Syftet med den reglering som föreslås i propositionen är att uppdatera inköpscentralen Hansel Ab:s uppgifter och lagstiftningsram så att de bättre ligger i linje med digitaliseringen av funktionerna hos de aktörer som använder Hansels tjänster, kraven på öppenhet i användningen av offentliga medel och, genom internationell gemensam upphandling, även de upphandlande enheternas strävan att effektivisera verksamheten. 

Den föreslagna regleringen har i huvudsak understötts av de sakkunniga som ekonomiutskottet hört, även om den också har ansetts innehålla element som inte är helt problemfria. Också grundlagsutskottet (GrUU 15/2019 rd — RP 47/2019 rd) konstaterade att delar av förslaget medför ett spänningsförhållande i fråga om vissa av de skyddsintressen som avses i grundlagen och förutsatte därför att den föreslagna regleringen delvis ändras för att den ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Ekonomiutskottet tillstyrker lagförslagen i propositionen, men med följande anmärkningar och med de ändringar som närmare framgår av detaljmotiveringen. 

Genom Hansels upphandling fullgörs den skyldighet att konkurrensupphandla som föreskrivits för myndigheter och andra upphandlande enheter. Regleringen om upphandling har också många kopplingar till den offentligrättsliga regleringen. Grundlagsutskottet ansåg i sitt utlåtande att det inte i sig finns hinder för att ge en inköpscentral som är ett aktiebolag offentliga förvaltningsuppgifter i anslutning till upphandlingar. Dock måste man i regleringen beakta de krav som följer av 124 § i grundlagen i fråga om tillämpning av allmänna förvaltningslagar och utvidgning av straffrättsligt tjänsteansvar till skötseln av offentliga förvaltningsuppgifter. 

Vid denna avvägning bör det beaktas att inköpscentralerna i princip handlar på uppdrag av en myndighet. På denna grund handlägger inköpscentralerna myndighetshandlingar när de utför sina uppdrag och tillämpas offentlighetslagen på dem. Utifrån ett enskilt beslut av en förvaltningsdomstol (Tavastehus förvaltningsdomstol 17.5.2010, nr 10/0336/3) verkar detta dock inte vara klart inom förvaltningsprocessen. Grundlagsutskottet (GrUU 46/2002 rd) har ansett att det krav på tillämpning av de allmänna förvaltningslagarna som följer av 124 § i grundlagen innebär att också enskilda som sköter offentliga förvaltningsuppgifter omfattas av bestämmelserna i offentlighetslagen. 

Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande gett ekonomiutskottet möjlighet att överväga huruvida också lagtexten ska hänvisa till de allmänna förvaltningslagarna. Ekonomiutskottet anser att den lagstiftning som bestämmer ramarna för inköpscentralens verksamhet ska framgå tydligt av lagstiftningen och föreslår att lagförslaget kompletteras på det sätt som preciseras i detaljmotiveringen. 

Ekonomiutskottet behandlar grundlagsutskottets ställningstagande om tillämpning av straffrättsligt tjänsteansvar i detaljmotiven nedan. 

Enligt förslaget ska finansministeriet svara för utvecklandet av systemet och de beslut som hänför sig till det, medan Hansel Ab ska ansvara för det tekniska underhållet av systemet. Alla beslut som gäller utveckling eller ändring av systemet ska fattas av finansministeriet. Ekonomiutskottet konstaterar att upphandlingssystemet inte används enbart av offentliga upphandlande enheter, utan också av företag och föreningar som för sin upphandling får offentligt stöd till ett värde som överstiger hälften av upphandlingens värde. Systemet har alltså en bred och heterogen användarkrets. Det är därför viktigt att bestämmelserna om publiceringsplattformen för annonser är så tydliga som möjligt. Grundlagsutskottet var av samma åsikt, och i enlighet med dess ställningstagande föreslår ekonomiutskottet att regeringens proposition ändras på det sätt som beskrivs närmare i detaljmotiveringen. 

I fråga om Hansels uppgifter är till exempel sakkunnigtjänsterna sådana att motsvarande tjänster också tillhandahålls av advokatbyråer och konsultbyråer som verkar privat. Ekonomiutskottet anser att det med tanke på konkurrensneutraliteten är problematiskt att en aktör inom den offentliga förvaltningen som med stöd av lag får information om verksamheten på marknaden bedriver verksamhet som är rätt lik den verksamhet som enskilda näringsidkare bedriver på marknaden. Det gäller i synnerhet sakkunnigtjänster inom upphandling. Spänningen mellan Hansels ställning och privata aktörers rättsliga ställning beror också på att Hansel enligt lagen om bolaget inte ska eftersträva vinst. Det innebär antingen att tjänsterna prissätts enligt principen om kostnadsmotsvarighet — vilket kan skapa störningar på marknaden — eller att den kalkylerade marginal som läggs till priset på tjänsterna används för Hansels övriga verksamhet. Problemet förvärras i de situationer där Hansels gemensamma konkurrensupphandling gäller sakkunnigtjänster inom upphandling, det vill säga en typ av tjänster som Hansel självt producerar. Ekonomiutskottet anser det vara viktigt att statsrådet noga följer hur Hansels verksamhet påverkar marknaden för sakkunnigtjänster och vidtar behövliga åtgärder om det ser ut att uppstå störningar på marknaden. 

Enligt propositionen ska Hansel Ab:s uppgifter utsträckas till att samla in data om statens upphandlingar och för sina kunder producera tjänster som används vid behandling och analys av upphandlingsdata. Med detta avses behandling av upphandlingsdata, såsom uppgifter om antalet anbud och antalet företag som har gett anbud, fakturering och beställningar, leverantörer och produkter, upphandlingsmängder och priser samt upphandlingsplaner och upphandlingsannonser. 

I 1 mom. i den föreslagna nya 3 a § räknas de aktörer upp som i egenskap av kunder hos Hansel är skyldiga att lämna ut uppgifter och vilka uppgifter som kan vara föremål för utlämnande. Grundlagsutskottet konstaterade i sitt utlåtande att riksdagen inte genom vanlig lag kan åläggas att lämna ut uppgifter till ett aktiebolag. Trots grundlagen kan en sådan skyldighet att lämna ut uppgifter riktas till riksdagens förvaltning i den omfattning som anges i 4 § i offentlighetslagen. Grundlagsutskottet ansåg att frågan har betydelse för lagstiftningsordningen, så ekonomiutskottet föreslår därför att paragrafen ändras på det sätt som beskrivs närmare i detaljmotiveringen. 

Angående samma paragraf uttryckte grundlagsutskottet också oro över bestämmelsen om de uppgifter som ska lämnas ut. Ekonomiutskottet delar grundlagsutskottets åsikt att det är nödvändigt att en begränsning i fråga om behandlingen av personuppgifter framgår av paragrafen. Utskottet föreslår därför att paragrafen ändras på det sätt som närmare beskrivs i detaljmotiveringen. 

Grundlagsutskottet anförde dessutom att ekonomiutskottet bör överväga om skyldigheten enligt 3 a § 1 mom. på samma sätt som i det föreslagna 2 mom. kan ändras till en rätt att lämna ut uppgifter till bolaget i nämnda syfte, vilket skulle ge myndigheterna prövningsrätt vid beslut om utlämnande av uppgifter. 

Ekonomiutskottet ser det som motiverat att hålla fast vid skyldigheten att lämna ut uppgifter, så att uppgifternas omfattning och integritet kan garanteras. En ämbetsverksspecifik prövning kan bedömas leda till att datamaterialet blir splittrat och att det kan bli svårt att jämföra uppgifterna sinsemellan. Det kan äventyra syftet att öka öppenheten i fråga om upphandlingsdata. Eftersom det är fråga om en synnerligen exceptionell skyldighet — det vill säga att aktörer inom den offentliga förvaltningen enligt lag skulle tvingas att lämna ut uppgifter om sin verksamhet till ett aktiebolag — bör fullgörandet av denna skyldighet och dess konsekvenser följas noggrant. 

Ekonomiutskottet anser att aktiebolagsformen medför obestridliga fördelar för en inköpscentrals uppgifter och verksamhet, men också element som väcker reservationer. I propositionen beskrivs Hansels verksamhet å ena sidan som privaträttslig såtillvida att bestämmelserna om skötseln av offentliga förvaltningsuppgifter inte ska tillämpas på den. Å andra sidan hänvisar propositionen till verksamhetens offentligrättsliga karaktär som motivering till att de sakkunnigtjänster som verksamheten tillhandahåller inte konkurrerar med motsvarande sakkunnigtjänster som tillhandahålls på marknaden. 

Ekonomiutskottet anser att den marknadsstörning som Hansels verksamhet eventuellt orsakar kan minimeras genom att dess uppgifter tolkas så snävt som möjligt, i synnerhet i fråga om sakkunnigtjänster som gäller upphandling. Ekonomiutskottet konstaterar också att den stora styrkan hos inköpscentralen — att samla upphandlingarna till stora helheter för att uppnå skalfördelar — samtidigt är en svaghet. Införandet av ett mellanled i upphandlingsprocessen förlänger avståndet mellan den som köper och den som säljer tjänsten eller produkten, varvid kundens erfarenheter inte förmedlas till dem som planerar konkurrensupphandlingen och i än mindre grad till tjänsteleverantörerna. Att upphandlingar samlas till stora helheter kan också medföra att stora tjänsteleverantörer gynnas, trots skyldigheten enligt den nya upphandlingslagstiftningen att dela upphandlingarna. 

Med beaktande av nuläget och det faktum att Hansels verksamhet utvidgas genom den nu aktuella lagstiftningen måste statsrådet noggrant följa effekterna av Hansels verksamhet och bereda de ändringar som behövs i lagstiftningen. I synnerhet bör statsrådet bevaka om skyldigheten för Hansels kunder att lämna ut uppgifter, i enlighet med grundlagsutskottets förslag, bör ändras till en rätt för kunderna att själva avgöra om uppgifter ska lämnas ut.