Ekonomiutskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande kommentarer och ändringsförslag. Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner ett uttalande. 

Tillståndsförfarandena enligt gruvlagen samordnades i en total översyn av gruvlagen (EkUB 49/2010 rd – RP 273/2009 rd). Sedan lagen trädde i kraft har myndigheterna och andra fått erfarenhet av de nya förfarandena och i vissa fall har de visat sig vara oändamålsenliga. Följaktligen föreslår regeringen nu ändringar i bestämmelserna om gruvsäkerhetstillstånd, förfarandet när tillstånd enligt gruvlagen förfaller och skyldigheten att årligen lämna in gruvkartor. Ändringarna är mestadels tekniska, och propositionen avser inte att göra några genomgripande ändringar i lagen. Det handlar huvudsakligen om att se över administrativa krav och procedurregler. 

Cyklisk utveckling är en typisk egenskap inom gruvområdet. Nu kring mitten av 2010-talet har de ekonomiska konjunkturerna satt sina tydliga spår, även om 2000-talet sett i ett längre perspektiv överlag har varit en period av stark tillväxt. Ett faktum värt att notera är att investeringarna de tio senaste åren i nya gruvor eller expanderingar av befintliga gruvor i stor utsträckning har kommit utifrån, inte från Finland. Ekonomiutskottet vill påminna om att förutsättningarna för investeringar, både finländska och utländska, är att det finns en stabil och förutsägbar referensram för myndigheternas verksamhet och lagstiftningen, som medverkar till att göra Finland till ett intressant investeringsobjekt. I den verksamhet som ingår i gruvlagen innebär malmletning långsiktig prospektering där det inte finns någon säkerhet om nyttan, som utmynnar i inkomster först många år senare. Detta i sin tur understryker vikten av en stabil omvärld.  

Regeringen föreslår att gruvmyndigheten ska få större prövningsrätt i vissa tillståndsförfaranden och att vissa myndighetsförfaranden förenklas. Större prövningsrätt för myndigheten är å ena sidan en mycket välkommen nyhet som ger större flexibilitet, men å andra sidan en förändring som gör omvärlden mindre förutsägbar. Den gruvrättsliga läran (förbehåll – malmletningstillstånd – gruvtillstånd) skiljer sig från det administrativa förfarandet i övrigt, vilket talar för större flexibilitet i myndigheternas arbete, men det får inte urholka skyddet för berättigade förväntningar eller rättssäkerheten för verksamhetsutövaren. 

Avgifterna enligt gruvlagen är relaterade till kostnaderna för handläggningen. Det är sannolikt att kostnaderna för tillståndsprocesserna sjunker när förfarandena blir smidigare och tillstånd bygger på behovsprövning i stället för på tvång.  

Vid utfrågningen av de sakkunniga kom upphörande, ändring, återkallelse och överföring av gruvrätt enligt gruvlagens 182 § upp. Med hänsyn till att ekonomiutskottet redan tidigare när gruvlagen behandlades (EkUB 49/2010 rd – RP 273/2009 rd) tillstyrkt förlängd övergångsperiod från åtta till femton år som regeringen då föreslog är det enligt utskottet motiverat att övergångsperioden förlängs ytterligare. Därför föreslår utskottet att regeringen bereder de ändringar som är nödvändiga för att förlänga övergångsperioden ytterligare. Det behövs för att indragningen av utmål för guldgrävning inte ska leda till att utvinningen upphör för tidigt. 

Enligt de gällande bestämmelserna måste en ansökan som ger den sökande företräde till ett malmletningsområde innefatta en Natura 2000-utredning och en miljökonsekvensbeskrivning för att vara fullständig. Regeringen föreslår att dokumenten inte längre ska behöva ingå i en fullständig ansökan om företräde. När dokumenten får lämnas in senare i kompletteringssyfte kan också senare undersökningsresultat införlivas i materialet, vilket förbättrar kvaliteten på utredningarna. Dokumenten ska fortfarande lämnas in innan ansökan kungörs och de som yttrar sig och framför sin åsikt kommer alltså fortfarande att ha tillgång till det samlade materialet.  

Ändringen i propositionen bygger på den gällande lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Ekonomiutskottet påpekar att riksdagen för närvarande behandlar ett förslag till lag om ändring av bestämmelserna om miljökonsekvensbedömning. Det är sannolikt att de nu aktuella bestämmelserna i gruvlagen eller de bestämmelser i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning som det hänvisas till i propositionen kommer att ändras i lagstiftningen om miljökonsekvensbedömning. För att lagstiftningen ska vara konsekvent föreslår utskottet att ändringarna i 32 och 34 § i gruvlagen avslås.  

Samtidigt påpekar ekonomiutskottet att de ändringar som regeringen föreslår i 32 och 34 § är viktiga, och utskottet föreslår därför att riksdagen förutsätter att regeringen så snart som möjligt bereder en proposition som innehåller de ändringar i gruvlagen som nu måste avslås av tekniska skäl (Utskottets förslag till uttalande). Samtidigt vill utskottet uppmärksamma regeringen på att propositioner måste samordnas både tidsmässigt och innehållsligt. 

Regeringen föreslår att det ska räcka med en anmälan om att malmletningstillstånd förfaller när verksamhetsutövaren själv initierar förfarandet. Ändringen förtydligar tidpunkten för när malmletning upphör, och den påverkar inte verksamhetsutövarens ansvar för att ersätta eventuella skador och olägenheter eftersom det för skadeståndsansvar inte krävs ett giltigt tillstånd. Förfarandet förväntas bli betydligt enklare när det inte krävs hörande innan ett tillstånd förfaller. Det anses vara onödigt med hörande när ett tillstånd förfaller eftersom konsekvenserna av verksamheten bedöms redan när ansökan om malmletningstillstånd behandlas. Däremot kommer det fortfarande att fattas ett överklagbart beslut. Ekonomiutskottet anser ändringen vara motiverad.  

Gruvmyndigheten föreslås få rätt att göra en behovsprövning när ett gruvtillstånd förfaller. Gruvlagen tillåter att starten för gruvarbete skjuts upp med högst tio år. Särskilt vad beträffar industrimineraler är säker leverans och jämn kvalitet viktiga förutsättningar när leveransavtal ingås. En förutsättning för långa leveransavtal kan vara att verksamhetsutövaren måste kunna påvisa att det finns stora reserver och på så sätt intyga att leveranserna håller jämn kvalitet på längre sikt. Gruvmyndigheten föreslås få rätt att av grundad anledning bevilja extra tid för att inleda gruvdrift efter den maximala tidsfristen på tio år, förutsatt att gruvområdet ägs av verksamhetsutövaren eller att besittningen av området i övrigt har ordnats med långsiktiga avtal. I detta sammanhang hänvisar utskottet till det som det sagt tidigare, nämligen att gruvdrift är långsiktig verksamhet. Stora investeringar görs vid verksamhetsstart, och kassaflödet är koncentrerat till tiden längre fram i verksamheten. Med hänsyn till detta är den föreslagna ändringen mycket motiverad eftersom den tillför investeringsmiljön större stabilitet, framhåller utskottet. 

I dagsläget är villkoren för gruvsäkerhetstillstånd absoluta. Regeringen föreslår nu prövningsrätt för myndigheten när en gruva som är i drift utvidgar sitt område. Ofta krävs det för gruvsäkerhetens vidkommande ingen ny samlad bedömning eller ens ändrat tillstånd för ändamålet med det utvidgade området. Eftersom tillståndet i sådana fall är en teknisk fråga föreslår regeringen att det inte ska behövas något hörandeförfarande för gruvsäkerhetstillstånd. I stället ska gruvmyndigheten vara skyldig att begära behövliga utlåtanden och utredningar. 

Sammantaget sett minskar myndigheternas börda av de föreslagna ändringarna när onödiga hörande- och yttrandeförfaranden slopas. Samtidigt minskar också verksamhetsutövarnas börda när förfarandena förenklas. Dessutom har ändringarna sannolikt en stabiliserande effekt på investeringsmiljön inom gruvindustrin. Avslutningsvis påminner ekonomiutskottet om att prövningsrätten i fråga om tillstånd inte påverkas av ändringarna. Vidare anser utskottet att ändringarna inte ger parterna sämre möjligheter att påverka projekt i sin närmaste omgivning.