemin. Utskottet ansåg att statsrådets argument är befogade. 

Utskottet betonar vikten av långsiktighet i utrikesrepresentationen. Utvecklingen av nätverket förutsätter en bred och samlad prövning. Att samma beskickningar ömsom stängs och ömsom öppnas igen ligger varken i Finlands intresse eller i utskottets krav på långsiktighet, och detta bör undvikas. 

Eftersom utgifterna för representationen utgör den klart största delen av utrikesförvaltningens omkostnader, är det en viktig del av den övergripande planeringen av förvaltningsområdet att föregripa utvecklingsbehoven och att hålla nätverket i skick. Utskottet ser det som oroväckande att beskickningarnas fasta utgifter utgör cirka 80 procent av beskickningarnas totala utgifter. Det är också oroväckande att covid-19-pandemin avsevärt har bromsat upp reparationerna av fastigheter utomlands och att det eftersatta underhållet av fastigheterna har ökat. Utskottet betonar att man inte får låta statliga representationsfastigheterna förfalla, utan de måste vårdas i rätt tid. Ytterligare behov kommer enligt utredning inom den närmaste framtiden också att orsakas beskickningarna till följd av säkerhetshot, datasäkerhetsbehov och fungerande datakommunikationsförbindelser samt tryggande av möjligheter att lämna in visumansökningar. Utskottet anser att det är mycket viktigt att se till att dessa behov tillgodoses för att trygga såväl personalens säkerhet som flödet av konfidentiell information. 

Utskottet anser det viktigt att man i frågor som gäller planering och utveckling av representationen och fastigheterna också framöver utreder möjligheterna till nordiskt samarbete och möjligheterna att samarbeta med andra EU-länder och Europeiska utrikestjänsten. 

Enligt erhållen utredning anvisar utrikesministeriet tilläggsresurser för exportkontroll och sanktionshantering för att svara mot näringslivets behov. Dessutom fortsätter till exempel försnabbandet av de inreseprocesser som beskickningarna sköter som en del av regeringens åtgärder för att säkerställa tillgången på kompetent arbetskraft. Utskottet finner dessa prioriteringar motiverade. 

I fråga om övriga omkostnader betonar utskottet särskilt vikten av noggrann prognostisering av och omsorg om behoven av ytterligare personal i anslutning till det kommande Natomedlemskapet. Enligt utredning behövs det också lösningar som gäller informationssäkerhet och fysisk säkerhet. 

Utskottet framhåller att Finland är en liten och exportdriven ekonomi. Det är därför viktigt att främja export och investeringar. Utskottet anser det vara viktigt att utrikesnätverken för verksamhet som syftar till exportfrämjande tilldelas tillräckliga resurser och betonar vikten av ett friktionsfritt och nära samarbete mellan olika aktörer (utrikesministeriet och dess beskickningsnät samt Business Finland). I den mån det är möjligt bör man också utnyttja det nordiska samarbetet, det bredare europeiska samarbetet och utbytet av bästa praxis med jämförelseländer för att utveckla exportsatsningarna. Med tanke på verksamheten vore det också befogat att utreda möjligheterna att samla olika finländska aktörer i gemensamma lokaler och att dela lokalerna beroende på projekt också med de nordiska länderna och andra EU-länder. 

Utskottet gick vid sina utfrågningar igenom fredsmedlingen som helhet. För fredsmedling föreslås ett anslag på 1,9 miljoner euro för 2023. Dessutom finansieras fredsmedlingen genom stöd till finländska organisationer, fleråriga program i Finlands partnerländer, stöd till vissa FN-organisationer och ersättning för kostnader för finländska experter i fredsmedlingsuppdrag. 

Även om den totala nivån på finansieringen av fredsmedling inte bör bedömas enbart genom en granskning av anslaget för fredsmedling, konstaterar utskottet att anslaget sjunker med 2,5 miljoner euro jämfört med 2022. Även om slutförandet av framtidsinvesteringar av engångsnatur delvis förklarar detta, påminner utskottet om att fredsmedling i åratal har varit en utrikes- och säkerhetspolitisk prioritering för Finland, vilket också understryks av inrättandet av utrikesministeriets fredsmedlingscentral i slutet av 2020. Utskottet konstaterar i detta sammanhang också att de sakkunniga som utskottet hört ansåg att det är en svaghet att anslagen för fredsmedling är ettåriga, vilket medför utmaningar för det praktiska arbetet och dess kontinuitet. Utskottet anser att det här är en motiverad synpunkt och betonar också organisationernas roll i fredsmedlingsarbetet och stärkandet av deras finansieringsbas. Utskottet anser det vara viktigt att när jämställdheten och kvinnors och flickors rättigheter utsätts för allt starkare motstånd i många länder, framhävs behovet av att Finland fortsätter med sin långsiktiga verksamhet också för att stärka kvinnornas roll i fredsprocesserna. 

Utvecklingssamarbete

Målet för Finlands utvecklingssamarbete är att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och tillgodose de mänskliga rättigheterna. Till följd av covid-19-pandemin är extrem fattigdom och hunger i världen åter i färd med att öka samtidigt som många utvecklingsresultat är i fara. Samtidigt ökar Rysslands angrepp mot Ukraina avsevärt de humanitära behoven. Enligt erhållen utredning anvisar Finland Ukraina tilläggsstöd på sammanlagt 30 miljoner euro 2023 ur anslagen för utvecklingssamarbete. Regeringen har anvisat ett tilläggsanslag på 20 miljoner euro för detta ändamål. Av stödet täcks 10 miljoner euro inom ramen för de nuvarande anslagen för utvecklingssamarbete. Finansieringen stöder Ukraina i dess omedelbara behov och förbereder sig på att stödja återuppbyggnaden. Utöver detta anvisar utrikesministeriet humanitärt bistånd samt stöd i form av lån och säkerheter till Ukraina. Utskottet anser att det är nödvändigt att rikta finansieringen till Ukraina och påpekar särskilt att behovet av och varaktigheten för återuppbyggnad är betydande, vilket man bör förbereda sig på. 

Det föreslås att anslagen för Finlands utvecklingssamarbete uppgår till sammanlagt 1,2 miljarder euro 2023. Beloppet består av utgifter som ska rapporteras som utvecklingssamarbete inom hela statsförvaltningen. De största utgiftsposterna finns under utrikesministeriets, finansministeriets, inrikesministeriets och arbets- och näringsministeriets huvudtitlar. 

Anslagsnivån innebär att andelen för Finlands utvecklingssamarbete av bruttonationalinkomsten sjunker till cirka 0,42 procent, då den i år är 0,45 procent. Utskottet konstaterar att detta innebär att Finland fjärmar sig allt längre ifrån regeringens mål att höja utvecklingsfinansieringen till 0,7 procent i enlighet med FN:s mål. Utskottet anser det oroväckande att Finland fjärmar sig också från sitt mål enligt internationella rekommendationer att av utvecklingsfinansieringen rikta minst 0,2 procent av bnp till de minst utvecklade och bräckliga staterna (LDC-länderna, Least Developed Countries). Andelen sjunker från 0,18 procent i år till 0,16 procent. Utskottet upprepar sin långvariga ståndpunkt om vikten av målet på 0,7 procent och anser det motiverat att ta fram trovärdiga steg för att nå upp till nivån. Det försämrade internationella politiska läget har inneburit stora tilläggsbehov för den internationella utvecklingsfinansieringen, och vi måste förbereda oss på detta. Det krävs också en tydlig plan för att nå målnivån för finansieringen till de minst utvecklade länderna. Betydelsen av målet på 0,2 procent har ytterligare accentuerats i och med covid-19-pandemin, eftersom långtidseffekterna av pandemin i första hand drabbar de fattigaste och mest utsatta länderna. 

För att stärka jämställdhetsperspektivet i utvecklingssamarbetet har Finland i enlighet med EU:s riktlinjer förbundit sig till att 85 procent av de nya projekten ska omfatta jämställdhetsfrämjande mål. Enligt erhållen utredning syns engagemanget för att stärka kvinnors och flickors rättigheter och deras ställning till exempel i Finlands FN-finansiering, finansiering till frivilligorganisationer och i Finlands landsprogram. År 2023 ingår jämställdhetsfrämjande mål i omkring 50 procent av de nya projekt som finansieras med utvecklingsanslag. Utskottet ser det som viktigt att Finland förbinder sig att nå målet. Finansieringsbesluten påverkar olika kön och befolkningsgrupper på olika sätt och de har stor betydelse för jämställdheten. Med beaktande av det som sägs ovan konstaterar utskottet att de nedskärningar i statsbidraget till kvinnoorganisationer 2023 som ingår i statsbudgeten inte ligger i linje med dessa prioriteringar. Om dessa riktlinjer blir genomförda försvagas organisationernas funktionsförmåga i ett internationellt politiskt läge där de internationella skiljelinjerna har fördjupats särskilt i frågor som gäller kvinnors och flickors samt sexuella minoriteters och könsminoriteters rättigheter, och anti-gender-rörelsen, som motsätter sig främjandet av dessa rättigheter, har fått allt mer organiserade och välfinansierade former. 

De sakkunniga som utskottet hört föreslog att Finland i fortsättningen ska förbinda sig att använda 15 procent av de egentliga medlen för utvecklingssamarbete till att stödja frivilligorganisationernas arbete. Utskottet betonar de finländska frivilligorganisationernas betydelse som verkställare av utvecklingssamarbete och identifierar behovet av långsiktig finansiering till organisationerna. Ovisshet om finansieringen hindrar planeringen av verksamheten och gör genomförandet slumpmässigt. Enligt oberoende evalueringar är organisationernas utvecklingssamarbete effektivt, resultatrikt och mångsidigt. Dessutom framhävdes det vid utskottets sakkunnigutfrågning att organisationerna når de mest utsatta människorna på gräsrotsnivå och på platser dit andra aktörers hjälp inte når, och att de smidigt kan anpassa sin verksamhet enligt lokala behov. Utskottet tillägger att det bistånd som kanaliseras via civilsamhällesorganisationer ofta stärker civilsamhället i målländerna och stöder demokratiutvecklingen. Det anslag på 87,95 miljoner euro för frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete som föreslås i budgetpropositionen för 2023 innebär att finansieringen förblir oförändrad jämfört med i fjol. Utskottet anser därför att det är viktigt att finansieringsnivån inte sjunker till denna del. 

Utskottet fäster dessutom uppmärksamhet vid frivilligorganisationernas möjligheter att skala sin finansiering genom att delta i anskaffningen av internationell finansiering. Detta förutsätter stöd för att täcka de självfinansieringsandelar som krävs. Enligt utredning till utskottet kan organisationerna om de så vill ansöka om stöd hos utrikesministeriet till högst 50 procent av den självfinansieringsandel som EU förutsätter för att delta i EU-finansierade utvecklingsprojekt. Utskottet välkomnar denna information, men fäster uppmärksamhet vid att stödformen begränsas till EU-finansierade projekt. Enligt uppgift till utskottet har också utrikesministeriet fäst uppmärksamhet vid detta. Under den nya programstödsperioden som inleddes 2022 gavs de sökande möjlighet till 10 procents flexibilitet i fråga om beviljad finansiering, som kan användas till exempel för självfinansieringsandelar i den internationella finansieringen. Utskottet välkomnar denna information, men uppmuntrar utrikesministeriet att ytterligare utreda metoder för att underlätta möjligheterna att på ett smidigare sätt än för närvarande få stöd för deltagande i internationella utvecklingsprojekt och humanitärt bistånd samt i EU:s humanitära projekt. 

Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete grundar sig på genomförandet av handlingsprogrammet för en hållbar utveckling (Agenda 2030) och klimatavtalet från Paris. Enligt erhållen utredning innebär detta bland annat att utvecklingsländerna stöds i att uppnå målen för hållbar utveckling och klimatförändring. Den andel av Finlands klimatfinansiering som rapporteras i budgetpropositionen för 2023 är cirka 232 miljoner euro, vilket är den klart största årliga nivån tills vidare. Utskottet anser att klimatfinansieringen är viktig och betonar samtidigt utvecklingen av tillgången till information och dess genomslag. Utskottet anser att den resultatrapport om utvecklingspolitiken som lämnas i slutet av 2022 är en viktig möjlighet att få en helhetsbild av klimatfinansieringens belopp, inriktning och resultat under valperioden. 

Utskottet gick också igenom Finlands långsiktiga deltagande i det internationella naturvårdssamarbetet och anser i likhet med de sakkunniga att det är motiverat att det i budgeten i fortsättningen separat tas in internationell finansiering för skyddet av naturens mångfald för att underlätta uppföljningen av den. Enligt erhållen utredning är Finlands medel för utvecklingssamarbete för skydd av den biologiska mångfalden för närvarande cirka 0,5 procent av medlen för utvecklingssamarbete. Utskottet välkomnar att nivån höjs. 

Utskottet lyfter också fram betydelsen av demokrati- och rättsstatsstöd, för vilket det föreslås ett anslag på cirka 3 miljoner euro. Med anslaget finansieras verksamheten vid Demo Finland och Rättsstatscentralen som inrättats vid Helsingfors universitet. Utskottet betonar vikten av att försvara och främja demokratin och rättsstaten inom olika delområden av Finlands utrikespolitik och i multilaterala system. Demokratins och rättsstatens tillstånd har internationellt sett försämrats i många länder. Detta bidrar enligt utskottets bedömning till att framhäva finansieringens betydelse och det ökade behovet av finansiering. 

Utskottet betonar också utbildningens centrala betydelse som ett prioriterat område i Finlands utvecklingspolitik. Coronapandemin har vid sidan av den globala krisen i anslutning till kvaliteten på utbildning åter lyft fram den ökade oron över tillgången till utbildning och förverkligandet av lika utbildningsmöjligheter. Humanitära kriser ökar denna oro betydligt. Utskottet anser det vara viktigt att utbildningen syns som en prioritering för Finland också i det humanitära biståndet och betonar att det är nödvändigt att utbildningen fortsätter också vid kriser. Att rikta stödet till den internationella utbildningsfonden (Education Cannot Wait, ECW) är en naturlig kanal för detta. Enligt uppgift är Finlands deltagande i fondens finansieringsomgång nästa år fortfarande öppet. Utskottet ansåg att de uppgifter det fått om att antalet aktörer som sörjer för utbildningen i krisområden minskar är oroväckande och betonar att finländska lärare och sakkunniga inom undervisningssektorn har mycket att ge för att utveckla utbildningen i krisområden. Utskottet betonar att kompetenscentrumet för utvecklingssamarbete inom undervisningssektorn har en viktig roll när det gäller att stärka Finlands arbete inom undervisningssektorn i utvecklingssamarbetet och krisområdena. 

Utskottet fick en utredning om metoder för att främja öppenhet och transparens i utvecklingssamarbetet. Utrikesministeriet lanserade webbplatsen OpenAid.fi i december 2021. Tjänsten sammanställer heltäckande information om användningen av Finlands medel för utvecklingssamarbete. Utskottet anser att uppgifterna behövs, öppenhet är enligt sakkunnigbedömningar ägnat att minska riskerna för missbruk och korruption. 

Utskottet konstaterar att trycket på att öka den internationella utvecklingsfinansieringen kommer att öka betydligt under de närmaste åren. Utskottet betonar vikten av att stärka finansieringsbasen för utvecklingssamarbetet genom att främja privata finansiärers deltagande i finansieringen av projekt för hållbar utveckling. Den totala finansieringen för hållbar utveckling kan flerdubblas genom att kombinera offentlig och privat finansiering så att utvecklingseffekterna blir större. Enligt erhållen utredning är placeringarnas komplementaritet i förhållande till utvecklingsfinansieringen dock i praktiken ännu mycket liten. Samtidigt hamnar de bräckligaste staterna och regionerna fortfarande i marginalen, liksom även de små och medelstora företagen. Utskottet anser det vara viktigt att Finland aktivt söker metoder för att rikta privat finansiering också till bräckliga områden och stater och företag i mindre skala. Likaså bör man se till att statsrådet förtydligar kriterierna för förenlighet med hållbar utveckling hos privata investeringar. Enligt erhållen utredning har avsaknaden av dessa kriterier lett till att investerarnas förhållningssätt till investeringar i enlighet med hållbar utveckling varierar, att de mest bräckliga områdena marginaliseras och att principerna om jämställdhet mellan könen eller icke-diskriminering inte uppfattas som en del av investeringarna i hållbar utveckling. 

Utskottet betonar också de internationella utvecklingsfinansieringsinstitutens roll och vikten av finansiella investeringar som en del av utvecklingsfinansieringen. Utskottet anser att den resultatrapport om utvecklingspolitiken som lämnas i slutet av 2022 är en viktig möjlighet att få en bild av finansinvesteringarnas utvecklingseffekter. Dessutom påminner utskottet om Europeiska unionens betydelse som utvecklingspolitisk aktör och finansiär. Tillsammans är EU och dess medlemsländer världens största givare av utvecklingsbistånd. Utskottet anser det vara viktigt att Finland också framöver på EU-nivå går in för att biståndet samordnas och ger önskat resultat. 

Nivån på det humanitära biståndet 2023 planeras vara 92 miljoner euro. Det humanitära biståndet kanaliseras via FN-organisationer, de internationella federationerna Röda korset och Röda halvmånen samt inhemska humanitära biståndsorganisationer som certifierats av Europeiska kommissionen. Sakkunniga har betonat att de humanitära behoven i världen är större än någonsin tidigare. Globalt är 300 miljoner miljon människor för närvarande i behov av akut hjälp. Utskottet framhåller att det humanitära biståndet utgör en viktig del av Finlands utvecklingspolitik. När en kris eller katastrof plötslig bryter ut är det också viktigt att styra anslaget för varje land och region till humanitärt bistånd. Utskottet betonar också vikten av att samordna fredsbyggande, humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete.