Betänkande
EkUB
40
2018 rd
Ekonomiutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och 34 § i gruvlagen
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och 34 § i gruvlagen (RP 293/2018 rd): Ärendet har remitterats till ekonomiutskottet för betänkande och till miljöutskottet för utlåtande. 
Utlåtande
Utlåtande har lämnats av 
miljöutskottet
MiUU 48/2018 rd
Sakkunniga
Utskottet har hört 
gruvöverinspektör
Riikka
Aaltonen
arbets- och näringsministeriet
lagstiftningsdirektör
Riitta
Rönn
miljöministeriet
gruppchef
Terho
Liikamaa
Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes)
jurist
Minna
Mättö
​Finlands Kommunförbund
verksamhetsledare
Pekka
Suomela
Gruvindustri rf
miljöjurist
Pasi
Kallio
Finlands naturskyddsförbund rf.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
professor
Ismo
Pölönen
Östra Finlands universitet.
PROPOSITIONEN
I propositionen föreslås det att gruvlagen ändras så att Natura 2000-bedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen vid ansökan om malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd kan ges in först efter det att tillståndsansökan lämnats utan att företrädesrätten går förlorad. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Bakgrund, syfte och innehåll
Bakgrunden till förslaget är en tidigare ändring av gruvlagen (RP 10/2017 rd). I samband med den föreslogs det att också de nu aktuella 32 och 34 § skulle ändras. Den tidigare propositionen byggde på den då gällande lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994). Men en proposition om ändring av lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning behandlades samtidigt och man kunde vänta sig att gruvlagens bestämmelser i frågan eller hänvisningar till lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning skulle ändras i det sammanhanget. Därför avslog riksdagen förslagen till ändringar i 32 och 34 § i gruvlagen. Riksdagen godkände emellertid ett uttalande där den förutsatte att regeringen skyndsamt bereder en sådan ändring av gruvlagstiftningen som innebär att bilagorna till tillståndsansökan enligt 34 § 3 mom. 2 punkten i den gällande gruvlagen inte längre omfattas av 32 § för att företrädesrätt till malmletningstillstånd, guldvaskningstillstånd eller gruvtillstånd ska uppkomma också utan att bilagorna ingår i tillståndsansökan (RSv 31/2017 rdRP 10/2017 rd). 
Syftet med det föreliggande lagförslaget är att svara mot kraven i uttalandet. I propositionen föreslås det att gruvlagen ändras så att Natura 2000-bedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen vid ansökan om malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd kan ges in först efter det att tillståndsansökan lämnats utan att företrädesrätten går förlorad. Det betyder att 32 och 34 § i den gällande gruvlagen måste ändras. Syftet är således att möjliggöra uppkomst av företrädesrätt trots att samtliga bilagor inte har lämnats in. Tillståndsärendet ska dock inte kunna avgöras förrän alla i lagen nämnda faser av tillståndsförfarandet har genomförts. 
Utskottet anser att principerna i propositionen svarar mot målen i riksdagens uttalande och tillstyrker lagförslaget med ändringar enligt motiveringen nedan. Samtidigt pekar utskottet på behoven att utveckla gruvlagstiftningen i större omfattning och på de brister som påvisats i beredningen av och konsekvensbedömningen i propositionen och i samordningen av lagstiftningen inom olika sektorer. 
Miljöutskottets utlåtande
I sitt utlåtande (MiUU 48/2018 rdRP 293/2018 rd) granskar miljöutskottet propositionen särskilt med avseende på om förslaget är konsekvent och godtagbart med avseende på lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB-lagen), som hör till miljöutskottets ansvarsområde. Utskottet anser att den föreslagna ändringen går i annan riktning än det som eftersträvades vid 2011 års reform av gruvlagen, nämligen att kvaliteten på ansökningarna skulle bli bättre och att de skulle lämnas in så kompletta som möjligt. Samtidigt är det också klart att i fråga om projekt både enligt den gällande gruvlagen och enligt miljöskyddslagen och vattenlagen går det att ansöka om tillstånd innan konsekvensbeskrivningen och den motiverade slutsatsen har blivit klara. Enligt 25 § i MKB-lagen är ett villkor att miljökonsekvensbeskrivningen och den motiverade slutsatsen finns hos tillståndsmyndigheten när beslutet om tillstånd fattas. 
Miljöutskottet anser att förslaget i princip är godtagbart. Men utskottet riktar också kritik mot motiveringen, beredningen och bristerna i de lösningar regeringen stannat för. Att syftet med ändringen enligt motiveringen är att samordna de skyddsaspekter och andra intressen som eftersträvas med Natura 2000-bedömningen och MKB-förfarandet är vilseledande om inte rentav felaktigt, menar utskottet. Samtidigt noteras det att propositionen inte inverkar på någonting annat än företrädesrätten. Kritiken mot beredningen av projektet gäller att utkastet över huvud taget inte har varit på remiss och att inte ens miljöministeriet har hörts fastän MKB-lagen har ändrats efter det att ändringarna i gruvlagen bereddes senast. Förslaget till lagstiftning går ut på att samordna förfarandena enligt lagstiftningen inom miljöministeriets förvaltningsområde, och remissförfarandet ingår som ett väsentligt led i lagberedningsprocessen. I fråga om de föreslagna bestämmelserna pekar miljöutskottet på en lång rad lagtekniska brister. Utskottet påpekar att 32 § i lagförslaget bör justeras genom att komplettera den med en hänvisning till kontaktmyndighetens motiverade slutsats, som också ska finnas hos myndigheten innan beslutet fattas. Utskottet går också i större omfattning in på hur förslaget förhåller sig och harmonierar med MKB-lagen. Dessutom lyfter utskottet fram att det finns större behov av att se över gruvlagen. 
Ekonomiutskottet instämmer i miljöutskottets kritik mot beredningen, bristerna i motiveringen samt felen och korrigeringsbehoven i lagförslagen. 
Förslagets konsekvenser
Ekonomiutskottet framhåller att det främsta syftet med förslaget är att genomföra riksdagens uttalande och den vägen möjliggöra företrädesrätt innan en komplett ansökan lämnas in innehållande miljökonsekvensbeskrivningen och kontaktmyndighetens motiverade slutsats. Förslaget väntas göra tillståndsprocesserna snabbare och smidigare samtidigt som verksamhetsutövarnas administrativa börda minskar. Propositionen väntas inte inverka negativt på miljökonsekvenserna av malmletning, gruvdrift eller guldvaskning. Den föreslagna ändringen väntas göra det möjligt att slutföra Natura 2000-bedömningen och MKB-beskrivningen med en flexiblare tidtabell än i nuläget och att bedömningen och beskrivningen kommer att ha bättre kvalitet. 
Sakkunniga har till viss del varit av olika åsikt om förslagets konsekvenser. Den mest väsentliga kritiken har gällt att ändringen kan leda till att MKB-förfarandet oftare inleds senare än nu, eftersom de viktigaste besluten om projekten måste ha fattats redan innan ansökan om gruvtillstånd lämnas till tillståndsmyndigheten. I sitt utlåtandet påtalar också miljöutskottet de eventuella konsekvenserna i form av mindre genomslagskraft för MKB-förfarandet och deltagandet. I ansökan om gruvtillstånd läggs det inte längre fram några alternativa sätt att genomföra projekt, så den sökande tvingas göra sina val till denna del innan det finns tillgång till information om projektets miljökonsekvenser, MKB-beskrivningen blir klar, berörda hörs och kontaktmyndighetens motiverade slutsats blir klar. 
Sakkunniga som ekonomiutskottet hört har också bedömt att förslaget i princip strider mot bestämmelserna i propositionen med förslag till lagstiftning om all service på ett ställe (RP 269/2018 rd), där tanken är att konsekvensbeskrivningen ska nyttjas vid finslipningen av projektplaneringen och valet av alternativ. Detta framgår för sin del av att 22 a § i MKB-lagen avgränsar samordnade höranden till fall där det så att säga inte finns några alternativ. Däremot ställer miljöskyddslagen och vattenlagen inga hinder för att lämna tillståndsansökan innan konsekvensbeskrivningen och den motiverade slutsatsen blir klara i några andra projekt än de där det inte finns några alternativ. Tillståndsmyndigheten för i de här fallen inte ärendet vidare till fasen för hörande utan inväntar konsekvensbeskrivningen och den motiverade slutsatsen. Skillnaden jämfört med gruvlagen är att tillståndsansökan enligt gruvlagen medför företrädesrätt. Ekonomiutskottet ser det som beklagligt att beredningen av projekten inte har samordnats, men menar att de bestämmelser som nu föreslås inte står i strid med de förslag som ingår i propositionen om principen om ett enda serviceställe. Dessutom påpekar utskottet att gruvlagen i fråga om tillstånden enligt gruvlagen kräver att gruvmyndigheten inte begär utlåtanden eller går ut med information om tillståndsansökan om ansökan inte innehåller bilagorna enligt 34 § i gruvlagen, det vill säga en utredning om den bedömning som avses i 65 § i naturvårdslagen samt en miljökonsekvensbeskrivning och kontaktmyndighetens motiverade slutsats enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017). 
Men ändringen bedöms också kunna leda till bättre innehåll i utredningarna, eftersom det kommer att finnas mer tid att finslipa dessa och de kan bygga på mer omfattande undersökningsmaterial än tidigare. Företrädesrätten är ett viktigt element i malmletnings- och gruvprojekt, eftersom den ger verksamhetsutövaren möjlighet att gå framåt med sitt projekt. I nuläget måste förfarandet och upprättandet av handlingar inledas långt innan ansökan om gruvtillstånd lämnas. Följden kan bli att preciseringar i slutet av malmletningsperioden eller nya fyndigheter inte längre hinner inkluderas i bedömningarna. Reformen gör det möjligt att finslipa bilagorna till ansökan med beaktande av färska uppgifter, vilket kan höja kvaliteten på utredningarna och tillåta mer exakta bedömningar av konsekvenserna för miljön. Noggrannare bedömning kan också göra det möjligt att avgränsa området för gruvdrift så att det blir snävare jämfört med en bedömning som görs i en tidigare fas. 
Utskottet ser det som uppenbart att den viktigaste effekten av förslaget kommer att bli att företrädesrätt uppkommer enligt syftet. Den gällande gruvlagen tillåter att ansökan lämnas in utan de utredningar och bilagor som det nu är fråga om. Ändringen jämfört med nuläget är att de utredningar som avses i propositionen kommer att kunna lämnas in som kompletteringar utan att företrädesrätten riskeras. Följaktligen minskar trycket på tidsplanen för utredningarna till följd av eventuella konkurrerande projekt. Verksamhetsutövarnas utredningsskyldigheter minskar inte, men det blir lättare att få företrädesrätt. I ansökan ska den sökande dock uppge när bilagorna kommer att lämnas in. Myndigheten kan också bestämma att handlingarna ska lämnas inom en utsatt tid. Tillståndsbehandlingen och förutsättningarna för tillstånd kommer inte att ändras och tillstånds-ärendet kommer inte att kunna avgöras förrän samtliga faser i tillståndsbehandlingen, såsom hörandet, har slutförts. Förslagets konsekvenser väntas inte beröra så många aktörer; vid behandlingen i miljöutskottet väntades regleringen inverka på några projekt om året i fråga om företrädesrätten. 
De föreslagna ändringarna och de mer omfattande behoven av att se över gruvlagen
De föreliggande ändringsförslagen gäller 32 och 34 § i gruvlagen. Bestämmelserna behöver preciseras och korrigeras jämfört med propositionen på grund av de frågor som tagits upp vid utfrågningen av sakkunniga i ekonomiutskottet och behandlingen i miljöutskottet. Med avseende på principer och mål svarar regleringen i alla fall mot riksdagens uttalande (RSv 31/2017 rdRP 10/2017 rd). 
Utskottet framhåller att den föreslagna regleringen gäller en översyn av gruvlagen uteslutande utifrån uttalandet av riksdagen. I det här sammanhanget går utskottet därför inte närmare in på de revideringsbehov som gäller hur de grundläggande lösningarna i lagen fungerar. Framför allt på grund av det allt större internationella intresset för gruvdrift och de betydande ekonomiska konsekvenserna och miljökonsekvenserna ser utskottet det som nödvändigt att snarast göra en bedömning av om gruvlagen behöver omarbetas helt och hållet. 
DETALJMOTIVERING
32 §. Företrädesrätt.
Utskottet föreslår att paragrafen preciseras så att där ingår en explicit hänvisning till en bedömning enligt 65 § i naturvårdslagen och till en motiverad slutsats enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Detta motsvarar 39 § i miljöskyddslagen (256/2017) och det som miljöutskottet lyfter fram i sitt utlåtande (MiUU 48/2018 rd). I linje med motiveringen föreslår utskottet också att paragrafen kompletteras med att de utredningar och bilagor som avses i 34 § ska lämnas in innan förfarandet med utlåtande inleds enligt 37 § och innan tillståndsmyndigheten informerar om tillståndsansökan enligt 40 §. 
34 §. Tillståndsansökan.
I 5 mom. föreslår utskottet en explicit hänvisning till en bedömning enligt 65 § i naturvårdslagen. Hänvisningen i paragrafen ändras så att den också gäller 2 mom. 6 punkten. I den finska versionen föreslås också en teknisk korrigering (tillägg av ordet ”tulee”). Ändringen påverkar inte den svenska texten. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Ekonomiutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslaget i proposition RP 293/2018 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 
Utskottets ändringsförslag
Lag 
om ändring av 32 och 34 § i gruvlagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i gruvlagen (621/2011) 32 § 1 mom., 34 § 2 mom. 6 punkten samt 
fogas till 32 § ett nytt 3 mom., varvid det nuvarande 3 mom. blir 4 mom., och till 34 §, sådan den lyder i lag 259/2017, ett nytt 5 mom., varvid det nuvarande 5 och 6 mom. blir 6 och 7 mom., som följer: 
32 § 
Företrädesrätt 
Företrädesrätt vid ansökan om malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd har den som först sökt tillstånd på det sätt som föreskrivs i 34 §. Den i 34 § 3 mom. 2 punkten avsedda utredningen om bedömningen enligt 65 § i naturvårdslagen samt miljökonsekvensbeskrivningen och kontaktmyndighetens motiverade slutsats enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017) kan dock ges in till gruvmyndigheten utan att företrädesrätten går förlorad, också efter att tillståndsansökan lämnats in men innan förfarandet för utlåtande enligt 37 § och informationen om tillståndsansökan enligt 40 § inleds
Den företrädesrätt till gruvtillstånd som avses i 2 mom. kvarstår hos innehavaren av malmletningstillstånd också fastän den i 34 § 3 mom. 2 punkten avsedda utredningen om bedömningen enligt 65 § i naturvårdslagen samt miljökonsekvensbeskrivningen och kontaktmyndighetens motiverade slutsats ges in till gruvmyndigheten först efter att malmletningstillståndet förfallit eller återkallats. 
34 § 
Tillståndsansökan 
I tillståndsansökan ska en med tanke på tillståndsprövningen behövlig och tillförlitlig redogörelse ges om: 
6) miljökonsekvenserna och andra konsekvenser av verksamheten med beaktande av de planerade åtgärdernas art och omfattning; 
Till den del de redogörelser som krävs enligt 2 mom. 2 och 5—7 punkten ingår i den i 3 mom. 2 punkten avsedda utredningen om bedömningen enligt 65 § i naturvårdslagen eller miljökonsekvensbeskrivningen behöver de dock inte tas in i ansökan om malmletningstillstånd, gruvtillstånd eller guldvaskningstillstånd. I ansökan ska i det fallet nämnas vilka uppgifter enligt 2 mom. som ingår i de handlingar som avses i 3 mom. 2 punkten samt en uppskattning av när handlingarna ges in. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors 27.2.2019 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Martti
Mölsä
blå
vice ordförande
Harri
Jaskari
saml
medlem
Touko
Aalto
gröna
medlem
Petri
Honkonen
cent
medlem
Laura
Huhtasaari
saf
medlem
Lauri
Ihalainen
sd
medlem
Katri
Kulmuni
cent
medlem
Eero
Lehti
saml
medlem
Lea
Mäkipää
blå
medlem
Johanna
Ojala-Niemelä
sd
medlem
Arto
Pirttilahti
cent
medlem
Hanna
Sarkkinen
vänst
medlem
Joakim
Strand
sv.
Sekreterare var
utskottsråd
Lauri
Tenhunen.
RESERVATION
Motivering
I proposition RP 293/2018 rd föreslår regeringen att gruvlagen ändras så att Natura 2000-bedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen vid ansökan om malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd kan ges in först efter det att tillståndsansökan lämnats utan att företrädesrätten går förlorad. Enligt den gällande lagen ska dessa dokument vara bifogade till ansökan om tillstånd enligt gruvlagen för att företrädesrätten ska uppstå. Ansökan kan således lämnas också utan bilagor, men företrädesrätt uppstår inte förrän ansökan är komplett och bilagorna är inlämnade. Genom propositionen genomförs riksdagens uttalande RSv 31/2017 rdRP 10/2017 rd i överensstämmelse med det som föreslås i ekonomiutskottets betänkande EkUB 4/2017 rd
I sitt utlåtande påpekar miljöutskottet att propositionen inte har beretts enligt normala metoder för bra lagberedning och förfaranden. Arbets- och näringsministeriet som berett propositionen har inte alls begärt utlåtanden om utkastet. Utlåtande har inte begärts ens från miljöministeriet trots att förslaget gäller Natura 2000-nätverket och miljökonsekvensbedömning, och beredning av lagstiftning om de områdena ligger på miljöministeriets ansvar. Förslagets konsekvenser har således inte bedömts ordentligt. 
Som miljöutskottet påpekar i sitt utlåtande behandlas betydelsen och behovet av att få företräde över huvud taget inte i propositionen. Däremot går man i propositionen in för att motivera att ändringens syfte är att samordningen av de skyddsaspekter och andra intressen som eftersträvas med Natura 2000-bedömningen och MKB-förfarandet ska beaktas allt bättre och allt mer högkvalitativt. Miljöutskottet anser att motiveringen i detta avseende är vilseledande, om inte direkt felaktig, eftersom det samtidigt poängteras att propositionen inte inverkar på någonting annat än att få företräde. Propositionens syfte är också svårt att förstå när motiven är sinsemellan motstridiga. När propositionens huvudsakliga syfte ändå verkar vara att säkra företrädet för det företag som utfört letningen, borde propositionen ha utvärderat nuläget och konsekvenserna och behovet av ändringsförslaget uttryckligen med avseende på att få företräde. 
Propositionen har motiverats med att ett bolag som har investerat medel i ett visst område ska få behålla företrädet till att utnyttja områdets malmfyndigheter även om bolaget inte inom utsatt tid skulle hinna bereda de bedömningar av konsekvenser för Natura och miljön som krävs för tillstånd till malmletning, gruvdrift eller guldvaskning, med andra ord skulle konkurrerande företag inte kunna komma i vägen. På grund av den bristfälliga beredningen har det förblivit fullständigt oklart om detta mål skulle kunna genomföras på ett alternativt sätt, exempelvis så att det av motiverade skäl skulle gå att få förlängning på de tidsfrister inom vilka malmletningstillstånd och egentligt gruvtillstånd ska sökas. Eftersom dessa alternativa metoder inte har granskats, har det inte heller utretts om riskerna i regeringens förslag för miljön och de lokala invånarnas rättigheter kan undvikas med en alternativ lösning. 
Enligt den nuvarande gruvlagen får ett gruvbolag företräde till utnyttjandet av utvinningsresurser i ett visst område när komplett ansökan om gruvtillstånd har lämnats till myndigheten. Då ska miljökonsekvensbeskrivning och Natura 2000-utredning vara bifogade. Ansökan kan också lämnas in ofullständig, men företrädesrätt föreligger först när ansökan är fullständig. Propositionen skulle ändra situation så att företrädesrätt kan fås så snart ansökan om tillstånd är inlämnad, även om den inte skulle innehålla exempelvis miljökonsekvensbeskrivningen. Den ska ändå lämnas in innan ansökan om tillstånd behandlas. 
När miljökonsekvenserna bedöms blir invånarna i området officiellt underrättade om ett gruvprojekt och har möjlighet att ta ställning till det. Ett centralt drag vid miljökonsekvensutredning är dessutom att man granskar olika alternativ för projektet. Utredningen ska ske vid en tidpunkt då olika alternativ ännu är öppna. Resultaten av MKB, Natura 2000-bedömningen och utlåtanden om dem bör utnyttjas redan i projektplaneringen. När ansökan om tillstånd lämnas in har ett alternativ för genomförandet redan valts innan alternativens miljökonsekvenser har jämförts och olika parter hörts. 
I propositionsmotiven saknas tidigare kritik mot ändringsförslag av motsvarande slag, och konsekvenserna har bedömts bristfälligt. Under behandlingen i utskottet har det visat sig att propositionens miljökonsekvenser inte har utretts och att förslaget granskar gruvtillståndsprocessen ensidigt enbart ur gruvbolagens synvinkel. 
Som miljöutskottet konstaterar går den föreslagna ändringen i annan riktning än det som eftersträvades vid 2011 års reform av gruvlagen, nämligen att kvaliteten på ansökningarna skulle bli bättre och de skulle lämnas så kompletta som möjligt. Informationsflöde, samarbete mellan parterna, lokal samverkan är förutsättningar för en lyckad gruvprocess. 
Gruvdriften måste vara hållbar med avseende på miljöskydd, socialt ansvar och en näringspolitik som stöder tillväxt. Finland bör på ett hållbart sätt dra nytta av värdekedjorna med anknytning till det ökande behovet och förädlingen av metaller som används i ackumulatorer. Vi ser helst att regleringen av gruvdriften, framför allt miljölagstiftningen men också gruvlagen, ses i ett övergripande perspektiv och mot bakgrund av hur gruvdriftens acceptabilitet fullföljs över lag. Det viktiga är hur förtroendet mellan de olika aktörerna kan ökas och om de säkerheter som ställs för verksamheten är tillräckliga i relation till miljökonsekvenserna och hur det lokala samhället kan delta och bli hört. När markanvändnings- och bygglagen ses över bör exempelvis kontaktytorna till planläggningen utvärderas. 
Redan i samband med frihandelsavtalet mellan Kanada och EU i maj förutsatte riksdagen (RSv 41/2018 rdRP 149/2017 rd) att regeringen bedömer behoven av ändringar i gruvlagen. Gruvlagen behöver utvärderas i sin helhet, eftersom omvärlden med tillhörande krav har förändrats sedan 2011. Den aktuella propositionen är bristfällig i fråga om beredning och konsekvensbedömningar och uppfyller därmed inte kraven på bra lagstiftning. 
Förslag
Vi föreslår
att riksdagen förkastar lagförslaget och 
att riksdagen godkänner ett uttalande. (Reservationens förslag till uttalande)
Reservationens förslag till uttalande
Riksdagen förutsätter att regeringen inleder arbetet med en brett förankrad övergripande utvärdering av gruvlagen och en utredning på det sätt som förutsätts i riksdagens svar 41/2018 rd. Dels eftersom lagförslaget inte uppfyller kraven på bra lagstiftning, dels av orsaker som gäller tidsplanen ska de eventuella ändringsbehoven och förslagen lämnas till riksdagen under nästa valperiod.  
Helsingfors 27.2.2019
Lauri
Ihalainen
sd
Touko
Aalto
gröna
Laura
Huhtasaari
saf
Johanna
Ojala-Niemelä
sd
Hanna
Sarkkinen
vänst
Senast publicerat 28.2.2019 14:42