1.1  Bakgrund

Innovationsfinansieringsverket Business Finland (nedan finansieringsverket) och det av finansieringsverket ägarstyrda aktiebolaget Business Finland (bolaget) bildar en funktionell helhet (Business Finland), som leds enligt en gemensam strategi. Riksdagens biträdande justitieombudsman har i sitt beslut (EOAK/883/2018) av den 19 mars 2019 med anledning ett klagomål som gällde överföringen av offentliga förvaltningsuppgifter på bolaget ansett att arbets- och näringsministeriet bör i egenskap av myndighet som styr och övervakar Innovationsfinansieringsverket Business Finlands förfarande överväga vilken lagberedning eller vilka andra åtgärder som bör vidtas i ärendet för att klarlägga de offentliga förvaltningsuppgifter som Business Finland Ab sköter och för att säkerställa att bolagets uppgifter grundar sig på ett bemyndigande enligt 124 § i grundlagen.  

Statens revisionsverk (på finska VTV) har i sin laglighetsgranskningsberättelse ”Stöd till icke-vinstdrivande sammanslutningar och vissa särskilda förfaranden” (11/2019) konstaterat att de offentliga förvaltningsuppgifter som har anförtrotts bolaget är problematiska utifrån 124 § i grundlagen. VTV har ansett att när Business Finland fungerar som bollplank och rådgivare för kunder redan innan kunderna lämnar in en ansökan om stöd finns det en risk för att kunderna inte behandlas lika på det sätt som krävs i 6 § i förvaltningslagen (434/2003). Enligt VTV:s åsikt kan det anses vara uppenbart att de uppgifter, bortsett från uppgifterna med att fatta finansieringsbeslut, som överförts till bolaget Business Finland inte enbart är uppgifter av teknisk natur eller biträdande av myndighetsverksamhet. Däremot är det fråga om uppgifter som inbegriper självständig prövningsrätt, även om uppgifterna utförs under statsbidragsmyndighetens styrning och det slutliga beslutet hör till myndighetens behörighet. VTV har i sin granskningsberättelse ansett att arbets- och näringsministeriet bör göra en ny övergripande utvärdering av fördelningen av Business Finlands offentliga förvaltningsuppgifter mellan finansieringsverket och bolaget. 

I utvärderingen av Business Finland (arbets- och näringsministeriets publikationer 2021:46) identifierades de rättsliga utmaningar som hänför sig till Business Finlands organisationsstruktur och rekommenderades att organisationen, verksamheten och/eller lagstiftningen preciseras. Enligt utvärderingen borde vissa av finansieringsverkets och bolagets uppgifter eventuellt åtskiljas mer exakt och ansvaren avgränsas i den fortsätta beredningen. I utvärderingen konstateras dessutom att när lagstiftningsändringen bereds bör man beakta den gällande regleringens innehåll och den utskottsbehandling som ägt rum i samband med sammanslagningen. I beredningen bör också de ursprungliga målen för sammanslagningen och hybridmodellen beaktas. 

Arbets- och näringsministeriet har i sin utredning (TEM/902/03.03.01/2018) av den 30 augusti 2019 till riksdagens biträdande justitieombudsman konstaterat att eftersom lagen om Innovationsfinansieringsverket Business Finland och aktiebolaget Business Finland (1146/2017, nedan lagen om Business Finland), har varit i kraft sedan 2018 och Business Finlands praktiska verksamhetsmodell preciserats 2018 och 2019 är det nödvändigt att bedöma behoven att ändra lagstiftningen om Business Finland för att säkerställa att de offentliga förvaltningsuppgifter som bolaget sköter till alla delar baserar sig på ett bemyndigande enligt 124 § i grundlagen. I denna regeringsproposition föreslås det att definitionen av de uppgifter som bolaget sköter med stöd av lag preciseras särskilt vad gäller bolagets offentliga förvaltningsuppgifter.  

Lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) utökades genom en lagändring (337/2022) som trädde i kraft den 23 maj med ett nytt 13 a kap. om en serviceplattform (Jobbmarknaden). På Jobbmarknaden tillhandahålls offentlig arbetskrafts- och företagsservice och den omfattar elektroniska tjänster för arbets- och näringsförvaltningens kunder och arbets- och näringsmyndigheter. En ny tjänst som Jobbmarknaden erbjuder personkunder är möjlighet att skapa och publicera en jobbsökarprofil. Bland jobbsökarprofilerna kan arbetsgivare söka efter lämpliga jobbsökande för en ledig uppgift. Skapande av en jobbsökarprofil och sökning bland jobbsökarprofilerna förutsätter inloggning på serviceplattformen. Inloggning förutsätter stark autentisering och godkännande av användningsvillkoren för plattformen.  

Stark autentisering som en förutsättning för att skapa en jobbsökarprofil hindrar i praktiken sådana personer att skapa en jobbsökarprofil som saknar de verktyg som behövs för stark autentisering, såsom bankkoder eller mobilcertifikat. Det är inte möjligt att skapa en jobbsökarprofil för till exempel utlänningar som saknar finsk personbeteckning och således saknar möjlighet att få verktyg för stark autentisering. De nuvarande verktygen för elektronisk identifiering som är avsedda för utlänningar uppfyller inte kriterierna för stark autentisering. 

För att även andra personer ska kunna skapa en jobbsökarprofil än sådana som har möjlighet att få sådana verktyg för stark autentisering enligt tillämplig lagstiftning i Finland som tillhandahålls i Finland och som används i finska myndigheters tjänster, har man insett att det finns ett behov av att slopa kravet på enbart stark autentisering för att skapa och publicera jobbsökarprofiler. 

1.2  Beredning

Arbets- och näringsministeriet tillsatte den 13 februari 2020 en arbetsgrupp för tiden mellan den 24 februari 2020 och den 30 juni 2020 för att bereda ändringar i lagstiftningen om Business Finland. Arbetsgruppens mandattid förlängdes till den 31 augusti 2020. Förutom ministeriet var Innovationsfinansieringsverket Business Finland representerat i arbetsgruppen. Arbetsgruppen samlades 11 gångar och hörde i sitt arbete sakkunniga från justitieministeriet och finansministeriet. Arbetsgruppen utarbetade sitt förslag i form av ett utkast till regeringsproposition. Utkastet till regeringens proposition var på remiss mellan den 1 och den 30 oktober 2020.  

Efter remissbehandlingen 2020 identifierade arbets- och näringsministeriet behov att fortsatta beredningen av utkastet till regeringsproposition. Av denna orsak tillsatte arbets- och näringsministeriet den 20 december 2021 en arbetsgrupp för att bereda ett utkast till regeringsproposition mellan den 1 januari och den 30 oktober 2022. I arbetsgruppen ingick företrädare för arbets- och näringsministeriet samt Innovationsfinansieringsverket Business Finland, och arbetsgruppen samlades 30 gånger. Arbetsgruppen hörde i sitt arbete sakkunniga från justitieministeriet, finansministeriet, VTV och Business Finland Ab samt företrädare för personalorganisationer och näringslivets intressentgrupper. Företrädare för arbets- och näringsministeriet deltog den 20 maj 2022 i en diskussion om lagändringen som ordnades av finansieringsverkets personalförening BF-JUKO TEK. Det finskspråkiga utkastet till regeringens proposition var ute på remiss mellan den 9 maj och den 1 juli 2022 och det svenskspråkiga utkastet till regeringens proposition mellan den 30 maj och den 22 juli 2022. Yttrande begärdes av bland annat ministerier och ämbetsverk, företrädare för näringslivets intressentgrupper samt personalorganisationer. Justitiekanslersämbetet kommenterade utkastet till regeringens proposition i samband med sin förhandsgranskning i november 2022. 

Under den fortsatta beredningen av utkastet till proposition om ändring av lagen om Business Finland fogades till lagen bestämmelser om överföring av bolagets uppgifter och personal till finansieringsverket samt ändrades avsnittet om konsekvenser för organisation och personal i konsekvensbedömningen i utkastet till proposition. Utkasten till övergångsbestämmelser och konsekvensbedömningsavsnittet var ute på remiss mellan den 16 och den 27 september 2022. Remisstiden var kortare än normalt på grund av brådskan. Utlåtanden begärdes av samma aktörer som tidigare i maj 2022 hade ombetts yttra sig om utkastet till regeringens proposition om ändring av lagen om Business Finland. Dessutom begärdes utlåtanden av de aktörer som tidigare hade avgett utlåtande om det utkastet till regeringsproposition. 

Propositionen som gäller ändring av 13 a kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice har beretts som tjänsteuppdrag vid arbets- och näringsministeriet. Det utkast till lag om ändring av 13 a kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice som ingår i propositionen har varit på remiss från den 15 juli till den 9 augusti 2022 och utlåtanden begärdes av kommunikationsministeriet, justitieministeriet, finansministeriet, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, FiCom ry, Finanssiala ry, Konkurrens- och konsumentverket, Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter (UF-centret), Dataskyddsombudsmannens byrå och diskrimineringsombudsmannen. Remisstiden var kortare än normalt eftersom propositionen är brådskande.  

Beredningsmaterialet som gäller regeringens proposition finns på webbadressen https://tem.fi/hanke?tunnus=TEM013:00/2020.  

2.1  Nuläget beträffande Business Finland

2.2  Nuläget beträffande serviceplattformen för offentlig arbetskrafts- och företagsservice

4.1  De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås att bolagets uppgifter utökas med främjande av experters invandring till Finland. I själva verket är uppgiften inte ny, eftersom bolaget sköter denna uppgift redan nu som en del av främjandet av företags internationalisering (Work in Finland-funktioner, Talent-funktioner). Bolaget sköter uppgiften som gäller främjande av experts invandring tillsammans med närings-, trafik- och miljöcentralerna (nedan NTM-centralen) samt UF-centret och arbets- och näringsbyråerna. UF-centrets uppgifter som hänför sig till internationell rekrytering blir arbets- och näringstjänster genom reformen 2024, och denna uppgift för bolaget kommer att samordnas med UF-centrets nya uppgifter.  

I propositionen preciseras bolagets uppgifter som definieras i lagen om Business Finland och förutsättningarna för att sköta dem. Strävan med preciseringarna är att säkerställa att det föreskrivs tillräckligt exakt och noga avgränsat om skötseln av bolagets offentliga förvaltningsuppgifter och förutsättningarna för detta på lagnivå i enlighet med 124 § i grundlagen. Bolagets preciserade offentliga förvaltningsuppgifter gäller bland annat uppgifter som stödjer finansieringsverkets verksamhet. I lagen preciseras också bestämmelserna om tjänsteansvar och skadeståndsansvar för bolagets anställda som sköter offentliga förvaltningsuppgifter. I lagen föreskrivs om överföring av en del av bolagets uppgifter och anställda till finansieringsverket.  

I propositionen föreskrivs det om nya skyldigheter att lämna uppgifter och rättigheter att få uppgifter i fråga om sekretessbelagda uppgifter. För bolaget föreskrivs skyldighet att lämna finansieringsverket sådana uppgifter som är nödvändiga för finansieringsverkets utlåtanden om uppehållstillstånd och fortsatta tillstånd för tillväxtföretagare. I propositionen föreskrivs det om tystnadsplikt för bolagets anställda. I propositionen föreskrivs det dessutom om rätt för finansieringsverket att av Migrationsverket få de uppgifter som är nödvändiga för att ge finansieringsverkets utlåtanden i ärenden som gäller fortsatt tillstånd för tillväxtföretagare.  

I lagen företas också vissa mindre och delvis tekniska ändringar som gäller bland annat bestämmelserna om serviceavtal, finansieringsbeslut samt sökande av ändring i finansieringsbeslut. 

Det föreslås att 13 a kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras så att specialbestämmelserna om identifiering av serviceplattformens användare slopas och så att i fortsättningen tillämpas 6 § i lagen om digitala tjänster på identifiering av användaren, vilket skulle göra det möjligt att under de förutsättningar som föreskrivs i lagen om digitala tjänster använda även någon annan informationssäker identifieringstjänst än stark autentisering. I fortsättningen ska det vara möjligt att skapa och publicera en jobbsökarprofil även för andra personer än sådana som har möjlighet att få sådana verktyg för stark autentisering enligt i Finland tillämplig lagstiftning som tillhandahålls i Finland och som används i finska myndigheters tjänster. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

5.1  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

I propositionen preciseras bestämmelserna om bolagets offentliga förvaltningsuppgifter på det sätt som förutsätts i 124 § i grundlagen. I propositionen har till denna del beaktas riksdagens biträdande justitieombudsmans beslut (EOAK/883/2018) och VTV:s laglighetsgransknings (11/2019) rekommendation samt utvärderingen av Business Finland (arbets- och näringsministeriets publikationer 2021:46). I propositionen har strävan varit att säkerställa utgångspunkten enligt finansministeriets rekommendation om bolagisering så att det inte mellan finansieringsverket och bolaget uppstår en situation där bolagets verksamhet begränsar myndighetens prövningsrätt. I enlighet med rekommendationen har man i propositionen försökt beakta att arbets- och ansvarsfördelningen mellan ämbetsverket och bolaget ska vara tydlig som möjligt.  

I det följande bedöms handlingsalternativen när det gäller ändringar i Business Finlands organisationsmodell. 

Ansvaret för beredningen av finansieringsbeslut överförs i sin helhet från bolaget på finansieringsverket

Under beredningen av regeringens proposition har man också bedömt ett alternativ där beredningsansvaret för finansieringsbeslut i sin helhet skulle överföras från bolaget på finansieringsverket. I enligt med 14 § 2 mom. i den gällande lagen om Business Finland kan förutom finansieringsverket även bolaget fatta beslut som omfattas av de minimis-villkoren (bevillnings-, ändrings- och utbetalningsbeslut) och vars värde inte överskrider 100 000 euro. I det aktuella handlingsalternativet skulle finansieringsverket ensam svara även för beslut som omfattas av de minimis-villkoren. Bolaget skulle då sköta i första hand Business Finlands övriga operativa verksamhet, särskilt främjandeuppgifter och kundservice, där innovationer samt tjänster för att främja internationalisering och export förenas. 

Det ursprungliga målet för lagen om Business Finland, som trädde i kraft vid ingången av 2018, var att reformera Tekes och Finpros verksamhet samt att bilda ett finansieringsverk och ett bolag som leds enligt en gemensam strategi och som bildar helheten Business Finland. Lagens utgångspunkt var att finansieringsverket ska svara för uppgifter i anslutning till ledningen och strategin samt myndighetsuppgifter och bolaget för operativa kundserviceuppgifter. Den gällande lagen om Business Finland gör det möjligt att fatta beslut som omfattas av de minimis-villkoren och som anknyter till statligt stöd i bolaget. I motiveringen till lagen ansågs det ändamålsenligt att överföra beslutsfattandet till bolaget på grund av de små stödbelopp som besluten gäller och på grund av den arbetsmängd som de medför (RP 158/2017 rd, s. 36). Antalet finansieringsbeslut som omfattas av de minimis-villkoren har emellertid ökat i bolaget efter att den nuvarande lagen om Business Finland trädde i kraft. I praktiken har bolaget från början av 2019 fattat klart största delen av de finansieringsbeslut som omfattas av de minimis-villkoren i Business Finland.  

Alternativet där bolagets finansieringsverksamhet i sin helhet överförs på finansieringsverket skulle tydligare än de ändringar som föreslås i regeringens proposition motsvara de anmärkningar som framförts i riksdagens biträdande justitieombudsman beslut, VTV:s laglighetsgranskning och utvärderingen av Business Finland, eftersom beredningen av finansieringsbeslut i sin helhet skulle höra till finansieringsverket i egenskap av myndighet. Beredningen av finansieringsbeslut kan anses inbegripa offentliga förvaltningsuppgifter, av vilka en del också innebär utövning av offentlig makt. Alternativet motsvarar också finansministeriets rekommendation om bolagisering, där det sägs att om offentlig service för kundens del är förenad med ett omprövnings-, besvärs- eller annat förfarande för sökande av ändring, förutsätts det särskilda ändamålsenlighetsgrunder om tjänsteproduktionen ordnas i privaträttslig form.  

Grundlagsutskottet har i samband med stiftandet av den gällande lagen om Business Finland påpekat att med hänsyn till det allmänna exakthetskravet ska det entydigt framgå av lagen vem som har befogenhet att fatta beslut (se GrUU 50/2017 rd, s. 3). Om finansieringsverksamheten skulle överföras i sin helt från bolaget till finansieringsverket, skulle bolagets befogenhet att fatta finansieringsbeslut som omfattas av de minimis-villkoren, som överlappar finansieringsverkets befogenhet, kunna strykas i 14 § 2 mom. i lagen om Business Finland. Detta skulle motsvara grundlagsutskottets åsikter om regleringens exakthet. 

Alternativet skulle också stärka synergin och enhetligheten hos Business Finlands finansieringsprocess. När finansieringsverksamheten är uppdelad mellan två organisationer förverkligas de interna synergierna inte nödvändigtvis till fullo i finansieringsprocessen. I brist på synergier har finansieringsverket och bolaget bedrivit överlappande verksamhet, vilket har lett till större resursbehov än en modell där de uppgifter som hänför sig till beredningen av finansieringsverksamhet skulle skötas endast i finansieringsverket. I alternativet skulle innovationsfinansieringens kundstig genomföras inom ett serviceområde i finansieringsverket. Alternativet skulle förhindra att de uppgifter i kundgränssnittet som hänför sig till finansieringstjänsterna, såsom rådgivning, delas upp på två separata organisationer. Sålunda skulle alternativet göra Business Finlands verksamhet mera kundorienterad och kundrådgivningen smidigare inom Business Finlands finansieringstjänster. I alternativet skulle dessutom hanteringen av finansieringsfullmakter och anslag samt bokföringen förenklas, eftersom arbetet och resursbehoven i anslutning till dessa skulle minska och samtidigt skulle riskerna för fel och anslagsöverskridningar minska. 

I samband med beredningen av propositionen har företrädare för Business Finlands anställda påpekat att om nuläget fortsätter innebär det snävare arbetsbeskrivningar och sämre karriärutvecklingsmöjligheter för Business Finlands sakkunniga än i en modell där de uppgifter som hänför sig till beredningen av finansieringsbeslut skulle vara koncentrerade till endast finansieringsverket. I en modell där en organisation ansvarar för beredningen av finansieringsbeslut skulle användningen av anställda och resurser mellan finansieringsverket och bolaget kunna förbättras. Detta handlingsalternativ skulle främja utnyttjandet av den information som uppkommer i samband med finansieringsverksamheten i finansieringsverket och bolaget och skulle minska problemen med informationstillgången mellan finansieringsverket och bolaget. 

Detta handlingsalternativ skulle föra Business Finlands struktur närmare det tillstånd som föregick organisationsreformen, där verksamheten var delad mellan Tekes och Finpro. Även i detta handlingsalternativ skulle finansieringsverket och bolaget emellertid fortfarande utgöra en helhet som leds enligt en gemensam strategi. Handlingsalternativet kan anses orsaka en större förändring i Business Finlands organisation än den lösning som föreslås i denna regeringsproposition och det skulle således fördröja etableringen av Business Finlands nuvarande verksamhet samt personalens anpassning till den nuvarande organisationsmodellen. I nuläget fattas de minimis-finansieringsbeslut i bolaget av cirka 20 personer, som skulle bli tvungna att övergå till finansieringsverket i en modell där endast finansieringsverket skulle bereda finansieringsbeslut. Sålunda skulle detta handlingsalternativ öka antalet anställda som överförs från bolaget till finansieringsverket jämfört med det antal anställda som uppskattas blir överförda i denna proposition.  

Ur kundernas synvinkel kan handlingsalternativet leda till att servicenivån försämras samtidigt som synergierna mellan olika de minimis-tjänster som bolaget tillhandahåller och andra tjänster som bolaget tillhandahåller för företag, såsom internationaliseringsrådgivning, minskar och till att företagens tillväxtstig avbryts. Vissa av de finansieringstjänster som bolaget tillhandahåller hänför sig till främjande av företags internationalisering. Om finansieringsverksamheten skulle överföras till finansieringsverket i sin helhet, skulle kopplingen mellan bolagets finansieringstjänster i anslutning till internationalisering och den internationaliseringsrådgivning som bolaget tillhandahåller försvagas.  

Fördelen med de minimis-finansieringsbeslut som bolaget fattat har varit att i bolaget har man snabbt och smidigt kunna organisera beviljandet av undantagsfinansiering till exempel i covid 19-situationen till följd av bolagets smidiga rekryteringsverksamhet. Med handlingsalternativet skulle man förlora möjligheten till smidigt rekrytering i bolaget i samband med undantagsfinansiering. Bolagiseringen av Business Finlands verksamhet har motiverats med de fördelar som bolagsformen möjliggör i samband med rekryteringsverksamhet samt med möjlighet att agera snabbt och flexibelt vid eventuella framtida bolagsarrangemang (se RP 158/2017 rd, s. 22‒23). Dessutom har finansministeriet i sin rekommendation om bolagisering konstaterat att bolagsformen möjliggör en mer omfattande personalpolitisk flexibilitet än ämbetsverksformen (VM/1064/00.00.01/2018, s. 7). Enligt rekommendationen kan man i affärsverksformen uppnå en stark affärsmässig smidighet och personalpolitisk flexibilitet utan att emellertid förlora effektiv styrning (s. 3). 

Avsikten är att överföra bolagets finansieringstjänster som omfattas av de minimis-villkoren från bolaget till finansieringsverket genom arbets- och näringsministeriets styrning, dock så att dessa tjänster inte överförs till finansieringsverket i sin helhet. Det är möjligt att förskjuta tyngdpunkten i de minimis-finansieringstjänsterna utan ändringar i lagen om Business Finland. 

Business Finlands verksamhet överförs i sin helhet på finansieringsverket

I remissvaren från 2020 på utkastet till regeringens proposition till riksdagen om ändring av lagen om Innovationsfinansieringsverket Business Finland och aktiebolaget Business Finland nämndes som ett handlingsalternativ överföring av Business Finlands verksamhet i sin helhet från bolaget till finansieringsverket. I det aktuella alternativet skulle Business Finlands hela verksamhet ske inom ramen för ett ämbetsverk. I regeringens proposition med förslag till den nuvarande lagen om Business Finland (RP 158/2017 rd, s. 22) finns en motivering till varför man inte stannade för verksamhet inom ramen för ett ämbetsverk vid beredningen av lagen. Enligt motiveringen skulle man genom det alternativet bland annat förlora många av fördelarna med att driva verksamheten i bolagsform, såsom att verksamheten kan ändras och vid behov riktas om snabbt. I en omvärld som är stadd i snabb förändring kan en aktör i form av ett bolag som särskilt fokuserar på kundservice smidigare än ett ämbetsverk svara på de förändringar i kundernas servicebehov som är svåra att prognostisera. Enligt motiveringen till regeringens proposition erbjuder bolagsformen bland annat möjlighet att agera snabbt och flexibelt vid eventuella framtida företagsombildningar. 

I beredningen av denna regeringsproposition har detta handlingsalternativ inte övervägts, eftersom det skulle undergräva de ursprungliga målen för lagen om Business Finland, som trädde i kraft vid ingången av 2018, där finansieringsverket och bolaget ingår i organisationsmodellen som separata aktörer. Bakom propositionen ligger i synnerhet behovet av att precisera bolagets offentliga förvaltningsuppgifter på det sätt som förutsätts i 124 § i grundlagen samt att svara på de problem som iakttagits i Business Finlands verksamhetsmodell och i lagstiftningen. Sålunda är det möjligt att svara på de bakomliggande orsakerna till de lagändringar som bereds med lindrigare metoder, till exempel genom att ändra lagstiftningen om och verksamhetsmodellen för Business Finland, än genom att överföra bolagets verksamhet i sin helhet på finansieringsverket. 

Utlandsnätverket kvarstår i bolaget

Business Finlands utlandsnätverks centrala uppgift är att tillhandahålla experttjänster samt lokal kompetens som beaktar förhållandena i landet för finländska företag som eftersträvar internationalisering. Enligt uppgifter i Business Finlands bokslut för 2021 omfattar Business Finlands utlandsnätverk över 150 experter i 34 stationeringsländer och 40 verksamhetsställen. Före Business Finlands organisationsreform svarade i huvudsak Finpro Oy för utlandsnätet, och i organisationsreformen överfördes uppgifterna på bolaget Business Finland. I 11 § 1 mom. 4–6 punkten i den gällande lagen om Business Finland fastställs bland annat bolagets uppgifter i anslutning till exporttillväxt och främjande av företags internationalisering, som Finpro Oy i huvudsak svarade för tidigare. Som ett sätt att organisera Business Finland kan man bedöma ett alternativ där bolaget skulle svara för Business Finlands utlandsnätverks verksamhet i enlighet med Finpros tidigare verksamhetsmodell och finansieringsverket å sin sida för Business Finlands övriga verksamhet, inklusive ovannämnda främjandeuppgifter, med undantag för de uppgifter som sköts i utlandsnätverket.  

Att organisera utlandsnätverket i bolagsform skulle bidra till att behålla fördelarna med verksamhet i bolagsform, som är bland annat smidig organisationsstruktur, möjlighet att snabbt rikta om verksamheten samt flexibel rekryteringsverksamhet. Bolagets främjandeuppgifter enligt lagens 11 § 1 mom. har inte ansetts inbegripa offentliga förvaltningsuppgifter, och därför har det ansetts att dessa uppgifter kan skötas i bolaget. I detta handlingsalternativ skulle främjandeuppgifterna och utlandsnätverkets uppgifter fördelas på två olika organisationer. Detta skulle kunna leda till att synergierna mellan Business Finlands tjänster minskar och därför har man inte stannat för detta handlingsalternativ i beredningen av propositionen.  

Den gällande uppgiftsfördelningen mellan finansieringsverket och bolaget kvarstår

Som ett handlingsalternativ kan man bedöma en modell där uppgiftsfördelningen mellan finansieringsverket och bolaget kvarstår oförändrad. Finansieringsverkets och bolagets uppgifter fastställs redan i den gällande lagen och förordningen om Business Finland. I den nuvarande lagens förarbeten angavs också att uppgiftsfördelningen mellan finansieringsverket och bolaget samt bolagets organisation preciseras medan genomförandet av reformen framskrider, dock fastställs uppgifterna i huvudsak i lagen (se RP 158/2017 rd, s. 5). Enligt lagens förarbeten har fördelningen av personal mellan ämbetsverket och bolaget uppskattats till 200 personer för ämbetsverket och 400 personer för bolaget efter stiftandet av lagen. Enligt Business Finlands bokslut för 2021 uppgick Business Finlands hela personal i slutet av 2021 till sammanlagt 713 person, varav 144 personer vid finansieringsverket och 569 personer i bolaget. Det skulle alltså gå att delvis klarlägga finansieringsverkets och bolagets uppgifter genom att styra Business Finland så att bolagets uppgifter och personal överförs till finansieringsverket. I riksdagens biträdande justitieombudsmans beslut påpekas emellertid omständigheter som gör att man kan anse att efter stiftandet av lagen om Business Finland har det i praktiken överförts sådana offentliga förvaltningsuppgifter på bolaget beträffande vilka det inte till alla delar föreskrivs tillräckligt exakt om i den gällande lagen om Business Finland på det sätt som förutsätts i 124 § i grundlagen. I VTV:s laglighetsgranskning och utvärderingen av Business Finland har det framförts synpunkter på Business Finlands organisationsstruktur som kan anses kräva att de offentliga förvaltningsuppgifterna preciseras på lagstiftningsnivå. Sålunda motsvarar detta handlingsalternativ inte tillräcklig dessa synpunkter på definitionen av bolagets offentliga förvaltningsuppgifter. 

5.2  Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet

I regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om Innovationsfinansieringsverket Business Finland och aktiebolaget Business Finland (RP 158/2017 rd, s. 13‒18) ingår en internationell jämförelse med vissa konkurrentländer. I regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om aktiebolaget Finpro Oy (RP 87/2015 rd, s. 4‒5) ingick en jämförelse av Business Finland Ab:s föregångare Finpro Oy med motsvarande organisationer i utlandet. 

6.1  Ändringen av lagen om Business Finland

Remissvaren 2020

Det utkast till regeringsproposition som bereddes 2020 var ute på remiss mellan den 1 och den 30 oktober 2020. Yttranden begärdes av statsrådets kanslis avdelning för ägarstyrning, justitieministeriet, finansministeriet, VTV, Innovationsfinansieringsverket Business Finland, Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf, Akava ry, FFC rf, STTK rf, Finlands näringsliv, Företagarna i Finland samt vissa professorer i författnings- och förvaltningsrätt. Begäran om utlåtande lades ut på arbets- och näringsministeriets webbplats (https://tem.fi/sv/-/lagutkast-pa-remiss-business-finland-ab-s-offentliga-forvaltningsuppgifter-preciseras).  

Sammanlagt 11 aktörer yttrade sig. Responsen på utkastet till regeringsproposition var delvis kritisk. Remissvaren gällde bland annat definitionen av Business Finlands offentliga förvaltningsuppgifter. Enligt flera remissinstanser var bolagets samtliga offentliga förvaltningsuppgifter inte tillräckligt definierade på lagnivå eller så var uppgifterna oklart definierade, detta gällde särskilt bolagets roll i Business Finlands finansieringsprocess. Dessutom ansågs ändamålsenlighetsbedömningen av överföringen av offentliga förvaltningsuppgifter från finansieringsverket på bolaget vara bristfällig. 

I remissvaren riktades kritik mot att det i utkastet till regeringsproposition byggdes upp en rättslig lösning utifrån Business Finlands nuvarande verksamhetsmodell samt finansieringsverkets och bolagets uppgiftsfördelning utan att verksamhetsmodellen hade granskats på nytt som en helhet. En del av remissinstanserna understödde att bolagets offentliga förvaltningsuppgifter skulle överföras på finansieringsverket i egenskap av myndighet, samt att ändamålsenligheten hos bolagiseringen av Business Finlands funktioner skulle omvärderas. I utkastet till proposition ingick en bestämmelse enligt vilken det skulle vara möjligt för bolaget att företräda finska staten i internationella organisationers förvaltningsorgan eller motsvarande internationella uppdrag. I remissvaren påpekades det att bolagets internationella representationsuppdrag borde preciseras och samtidigt borde man bedöma till vilken del bolaget kan sköta dessa uppgifter. I utlåtandena påpekades att det inte är möjligt att definiera offentliga förvaltningsuppgifter som ges utanför myndighetsapparaten enbart i serviceavtalet, utan det måste specificeras vilka uppgifter som kan anförtros utomstående och under vilka förutsättningar i den lag som gäller förvaltningsuppgifterna. Eftersom offentliga förvaltningsuppgifter eventuellt skulle ha kunnat överföras också genom serviceavtalet, ansågs på grund av remissvaren att bestämmelserna om tjänsteansvar var alltför snäva i utkastet till regeringsproposition.  

Utifrån remissvaren 2020 bearbetades utkastet till regeringsproposition under den fortsatta beredningen våren 2022 så att bolagets uppgifter preciserades i lagen och specialmotiveringen. Bestämmelsen om bolagets internationella representationsuppdrag ändrades så att arbets- och näringsministeriet eller finansieringsverket kan bemyndiga bolaget att sköta dessa uppgifter med beaktande av vissa internationella representationsuppdrag som bolaget inte kan sköta. Propositionen utökades med en ändamålsenlighetsbedömning av överföringen av offentliga förvaltningsuppgifter i fråga om bolagets preciserade uppgifter. I propositionen ströks omnämnandet av att det med stöd av serviceavtalet vore möjligt att överföra biträdande och tekniska uppgifter på bolaget. Förutom lagändringarna identifierades behov av vissa ändringar i Business Finlands organisationsmodell och experternas roller samt av att överföra vissa uppgifter från bolaget till finansieringsverket. Under den fortsatta beredningen beslöt man att överföra till exempel de uppgifter som hänför sig till bedömning av möjligheten att finansiera projekt samt till den detaljerade och innehållsmässiga projektrådgivningen samt vissa internationella representationsuppdrag från bolaget till finansieringsverket. 

Remissvaren 2022

Efter den fortsatta beredningen ordnades en remissbehandling av det finskspråkiga utkastet till regeringsproposition mellan den 9 maj och den 1 juli 2022 och om det svenskspråkiga utkastet till proposition mellan den 30 maj och den 22 juli 2022. Yttranden om utkastet till regeringsproposition begärdes via tjänsten Utlåtande.fi, där också vem som helst fick yttra sig om utkastet till proposition. Begäran om utlåtande skickades till följande aktörer: Statsrådets kanslis avdelning för ägarstyrning, justitieministeriet, finansministeriet, utrikesministeriet, Innovationsfinansieringsverket Business Finland, Migrationsverket, Dataombudsmannens byrå, UF-centret, VTV, Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf, AKAVA ry, FFC rf, STTK rf, Fackförbundet Pro, Finlands näringsliv, Företagarna i Finland, Business Finland Ab:s förtroendeombud samt vissa professorer i författnings- och förvaltningsrätt.  

Sammanlagt 22 aktörer yttrade sig. I utlåtandena konstaterades det att definitionen av de offentliga förvaltningsuppgifter som föreslås för bolaget fortfarande är något oklar. Detta gällde i synnerhet bolagets uppgifter i finansieringsprocessen, som vilar på finansieringsverkets ansvar, samt huruvida bolagets uppgifter har faktisk betydelse när Business Finlands kunder väljs och gallras fram. I utlåtandena framfördes också olika bedömningar av karaktären av offentliga förvaltningsuppgifter hos de uppgifter som föreslås för bolaget. I vissa utlåtanden konstaterades det att bolagets uppgifter att stödja finansieringsverkets informationssystem och digitala tjänster borde preciseras för att det ska vara möjligt att bedöma dessa uppgifters karaktär av offentliga förvaltningsuppgifter. På grund av remissvaren ändrades förteckningen över bolagets offentliga förvaltningsuppgifter enligt 11 § 3 mom. i propositionen. Bolagets offentliga förvaltningsuppgifter utökades med rådgivning som gäller finansieringsverkets digitala tjänster medan bolagets uppgifter att stödja finansieringsverket vid produktion och spridning av information samt i anslutning till informationssäkerheten ströks. Riksdagens biträdande justitieombudsman konstaterade i sitt utlåtande att dennes avgörande i fråga om bolagets offentliga förvaltningsuppgifter har beaktats på behörigt sätt i utkastet till proposition, för i fortsättningen kan endast finansieringsverkets anställda sköta uppgifter som hänför sig till detaljerad och innehållsmässig rådgivning samt till bedömning av möjligheten att finansiera projekt i fråga om finansieringsansökningar som ankommer på finansieringsverkets ansvar. 

I vissa utlåtanden ansågs att bestämmelsen om bolagets internationella representationsuppdrag är för vid och att det under den fortsatta beredningen borde beskrivas mer exakt i vissa uppdrag bolaget kan företräda Finland. På grund av remissvaren preciserades bestämmelsen så att endast arbets- och näringsministeriet har befogenhet att utnämna en anställd i bolaget att företräda Finland i internationella uppdrag, men ministeriet ska ha skyldighet att höra finansieringsverket före utnämningen. I bestämmelsen preciserades också förutsättningarna för att utnämna en anställd i bolaget till internationella representationsuppdrag. Dessutom fogades till propositionen ett bemyndigande att utfärda förordning, med stöd av vilket närmare bestämmelser får utfärdas om den information som ska ingå i en utnämning av en anställd i bolaget. 

I utlåtandena framfördes olika åsikter om sätten att organisera Business Finlands verksamhet. I vissa utlåtanden föreslogs att bolagets finansieringsverksamhet i sin helhet borde överföras till finansieringsverket. I utlåtandena kritiserades att man under lagberedningen hade beslutat att förkasta det handlingsalternativ som tydligast svarade på kritiken mot sättet att organisera Business Finland (se avsnitt 5. Alternativa handlingsvägar). I utlåtandena ansågs också bolagets och finansieringsverkets överlappande befogenheter i fråga om finansieringsbeslut som omfattas av de minimis-villkoren enligt 14 § 2 mom. vara problematiska. Under den fortsatta beredningen beslöt man att behålla bolagets befogenhet att fatta finansieringsbeslut som omfattas av de minimis-villkoren i den aktuella paragrafen för att det i framtiden ska vara möjligt att utnyttja bolagets finansieringsbeslut till exempel i situationer som gäller undantagsfinansiering. Avsikten är emellertid att i framtiden överföra bolagets finansieringsbeslut som omfattas av de minimis-villkoren till finansieringsverket genom arbets- och näringsministeriets styrning, vilket också skulle stärka lagens ursprungliga syfte att koncentrera Business Finlands myndighetsuppgifter till finansieringsverket.  

Konsekvensbedömningen samt bedömningen av olika handlingsalternativ i regeringens proposition preciserades och breddades utifrån remissvaren. Konsekvensbedömningen utökades till exempel med ett avsnitt om propositionens konsekvenser för dataskyddet, offentligheten och sekretessen i fråga om uppgifter. Till avsnittet om olika handlingsalternativ fogades Business Finlands personalrepresentanters åsikter om propositionens konsekvenser för Business Finlands verksamhet.  

I vissa utlåtanden framfördes detaljerade anmärkningar om dataskyddet och rätten att få uppgifter i utkastet till proposition. Utifrån utlåtandena ändrades och preciserades förslaget till 16 a § bland annat i fråga om grunden för behandling av personuppgifter och utnyttjandet av det nationella handlingsutrymme som dataskyddsförordningen tillåter. I propositionen preciserades dessutom motiveringen i fråga om nödvändig och proportionell behandling av personuppgifter samt behandlingens förenlighet med allmänt intresse. Bestämmelsen ändrades för att motsvara grundlagsutskottets etablerade utlåtandepraxis i fråga om utlämnande av sekretessbelagda uppgifter mellan myndigheter. 

Kommentarer från justitiekanslersämbetets förhandsgranskning 2022 

Justitiekanslersämbetet (JKÄ) kommenterade utkastet till regeringens proposition i samband med sin förhandsgranskning i november 2022. Enligt JKÄ råder det spänning mellan utnämningen av en anställd i bolaget till Finlands internationella representationsuppdrag och grundlagens bestämmelser om fördelningen av statliga uppdrag och internationella relationer. JKÄ förutsatte att bestämmelsen i propositionsutkastet preciseras så att utnämningen av en anställd i bolaget till representationsuppdrag begränsas till bolagets sakkunniguppgifter av främjande och teknisk karaktär som hör till Business Finlands verksamhetsområde och som inte innebär betydande utövning av offentlig makt. Bestämmelsen skulle också innehålla en karakterisering av vilka uppgifter som kan ingå i representationsuppdragen för en anställd i bolaget. Dessutom förutsatte JKÄ att det beskrivs i motiveringen till propositionen hur kraven på god förvaltning tryggas i fråga om bolagets finansieringsbeslut som omfattas av de minimis-villkoren och som bolaget svarar för med stöd av den gällande lagen om Business Finland. 

På grund av JKÄ:s kommentarer fattades beslutet att stryka bestämmelsen om utnämning av en anställd i bolaget till internationella representationsuppdrag. Det var inte möjligt att begränsa bolets representationsuppdrag i internationella organisationers förvaltningsorgan tillräckligt exakt på lagnivå eftersom bolagets representationsuppdrag är så mångsidiga. Dessutom var förhållandet mellan bolagets representationsuppdrag och förutsättningarna att sköta offentliga förvaltningsuppgifter oklart. Grundlagsutskottet har inte i sin tidigare utlåtandepraxis bedömt överföringen av Finlands internationella representationsuppdrag till andra än myndigheter i ljuset av grundlagens 124 §. Det beslöts att Finlands internationella representationsuppdrag som bolaget skött i nuläget och som har drag av offentliga förvaltningsuppgifter överförs i sin helhet till finansieringsverket genom omorganiseringen av Business Finlands verksamhet. Dessutom fogades till propositionens motivering ett omnämnande av att kraven på god förvaltning tryggas i fråga om bolagets finansieringsbeslut som omfattas av de minimis-villkoren. 

Remissvaren om övergångsbestämmelserna 2022

Under den fortsatta beredningen av lagen om Business Finland preciserades på lagnivå de offentliga förvaltningsuppgifter som bolaget sköter. På grund av preciseringarna av bolagets uppgifter utökades propositionen med bestämmelser om överföring av bolagets uppgifter och anställda till finansieringsverket och ändrades avsnittet om konsekvenser för organisation och personal. Utkasten till övergångsbestämmelser och konsekvensbedömningsavsnittet var ute på remiss mellan den 16 och den 27 september 2022. Utlåtanden begärdes via tjänsten Utlåtande.fi, där också vem som helst hade möjlighet att yttra sig om propositionsutkastet. Remisstiden var kortare än normalt på grund av brådskan. Utlåtanden begärdes av samma aktörer som tidigare i maj 2022 hade ombetts yttra sig om utkastet till regeringens proposition om ändring av lagen om Business Finland. Dessutom begärdes utlåtanden av de aktörer som tidigare hade avgett utlåtande om det utkastet till regeringsproposition. Dessa aktörer var riksdagens biträdande justitieombudsman, Business Finland-finansieringsverkets personalföreningen BF JUKO-TEK ry, undervisnings- och kulturministeriet, Finnish Lapland Tourist Board ry, Bildningsarbetsgivarna rf, Arbetsgivarna för servicebranscherna rf (Palta) och Teknologiindustrin rf. 

I det utkast till regeringsproposition som sändes på remiss föreslogs det att arbetsavtalsförhållandena för bolagets anställda skulle överföras till finansieringsverket utan att deras arbetsuppgifter skulle överföras till finansieringsverket. Enligt bestämmelserna skulle finansieringsverket ha rätt att besluta om arbetsuppgifterna och lönen för de anställda som överförs från bolaget. Den överförda personalens anställningsvillkor skulle till övriga delar bestämmas enligt den gällande lagstiftningen och statens tjänste- och arbetskollektivavtal. Överföringen av en anställd i bolaget till finansieringsverket skulle inte förutsätta samtycke, men den anställda skulle ha rätt att säga upp sitt arbetsavtalsförhållande vid tidpunkten för överföringen som alternativ till det arbete som erbjudits honom eller henne i finansieringsverket. I utkastet till regeringsproposition hade man inte stannat för att tillämpa bestämmelserna om överlåtelse av rörelse vid personalöverföringen, eftersom överföringen inte skulle uppfylla kännetecknen på överlåtelse av rörelse enligt 1 kap. 10 § i arbetsavtalslagen. Arbetsuppgifterna för de anställda som överförs från bolaget ändras i finansieringsverket, och arbetsuppgifterna för de anställda som överförs från bolaget behöver därför inte överföras som sådana.  

Sammanlagt 12 aktörer yttrade sig. I remissvaren understödde man i huvudsak att bolagets uppgifter och personal skulle överföras till finansieringsverket i form av överlåtelse av rörelse eller, om kännetecknen på överlåtelse av rörelse inte uppfylls, med iakttagande av principerna för överlåtelse av rörelse. En överlåtelse av rörelse ansågs trygga de till anställningsförhållandena anslutna rättigheterna för den personal som överförs från bolaget till finansieringsverket. Risken med den modell som presenterades i utkastet till regeringsproposition ansågs vara att de anställdas nuvarande anställningsvillkor försämras. I vissa utlåtanden understödde man dock modellen enligt utkastet till regeringsproposition för överföring av bolagets uppgifter och personal bland annat därför att i den föreslagna modellen skulle det vara möjligt att överföra bolagets uppgifter och personal till finansieringsverket på ett med tanke på situationen lämpligt och ändamålsenligt sätt. 

I vissa utlåtanden framfördes det i anslutning till bestämmelserna om överföring av bolagets uppgifter att uppgifter inte överförs från bolaget till finansieringsverket utan att endast uppgifter försvinner från bolaget. I remissvaren framfördes dessutom anmärkningar om övergångsbestämmelserna beträffande definitionen av myndigheternas uppgifter i ljuset av grundlagen. Den övergångstid på ett år för överföringen av uppgifter och personal som föreslogs i lagen understöddes i vissa utlåtanden bland annat för att Business Finland skulle kunna ändra sin verksamhet på ett kontrollerat sätt. I vissa utlåtanden motsatte man sig åter övergångstiden bland annat för att risken skulle vara att de anställda behandlas ojämlikt. I remissvaren ställdes också frågor i anslutning till övergångstiden, till exempel hur överföringen av uppgifter och personal inom ett år skulle genomföras i praktiken.  

I remissvaren framfördes det att typen av anställningsförhållande för de personer som överförs från bolaget till finansieringsverket borde vara tjänsteförhållande, eftersom de uppgifter som överförs från bolaget till finansieringsverket inbegriper offentliga förvaltningsuppgifter. I remissvaren ställdes också frågor om fastställande av anställningsvillkoren och tilläggspension för den personal som överförs från bolaget till finansieringsverket. Om det inte är möjligt för finansieringsverket att ge de anställda som överförs från bolaget till finansieringsverket tilläggspension, framfördes i remissvaren att de anställda borde få kompensation för detta i penningar, till exempel i form av en löneförhöjning.  

Under den fortsatta beredningen av propositionen beslöt man att ändra övergångsbestämmelserna så att på överföringen av bolagets uppgifter och personal tillämpas överlåtelse av rörelse enligt 1 kap. 10 § i arbetsavtalslagen så att oberoende av om kännetecknen på överlåtelse av rörelse är uppfyllda eller inte. Man beslöt att ändra propositionens bestämmelse om övergångstid så att bolagets uppgifter och personal överförs efter ikraftträdandet av lagen till finansieringsverket före utgången av 2024. Syftet med bestämmelsen är att trygga tillräcklig tid för Business Finland att genomföra behövliga ändringar i sin verksamhet. Till propositionens konsekvensbedömning fogades en beskrivning av fastställandet av tilläggspension för den personal som överförs från bolaget till finansieringsverket.  

6.2  Ändringen av lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice

Utlåtanden om utkastet till proposition som gäller ändring av 13 a kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice gavs av finansministeriet, UF-centret, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt Finanssiala ry. Kommunikationsministeriet och justitieministeriet samt Konkurrens- och konsumentverket meddelade att de inte yttrar sig om propositionen. 

UF-centret och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata understödde de föreslagna ändringarna. Även Finanssiala ry konstaterade i sitt utlåtande att man understöder de åtgärder som främjar och underlättar rekryteringen av utländska experter till Finland. 

Finansministeriet framförde i sitt utlåtande att arbets- och näringsministeriet ytterligare borde bedöma behovet av att avvika från 6 § 2 mom. i lagen om digitala tjänster. I utlåtandet konstaterades att i 6 § 2 mom. i lagen om digitala tjänster tillåts användning av även annan än stark autentisering av vägande och motiverade skäl under förutsättning att det ändå är fråga om en informationssäker identifieringstjänst. I utlåtandet konstaterades dessutom att de tjänster som nämns i motiveringen till den föreslagna 13 a kap. 2 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas applikation Finnish Authenticator och det ersättande e-tjänstverktyget för utlänningar) kan betraktas som tämligen informationssäkra och att syftet med dessa tjänster är att göra det möjligt för utländska medborgare att uträtta ärenden på ett informationssäkert sätt bland annat hos finska myndigheter. 

I finansministeriets utlåtande konstaterades dessutom att användningen av de identifieringstjänster som specificerats i propositionen vid inloggning i jobbsökarprofilen (av vägande och motiverade skäl) inte nödvändigtvis förutsätter avvikelse från 6 § 2 mom. i lagen om digitala tjänster under förutsättning att arbets- och näringsministeriet bedömer de risker som hänför sig till dataskyddet och utifrån riskbedömningen kommer fram till att de nämnda tjänsterna kan användas av vägande och motiverade skäl. I finansministeriets utlåtande konstaterades dessutom att om arbets- och näringsministeriet anser att identifiering av arbetsgivaren inte kan tillåtas på något annat sätt än med hjälp av stark autentisering är det bra att föreskriva särskilt om detta, eftersom absolut krav på stark autentisering är ett undantag från vad som föreskrivs i lagen om digitala tjänster.  

UF-centret konstaterade i sitt utlåtande att det anser att ett distransregistreringsverktyg för utlänningar inte lämpar sig för inloggning på plattformen. UF-centret ansåg att det är bra att det i propositionen nämns andra lämpliga metoder med vilkas hjälp kundorienterad inloggning och identifiering på serviceplattformen för skapande av en jobbsökarprofil kan möjliggöras. UF-centret påpekade i sitt utlåtande att för att främja matchning vore det ändamålsenligt om bestämmelserna skulle göra det möjligt även för experter på arbets- och näringstjänster att söka och granska publicerade jobbsökarprofiler. 

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata föreslog i sitt utlåtande att även möjlighet att uträtta ärenden över gränserna skulle beaktas så att en utländsk användare kan identifiera sig med ett identifieringsverktyg enligt förordningen (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster som utfärdats av en annan EU-medlemsstat. Dessutom påpekade Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i sitt utlåtande att e-tjänstverktyget för utlänningar är avgiftsbelagt samt att användningen av e-tjänstverktyget för utlänningar förutsätter med stöd av den lagstiftning om reform av personbeteckningen som är under beredning (VN/25041/2020) att informationssystemet har förmåga att hålla isär identiteter som skapats genom distansregistrering från identifiering ansikte mot ansikte och kan förutsätta ändringar i informationssystemet. 

I Finanssiala ry:s utlåtande konstaterades att man av propositionen får uppfattningen att användarnamn och lösenordskombination med eventuell tilläggsbekräftelse skulle vara ett tillräckligt sätt att identifiera den som skapat profilen och verifiera hans eller hennes identitet. I utlåtandet konstaterades också att staten i början av 2023 kommer att lansera digitalt identitetsbevis, identifieringsverktyg för fysiska personer (alternativt verktyg till digitalt identitetsbevis) samt e-tjänstverktyg för utlänningar på marknaden. Av dessa har de två förstnämnda åtminstone tillitsnivån väsentlig, dvs. de är så att säga förtroendenätsdugliga. Enligt Finanssiala ry:s åsikt borde man svara på de utmaningar i anslutning till skapandet av profiler, publicering och offentliggörande som förts fram i propositionen med hjälp av dessa kundoberoende lösningar.  

Under den fortsatta beredningen har arbets- och näringsministeriet på grund av responsen bedömt behovet att avvika från bestämmelserna i 6 § 2 mom. i lagen om digitala tjänster. Utifrån bedömningen har propositionen ändrats så att där föreskrivs inte separat om möjlighet att avvika från bestämmelserna i 6 § 2 mom. i lagen om digitala tjänster när det är fråga om identifiering av den som skapar en jobbsökarprofil i samband med inloggning på serviceplattformen. De som skapar jobbsökarprofiler kan utöver stark autentisering identifiera sig på det sätt som 6 § 2 mom. i lagen om digitala tjänster möjliggör med hjälp av någon annan informationssäker identifieringsmetod. 

Sammandrag av utlåtandena samt utlåtandena finns på webbadressen: https://tem.fi/sv/projekt?tunnus=TEM013:00/2020.  

7.1  Lagen om Innovationsfinansieringsverket Business Finland och aktiebolaget Business Finland

1 §.Finansieringsverket, bolaget och den av dessa bildade helheten Business Finland. Det föreslås att 4 mom. ändras så att det i momentet hänvisas till Business Finland Venture Capital Ab i stället för aktiebolaget Tekes Venture Capital Ab. Tekes Venture Capital Ab:s namn ändrades till Business Finland Venture Capital Ab i samband med Business Finlands organisationsreform 2018. Det är fråga om en teknisk ändring av bestämmelsen. Business Finland Venture Capital Ab:s verksamhet baserar sig på lagen om statens helägda aktiebolag Business Finland Venture Capital Ab (967/2013). 

11 §.Bolagets uppgifter. I den gällande paragrafens 1 mom. beskrivs bolagets främjandeuppgifter. Det föreslås att paragrafen utökas med ett nytt 2 mom., där det föreskrivs om bolagets självständiga uppgifter, och ett nytt 3 mom., där det föreskrivs om bolagets uppgifter som stödjer finansieringsverkets verksamhet.  

Det föreslås att 1 mom. 6 punkten ändras så att i slutet av punkten görs en teknisk ändring av skiljetecknet. 

Det föreslås att paragrafens 1 mom. utökas med en ny 7 punkt, enligt vilken bolagets uppgift är att främja experters invandring till Finland. Uppgiften har redan ansetts ingå i bolagets uppgift enligt 11 § 1 mom. 4 punkten i den gällande lagen om Business Finland. Bestämmelsens syfte är att precisera bolagets nuvarande uppgift. I momentet avses med experter utländska yrkesutbildade, specialsakkunniga, tillväxtföretagare, forskare, studerande och återflyttare. Bolaget ska för sin del sköta den statliga Work in Finland-funktionen inom ramen för denna uppgift. Bolaget är en del av det nationella nätverket Talent Boost, vars syfte är att främja Finlands förmåga att locka och hålla kvar experter och hjälpa företag att hitta och rekrytera de internationella arbetstagare som de behöver. Från början av 2022 har Business Finlands Talent Boost-verksamhet samt andra uppgifter i anslutning till främjande av experters invandring koncentrerats till enheten Work in Finland. I bestämmelsen avses med främjande av experters invandring åtgärder i syfte att locka experter att flytta till Finland samt att utveckla servicestigar för experter och det operativa arbetet i anslutning härtill. I denna uppgift för bolaget ingår också att främja internationell rekrytering. Bolaget ska för sin del ansvara för den servicehelhet som gäller internationell rekrytering tillsammans med UF-centret, NTM-centralerna och arbets- och näringsbyråerna. Bolagets uppgift ska samordnas med UF-centrets uppgifter i anslutning till internationell rekrytering, som kommer att förändras i och med reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024.  

Bolagets uppgift ska innefatta kommunikation, utvecklande av digitala tjänster och samordning av tjänsterna med nätverket Talent Boost, varigenom företagen ges stöd och information samt uppmuntras att anställda experter för att stödja tillväxt och internationalisering. Dessutom ska bolagets uppgift inbegripa information om landsbilden, marknadsföring och kampanjer som riktas till experter. Bolaget ska också länka utländska kompetenskoncentrationer och experter till tillväxt- och innovationssystem i Finland. Bolaget kan sköta denna uppgift för att stödja FUI-verksamhetens internationalisering och lockandet av investeringar. För att främja arbets- och studierelaterade invandring utvecklar Business Finland också långsiktiga partnerskap i utreseländerna. Bolaget ska svara för samordningen av samarbetet kring de regionala service- och samarbetsmodeller (Talent Hub) som hänför sig till internationella experter. 

I paragrafens nya 2 mom. preciseras definitionen av de offentliga förvaltningsuppgifter som bolaget sköter självständigt utifrån den gällande lagen om Business Finland. I momentet konstateras i informativt syfte att till bolagets uppgifter hör de uppgifter enligt lagens 14 § 2 och 3 mom. som gäller finansieringsbeslut.  

I paragrafens nya 3 mom. preciseras bolagets offentliga förvaltningsuppgifter när dessa uppgifter stödjer finansieringsverkets verksamhet. Också dessa uppgifter utgår från de uppgifter som bolaget sköter med stöd av den gällande lagen om Business Finland.  

Enligt förslaget till 11 § 3 mom. 1 punkten ska bolaget samla in och producera information om marknaden samt Business Finlands kunder och deras projekt samt gör utredningar i anslutning till denna information. Projekten kan vara ett enskilt företags projekt eller forskningsorganisationers projekt eller gemensamma projekt för ekosystem som bildas av företag eller företag och forskningsorganisationer. Inom ekosystem delar olika sammanslutningar av företag och andra organisationer ett gemensamt mål och skapar genom samarbete mera värde än vad de kan åstadkomma ensamma. När bolaget samlar in eller producerar information eller gör utredningar i anslutning till informationen inför beredningen av finansieringsverkets beslut enligt 14 §, utför bolaget en uppgift som kan bedömas ha karaktären av offentlig förvaltningsuppgift. 

De uppgifter som bolaget samlar in och producerar är sådana som behövs vid behandlingen av finansieringsverkets finansiella ärenden. Sådana uppgifter är till exempel beskrivningar av företags nuläge och ekonomiska situation, uppskattningar av företags storleksklass enligt EU-definition samt olika tillväxtvisioner för företag och uppgifter om deras förmåga. Bolaget kan också göra utredningar utifrån de insamlade och producerade uppgifterna vilkas syfte är att stödja finansieringsverket vid behandling, beredning och beslutsfattande som gäller finansiella ärenden.  

Bolaget registrerar den kund- och marknadsinformation som det samlar in och producerar i ett elektroniskt kundinformationssystem, där uppgifterna i enlighet med lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster (293/2017, nedan lagen om kundinformationssystemet) är tillgängliga för finansieringsverket och även andra aktörer som omfattas av lagens tillämpningsområde, i praktiken andra Team Finland-aktörer, såsom NTM-centralerna och Finnvera Abp, och kan utnyttjas när finansieringsbeslut bereds. Arbets- och näringsministeriet svarar för kundinformationssystemets allmänna funktion. De uppgifter som andra Team Finland-aktörer producerar för systemet är på motsvarande sätt tillgängliga för bolaget och finansieringsverket. Enligt 7 § i lagen om kundinformationssystemet får i kundinformationssystemet för företagstjänster registreras bland annat bedömningar av ett företags förutsättningar för lönsam verksamhet, uppgifter om planer för utvecklande av företagets affärsverksamhet samt sådana andra uppgifter om ett företag än de som avses i 7 § 2 mom. 1‒6 punkten och som behövs när beslut om beviljande och utbetalning av stöd eller finansiering fattas och användningen av dem övervakas samt för att tillhandahålla företagstjänster. Enligt 16 § 3 mom. om tillsyn över bolaget och utlämnande av uppgifter i den gällande lagen om Business Finland finns bestämmelser om utlämnande av uppgifter för tillhandahållande av företagstjänster i lagen om kundinformationssystemet. Bolaget svarar för att de uppgifter som det registrerat är korrekta och uppdaterade med stöd av 6 § 3 mom. i lagen om kundinformationssystemet. I 8 § i den lagen finns dessutom bestämmelser om säkerställande av uppgifternas kvalitet. 

Bolaget underhåller också uppgifter om ekosystem och deras parter samt om tjänster som tillhandahållits ekosystem och om efterfrågan på finansiering för gemensamma projekt. Kundinformationssystemet är ett sätt att hantera ett enskilt företags projekt samt olika parters gemensamma projekt som en helhet. Fördelen med produktion av centraliserad kund- och marknadsinformation är att samma kund- och marknadsinformation är tillgänglig för alla Team Finland-aktörer och varje aktör behöver inte producera informationen separat. 

På finansieringsverkets ansvar ankommer att organisera och svara för hela behandlingen av finansiella ärenden som omfattas av dess ansvar. Finansieringsverket svarar för föredragningen av finansieringsbeslutet och för beslutsfattandet i anslutning därtill. Ansvaret innebär också att finansieringsverket är med och preciserar och utmanar kundens eventuella finansieringsobjekt innan finansieringsansökan har inletts i finansieringsverket. Även detaljerad och innehållsmässig rådgivning i anslutning till finansiella ärenden vilar på finansieringsverkets ansvar. I ett finansiellt ärende bedöms både företaget och det projekt som ska finansieras, och för bedömningen svarar finansieringsverket, men finansieringsverket kan använda uppgifter som bolaget samlat in och producerat som underlag för bedömningen. Finansieringsverket svarar också för uppföljning av finansieringsbeslutet efter att det fattats, för tillhandahållande av finansieringstjänster, olika rapporter om finansieringen och för uppgifter i anslutning till utbetalningen.  

Trots den uppgift i anslutning till insamling och produktion av information som föreslås för bolaget med stöd av momentet i fråga bör finansieringsverket vid behov kunna fullgöra sin skyldighet att utreda ett ärende enligt 31 § i förvaltningslagen. Sålunda måste finansieringsverket ha kvar tillräcklig självständig förmåga att utreda ett ärende trots bolagets uppgift att stödja insamling och produktion av information. 

Enligt förslaget till 11 § 3 mom. 2 punkten är det bolagets uppgift att kartlägga kundernas servicebehov och att ge råd som gäller detta. Dessa uppgifter kan anses höra till bolagets offentliga förvaltningsuppgifter till den del det är fråga om stödjande och biträdande uppgifter som hänför sig till de uppgifter som finansieringsverket ansvarar för. I uppgiften stödjer bolaget finansieringsverket vid fullgörandet av rådgivningsskyldigheten enligt 8 § i förvaltningslagen. De uppgifter för bolaget som avses i bestämmelsen gäller inte bolagets övriga rådgivningsuppgifter, som inte hänför sig till stödjandet av verksamhet som finansieringsverket ansvarar för. De uppgifter i anslutning till kartläggning av servicebehovet och rådgivning som gäller detta som föreslås för bolaget undanröjer ändå inte finansieringsverkets skyldighet att vid behov ge sina kunder råd med stöd av 8 § i förvaltningslagen. Detta innebär att finansieringsverket måste har kvar tillräcklig självständig förmåga att ge sina kunder råd trots de stödjande uppgifter som föreslagits för bolaget. 

Business Finland utnyttjar kund- och marknadsinformation samt interna kundklassificeringsverktyg i hanteringen av kundrelationer. I den interna kundklassificeringen utnyttjas bland annat information som fåtts av kunderna och bedöms kundernas tillväxtpotential, innovativitet och förutsättningar för ansvarsfull affärsverksamhet. Genom bättre kundkännedom är det möjligt att tillhandahålla kunderna de mest lämpliga tjänsterna och bemöta kunderna enligt lika kriterier. Genom kundrelationsmodellen fastställs inte tillträdet till finansieringstjänster eller tillgången på finansieringsmöjligheter, utan strävan är att garantera kunderna en kundstig som motsvarar deras behov och främja kundtillfredsställelsen. I finansieringstjänsterna, bedömningen av möjligheterna att finansiera projekt och finansieringsbesluten tillämpas kriterierna för den aktuella finansieringstjänsten, vilka inte påverkas av den interna kundklassificeringen. 

Som ett led i bolagets rådgivning informeras kunderna om företagstjänster och förutsättningarna att ansöka om dessa tjänster som bolaget, finansieringsverket och andra aktörer i nätverket Team Finland tillhandahåller enligt kundernas behov och situation. Nätverket Team Finland samlar alla statligt finansierade internationaliseringstjänster som inbegriper rådgivning och finansieringstjänster för företag. Bolaget tillhandahåller rådgivning som en del av den tjänstehelhet för företag som nätverket Team Finland utgör samt svarar för nätverkets kundrådgivning i den inledande fasen och hänvisar kunderna till tjänsterna. Bolaget kan till exempel kartlägga kundernas behov av offentliga företagstjänster, hänvisa kunderna till lämpliga offentliga företagstjänster och utforma kundens servicestig, dvs. företagets behov av tjänster för att företaget ska kunna uppnå sitt tillväxtmål.  

Som stöd för utformning av servicestigen kan bolaget göra upp en kundrelationsplan tillsammans med kunden. I planen kan man beskriva bland annat kundens nuvarande marknadssituation, strategi och tillväxtmål, de Business Finland-tjänster som kunden använder samt de Business Finland-tjänster som bolagets anställda kan föreslå för kunden som stöd för tillväxten. Kundrelationsplanen är inte av rättsligt bindande karaktär. Bolaget producerar uppgifter för kundrelationsplanen med stöd av sin uppgift enligt 11 § 3 mom. 1 punkten i förslaget. Syftet med bolagets rådgivning är att hänvisa kunderna till rätta tjänster och att styra Business Finlands resurser till kunder som faktiskt har behov av de tjänster som Business Finland tillhandahåller. Om man under bolagets rådgivning upptäcker att ett företag kan ha nytta av finansieringsverkets finansiering, kan företaget informeras om möjligheten att söka sig till finansieringsverkets tjänster. Vid behov hänvisas företaget på samma sätt till andra Team Finland-aktörers tjänster. Om man i bolaget märker att nätverket Team Finlands eller Business Finlands tjänster inte motsvarar företagets behov, kan det informeras om möjligheten att söka sig till privata tjänster. I samband med rådgivningen om tjänster kan bolaget tillhandahålla allmän rådgivning om ansökan om finansiering, finansieringskriterier och anvisningar.  

I 11 § 1 mom. i den gällande lagen definieras bolagets främjandeuppgifter med anknytning till främjande av bland annat exporttillväxt och företags internationalisering. Uppgifterna enligt 11 § 3 mom. 2 punkten i förslaget har koppling i synnerhet till dessa främjandeuppgifter för bolaget. Inom ramen för dessa främjandeuppgifter kan bolaget till exempel tillhandahålla rådgivning om Business Finlands kunders tillväxt- och internationaliseringsplaner och bistå vid uppställandet av mål i anslutning till dessa planer. Vid rådgivningen kan bolaget också erbjuda bedömning av till exempel ett enskilt företags innovativa verksamhet, företags tillväxtvision och tillväxtplan samt internationaliseringsplan. Som ett led i denna rådgivning kan bolaget bistå vid preciseringen av ett enskilt företags mål samt utmana kundens planer med beaktande av att detaljerad och innehållsmässig rådgivning som gäller finansiella ärenden som vilar på finansieringsverkets ansvar hör till finansieringsverket.  

Inom ramen för sin rådgivningsuppgift kan bolaget även bistå med att bygga ekosystem av organisationer samt klarlägga ekosystemens syften och mål. Bolaget tillhandahåller också ekosystemen olika informations-, nätverkande och rådgivningstjänster i olika faser av ekosystemets livscykel. Rådgivning för ekosystem kan innebära bland annat att man hjälper kunden att identifiera tillväxtmöjligheter och marknader, sätta mål och identifiera samarbetspartner samt identifiera och skapa olika nätverk. Bolagets rådgivning kan också innefatta att utmana kundens tillväxtvision. I en senare fas kan rådgivningen fokusera på att facilitera affärsmodellen och även i övrigt fungera som stöd vid identifieringen av affärsmodeller och utvidgningen av nätverk. Denna rådgivning för ekosystemparterna inbegriper inte detaljerad och innehållsmässig rådgivning om finansiella ärenden, utan rådgivningen gäller hantering av hela ekosystem.  

Detaljerad och innehållsmässig rådgivning om projektets finansieringsduglighet och bedömning av slagkraften i anslutning därtill hör till finansieringsverkets uppgifter i fråga om den finansiering som finansieringsverket ansvarar för. Om man under bolagets rådgivning upptäcker att det behövs detaljerad information om finansieringsverkets finanseringstjänster eller att ett företag behöver detaljerade råd om dess projekt som eventuellt kommer att finansieras, överförs behandlingen av det finansiella ärendet på finansieringsverket. Bolagets rådgivning i fråga om ett finansiellt ärende kan vara sådan allmän rådgivning som beskrivs ovan, men finansieringsverkets detaljerade och innehållsmässiga rådgivning om finansiella ärenden vilar på finansieringsverkets ansvar. Finansieringsverket ansvarar för att försäkra sig om att en enskild företagskunds projekt är slagkraftigt genom att bedöma den innovativa verksamhetens omfattning och hur den utnyttjas i affärsverksamheten, behövliga personella och penningresurser samt identifiera de delar av projektet som inte kan få finansiering. För att säkerställa att kunderna behandlas jämlikt är det nödvändigt att finansieringsverkets detaljerade rådgivning om finansiella ärenden fås hos endast en aktör, dvs. finansieringsverket. 

Finansieringsverket och bolaget kan bistå Business Finlands kunder med att sätta och precisera mål samt utmana och utvärdera deras planer (s.k. sparring). Det finns dock skillnader mellan finansieringsverkets och bolagets sparring. Med finansieringsverkets sparring avses rådgivning till företag för att utveckla möjligheterna till finansiering för deras finansieringsobjekt och finansieringens slagkraft. Till detta hänför sig också utvärdering av målet för den affärsverksamhet som är föremål för det planerade projekt som kommer att finansieras och av affärsmodellens konkurrenskraft med avseende på möjligheten till finansiering. Med bolagets sparring avses att utmana företaget på ett övergripande sätt och engagera det att utveckla sin affärsmodell samt sina tillväxt- och internationaliseringsplaner och att undanröja tillväxthinder. Bolagets sparring inbegriper också rådgivning om nyttiga tjänster och deras lämplighet för företaget i syfte att främja de ovannämnda målen. 

En ansökan som ett företag lämnat in utan förhandskontakt eller förhandsrådgivning behandlas på samma sätt som en ansökan från ett företag som har varit i kontakt med bolaget på förhand och som har fått rådgivning av bolaget. Företagen behandlas enligt jämlika kriterier när det gäller finansieringsbeslut. Finansieringsansökningar som gäller finansieringstjänster som finansieringsverket och bolaget ansvarar för bedöms enligt jämlika kriterier som godkänts av finansieringsverket och som baserar sig på EU:s bestämmelser om statligt stöd och den nationella lagstiftningen oberoende av om kunderna tidigare har varit kunder hos bolaget eller eventuellt andra Team Finland-aktörer. 

I enlighet med förslaget till 11 § 3 mom. 3 punkten är det bolagets uppgift att stödja finansieringsverket vid bedömning och analys av uppgifter som hänför sig till utlåtanden om uppehållstillstånd och fortsatta tillstånd för tillväxtföretagare samt vid utredningar i anslutning till dessa uppgifter. Bestämmelser om finansieringsverkets uppgift att ge utlåtande i ärenden som gäller uppehållstillstånd för tillväxtföretagare finns i 47 h § 1 mom. i utlänningslagen (301/2004) och i ärenden som gäller fortsatt tillstånd i 54 a § 2 mom. i den lagen. Det är finansieringsverket som bereder utlåtandena och beslutar att ge utlåtande till Migrationsverket i ärenden som gäller uppehållstillstånd och fortsatt tillstånd för tillväxtföretagare. Enligt förslaget ska bolaget emellertid delta i den inledande beredningen av utlåtandena till exempel genom att bedöma uppgifterna om dem som ansöker om tillstånd. Evalueringen av tillväxtföretagare baserar sig i praktiken på samma kriterier som bolaget tillämpar när det bedömer förutsättningarna för att bevilja Tempo-finansiering. Tempo-finansiering bygger på lagen om allmänna förutsättningar för stöd som beviljas för ekonomisk verksamhet (429/2016), statsrådets förordning om finansiering av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och Business Finlands etablerade och offentliggjorda praxis som kompletterar dessa. Bolagets stöduppgift ska inte innefatta befogenhet att besluta om avgivande av utlåtanden om uppehållstillstånd och fortsatta tillstånd för tillväxtföretagare, utan denna befogenhet tillkommer endast finansieringsverket. Detta förutsätter också att finansieringsverket har tillräcklig självständiga förmåga att bedöma kriterierna för utlåtanden trots den stöduppgift som föreslås för bolaget. 

I enlighet med 11 § 3 mom. 4 punkten i propositionen stödjer bolaget finansieringsverket genom att genomföra rådgivning som gäller användningen av finansieringsverkets digitala tjänster. Enligt 5 § 2 mom. i lagen om digitala tjänster ska myndigheterna i sina digitala tjänster offentliggöra kontaktuppgifter av vilka det framgår var allmänheten har möjlighet att få råd i användningen av en myndighets digitala tjänster. Uppgiften har samband med myndigheternas rådgivningsskyldighet enligt 8 § 1 mom. i förvaltningslagen. Enligt förarbetena till lagen om digitala tjänster (RP 60/2018 rd, s. 69) är avsikten med den föreslagna lagen att se till att alla myndigheter har ordnat ett tillräckligt stöd i användningen av de digitala tjänsterna och att det aktivt erbjuds förvaltningens kunder. Det stöd som den föreslagna bestämmelsen avser är tekniskt stöd i anslutning till användningen av en tjänst. Enligt förarbetena till lagen i fråga kan en myndighet också ordna användarstödet i fråga om digitala tjänster via en privat aktör, om det finns en separat bestämmelse om det i lag. Bland annat rådgivande telefonservice har ansetts vara en offentlig förvaltningsuppgift som förutsätter en bestämmelse i lag för att kunna anförtros någon annan än en myndighet (GrUU 11/2006 rd). Sålunda innehåller propositionen bestämmelser om bolagets uppgift att genomföra rådgivning som gäller användningen av digitala tjänster för finansieringsverkets kunder.  

Enligt 2 § 1 mom. 5 punkten i lagen om digitala tjänster innefattar definitionen av myndighet i den lag andra aktörer till den del de sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Sålunda berör myndigheternas skyldigheter enligt lagen om digitala tjänster bolaget till den del som det sköter offentliga förvaltningsuppgifter. 

Det nuvarande 2 mom. föreslås bli 4 mom. 

13 §.Serviceavtalet mellan finansieringsverket och bolaget. Det föreslås att paragrafen om serviceavtalet mellan finansieringsverket och bolaget preciseras så att de bestämmelser specificeras som gäller bolagets uppgifter och som ligger till grund för de åtgärder och den årliga ersättning som kan överenskommas genom serviceavtalet. Till denna del utökas paragrafen med hänvisningar till bolagets uppgifter enligt lagens 11 § och 14 § 2 och 3 mom. I den gällande bestämmelsen hänvisas endast allmänt till bolagets lagstadgade uppgifter utan att hänvisa till enskilda bestämmelser om bolagets uppgifter. 

Syftet med dessa ändringar är inte att förändra serviceavtalets syfte och genom avtalet ska inte heller i fortsättningen offentliga förvaltningsuppgifter kunna överföras till bolaget i större utsträckning än vad som föreskrivs i lagen. 

14 §.Finansieringsbeslut. Det föreslås att 1 mom. i den finskspråkiga paragrafen preciseras genom att det hänvisas till ”valtionavustus” i stället för ”valtiontuki”. Finansieringsverket kan bevilja även statsunderstöd som inte innehåller statsstöd, till exempelvis offentliga organisationer. I den svenskspråkiga paragrafen ändras 1 mom. inte. 

Enligt det gällande 2 mom. kan utöver finansieringsverket även bolaget fatta sådana i statsunderstödslagen avsedda beslut om att bevilja, ändra eller betala ut statsunderstöd som omfattas av de minimis-villkoren och vars värde inte överskrider 100 000 euro. Det föreslås att definitionen av det maximala statsunderstödet på 100 000 euro enligt bestämmelsen preciseras så att bolaget kan fatta beslut vars värde i fråga om ett enskilt beslut inte överskrider 100 000 euro per företag. 

De statsunderstöd som bolaget beviljar omfattas vad EU:s statsstödsreglering beträffar av de minimis-villkoren, dvs. bolagets beviljande av statsunderstöd grundar sig på Europeiska kommissionen så kallade de minimis-förordning (kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse). Beslut om beviljande av de minimis-understöd fattas alltid för ett enskilt företag i Business Finland. Definitionen av den beviljade finansieringens maximibelopp, i fråga om ett enskilt beslut högst 100 000 euro per företag, motsvarar också de minimis-förordningens bestämmelser och den etablerade tolkningen av dem. Enligt den etablerade tolkningen av EU-bestämmelserna får statsunderstöd som omfattas av de minimis-villkoren och som riktas till samma projekt inte heller spjälkas upp på ett konstlat sätt. Sålunda är det inte tillåtet att beloppet av ett enskilt understöd som bolaget beviljar ett företag underskrider lagens maximibelopp 100 000 euro, men att det sammanlagda beloppet av understöd som genom separata beslut beviljas samma företag för samma projekt överskrider detta maximibelopp. Dessutom får enligt de minimis-förordningen det sammanlagda beloppet av stöd av mindre betydelse som en medlemsstat beviljar ett företag inte överskrida 200 000 euro under en period av tre på varandra följande skatteår, vilket begränsar maximibeloppet av alla understöd som omfattas av de minimis-villkoren och som beviljas ett företag. 

Det föreslås också att 2 mom. ändras så att det i stället för bolagets tjänstemän hänvisas till bolagets anställda. I det finskspråkiga momentet hänvisas det dessutom till ”valtionavustus” i stället för ”valtiontuki”, medan det svenskspråkiga momentet förblir oförändrat till denna del. 

Den finskspråkiga paragrafens 3 mom. ändras inte. Den svenskspråkiga paragrafens 3 mom. ändras så att det hänvisas till ordet ”statsunderstöd” i stället för ”statsbidrag”.  

Det föreslås att det nuvarande finskspråkiga 4 mom., som gäller återkrav, inställning av utbetalning, avslutande av utbetalning och granskning av stödtagarna, preciseras så att det hänvisas till ”valtionavustus” i stället för ”valtiontuki”, medan det svenskspråkiga momentet förblir oförändrat till denna del. I 4 mom. hänvisas det dessutom till mottagarna av statsunderstöd och inte till stödtagarna. Till momentet fogas att finansieringsverket beslutar om inställning av utbetalning och bestämmande om återbetalning av lån när det gäller lån som beviljats av finansieringsverket. I enlighet med 4 a § 1 mom. i lagen om lagen om statens helägda aktiebolag Business Finland Venture Capital Ab beslutar finansieringsverket om avbrytande och återkrav av statligt stöd som hänför sig till investeringar som Business Finland Venture Capital Ab:s mottagarfond har gjort. 

Det föreslås att paragrafens 5 mom. upphävs. Bestämmelser om straffrättsligt tjänsteansvar för bolagets anställda föreslås ingå i den nya 14 a §. 

14 a §.Tjänsteansvar och skadeståndsansvar för bolagets anställda. Det föreslås att lagen utökas med en ny 14 a §, där det föreskrivs om tjänsteansvar och skadeståndsansvar för bolagets anställda.  

I den föreslagna paragrafen föreskrivs det att straffrättsligt ansvar ska tillämpas på bolagets anställda när det utför uppgifter som ska betraktas som offentliga förvaltningsuppgifter. Enligt 14 § 5 mom. om finansieringsbeslut i den gällande lagen ska bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på bolagets anställda när de utför offentliga förvaltningsuppgifter enligt denna lag. Denna bestämmelse har emellertid kunnat tolkas som att den hänför sig endast till offentliga förvaltningsuppgifter i samband med finansieringsbeslut som bolaget fattar med stöd av 14 § 2 mom. I den praktiska verksamheten har det således delvis varit oklart till vilka uppgifter det straffrättsliga tjänsteansvaret för bolagets anställda hänför sig. För tydlighetens skull föreslås det att det föreskrivs om tjänsteansvar för bolagets anställda i en ny bestämmelse. Bestämmelsen innehåll motsvarar det nuvarande 14 § 5 mom., enligt vilket straffrättsligt tjänsteansvar ska tillämpas på dem som föredrar och fattar finansieringsbeslut i bolaget. Bestämmelserna om tjänsteansvar utvidgas så att de ska tillämpas på bolagets anställda när de sköter offentliga förvaltningsuppgifter som avses i 11 § 3 mom. och 14 § 2 och 3 mom.  

I den föreslagna paragrafen föreskrivs det också om skadeståndsansvar för bolagets anställda. I momentet intas en standardhänvisning till tillämpning av skadeståndslagen. Ersättning för skador som orsakats av skötseln av en offentlig förvaltningsuppgift som enligt lagen hör till bolaget bedöms på motsvarande sätt som om skadan skulle ha orsakats i myndighetsverksamhet. Enligt 3 kap. 2 § 1 mom. i skadeståndslagen är ett offentligt samfund skyldigt att ersätta en skada som förorsakats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Samma skadeståndsskyldighet åligger ett annat samfund som på grund av lag, förordning eller bemyndigande i lag handhar en offentlig uppgift. För att ett samfund ska bli ersättningsansvarigt förutsätts enligt 3 kap. 2 § 2 mom. i skadeståndslagen att de krav blivit åsidosatta som med hänsyn till verksamhetens art och ändamål skäligen kan ställas på fullgörandet av åtgärden eller uppgiften. 

15 §.Sökande av ändring. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras så att det i paragrafen föreskrivs om sökande av ändring.  

I paragrafen görs ändringar av förtydligande och teknisk karaktär. Syftet med ändringarna är också att paragrafen ska börja motsvara det nuvarande sättet att skriva bestämmelser om sökande av ändring. Det föreslås att paragrafen ändras så att omprövning av ett beslut av finansieringsverket eller av ett beslut av bolaget i ett ärende som avses i 14 § 2 mom. får begäras hos finansieringsverket. Syftet med ändringen är att precisera de beslut i vilka ändring får sökas för bolagets del. Till paragrafen fogas en hänvisning till förvaltningslagen (434/2003), där det föreskrivs om begäran om omprövning.  

Dessutom ändras den gällande paragrafen om ändringssökande med beaktande av att bestämmelser om sökande av ändring hos förvaltningsdomstolarna finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019), som trädde i kraft den 1 januari 2020. Genom den nya lagen upphävdes förvaltningsprocesslagen (586/1996). I paragrafen stryks omnämnandet av att över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Syftet med ändringen är att förenkla paragrafen, och ändringen inverkar inte på sökandet av ändring i förvaltningsdomstolens beslut. 

16 §.Tillsyn över bolaget samt utlämnande av uppgifter. Det föreslås att den finskspråkiga paragrafens 1 mom. ändras så att det hänvisas till ”valtionavustus” i stället för ”valtiontuki”. Den svenskspråkiga paragrafens 1 mom. förblir oförändrat. 

Paragrafens 2 mom. utökas med att bolaget ska trots sekretessbestämmelserna vara skyldigt att lämna finansieringsverket de uppgifter som är nödvändiga för finansieringsverkets utlåtanden om uppehållstillstånd och fortsatta tillstånd för tillväxtföretagare. Bestämmelser om finansieringsverkets utlåtande i ärenden som gäller uppehållstillstånd för tillväxtföretagare finns i 47 h § 1 mom. i utlänningslagen och i ärenden som gäller fortsatt tillstånd för tillväxtföretagare i 54 a § 2 mom. i den lagen. Bolaget har redan i nuläget haft möjlighet att lämna uppgifter till finansieringsverket i ärenden som gäller tillstånd för tillväxtföretagare, och därför är syftet med den föreslagna ändringen att på lagnivå precisera bolagets skyldighet att lämna uppgifter. Med stöd av den föreslagna skyldigheten att lämna uppgifter ska bolaget ge finansieringsverket bolagets bedömningar och utredningar i tillståndsärenden som gäller till exempel tillväxtföretagare och som har att göra med om företaget uppfyller villkoren för beviljande av Tempo-finansiering. Bestämmelser om bolagets bedömnings- och utredningsuppgift i anslutning till utlåtanden som gäller tillväxtföretagare finns i 11 § 3 mom. 3 punkten i propositionen. Dessa bedömningar och utredningar av bolaget kan innehålla sekretessbelagd information om företagshemligheter eller omständigheter som hänför sig till privat näringsverksamhet och utlämnandet av den kan orsaka ekonomiska skador för näringsidkaren. De uppgifter som bolaget lämnar till finansieringsverket kan innehålla personuppgifter som bolaget har fått i samband med sin bedömnings- och utredningsuppgift i anslutning till utlåtanden. I ärenden som gäller uppehållstillstånd och fortsatt tillstånd för tillväxtföretagare är finansieringsverket personuppgiftsansvarig och bolaget personuppgiftsbiträde enligt dataskyddsförordningen. 

Paragrafens 3 mom. ändras inte. 

Det föreslås att paragrafen utökas med ett nytt 4 mom., där det föreskrivs om tystnadsplikt för bolagets anställda, som har fått sekretessbelagda uppgifter av ministeriet eller finansieringsverket med stöd av 16 § 2 mom. i samband med skötseln av sina uppgifter enligt lagen. Offentlighetslagen ska tillämpas på skötseln av bolagets offentliga förvaltningsuppgifter till den del som de innebär utövning av offentlig makt enligt 4 § 2 mom. i offentlighetslagen. Sålunda blir till exempel sekretessbestämmelserna om företagshemligheter tillämpliga på bolagets verksamhet till den del som bolaget utövar offentlig makt när det utför offentliga förvaltningsuppgifter. Alla offentliga förvaltningsuppgifter som bolaget sköter innebär ändå inte utövning av offentlig makt. Bestämmelsens syfte är att trygga sekretessen för uppgifter i bolaget när offentlighetslagen och dess sekretessbestämmelser inte tillämpas på bolagets verksamhet. När uppgifter utlämnas ska ministeriet eller finansieringsverket underrätta bolaget om vilka uppgifter som är sekretessbelagda.  

I bestämmelsen förbjuds bolagets anställda att röja eller lämna ut sekretessbelagda uppgifter till utomstående eller att använda dem för sin egen eller någon annans vinning eller för att skada någon. I bestämmelsen föreskrivs det dessutom om personer som har rätt att behandla sekretessbelagda uppgifter. Sekretessbelagda uppgifter får i bolaget behandlas endast av de personer till vilkas arbetsuppgifter det hör att behandla dessa sekretessbelagda uppgifter. Att de personer som deltar i hanteringen av sekretessbelagda uppgifter är tillförlitliga och oförvitliga ska kontrolleras med de medel som lagstiftningen erbjuder, såsom med säkerhetsutredningar av personerna. Personerna ska också utbildas i korrekt behandling av uppgifterna.  

16 a §.Finansieringsverkets rätt att få uppgifter av Migrationsverket. Det föreslås att lagen utökas med en ny 16 a § om finansieringsverkets rätt att få uppgifter av Migrationsverket. I paragrafen föreskrivs om finansieringsverkets rätt att få uppgifter av Migrationsverket när finansieringsverket överväger om det ska ge ett positivt utlåtande i ärenden enligt 54 a § 2 mom. i utlänningslagen som gäller fortsatt tillstånd för tillväxtföretagare. Med stöd av 54 a § 2 mom. i utlänningslagen kan Migrationsverket begära utlåtande av finansieringsverket i ett ärende som gäller fortsatt tillstånd för en tillväxtföretagare, varför Migrationsverket kan avgöra ett ärende som gäller fortsatt tillstånd också utan finansieringsverkets utlåtande. Enligt 29 § i offentlighetslagen kan en myndighet till en annan myndighet lämna ut uppgifter ur sekretessbelagda handlingar, om i lag särskilt tagits in uttryckliga bestämmelser om rätten att lämna ut eller att få uppgifter. Med stöd av den föreslagna bestämmelsen ska finansieringsverket ha rätt att få uppgifter trots sekretessbestämmelserna och avgiftsfritt av Migrationsverket. I nuläget har finansieringsverket inte haft direkt rätt att få uppgifter av Migrationsverket i ärenden som gäller fortsatt tillstånd för tillväxtföretagare, och därför har finansieringsverket varit tvunget att begära behövliga uppgifter direkt av den som ansökt om fortsatt tillstånd. Bestämmelserna om finansieringsverkets nya rätt att få uppgifter gör det smidigare att få information i ärenden där finanseringsverket överväger om det ska ge ett positivt utlåtande.  

I paragrafens 1 mom. är finansieringsverkets rätt att få sekretessbelagda uppgifter bunden till huruvida uppgifterna är nödvändiga för finansieringsverkets uppgift enligt 54 a § 2 mom. i utlänningslagen om utlåtande i ärenden som gäller fortsatt tillstånd för tillväxtföretagare. I bestämmelsen riktas finansieringsverkets rätt att få uppgifter till ansökan om fortsatt tillstånd och dess bilagor. Med stöd av bestämmelsen ska finansieringsverket ha rätt att av Migrationsverket få till exempel namnet på den som ansöker om fortsatt tillstånd, kontaktuppgifter samt FO-nummer. Dessutom ska finansieringsverket ha rätt att få uppgifter om huruvida den sökande har beviljats uppehållstillstånd och när tillståndet har beviljats samt uppgifter om hur länge den sökande har vistats i Finland. Finansieringsverket ska också ha rätt att få uppgifter om ändringar i den sökandes ursprungliga affärsplan, som låg till grund för finansieringsverkets tidigare positiva utlåtande i ett ärende som gällde tillväxtföretagarens första uppehållstillstånd. Finansieringsverket bör av Migrationsverket få de uppgifter som ingår i ansökan om fortsatt tillstånd och dess bilagor om ändringar i andra sådana tillväxtföretagares (personer som hör till den sökandes s.k. team) verksamhet som tidigare tillsammans med den sökande har ansökt om finansieringsverkets utlåtande i ett ärende som gällde tillväxtföretagarens första uppehållstillstånd. Dessa uppgifter kan innehålla uppgifter om nuläget beträffande den sökandes team i Finland, till exempel är de personer som hör till teamet fortfarande tillväxtföretagare i Finland eller är de personer som hör till teamet engagerade i företagets verksamhet i Finland. Med hjälp av ovannämnda uppgifter är det möjligt för finansieringsverket att bedöma om det är fråga om samma eller motsvarande företagsverksamhet som när det första tillståndet söktes. Dessutom är det möjligt för finansieringsverket att bedöma de resultat som uppnåtts i företagets och teamets verksamhet samt företagets framtida verksamhetsförutsättningar i Finland.  

Enligt paragrafens 2 mom. ska finansieringsverkets rätt att få uppgifter gälla uppgifter som är nödvändiga för lämnande av utlåtanden om fortsatta tillstånd för tillväxtföretagare och som gäller huruvida andra tillväxtföretagare har beviljats uppehållstillstånd eller fortsatt tillstånd och när tillstånden har beviljats eller uppgifter om anhängiga ansökningar om uppehållstillstånd eller fortsatta tillstånd för andra tillväxtföretagare. Rätten att få uppgifter ska gälla uppgifter som Migrationsverket innehar om ovannämnda ärenden. Finansieringsverkets rätt att få uppgifter ska ändå inte gälla innehållet i ett beviljat uppehållstillstånd eller en anhängig ansökan om uppehållstillstånd eller grunden för ett tillstånd eller en ansökan om tillstånd. I momentet hänvisar andra tillväxtföretagare till personer som hör till den sökandes team och som tidigare tillsammans med den sökande har ansökt om finansieringsverkets utlåtande i ett ärende som gällde tillväxtföretagarens första uppehållstillstånd. Bestämmelser om finansieringsverkets utlåtande i ärenden som gäller uppehållstillstånd för tillväxtföretagare finns i 47 h § 1 mom. i utlänningslagen. Syftet med bestämmelsen är att ge finansieringsverket rätt att få sådana uppgifter som Migrationsverket innehar om tillstånd som beviljats personer som hör till teamet eller om anhängiga ansökningar om tillstånd och som inte omfattas av rätten att få uppgifter enligt 1 mom. i den föreslagna paragrafen. 

Med stöd av rätten att få uppgifter enligt 1 och 2 mom. kan finansieringsverket av Migrationsverket få sekretessbelagda uppgifter som kan omfatta till exempel uppgifter som gäller en juridisk persons privata företagshemlighet. Eftersom de ärenden som gäller utlåtanden om fortsatta tillstånd för tillväxtföretagare är mycket varierande är det inte ändamålsenligt att i den föreslagna bestämmelsen uttömmande beskriva de uppgifter som omfattas av finansieringsverkets rätt att få uppgifter. I och med rätten att få uppgifter enligt 1 och 2 mom. bildas också ett register vid finansieringsverket i enlighet med definitionen i artikel 4.6 i dataskyddsförordningen. Till de personuppgifter som omfattas av finansieringsverkets rätt att få uppgifter hör till exempel namn och kontaktuppgifter för den som ansökt om fortsatt tillstånd. Till den del som rätten att få uppgifter enligt 1 och 2 mom. omfattar verksamhet som en näringsidkare bedriver som privat rörelse (inte i form av en juridisk person) kan uppgifter som berörs av rätten att få uppgifter innehålla personuppgifter som inte är offentliga. FO-numret för ett grundat företag är offentligt. Finansieringsverkets rätt att behandla personuppgifter följer av den grund som avses i artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen, dvs. behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. Syftet med behandlingen av personuppgifter är att avge finansieringsverkets utlåtande i enlighet med 54 a § 2 mom. i utlänningslagen. I 1 och 2 mom. är finanseringsverkets rätt att få uppgifter begränsad till endast de uppgifter som är nödvändiga för att sköta finansieringsverkets uppgift enligt utlänningslagen. I de uppgifter som Migrationsverket lämnar till finansieringsverket ingår inte särskilda kategorier av personuppgifter enligt artikel 9.1 i dataskyddsförordningen. 

Migrationsverket lämnar ut uppgifterna till finansieringsverket i form av ett eller flera engångsurval. Migrationsverket lämnar ut uppgifterna i skyddad form eller på något annat informationssäkert sätt som används allmänt till en person som är anställd i finansieringsverket och till vars arbetsuppgifter det hör att behandla uppgifterna i fråga.  

7.2  Lagen om offentlig arbetskrafts och företagsservice

2 §.Skapande av en jobbsökarprofil och uppgifter om den. Det föreslås att 1 mom. ändras så att det inte längre anges separat hur den som skapar en jobbsökarprofil ska identifiera sig på serviceplattformen. Syftet med den föreslagna ändringen är att göra det möjligt för en större grupp av användare än nu att skapa en jobbsökarprofil.  

Enligt gällande lag förutsätter inloggning på serviceplattformen stark autentisering. Kravet på stark autentisering medför dock att endast personer med tillgång till en metod för stark autentisering såsom finländska bankkoder eller ett identifieringsverktyg enligt förordningen (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster (eIDAS-förordningen och eIDAS-identifiering) som utfärdats av en annan EU-medlemsstat kan skapa en jobbsökarprofil. I praktiken kan bland annat utländska arbetssökande som inte kommer från en EU-medlemsstat och som är intresserade av att arbeta i Finland inte skapa en jobbsökarprofil eller använda matchningsfunktionen på Jobbmarknaden, eftersom de inte har tillgång till lämplig stark autentisering.  

Bestämmelser om identifiering av tjänsteanvändare finns i 6 § i lagen om digitala tjänster. I 1 mom. i den paragrafen finns bestämmelser om när myndigheterna kan kräva elektronisk identifiering av en användare av digitala tjänster och i 2 mom. bestämmelser om när en person ska identifieras med hjälp av stark autentisering eller någon annan informationssäker identifieringstjänst. Denna allmänna reglering i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster gör det möjligt att identifiera skapare av jobbsökarprofiler på ett informationssäkert sätt. Tack vare den behöver det inte anges särskilt i lag att skapande av en jobbsökarprofil alltid förutsätter stark autentisering. För tydlighetens skull föreslås det dock en informativ hänvisning till lagen om tillhandahållande av digitala tjänster i 1 mom. 

Enligt 6 § 2 mom. i lagen om digitala tjänster ska stark autentisering tillämpas om det är möjligt att få se och använda sekretessbelagt datainnehåll i en digital tjänst. Det är frivilligt att skapa en jobbsökningsprofil och att den som skapar en sådan bestämmer vilka uppgifter som ska ingå i profilen. Eftersom det inte helt och hållet går att utesluta att jobbsökarprofiler i något fall, även om det bara skulle vara tillfälligt, kan innehålla uppgifter som enligt lag är sekretessbelagda, är bedömningen att 6 § 2 mom. i lagen om digitala tjänster i princip ska tillämpas på identifieringen av den som skapar en jobbsökarprofil. 

Att den som skapar en jobbsökarprofil identifieras på det sätt som avses i 6 § 2 mom. i lagen om digitala tjänster gör att inloggning på serviceplattformen för skapande av en jobbsökarprofil fortsättningsvis ske genom stark autentisering, men enligt förslaget blir det möjligt att införa också andra motsvarande informationssäkra former av elektronisk identifiering av användare. Utländska arbetssökande ska kunna logga in på serviceplattformen för att skapa en jobbsökarprofil och identifiera sig med hjälp av till exempel applikationen Finnish Authenticator eller en eventuellt ny digital metod för verifiering av identiteten som har beretts inom ett projekt hos finansministeriet som gäller utveckling av den digitala identiteten och möjligheterna för användning av digital identitet (VM161:00/2020) eller på något annat informationssäkert sätt. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om digital identitet (RP 133/2022 rd) har lämnats till riksdagen den 15 september 2022. 

Också i fråga om identifiering av andra användare av arbets- och näringsförvaltningens e-tjänster tillämpas fortsättningsvis 6 § i lagen om digitala tjänster. 

3 §.Publicering av en jobbsökarprofil och sökning av profiler. Ordalydelsen i 2 mom. ändras till att motsvara ordalydelsen i föreslagna 2 § 1 mom. avseende inloggning på serviceplattformen och identifiering av användaren. På samma sätt som i nuläget ska även i fortsättningen endast arbetsgivare som är inloggade på serviceplattformen kunna söka och granska publicerade jobbsökarprofiler. Inloggning kommer fortsättningsvis att förutsätta identifiering och godkännande av användarvillkoren för plattformen. Momentets ordalydelse ändras dock till att motsvara ordalydelsen i föreslagna 2 § 1 mom. avseende inloggning på serviceplattformen och identifiering av användaren, så att det i fråga om identifieringssättet hänvisas till 6 § 2 mom. i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster. Arbetsgivare ska alltså även i fortsättningen i första hand identifieras med hjälp av stark autentisering. 

Stark autentisering av arbetsgivare som använder plattformen är fortsättningsvis ett viktigt krav för att säkerställa att den person som publicerar en arbetsmöjlighet på plattformen har rätt att representera företaget i fråga. Stark autentisering skapar bättre förutsättningar att vid behov utreda missbruk i användningen av plattformen i efterhand. Stark autentisering av arbetsgivare är motiverat också därför att arbetsgivare kommer åt att söka och granska personuppgifter som gäller andra än dem själva. Jobbsökarprofiler är i princip anonyma men de kan innehålla länkar till exempel till sociala medier eller en kombination av personuppgifter som avslöjar identiteten hos den som skapat profilen. Dessutom går det inte helt och hållet att utesluta att jobbsökarprofiler i något fall, även om det bara skulle vara tillfälligt, kan innehålla uppgifter som är sekretessbelagda, även om jobbsökarprofiler enligt 13 a kap. 2 § 2 mom. inte får innehålla sådana uppgifter. 

12.1  Överföring av offentliga förvaltningsuppgifter till andra än myndigheter

Propositionens syfte är att precisera bolaget Business Finlands uppgifter särskilt till den del de innehåller element av offentliga förvaltningsuppgifter. Propositionen har koppling till de förutsättningar att överföra offentliga förvaltningsuppgifter på andra än myndigheter som anges i 124 § i grundlagen. Enligt 124 § i grundlagen kan offentliga förvaltningsuppgifter anförtros andra än myndigheter endast genom lag eller med stöd av lag, om det behövs för en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna och det inte äventyrar de grundläggande fri- och rättigheterna, rättssäkerheten eller andra krav på god förvaltning. Uppgifter som innebär betydande utövning av offentlig makt får dock ges endast myndigheter.  

Grundlagsutskottet har gett ett utlåtande (GrUU 50/2017 rd) om regeringens proposition med förslag till lag om Innovationsfinansieringsverket Business Finland och aktiebolaget Business Finland (RP 158/2017 rd). I den här propositionen bedöms inte förutsättningarna att överför offentliga förvaltningsuppgifter från finansieringsverket till bolaget till den del som grundlagsutskottet har bedömt i saken i samband med att lagen stiftades. I propositionen har dock beaktats att det finns ett behov av mer exakta definitioner när det gäller bolagets offentliga förvaltningsuppgifter. Förutom bedömningen nedan har förutsättningarna att överföra offentliga förvaltningsuppgifter till andra än myndigheten bedömts i de föregående avsnitten (avsnitt 7. Specialmotivering, avsnitt 5. Alternativa handlingsvägar). 

12.2  Jämlikhet

Enligt 6 § 1 mom. i grundlagen är alla lika inför lagen. I 2 mom. ingår ett diskrimineringsförbud som kompletterar den allmänna jämlikhetsbestämmelsen och enligt vilket ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av de orsaker som uppräknas separat i bestämmelsen eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Jämlikhetsbestämmelsen riktas också till lagstiftaren. En lag kan inte godtyckligt ge medborgare eller medborgargrupper en gynnsammare eller ogynnsammare ställning än andra. Å andra sidan är det typiskt för lagstiftningen att den för ett visst godtagbart samhälleligt intresses skull bemöter människor olika för att främja bland annat faktisk jämställdhet (se t.ex. RP 309/1993 rd, s. 46 och GrUU 55/2016 rd, s. 2). Grundlagsutskottet har brukat understryka att inga skarpa gränser för lagstiftarens prövning kan härledas ur jämlikhetsprincipen då en reglering i överensstämmelse med den rådande samhällsutvecklingen eftersträvas. Det centrala är huruvida den aktuella särbehandlingen är godtagbar med hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheterna. Utskottet har i olika sammanhang ur grundlagens jämlikhetsbestämmelser härlett ett krav på att särbehandling inte får vara godtycklig och skillnaderna inte får bli oskäliga (se t.ex. GrUB 11/2009 rd, s. 2 och GrUU 18/2006 rd, s. 2/II).  

Grundlagens jämlikhetsbestämmelse gäller i princip endast människor. Jämlikhetsprincipen kan emellertid ha betydelse även vid bedömningen av bestämmelser som gäller juridiska personer, framför allt om bestämmelserna indirekt kan påverka fysiska personers rättsliga ställning. Aspektens betydelse blir desto mindre ju avlägsnare detta samband är (GrUU 11/2012 rd, s. 2/II, GrUU 37/2010 rd, s. 3/I). Grundlagsutskottet har i sin utlåtandepraxis också ansett att lagstiftaren har större spelrum med hänsyn till egendomsskyddet när skyldigheterna gäller börsbolag eller andra juridiska personer med stor förmögenhetsmassa än när bestämmelserna har mycket omedelbara effekter för de fysiska personerna bakom den juridiska personen (GrUU 74/2018 rd, s. 2–3, GrUU 10/2007 rd, s. 2/I, GrUU 32/2004 rd, s. 2/I, GrUU 61/2002 rd, s. 3‒4, GrUU 34/2000 rd, s. 2). 

I enlighet med 11 § 3 mom. 2 punkten i propositionen som gäller ändring av lagen om Business Finland omfattar bolagets uppgifter för att stödja finansieringsverkets verksamhet kartläggning av kundernas servicebehov och rådgivning som gäller detta. Som ett led i dessa uppgifter ska det vara möjligt att klassificera kunder i Business Finlands interna system. Klassificeringen påverkar vilken modell som används för att sköta den aktuella kundrelationen och hur mycket av Business Finlands resurser som allokeras till en viss kund. Bolagets kundklassificering handlar inte om att välja kunder till Business Finland och klassificeringen inverkar inte på kundernas rättigheter att ansöka om finansiering hos Business Finland. Bolagets kartläggning kan emellertid de facto leda till att kunderna särbehandlas. Sålunda måste propositionen bedömas med avseende på 6 § i grundlagen.  

De kunder som anlitar Business Finlands tjänster är i huvudsak juridiska personer, såsom företag och forskningsorganisationer. Om kunden är stor eller har stor förmögenhetsmassa kan man anta att jämlikhetsbestämmelsen är av mindre betydelse för fysiska personers rättsliga ställning. I fråga om små kunder och kunder med liten förmögenhetsmassa kan jämlikhetsbestämmelsen ha större indirekt inverkan på fysiska personers rättsliga ställning. Största delen av Business Finlands nya företagskunder inom innovationsfinansieringen var små och medelstora företag eller mikroföretag 2017‒2021 Business Finlands bokslut 2021, s. 55..  

I propositionen kan klassificeringen av kunderna betraktas som motiverad, eftersom kundernas egenskaper och förmågor skiljer sig åt. Kunderna skiljer sig från varandra vad gäller till exempel storlek, bransch, livscykel samt tillväxt- och internationaliseringsplaner, varför man behöver tillämpa olika kundrelationsmodeller när kunderna betjänas och erbjuda kunderna olika tjänster utifrån deras behov. Vid bedömningen bör man också beakta att kunderna inte har subjektiv rätt att få vissa av Business Finlands tjänster (jfr GrUU 46/2006 rd, s. 2/II). Det är också motiverat att särbehandla kunderna med tanke på effektiv användning av Business Finlands resurser, verksamhetens slagkraft och en ändamålsenlig inriktning av tjänsterna. Eftersom beslutet om klassificeringen av en kund inte påverkar kundens rättigheter att ansöka om finansiering hos Business Finland eller på hur finansieringsansökan behandlas, kan särbehandlingen av kunder i Business Finlands servicemodell inte betraktas som oskälig. Beviljandet av finansiering till kunderna baserar sig på gällande lagstiftning. Finansieringsverket har fastställt finansieringskriterier som kompletterar lagstiftningen och som bestämmer vilka kunder som får finansiering och vilka slags tjänster kunderna får. Bolagets anställda tillämpar de finansieringskriterier som finansieringsverket fastställt när de bestämmer kundrelationsmodellen. Av dessa orsaker kan särbehandlingen av kunderna inte anses vara godtycklig.  

12.3  Skydd för privatlivet

Skydd för personuppgifter

I propositionen föreskrivs det om nya rättigheter att få uppgifter och skyldigheter att lämna uppgifter. Sålunda är propositionen av betydelse med avseende på skyddet för privatlivet enligt 10 § i grundlagen. Enligt 10 § i grundlagen har var och en rätt till skydd för privatlivet. Enligt 1 mom. är vars och ens privatliv, heder och hemfrid tryggade. Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas dessutom genom lag. 

Grundlagsutskottets tolkningspraxis har varit att lagstiftarens handlingsutrymme begränsas både av bestämmelsen om skydd för privatlivet och av att skyddet för personuppgifter delvis ingår i samma moment som skyddet för privatlivet. Lagstiftaren måste således tillgodose denna rätt på ett sätt som är godtagbart med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna över lag. Bestämmelsen hänvisar till behovet att genom lagstiftning trygga individens rättsskydd och skydd för privatlivet när personuppgifter behandlas. Om man ser till skyddet för personuppgifter har grundlagsutskottet ansett det viktigt att reglera bland annat det tillåtna användningsändamålet inklusive rätten att överlåta registrerade uppgifter. Dessutom ska regleringen av dessa faktorer på lagnivå vara heltäckande och detaljerad. (se t.ex. GrUU 31/2017 rd, s. 2, GrUU 42/2016 rd, s. 2, GrUU 38/2016 rd, s. 2).  

Enligt grundlagsutskottets uppfattning på senare tid finns det inget hinder för att kraven på räckvidd för, exakthet hos och noggrann avgränsning av bestämmelser om skyddet av personuppgifter till vissa delar kan uppfyllas genom en allmän unionsförordning eller genom en allmän nationell lag. (se också GrUU 2/2018 rd, s. 4‒8, GrUU 31/2017 rd, s. 3‒4, GrUU 5/2017 rd, s. 9 och GrUU 38/2016 rd, s. 4). Enligt grundlagsutskottets uppfattning på senare tid bör lagstiftaren vara restriktiv när det gäller att införa nationell speciallagstiftning och sådan lagstiftning bör vara avgränsad till nödvändiga bestämmelser inom ramen för det nationella handlingsutrymme som dataskyddsförordningen medger (se t.ex. GrUU 20/2020, s. 3, GrUU 26/2018 rd, s. 2‒3 och GrUU 14/2018 rd, s. 4‒5). Utskottet ser det dock som klart att behovet av speciallagstiftning i enlighet med det riskbaserade synsätt som också krävs i dataskyddsförordningen måste bedömas utifrån de hot och risker som behandlingen av personuppgifter orsakar. Ju större risk fysiska personers rättigheter och friheter utsätts för på grund av behandlingen, desto mer motiverat är det med mer detaljerade bestämmelser. Denna omständighet är av särskild betydelse när det gäller behandling av känsliga uppgifter (se t.ex. GrUU 14/2018 rd, s. 5). 

När behandlingen av personuppgifter grundar sig på artikel 6.1 c och e i dataskyddsförordningen, får medlemsstaterna använda det handlingsutrymme som avses i artikel 6.2 och 6.3 i förordningen och utfärda mer specifika bestämmelser än förordningen. De nationella bestämmelserna kan gälla bland annat de villkor som ska gälla för lagenlig behandling, vilken typ av uppgifter som ska behandlas, utlämnande av uppgifter, ändamålsbegränsningar och förfaranden för behandling. Sådana speciallagstiftning ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas.  

Grunden för behandling av personuppgifter i förslaget till 16 a §, som gäller finansieringsverkets rätt att få uppgifter av Migrationsverket, i propositionen som gäller ändring av lagen om Business Finland är artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen, i enlighet med vilken behandlingen av personuppgifter ska vara nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. Sålunda grundar sig de föreslagna bestämmelserna om behandling av personuppgifter på det nationella handlingsutrymmet enligt artikel 6 i dataskyddsförordningen. Enligt förslaget kan finansieringsverket behandla uppgifter som det fått av Migrationsverket för ett ändamål som angetts i propositionen, dvs. för att ge finansieringsverkets utlåtande i ett ärende som gäller fortsatt tillstånd för tillväxtföretagare och som det föreskrivs om i 54 a § 2 mom. i utlänningslagen. De uppgifter som det föreslås att ska utlämnas är begränsade till endast uppgifter som är nödvändiga för att sköta finansieringsverkets uppgift enligt 54 a § 2 mom. i utlänningslagen. Utanför finansieringsverkets föreslagna rätt att få uppgifter ställs således till exempel uppgifter som finansieringsverket behöver för utlåtande enligt 47 h § 1 mom. i utlänningslagen och som gäller uppehållstillstånd för tillväxtföretagare (s.k. första tillstånd). Den föreslagna rätten att få uppgifter minskar den administrativa bördan för den som ansöker om fortsatt tillstånd och gör det smidigare för finansieringsverket att få uppgifter av Migrationsverket i ärenden som gäller fortsatta tillstånd för tillväxtföretagare i stället för att finansieringsverket skulle vara tvunget att begära uppgifter direkt av den som ansöker om fortsatt tillstånd. Sålunda uppfyller propositionen kravet på ett mål av allmänt intresse samt kravet på proportionalitet. De uppgifter som Migrationsverket lämnar till finansieringsverket inbegriper inte särskilda kategorier av personuppgifter enligt artikel 9.1 i dataskyddsförordningen. 

I propositionen föreslås det att 13 a kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras så att det i kapitlet inte längre föreskrivs särskilt om det sätt på vilket en användare ska identifieras när han eller hon loggar in på den serviceplattform som avses i kapitlet, utan bestämmelserna i lagen om digitala tjänster ska tillämpas på identifieringen av användaren. De föreslagna ändringarna inverkar på behandlingen av personuppgifter på plattformen.  

Skapande av en jobbsökarprofil förutsätter enligt den gällande lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice inloggning på serviceplattformen och inloggning förutsätter stark autentisering. De föreslagna bestämmelserna om inloggning på serviceplattformen avviker från de gällande på så vis att i fråga om elektronisk identifiering av användaren hänvisas det till 6 § i lagen om digitala tjänster, där det föreskrivs om elektronisk identifiering av tjänsteanvändarna. I 1 mom. i den paragrafen ingår bestämmelser om när myndigheterna kan kräva elektronisk identifiering av en användare av digitala tjänster och i 2 mom. föreskrivs det om när en person ska identifieras med hjälp av stark autentisering eller någon annan motsvarande informationssäker identifieringstjänst.  

Den som skapar en jobbsökarprofil kan identifieras informationssäkert med stöd av de allmänna bestämmelser i lagen om digitala tjänster som beskrivs ovan. Inloggning på serviceplattformen för att skapa en jobbsökarprofil ska således i fortsättningen inte förutsätta enbart stark autentisering, utan det ska vara möjligt att identifiera användaren även med hjälp av någon annan informationssäker identifieringsmetod. Syftet med de föreslagna bestämmelserna är främja likabehandlingen av kunder hos offentlig arbetskraftsservice så att det ska vara möjligt för en större kundkrets än nu inklusive utländska jobbsökande att skapa en jobbsökarprofil. 

Enligt 6 § 2 mom. i lagen om digitala tjänster ska stark autentisering användas, om det är möjligt att få se och använda sekretessbelagt datainnehåll i en digital tjänst. Inloggning på serviceplattformen ska även i fortsättningen kräva stark autentisering av arbetsgivaranvändare, men det föreslås att bestämmelserna ändras så att det i fråga om identifiering hänvisas till 6 § 2 mom. i lagen om digitala tjänster. Arbetsgivare som är inloggade på serviceplattformen kan söka och granska även andra personuppgifter än sådana som gäller dem själva. Eftersom det inte helt och hållet går att utesluta att jobbsökarprofiler i något fall, även om det bara skulle vara tillfälligt, kan innehålla uppgifter som enligt lag är sekretessbelagda, har det ansetts nödvändigt att förskriva om möjlighet att vid behov även i fortsättningen identifiera den som skapar en jobbsökarprofil med hjälp av stark autentisering eller någon annan informationssäker identifieringsmetod med stöd allmän lagstiftning. I praktiken ska arbetsgivaranvändare även i fortsättningen identifieras med hjälp av stark autentisering. 

De allmänna bestämmelserna om elektronisk identifiering av tjänsteanvändare i lagen om digitala tjänster reglerar på ett med tanke på skyddet för personuppgifter exakt sätt även identifieringen av dem som skapar jobbsökarprofiler samt av arbetsgivare som granskar profilerna. Den gällande lagens specialbestämmelse anses av denna orsak inte nödvändig med tanke på skyddet för personuppgifter och det har ansetts att den kan strykas utan att skyddet för personuppgifter som gäller dem som skapar jobbsökarprofiler försämras.  

Rätt att få uppgifter

Grundlagsutskottet har bedömt bestämmelser om myndigheternas rätt att få och skyldighet att lämna ut information med avseende på skyddet för privatliv och personuppgifter i 10 § 1 mom. i grundlagen och då noterat bland annat vad och vem rätten att få information gäller och hur rätten är kopplad till nödvändighetskriteriet (GrUU 15/2018 rd, s. 39). Myndigheternas rätt att få och möjlighet att lämna ut information kan gälla "behövliga uppgifter" för ett visst syfte, om lagen ger en uttömmande förteckning över innehållet i uppgifterna. Om innehållet däremot inte anges i form av en förteckning, ska det i lagstiftningen ingå ett krav på att "uppgifterna är nödvändiga" för ett visst syfte (se t.ex. GrUU 17/2016 rd, s. 5, och de utlåtanden som nämns där).  

Grundlagsutskottet har upprepade gånger betonat att åtskillnaden mellan behovet och nödvändigheten av att få eller lämna ut uppgifter inte bara handlar om informationsinnehållets omfattning utan också om att den myndighet som har rätt till informationen i och med sina egna behov åsidosätter de grunder och intressen som skyddas med hjälp av sekretess som riktar sig till den myndighet som har uppgifterna. Ju mer generella bestämmelserna om rätt till information är, desto större är risken att sådana intressen kan åsidosättas per automatik. Ju mer fullständigt rätten att få uppgifter är kopplad till de sakliga förutsättningarna i bestämmelserna, desto mer sannolikt är det att en enskild begäran om information i praktiken måste motiveras. Då kan också den som lämnar ut informationen bedöma en begäran med avseende på de lagliga villkoren för att lämna ut den. Genom att de facto vägra lämna ut informationen kan den som innehar den få till stånd ett läge där en utomstående myndighet måste undersöka skyldigheten att lämna ut information, det vill säga tolka bestämmelserna. Denna möjlighet är viktig då det gäller att anpassa tillgången till information och sekretessintressena till varandra (se t.ex. GrUU 7/2019 rd, s. 7, GrUU 48/2018 rd, s. 5, och där nämnda utlåtanden). 

I propositionen som gäller ändring av lagen om Business Finland har man beaktat grundlagsutskottets utlåtandepraxis när det gäller rätt att få uppgifter. I förslaget till 16 § 2 mom. föreskrivs det att bolaget ska trots sekretessbestämmelserna vara skyldigt att lämna finansieringsverket de uppgifter som är nödvändiga för att ge finansieringsverkets utlåtanden om uppehållstillstånd och fortsatta tillstånd för tillväxtföretagare. Bolaget ska göra bedömningar som hänför sig till ärenden som gäller uppehållstillstånd och fortsatt tillstånd för tillväxtföretagare med stöd av förslaget till 11 § 3 mom. 3 punkten. Den föreslagna skyldigheten för bolaget att lämna uppgifter gör det möjligt att överlämna bolagets bedömningar av till exempel huruvida ett företag uppfyller förutsättningarna för att bevilja Tempo-finansiering till finansieringsverket. De uppgifter som ska utlämnas från bolaget till finansieringsverket är inte specificerade i bestämmelsen, men bolagets skyldighet att lämna uppgifter till finansieringsverket ska vara bunden till nödvändighetsvillkoret i fråga om finansieringsverkets lagstadgade uppgift att avge utlåtande. 

I 16 a § i föreslås bestämmelser om finansieringsverket rätt att av Migrationsverket få de uppgifter som är nödvändiga för att ge utlåtande i ärenden som gäller fortsatta tillstånd för tillväxtföretagare. I det föreslagna 1 mom. begränsas finansieringsverkets rätt att få uppgifter till ansökan om fortsatt tillstånd och dess bilagor. I bestämmelsen beskrivs inte de uppgifter som finansieringsverket har rätt att få uttömmande, men uppgifterna ska vara nödvändiga för att sköta finansieringsverkets uppgift enligt utlänningslagen. De uppgifter som ska utlämnas har beskrivits i specialmotiveringen till paragrafen. I 2 mom. i den föreslagna paragrafen har finansieringsverket rätt att få de uppgifter som beskrivs i det momentet och som innehas av Migrationsverket. Uppgifterna ska vara nödvändiga för att finansieringsverket ska kunna lämna utlåtanden om fortsatta tillstånd för tillväxtföretagare enligt utlänningslagen.  

Regeringen anser att propositionen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Regeringen anser det dock önskvärt att grundlagsutskottet ger ett utlåtande i frågan.