Bakgrund och mål
Bakgrunden till propositionen är EU:s gaslagringsförordning, som trädde i kraft den 1 juli 2022. Det finns dessutom ett nationellt identifierat behov av att precisera definitionen av skyddade kunder och Försörjningsberedskapscentralens ställning som nationell behörig myndighet.
Genom de föreslagna lagändringarna ändras lagen om obligatorisk upplagring av importerade bränslen temporärt för det nationella genomförandet av gaslagringsförordningen. Genom ändringen av naturgasmarknadslagen utvidgas definitionen av skyddade kunder. Genom ändringen av 6 § i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen utses Försörjningsberedskapscentralen till behörig myndighet enligt gasförsörjningsförordningen.
Ekonomiutskottet anser att förslagen är motiverade och fyller sitt syfte och tillstyrker dem därför utan ändringar.
Bedömning av de viktigaste förslagen
Genom gaslagringsförordningen har det till gasförsörjningsförordningen fogats en tidsbestämd skyldighet att upplagra gas mellan 2022—2025. Eftersom Finland inte har egna gaslager är finska staten enligt artikel 6 c skyldig att säkerställa att marknadsaktörerna har sådana lagringsarrangemang som avses i artikeln.
Ekonomiutskottet anser att den föreslagna regleringen är motiverad för att minimera riskerna med tanke på gasförsörjningen. I det rådande läget på energimarknaden har riskerna på gasmarknaden ökat. Gaslagringsförordningen kan bedömas förbättra leveranssäkerheten för energi på EU-nivå. Samtidigt påpekar ekonomiutskottet att Finlands nationella energipalett å andra sidan är bredare än i många andra medlemsstater, och beredskapen är en del av den normala verksamheten inom energisektorn. I Finland bygger beredskapen alltså i huvudsak på metoder som utnyttjats redan tidigare, och den obligatoriska upplagringen baserar sig på lagring av andra bränslen än gas. Inom el- och värmeproduktionen används i stor utsträckning olika bränslen som kan bytas ut enligt behov och utbud.
Försörjningsberedskapscentralen föreslås vara behörig myndighet för genomförandet av de åtgärder som föreskrivs i gaslagringsförordningen. Centralen har också med stöd av den gällande lagen till uppgift att sköta obligatorisk lagring och säkerhetsupplagring, men i fråga om uppgifterna enligt gasförsörjningsförordningen är bestämmelserna om den nationella myndighetens ställning inte tillräckligt tydliga. De uppgifter som nu föreskrivs bedöms lämpa sig för Försörjningsberedskapscentralen, som också har andra uppgifter i anslutning till beredskapen inom bränsleförsörjningen och säkerställandet av tillgången på bränslen. Centralen har också erfarenhet av att säkerställa leveranssäkerheten för gas.
Naturgasmarknadslagen föreslås samtidigt få en ny 97 a §, där kretsen av skyddade kunder utvidgas till att omfatta företag inom livsmedelsindustrin, om de inte kan byta ut naturgasen mot andra bränslen eller energikällor, samt tjänster som är knutna till hälso- och sjukvård, väsentlig social omsorg, nödsituationer, säkerhet, utbildning eller offentlig förvaltning. Med tanke på försörjningsberedskapen i samhället är det viktigt att säkra kontinuiteten i dessa användargruppers verksamhet, och ekonomiutskottet anser att den föreslagna regleringen är motiverad.
Avslutningsvis
Ekonomiutskottet anser att de föreslagna bestämmelserna behövs i det rådande läget. När försörjningsberedskapen i fråga om energi och råvaror säkras och bestämmelserna om den utvecklas i fortsättningen är det viktigt att beakta också den snabbt föränderliga situationen på energimarknaden i olika medlemsstater. Den obligatoriska upplagringen baserar sig på historiska omständigheter, trots att gasförbrukningen i Finland enligt färska uppgifter till och med har halverats. Det förutsätter att man hittar en balans mellan försörjningsberedskapen och en skälig nivå på de skyldigheter som åläggs aktörerna. När nya regleringslösningar tas fram och skyldigheterna fastställs bör således också de nationella förhållandena och de snabba förändringarna på marknaden beaktas.