Bakgrunden, mål och de viktigaste förslagen

Bakgrunden till propositionen är behovet av att precisera de offentliga förvaltningsuppgifterna för aktiebolaget Business Finland på det sätt som 124 § i grundlagen förutsätter. Ett annat bakomliggande skäl är också riksdagens biträdande justitieombudsmans avgörande 2019 om definieringen av bolagets offentliga förvaltningsuppgifter samt Statens revisionsverks iakttagelser i anknytning till laglighetskontrollen. Det är fråga om uppgifter som Business Finland Ab har skött redan med stöd av den tidigare regleringen. Det föreslås att Business Finland Ab:s uppgifter utökas med främjande av experters invandring, som grundar sig på den uppgift som bolaget sköter i nuläget. 

Innovationsfinansieringsverket Business Finland (nedan finansieringsverket) och aktiebolaget Business Finland (bolaget) som står under finansieringsverkets ägarstyrning bildar en funktionell helhet (Business Finland). Syftet med den aktuella propositionen är att svara på de juridiska utmaningar som sammanhänger med Business Finlands organisationsstruktur genom att precisera lagen om Innovationsfinansieringsverket Business Finland och aktiebolaget Business Finland och lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. 

Utskottet anser att lagförslagen är motiverade och lämpliga och tillstyrker dem med de ändringsförslag som framgår nedan. 

Grundlagsutskottets utlåtande

Grundlagsutskottet har lämnat utlåtande (GrUU 93/2022 rd) om propositionen. I utlåtandet anser grundlagsutskottet att det straffrättsliga tjänsteansvaret också ska gälla bolagets styrelseledamöter och verkställande direktör när de sköter offentliga förvaltningsuppgifter. En komplettering med detta innehåll är ett villkor för att lagförslag 1 ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Grundlagsutskottet lyfter i sitt utlåtande fram behovet av att precisera regleringen eller motiveringen till den och påtalade brister också i fråga om bestämmelser, inspektioner och rättssäkerheten i anslutning till finansieringsbeslut. 

Grundlagsutskottet betonar att de uppgiftskomplex som nu granskas föreslås bli organiserade och reglerade på ett exceptionellt vis. Utskottet anser att man i fortsättningen bör avstå från att organisera uppgifterna på det sätt som nu är aktuellt. 

Ekonomiutskottet föreslår vissa preciseringar med anledning av grundlagsutskottets utlåtande på det sätt som anges närmare i detaljmotiven nedan. Det gäller utvidgningen av tjänste- och skadeståndsansvaret till bolagets styrelseledamöter och verkställande direktör, definitionen av bolagets uppgifter i 11 § 3 mom. som stödjande och biträdande uppgifter för finansieringsverkets verksamhet samt preciseringen av rätten till insyn till att gälla finansieringsverket eller en av detta befullmäktigad person i enlighet med 16 § i statsunderstödslagen och utförande av granskning i enlighet med 17 § i statsunderstödslagen. 

Bedömning av de viktigaste förslagen

Vid sakkunnigutfrågningen i ekonomiutskottet har man i vissa fall fäst kritisk uppmärksamhet vid Business Finlands organisationsstruktur, där Business Finlands finansieringsverksamhet är indelad i två organisationer. (Finansieringsverket Business Finland och bolaget Business Finland). Indelningen av finansieringsverksamheten i två organisationer har ansetts medföra bland annat ineffektivitet och mångdubbelt resursbehov jämfört med en modell med en enda organisation. Genom den nu aktuella propositionen ingriper man inte i denna struktur. Detta återspeglas också i 1 § 3 mom. i den gällande lagen om Business Finland, enligt vilket finansieringsverket och bolaget bildar en funktionell helhet som styrs utifrån en enda strategi. Ekonomiutskottet fäster dock uppmärksamhet vid grundlagsutskottets bedömning av att sättet att organisera uppgifterna är exceptionellt och anser att det är nödvändigt att i fortsättningen bedöma hur strukturen fungerar och om den är ändamålsenlig. 

Det föreslås att en av Business Finlands uppgifter framöver ska vara att främja experters invandring. Redan nu sköter bolaget den uppgiften. Det är fråga om utbildnings- och arbetsrelaterad invandring. Lagändringen är av preciserande karaktär: uppgiften har ansetts ankomma på bolaget enligt 11 § 1 mom. 4 punkten i den gällande lagen om Business Finland, och i praktiken sköter Business Finland redan nu dessa uppgifter. På grund av den utmaning som bristen på kompetent arbetskraft innebär för den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften framhåller ekonomiutskottet uppgiftens betydelse och vikten av tillräckliga resurser. Ekonomiutskottet anser det viktigt att Business Finland i det här syftet hjälper företag att utveckla sin internationella rekrytering och i enlighet med principen om ett enda serviceställe samlar de tjänster som olika aktörer erbjuder. 

Grundlagsutskottet fäster i sitt ovan nämnda utlåtande uppmärksamhet vid att 14 § 2 mom. i lagen om Business Finland som gäller finansieringsverkets och bolagets behörighet att fatta beslut som omfattas av de minimis-villkor är inexakt. Grundlagsutskottet har redan i tidigare utlåtande uppmärksammat den reglering som nu föreslås bli ändrad. Enligt grundlagsutskottet var det utifrån bestämmelsen oklart om avsikten är att enbart bolaget ska fatta sådana beslut om statsunderstöd som avses i 14 § 2 mom. eller om såväl finansieringsverket som bolaget ska ha befogenhet att fatta dessa beslut (se också GrUU 18/2001 rd, s. 6/I). Ekonomiutskottet hänvisar till det som sagts tidigare, nämligen att ekonomiutskottet i samband med stiftandet av den gällande lagen om Business Finland (EkUB 21/2017 rd, s. 5) påpekade att 14 § bör struktureras så att dess 1 mom. anger finansieringsverkets allmänna behörighet i fråga om finansieringsbeslut och 2 mom. skapar ett undantag från denna huvudregel genom att bolaget ges behörighet att fatta beslut i fall som gäller begränsade eurobelopp. Ekonomiutskottet konstaterar att avsikten enligt 14 § 2 mom. är att både finansieringsverket och bolaget ska ha behörighet att fatta finansieringsbeslut som omfattas av de minimis-villkoren. 

I enlighet med 11 § 3 mom. 2 punkten i propositionen omfattar bolagets uppgifter för att stödja finansieringsverket kartläggning av kundernas servicebehov och rådgivning som gäller detta. En sådan så kallad ”sparrning” eller handledning av kunder innan stödansökan lämnas in kan medföra en risk för att kunderna inte behandlas jämlikt på det sätt som förutsätts i 6 § i förvaltningslagen. Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att sådan verksamhet också kan innehålla praxis som är av betydelse med tanke på den jämlikhet som tryggas i grundlagen och ansåg att regleringen bör kompletteras och preciseras. 

Ekonomiutskottet betonar att de uppgifter i anslutning till sparrning och kundrådgivning som stöder bolagets finansieringsverksamhet i och med de lagändringar som nu föreslås kommer att på lagnivå definieras som offentliga förvaltningsuppgifter, vilket förtydligar rättsläget och tryggar en jämlik behandling av kunderna. Ekonomiutskottet betonar att man enligt propositionen i samband med kartläggningen av kundernas servicebehov och rådgivningen inte ska välja ut kunder som styrs till finansieringsverkets finansiella tjänster eller fastställa tillträdet för kunder till de finansiella tjänsterna. Ekonomiutskottet fäster också avseende vid konstaterandet i propositionsmotiven att en ansökan från ett företag som lämnats in utan förhandskontakt eller förhandsrådgivning behandlas på samma sätt som en ansökan från ett företag som har varit i kontakt med bolaget på förhand och fått rådgivning av bolaget. 

Utöver likställdhet och jämlik behandling av kunderna betonar ekonomiutskottet att de reformer som nu föreslås inte får innebära att kundorienteringen eller servicenivån försämras. Också i fortsättningen är det viktigt att betona vikten av att servicekedjan är tydlig och fungerande när Business Finlands verksamhet och struktur utvecklas. 

Rätten enligt 15 § i lagen om Business Finland att begära omprövning gäller endast bolagets beslut i ett ärende som avses i 14 § 2 mom. Ekonomiutskottet betonar att detta inte har någon begränsande inverkan på omfattningen av den besvärsrätten, som bestäms i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 

På grund av ändringarna i lagen om Business Finland är det nödvändigt att överföra en del av bolagets uppgifter och personal till finansieringsverket. Till följd av överföringen är det nödvändigt att omorganisera bolagets verksamhet och de uppgifter som kvarstår hos det. Arbetsuppgifterna för en arbetstagare som övergår från bolaget kommer inte att vara helt desamma vid finansieringsverket. När bolagets anställda har överförts till finansieringsverket kommer man emellertid att mer ingående bedöma om det i något fall är nödvändigt att ändra typen av anställningsförhållande för överförda anställda till tjänsteförhållande. 

De lagändringar som föreslås i propositionen avses träda i kraft den 1 maj 2023. I och med ändringarna i lagen om Business Finland kommer en del av bolagets uppgifter och personal att överföras till finansieringsverket före utgången av 2024. Sakkunniga har vid utfrågningen i utskottet framfört kritiska åsikter om att den föreslagna övergångsperioden är för lång med tanke på den personal som överförs. 

Ekonomiutskottet anser att det behövs bestämmelser om en tillräckligt lång övergångsperiod för att Business Finland ska kunna reglera sin verksamhet på ett kontrollerat sätt. Om ändringarna i lagen om Business Finland däremot skulle träda i kraft först vid en senare tidpunkt än den 1 maj 2023, blir man i vilket fall som helst tvungen att inom bolaget vidta förberedande åtgärder för överföring av uppgifter och personal, vilket skulle kunna påverka personalens ställning. Likaså måste det konstateras att utöver bestämmelserna om bolagets offentliga förvaltningsuppgifter föreslås det i propositionen andra lagändringar som behöver träda i kraft så snart som möjligt. Ekonomiutskottet betonar att Business Finland under övergångsperioden bör se till att arbetstagarna behandlas jämlikt och på lika villkor när uppgifterna omorganiseras. Ekonomiutskottet anser det vara viktigt att Business Finlands struktur och verksamhet under den kommande regeringsperioden bedöms särskilt med tanke på den kundorienterade servicen till företag.